Svar på frågor från köksbordskapitalisten

Till föregående inlägg "var inte rädd för nästa börsras" skrev skribenten köksbordskapitalisten följande kommentarer som jag tycker är så intressant att det förtjänar ett svar i inläggsform:

Köksbordskapitalisten skrev:
Eftersom du förespråkar direktavkastning som enda likviditetskälla under orostider skulle det vara intressant att höra dina tankar på temat preferensaktier eller common stocks.

Svar:
För det första är det nog ett missförstånd att jag enbart skulle förespråka direktavkastning som enda likviditetskälla. Självfallet skall man komplettera erhållna utdelningar och ränteintäkter med ett regelbundet sparande. Detta regelbundna sparande kan göras på olika sätt antingen genom att spara i fonder (aktie eller räntebaserade) eller sparande i likvida medel. Båda sätten att spara har sina för och nackdelar.

Kompletterande likviditetskällor till direktavkastning och regelbundet sparande kan vara utställande av köpoptioner på det egna aktieinnnehavet eller utlåning av innehavda aktier mot ränta. Utställande av köpoptioner går att göra på aktieinnehav där man äger mer än 1000 aktier i de mest omsatta aktieslagen. Utställande av optioner kräver en betydande erfarenhet samt att man har en fast uppfattning om värdet på de egna aktierna. Mitt råd är att inte jaga stora premier vid optionsutställande (såvida du verkligen inte vill sälja aktierna då man med fördel kan ställa ut optioner med ett slutpris under dagens kurs) utan istället se det som små kompletterande intäkter hellre tjäna hundralappar än förlora tusenlappar. Det är lätt att köra i diket på utställande av optioner så ta inte för stora risker och ställ aldrig ut optioner naket är mitt råd. Framförallt bör du vara ordentligt påläst hur optioner fungerar innan du väljer att ställa ut optioner.

Utlåning av det egna aktieinnehavet är en intressant intäkt. Det går till på så sätt att man lånar ut sina aktier till individer som vill blanka aktierna. Blankaren tvingas såldes betala en ränta till dig för att låna aktierna det ger ett litet likviditetstillskott till dig som ägare av aktierna utöver utdleningen. För småsparare är det tyvärr idag endast nätmäklaren Netfonds som erbjuder utlåning min förhoppning är att andra mäklare tar efter. Tänk på att du själv inte har möjlighet att sälja aktierna under utlåningstiden så du bör endast låna ut aktier som du vill behålla under lång tid.

Preferensaktier, konvertibla förlagsbevis, företagsobligationer med tilläggsränta, mm är ett intressant komplement till aktier under förutsättning att de går att köpa till rätt pris. Preferensaktier är ett mellanting mellan andelar i bolagets egna kapital (aktier=common stocks) och andelar i företagets lån (obligationer). Preferensaktier ger ett större skydd än aktier i händelse av konkurs å andra sidan så är det knappast bra att köpa preferensaktier av enbart den anledningen. De ger också en trygghet i att utdelningen (som oftast är betydligt högre) alltid måste betalas till prefensaktieägarna innan de vanliga aktieägarna å andra sidan kommer preferensaktieägarna inte på samma sätt ta del av företagets långsiktiga värdeskapande. Idag finns det knappt preferensaktier att få tag i och hittar du några bör du räkna väldigt noga. Du bör kunna se betydande säkerhet för kommande utdelningar och ett mycket fördelaktigt pris på preferensaktierna.

Konvertibelt förlagsbevis är en mer intressant produkt enligt mig. Warren Buffet har gjort några av sina bästa investeringar med just konvertibelt förlagsbevis bla. i Gilette. Konvertibla förlagsbevis fungerar på så sätt att grund och botten är det en obligation där du har ett lån gentemot företaget som du får ränta på. Till detta finns en inbakad option som ger dig rätt att omvandla din obligation till en aktiepost under en förutbestämd tid. Om "intrinsic value" på företaget överstiger konverteringspriset kan Konvertibla förlagsbevis vara så bra att dom kombinerar obligations trygghet med aktierna avkastningspotential. Var dock observant på att det finns många tvivelaktiga förhoppningsbolag som emitterar KVB och då är det mer en form av spekulation så räkna och fundera noga. KVB är idag sällsynt överlag i Sverige.

Andra former av investeringar är t.ex. Företagsobligationer med tilläggsränta. Jag ägde ett tag själv en sådan företagsobligation i gamla Vostok Nafta som gav en grundränta på 5,5% på nominellt belopp har jag för mig och sedan extra ränta om substansvärdet ökade för Vostoks investeringar. "Tyvärr" ökade substansvärdet så snabbt i Voktok nafta att jag blev tvångsinlöst något år senare då dom kunde lösa sin finansiering fördelaktigare på annat håll. Men jag tyckte det var en bra produkt som gav en bättre vinst än bankkontot.

Köksbordskapitalisten Skrev:
Jag är också nyfiken på hur du ser på diversifiering mellan tillgångsslag i en aktivt förvaltad långsiktig portfölj, kan det gynna den långsiktiga utvecklingen att t.ex. lägga direktavkastningen på hög under tre år för att därefter passa på att snappa upp bolag som under tiden blir allt mer undervärderade?

Svar:
Direktavkastningen från aktier utgör normalt mellan 1-5% före skatt på de aktier som ger utdelning. Detta betyder att en aktiepost på 100 000kr kanske ger 3000kr i utdelning före skatt. Så små summor är kanske inte rationella att återinvestera i nya aktier. Så en viss form av tålamod för nyinvesteringar bör man ha med utdelningar i kombination av regelbundet sparande. Det absolut viktigaste är ju att inte göra dumma investeringar med direktavkastningen!

Det är ett ganska teoretiskt resonemang att man kan vänta några år och sedan "snappa upp" ett visst bolag på billigare kursnivåer. Det är nog så svårt att avgöra om ett bolags aktie är köpvärd att tala om att någon aktie är säljvärd och kommer att sjunka är än svårare. Man kan ta exemplet Ericsson. Tänk att du i mitten av 1998 tycker p/e talet på Ericsson börjar bli väl högt på 25-30. Det var en helt korrekt analys visar de sig fram till år 2003 men mellan dessa år hinner först omsättningen och vinsten i bolaget öka otroligt snabbt och priset på aktien slår nya rekord på löpande band innan orderingången i stort sett över en natt kollapsar och bolaget får uppleva en krisartad situation de kommande 3 åren. Mitt råd är att inte gissa speciellt mycket om framtidens kursutveckling utan fokusera på det som upplevs som billigt här och nu tyvärr är det oerhört svårt att förutsäga att en aktie kommer att gå ner de kommande tre åren. En motverkande faktor är den faktorn att de flesta bolag tjänar allt mer pengar över tiden. Tänk också på det faktumet att i händelse av en generellt dålig aktiemarknad så tenderar ofta billiga aktier att bli ännu billigare av detta kan många dra fel analys av att man själv har köpt för dyrt vilket det på några års sikt inte visat sig.

Det viktigaste rådet är att återinvestering av utdelningar alltid bör ske i aktier där du ser en bra avkastningspotential och det är mycket viktigare att köpa vid rätt tillfälle än att köpa vid en viss förutbestämd tidpunkt.

Var inte orolig inför nästa börskrasch

Som aktieinvesterare är det lätt att känna en viss rädsla inför framtiden. Tänk om börsen står inför ett stort ras? Tänk om det är fel tid att investera i aktier just nu? Är det bäst att sälja sina aktier så man inte åker med ner i utförsbacken? Vad händer om det blir lågkonjunktur? Är vinsterna i bolagen uthålliga? Tänk om jag förlorar hälften av mina sparpengar?

Tankar som dessa är fullt naturligt och speglar en sund skepsis vid ekonomiska val som köp och försäljningar av aktier handlar om. Skulle vi inte ha denna skepsis är risken stor att vi tar dumma och förhastade investeringsbeslut när vi låter vår girighet ta över. Utan en inbyggd pessimism är det lätt att glida över från investering till spekulation.

Det definitivt viktigaste rådet är att aldrig investera i aktier för pengar du inte kan undvara under längre tid och du skall vara beredd att du kan förlora stor del av pengarna du investerar i aktier. T.ex. skall du köpa ett hus för att bo i är det självfallet ett bra råd att sälja aktier för att minska din ev. belåning och privatekonomiska risk. Har du kvar allt för mycket aktier i kombination att du tar högre lån på en fastighet då övergår aktienvesteringen från att vara en investering till att bli en spekulationsaffär. Lika så kan en kraftigt belånad aktieportföljd vara synnerligen trevlig i uppgångstider men kan få katastrofala följder i händelse av att börsen sjunkar kraftigt på kort tid.

Själv kategoriserar jag mig som en pessimistisk optimist som gärna hoppas på det bästa i framtiden men förbereder mig för det värsta. Genom detta förhållningssätt tycker jag att man till viss del kan hålla sig borta från "trendföljandet" på börsen där man hoppar in och ur marknaden efter vad som känns hett för stunden och går ur bara för att man tror att börsen skall gå ner 10%. För vissa individer så kanske korta affärer i kombination med perioder av en likvid investeringsportfölj fungerar bra men för mig personligen känns detta fel. Jag vill inte tjäna pengar på att köpa och sälja aktier, jag vill tjäna pengar på att vara delägare i välskötta företag. Jag tror att om andra har lyckats med detta ja då bör jag klara av detta också.

Med denna utgångspunkt måste man ha ett annat förhållningssätt att hantera nedgångar än genom att simpelt bara sälja aktier. För äger man aktier över tiden är det helt oundvikligt att man får vara med om stora börsras, det är inte tänkbart att man kan vara så bra investerare att man inte får se sina aktier gå ned kraftigt under perioder. Inte ens Warren Buffett har som bekant lyckats med detta. Vad Buffet däremot lyckats med är att vara delägare i bolag som har utvecklas bättre än de genomsnittliga bolagen i USA samt det faktum att han alltid återinvesterat utdelningar från dessa bolag inom Berkshire Hathaway vilket är de två förklaringarna till hans framgångssaga.

Vad blir största framgångsfaktorn av att äga aktier alltid? Självklart det faktum att man garanterat äger aktier den dagen då börsen når en långsiktig botten som t.ex. 1932, 1971, 1991 och 2003 och man kommer vara med på uppgångar från dessa punkter, vilket är mycket trevligt. Vad är det värsta som inträffar? Tyvärr Att man alltid äger aktier på en ordentlig topp i aktiemarknaden som t.ex. 1906, 1929 och år 2000. Det har som bekant inte alltid varit trevligt att vara aktieägare under perioder som 1929-1932, 1989-1992 eller 2000-2003 då minst hälften tillgångarna "försvunnit" från kontot.

Hur skall man då förbereda sig för det värsta med en lång och utdragen aktienedgång? Historiskt har vi lärt oss att riktigt mörka nedgångar kan bli så stora som minus 70-80% de aktier så brukar falla mest är oftast de som är mest spekulativt prissatta (Inte sällan brukar dessa aktier utgöra en stor del av aktieindex då också) när nedgången börjar t.ex. Ericsson år 2000 och General Electric och General Motors på Dow Jones 1929. Genom att ha en i flera sektorer väldiversifierad portfölj och helst inte äga spekulativt prissatta aktier kan man säkert få en portfölj som maximalt sjunker 50% i pris annars har man gjort fel. Att vara långsiktig hindrar ju däremot inte från att sälja om priset på aktie vida överstiger det långsiktiga värdet eller för den delen investera i obligationer vid de tillfällen då dessa är en bättre investering än aktier. Framförallt är det viktigt att investera i företag som har "överlevnadsförmåga".

De största fallen brukar normalt sett vara i 2-3 år och utifrån dessa fall kan det sedan ta olika lång tid för aktieindex att återhämta sig beroende på konjunkturutveckling och så vidare. För 1929-32 års börsras dröjde det ända till 1954 innan innan börsindex hade återhämtat sig det kan man nog se som ett "worst case scenarie". Vad man bör lägga på minnet är att aktienedgångar medför att priset på aktier blir mindre och mindre och inte sällan blir t.ex. direktavkastningen (aktieutdelning/kurs) högre även vinsterna går ned och utdelningen måste sänkas. Just direktavkastningen utgör ett "skydd" mot stora nedgångar i aktieportföljen av den att den skapar likvida medel att kunna investera i nya aktier, dvs det går att utan att sälja aktier, köpa aktier som hela tiden blir lägre prissatta i aktienedgångar. Kombinationen med aktieutdelningar och ett ständigt regelbundet sparande ökar effekten än mer.

Det är lätt att ryckas med i den "katapulteffekten" som uppstår på t.ex. ett regelbundet fondsparande vid ständigt uppåtgående aktiekurvor vilket leder många till att spara mer när börsen går upp och sedan sluta spara när börsen går ner då det inte är roligt att se insatta pengar minska vilket är fullt förståligt. Men på lång sikt är detta synnerligen orationellt då det är de sparpengar som är satsade under perioder av dålig börsutveckling som kommer stå för allt större del av kapitalet i framtiden, därför skall man fortsätta att regelbundet spara pengar oavsett vad man tror om framtiden. Om aktierna går upp får man glädja sig åt detta och går aktierna ned har man möjlighet att köpa för "reapris".

Ett regelbundet sparande och återinvesterade utdelningar och räntor blir som sagt en kraftig skyddsmekanism mot stora fall. De stora aktiefall som kan ta 20 år för aktieindex att återhämta kan för dig som agerar strukturerat och klokt med aktieutdelningar, regelbundet sparande och bra investeringar kanske kortas till några enstaka år. Som exempel på detta kan man återigen ta börsraset 1929-32. Om man inte gjort något åt sina aktieinvesteringar år 1929 så återhämtade sig börsindex inte innan 1954 men om man återinvesterade aktieutdelningar långsikigt över tiden ja då hade en sådan sparare en avkasting på 6% per år, atta få 6% eller 0% i avkastning på 22år det är stor skillnad vill jag lova.

Så var inte rädd för aktienedgångar, är du ung investerare är en kraftig nedgång och ständigt lågt prissatta aktier tvärt emot något som kan vara bra för den långsiktiga utvecklingen men tänk på att det alltid kommer vara viktigare för en långsiktig investerare att köpa vid rätt tillfälle än att sälja vid rätt tillfälle.

Hur kan då börsas löna sig? Vad sägs om följande citat av :
"Bear markets are not only painful episodes that investors must endure; they are also an integral reason why investors who reinvest dividends experience sharply higher returns."

Så här kan man också tjäna pengar på aktier

Marknaden för nyemissioner har de sista åren varit mycket bra. Allt från stora till små företag söker nu kapital från allmänheten för att antingen starta en ny verksamhet eller eller som riskkapitalföretag göra exit.

Härom dagen snubblade jag över ett prospekt från en grannby där jag har haft min uppväxt med en intressant företagsidé.

Så här kan det gå till att tjäna pengar på en nyemission:

-Fundera ut en bra affärsidé med några vänner över en öl eller två, gärna någon som bygger på realvärdesförändringar och främst en form av passivt ägande t.ex. fastigheter, skog eller jordbruksmark (i detta fall jordbruksmark i Rumänien).
-Ta kontakter med förmedelare av sådana tillgångar och sätt in dig i verksamheten.
-Se till att skaffa mäklarkontakter för att kunna köpa realtillgången.
-Starta bolaget (i detta fall i början av augusti 2007)
- Sätt ett snyggt namn på bolaget gärna något som direkt kan förväxlas med andra bolag som är på väg mot börsnotering. I detta fall Black Earth East kontra Vostok Naftas och Kinnevik bolag Black Earth Farming.
-Starta ett aktiebolag med minsta insatsen 100 000kr fördela aktiekapitalet efter de egna insatserna i detta fall 65% för 65kkr, 25% för 25 kkr och 10% för 10kkr.
-Använd de egna pengarna till att ta fram ett "prospekt" och reklam på internetsidor som tillhandahåller information om nyemssioner. Inkludera inte sådana bagateller som en balansräkning i prospektet.
- När du genomför kapitalanskaffning för investeringen vänd dig då inte till en bank eller riskkapitalist när genomför istället en nyemssion till allmänheten där du låter allmänheten betala 20ggr högre pris än vad du själv har haft för insats. dvs varje krona som du satsat blir i en substansvärdeberäkning värd ung. 19,50kr (det minskar ju din risk...). Hypotestiskt skulle ni kunna likvidera bolaget direkt och tjäna en hacka.
-Använd en del pengarna till att köpa realtillgången i detta fall någon/några åkrar i Rumänien, försök att arrendera bort åkern direkt så du får några intäkter.
-Börja arbeta i bolaget någon dag då och då (kan med fördel vara extraknäck till ordinarie arbete) de dagar ni arbetar tar man givetvis ut en lön, resor, traktamenten så att ni får tillbaka satsade pengar och lite till.
-Se till att ni inrättar en kontorsplats i den egna bostaden också så att ni också kan ta ut hyra av bolaget.

Summa summarum blir satsningen bra så tjänar ni drygt 30% av all vinst mot en insats på 1,2% av bolagets kapital och skulle investeringen inte bli lyckad så har man i alal all fått ut några hundratusen för besväret även om bolaget går i konkurs...

Nej teckna inte aktier i Black Earth East det är i alla fall mitt råd. Men det är säkert en bra affärsidé med liknande projekt. Affärsidén är säkert spännande men detta är en emission på tvivelaktiga villkor.
Länk till erbjudandet
Företagets hemsida

Biter det svenska stålet ännu?

SSAB är en av mina mest lyckosamma investeringar de sista åren då företaget och aktien har haft en strålande utveckling. SSAB ett mellanstort stålföretag i Europa som de senaste 10 åren har gjort en rejäl omsvängning som bolag då man gått från att vara mer av en massproducent till att idag i stort sett uteslutande vara en stark nischaktör som har valt att konkurrera på vissa utvalda segment inom stålrörelse och detta har man gjort framgångsrikt och man tillörs världstoppen inom Kylda stål och ultrahöghållfaststål, produkter med högre marginaler än bulkstål.

SSAB är ett mycket välskött stålbolag som övertiden i stort sett alltid har haft högre lönsamhet än andra motsvarande stålbolag. I företagets strategi slås fast att SSAB skall vara ett av världs lönsammaste stålbolag, de senaste åren har man levt upp till detta mål. Stålbolagen är till naturen konjunkturkänsliga och som aktieägare bör man vara beredd att resultatet kan svänga betydligt mellan god och sämre tider. Men det är i tider av sämre lönsamhet för stål aktier som SSAB visat sin styrka då man har kunnat göra vinster när andra har gjort förluster. Över de sista 10 åren har SSAB till exempel haft en räntabilitet på eget kapital om 18% mot konkurenternas 11% och trenden har sakta visat på allt bättre strukturell lönsamhet även om dagens nästan 40% på eget kapital knappast är hållbart över tiden. vinstmarginalerna före skatt har legat på ca. 11% i snitt vilket är nästan dubbelt så bra(!!) som genomsnitts stålföretagen. Även här kan nog inte tro att dagens 20% vinstmarginaler är hållbara.

Tidigare i år klämde SSAB till med ett jätteförvärv när man lade ett bud på det kanadensiska bolaget IPSCO som för mig var helt okänt innan detta bud. Till en början var jag mycket skeptisk till att SSAB gjorde en stort företagsförvärv på andra sidan atlanten. Mina farhågor ligger i att SSAB nu verkar prioritera tillväxt framför lönsamhet, det är helt fel väg att gå i alla fall enligt mig som tycker lönsamhet alltid måste gå före i en bransch som stål som är så cykliskt. SSAB har presenterat en hel del information kring förvärvet i prospektet om IPSCO.

Övergripande om förvärvet skriver SSAB så här i prospektet
Den industriella logiken bakom att förena SSABs och IPSCOs verksamheter handlar om att använda SSABs kunskaper och position inom kylda stål och avancerade höghållfasta stål till att förändra produktionsmixen i IPSCO i en konkurrenskraftig produktionsstruktur.

Dvs rakt ut som jag uppfattar det, använd IPSCOs moderna välinvesterade fabriker med SSABs top-of-the-line produkter. Enligt mig låter detta sunt även om bakslag säkert kan komma. Att IPSCOs produktion är högkvalitativ är lätt att se i att bolaget har varit och är ett av nordamerikas mest lönsamma bolag men goda marginaler och god lönsamhet i nästan SSAB klass.

IPSCO har dock en plump protokollet och det är att man med en del av sin verkamhet arbetar inom en sektor där SSAB inte har funnits alls och det är rör (1/3 del av IPSCO). Med dessa rör är man en stor levrantör till olje och gasindustri i Nordamerika. Styrelsen i SSAB har sagt att denna del skall utvärderas och strategiskt övervägas. Personligen hade jag varit förtjust om denna del på sikt såldes och då betalade av en stor stor del av den skud SSAB nu har dragit på sig i samband med förvärvet. Även om SSAB med dagens situation klarar av att amortera en hel del av skulden är skuldsättningen ändå en stor riskfaktor speciellt om tiderna blir sämre. Ett problem med denna transaktion är att IPSCO har satsat stort med investeringar och förvärv på rörsidan så jag kan tänka mig att det knorras en hel del inom IPSCO om SSAB vill sälja det man satsat på.

När jag gör aktieinvesteringar så brukar jag försöka bortse från valutaeffekter men SSAB är ett företag där detta spelar roll helt klart. Den svenska delen av SSAB (gamla SSAB) gynnas mycket kraftigt av den senaste tidens dollarfall då insatsvaror köps in i dollar och försäljningen av färdiga produkter sker främst i EUR. Nettoutflödet av USD är så högt som ca. 4,3Mdr så den senaste tiden 9-10% fall för dollarn ökar vinsten för gamla SSAB med hundratals miljoner sett på årsbasis. Men, men nu har man ju köpt ett företag på andra sidan atlanten och skall jag vara ärlig så har jag ingen riktigt uppfattning hur dollarfallet
påverkar verksamheten i IPSCO. I den bästa av världar så kan IPSCO genom SSAB försäljningskanale öka sin försäljning av sina produkter i EU och Asien samtidigt som produktionskonstnaderna går ner och samtidigt som den svenska delen blir ännu mer lönsam. Men på kort sikt så borde vinsten i svenska kronor i IPSCO minska betydligt till följd dollarraset. Men som sagt vet jag inte riktigt....nästa rapport tror jg kommer följas med stort intresse.

Sammanfattningsvis kan jag säga att jag tror att den goda stålkonjunkturen består ännu en tid men att risken har ökat i SSAB och att det just nu är ett lite osäkert läge.

Grunden ligger alltid i en bra privatekonomi

Inläggen på denna blogg har i stort sett uteslutande handlat om investeringar dvs där man köper en tillgång som man sedan har förväntning på att den skall ge en god avkastning. För läsaren av denna blogg kan ni säkert se att det största område jag brinner för är långsiktiga aktieinvesteringar och inte en form av trendföljande spekulationer. För att kunna genomföra investeringar krävs alltid pengar såvida man inte belånar sina investeringar. När det gäller aktier bör man vara synnerligen konservativ när det gäller belåning så det som då krävs är "cash". För att skrapa loss pengar som inte skall användas på många år ligger i grunden en god privatekonomi. Speciellt gäller detta individer med låga eller normala inkomster där skillnaden mellan god och dålig privatekonomi i stort sett betyder skillnaden mellan att investera i aktier eller inte göra det alls.

Privatekonomi är ett område som blivit mycket mer komplext de sista åren. Avreglering av t.ex. tele, tv, elmarknaden, nya pensionsavtal, en mer dynamisk banksektor mm har medfört att man som konsument tvingas att göra aktiva val i privatekonomiska spörsmål detta oavsett om man själv velat göra detta eller inte. Skall man se det ur positiv synvinkel så finns det pengar att spara för de allra flesta.

Tyvärr är det många som känner att man inte har tillräckliga kunskapar i området privatekonomi denna kunskapsbrist är ett allvarligt hot mot aktiva konsumenter. Därför bör privatekonomi införas som skolämne. I grunden för en god privatekonomi gäller dock samma urgamla regler som alltid gällt det gäller se till att man övertiden gör av med mindre pengar än man har som inkomst.

De två faktor man har att ta hänsyn till är då inkomster och utgifter. För att förbättra sin privatekonomi mot nuläget finns såldes två alternativ antingen så höjer man sina inkomster eller så sänker man sina utgifter. Beroende på situation i livet är det säkert olika svårt att arbeta med inkomst respektive utgiftssidan men generellt tror jag att utgiftssidan är enklare för de flesta att jobba med.

Ett vanligt scenarie hos många hushåll är nog att privatekonomin bara "rullar på" man har sina inkomster och utgifter, valt sina bolag för el och tele och klart sagt så bryr man sig inte speciellt mycket. Precis som med deklarationen som en avstämning av inkomsterna så tror jag att privatekonomins utgiftssida ibland kan vara i behov av en systematisk vårstädning precis som garaget behöver det ibland också. En annan faktor som är otroligt viktig att lägga in är också i det fallet man är fler i hushållet att båda parter är överens om att göra på ett visst sätt och att valet i utgifter inte går ut över hälsan i familjen. Det finns nog inget mer förödande än att bråka om pengar för kärleken. En bra uppbyggd privatekonomi kan säkert också förebygga många bråk samtidigt som det leder till mindre utgifter. Detat gäller oavsett om man har en gemensam ekonomi eller inte.

Hur bör man göra då? Det är ju så otroligt mycket att ta tag i!
Nedan skall jag försöka beskriva lite av hur en vårstädning av hushållsutgifterna kan gå till.

Det mest naturliga är att börja skära i onödiga utgifter dvs saker som du inte behöver skall du nog inte köpa, "tokshopping" hör inte ihop med sund privatekonomi. Men även på "nödvändiga" utgifter finns mycket pengar att spara.

Börja alltid med de största utgifterna
Ett gott råd är alltid att börja där en sänkning av utgifterna kan betyda mest. För många hushåll är kanske bostadsutgifterna en tung post i utgifterna. Bor man i en hyresrätt är det troligtvis svårt påverka hyran men har man bostadslån på en villa eller bostadsrätt är en omförhandling av räntan en sak som kan spara tusenlappar på ett år. Att årligen prata med några olika banker och förhandla om låneräntor är en procedur som ofta kan spara pengar speciellt för den som systematisk amorterar finns det ofta möjligheter neråt på låneräntor. Jag har hört exempel på individer som lyckas förhandla ner räntan på ett rörligt bostadslån ner mot 10-20 punkter över reporäntan mot det normala på idag 75-90 punkter. I samband med att man skulle vilja binda ett lån bör man alltid undersöka bästa alternativet.

För den som kör mycket bil kan drivmedel och andra utgifter till bilen vara en stor utgiftspost. Se till att tanka på ett fördelaktigt ställe (sidan bensinpriser.se kan var en god hjälp) och använd då ett bensinkort som ger bra rabatt, alla i familjen bör tanka mot samma kort. Tänk självklart också på vilken bil du äger ibland kan det tom löna sig att byta bil. Själv köpte jag ny bil för ett tag sedan och det är intressant vilken utveckling det har varit sista tiden min nya bil har idag en bränsleförbrukning på ca. 0,5-0,6 l/mil och då är det ändå en mellanklasskombi med turbo på 120 hk, fullstort bagage och ingen trängsel i baksätet. 6000kr i skatterabatt har jag fått också.

Mat är ofta en stor utgiftspost främst för barnfamiljer. Här ligger mitt första råd att skaffa ett "matkort" med autogiro kopplat till sig. Själv har jag ett ICA kort dit det varje månad förs över en summa för mat. Detta ger ränta på matpengar och möjlighet att kontrollera matinköpen men den största fördelen är att man inte behöver bråka om vem som köpte mjölken sist. Att vara systematisk och planerande i matinköpen och välja lågprisvaror kan kapa många tusenlappar för en familj.

Utgifter till telebolag är nog en post som många sett ökat allt mer när bredband, digitaltv, mobiler mm idag finns i de flesta hem. Här har jag väl inget super tips med det skadar inte göra en ordentliga översyn. Tänk om man kunde få allt av detta slag på samma räkning...

Utgifter för el och värme blir mycket pengar för den som bor i villa så se till att just ditt hus blir snålast på gatan, sök efter vart ditt hus "läcker" energi. Ta en ordentlig funderare på vilken uppvärmning som är mest effektiv på ditt hus. Det är förvånande hur många som sitter kvar med föråldrand uppvärmning och där tusenlappar rinner iväg över tiden istället för att direkt ta tag i problemet med mordern och kanske mer miljövänlig uppvärmning. Har du direktverkande el finns det idag hemdator baserade styrssystem som kan göra under på elräkningen.
När det gäller el har mycket hänt sista åren då det numera är fritt att välja bolag därifrån du köper din el. På internet finns idag många sökmotorer som hittar billig el. För den som bor i lägehet är frånvaro av ett miniminipris/fastpris något som spara några hundralappar om året. Själv har jag valt att vara med i bolaget kundkraft.se som är ett alternativ som upphandlar el gemensamt för många hushåll samtidigt. För mig har detta lett till billigare elräkningar det som är ännu bättre är att man själv på så sätt slipper bry sig om vilket bolag som är billigast just nu.

Försäkringar och likande går säkert att pruta någon hundralapp på. idag finns tom sökmoter på internet som ger dig tips på den biligaste hem och fordonsförsäkringen.

När det gäller kontakter med banker bör man vara noggrann se till att ha ett bra sparkonto, billiga kort, gratis internetbank etc. Någon tusenlapp kan du säkert spara på detta.

På Internet finns idag otroligt många hjälpmedel i privatekonomins mysterium. Min personliga favorit är kanske Internetsidan compricer.se där man kan jämföra många privatekonomiska alternativ inom olika områden. Har du den mest fördelaktiga aktiedepån t.ex.? På sidan kapitalnet.se finns också många tips.

På internet finns också många bloggar om privatekonomins mysterium om man vill läsa om andras funderaringar. Min personliga favorit är nog bloggen friskekonomi.blogspot.com som skrivs av en MS sjuk småbarnmamma. Hon är verkligen ett föredöme i vårt samhälle!

Så ju bättre privatekonomi, desto lättare att investera i aktier!

Så köper Lowell Miller sina aktier

Lowell Miller är en hyffsat framgångsrik kapitalförvaltare som är förhållandevis okänd i Sverige. Personligen tycker jag Miller/Howard (hans partner) är ett synnerligen intressant investerarpar och dom borde få lite mer uppmärksamhet även här upp i kalla Norden. Lowell Miller har även skrivit boken The single best investment creating wealth with dividend growth vilken jag tycker är klart lärsvärd.

Varför är just Millers investeringsfilosofi intressant?
Enligt min mening av främst en orsak, Miller strategi är förhållandevis okomplicerad, lättförstålig och enkel att tillämpa även om jag själv är lite frågande ibland. Bla. Sågar Miller investeringar i obligationer fullständigt och han anser att hela portföljen bör vara i aktier.

I grunden använder Lowell Miller en formel som talar om hur han skall tjäna pengar på aktier denna lyder som följer:

High quality+ High yield+ growyh of yield= High total return

Till synes så lägger Miller mycket stor vikt vid aktieutdelningar och den långsiktiga trenden som går mot större och större utdelningar till följd av inflation, vinstutveckling, försäljningsökning mm. Undersökningar visar att återinvesterade utdelningar kan stå för så mycket som 40-50% av den långsiktiga avkastningen på aktier.

Miller är däremot inte så rigid att han bara köper aktierna med den högsta direktavkastningen. Nej företagen han investerar i måste uppfylla andra både kvalitativa och kvantitativa regler samt ha en bra ledning och historik.

Det första som han lägger mest vikt vid är aktieutdelningen just nu. direktavkastningen skall vara 150% av börsgenomsnittet. Alla företag som har en högre utdelning är intressanta. Dvs om genomsnittlig direktavkastning idag är 2,67% som i OMX index så intresserar sig Miller enbart för aktier som har en direktavkastning på över 4%. Miller tycker också om aktier som ha en utdelningsmålsättning dvs man delar t.ex. ut 40% av vinsten varje år och man bör hålla sig bort från aktier som delar ut nästan hela vinsten. Man bör vara observant på att olika sektorer har olika möjligheter till utdelningar t.ex. kraftaktier kan dela ut mer av vinsten än läkemedelsbolag, fastighetsaktier kan dela ut mer än industriföretag etc.

Den finansiella risken måste vara begränsad därför anser Miller att man bara bör investera i aktier som uppfyller Standard & Poors investment grade BBB+. I Sverige framgår S&P ranking ofta i årsredovisningen.

I de aktier man investerar i bör det finnas en lång historik av långsiktigt växande vinster per aktier. Hellre en stor jämnhet av långsamt växande vinst framför stora hopp upp och ner. En vinst tillväxt på 5-10% plus inflation är fullt tillräckligt.

De ökande vinsterna skall avspeglas i aktieutdelningar, därför skall man kräva att aktieutdelningarna följer vinstutvecklingen per aktie. Man skall även ha en tro att aktieutdelningarna och vinsterna fortsätter att växa i framtiden. Gärna i högre takt än vad man gjort i historien.
Aktierna bör givetvis vara lågt värderade därför bör priset genom försäljningen helst inte var högre än 1,5 och priset per eget kapital bör vara lägre än marknaden och företaget skall ha hyffsade marginaler.

Företagen skall också ha en inbyggd naturlig överlevnadsförmåga dvs kommande teknikskiften och samhällsutveckling skall inte slå undan benen på företaget. Miller investerar därför gärna i företag som erbjuder en form av ”nessesity of life” och ”consistent repeating sales”. Han investerar gärna i företag som är marknadsledande på sitt område.

Man skall gärna köpa aktierna i samband med stora ras för bolagets aktiekurs såvida inte raset har ett samband med att någon av faktorerna ovan förändras.




Miller förespråkar att man skall köpa aktier i bolag som är lätta att behålla sina aktier i. Många aktiespararen gör tyvärr misstaget att man säljer aktier som i framtiden ger en bra avkastning ibland kanske man tom säljer sina aktier vid ett ofördelaktigt marknadsläge. Aktier som är svåra att behålla har ofta en mycket hög volalitet och oförutsägbar prisutveckling. Detta gör att man många gånger kan bli ganska nervös ur kortsiktig synvinkel den kommande utvecklingen för aktierna. Millers botemedel mot dessa misstag är att man bör köpa främst aktier som har en förutsägbarhet i sina vinster, utdelning mm . Förutsägbarheten skapar ofta aktier med lågt sk. Betavärde dvs som svänger mindre upp och ner och är därmed lätta att behålla. Fördelen med dessa investeringar är också att det enligt Miller är förhållandevis enkelt att avgöra när dessa aktier är alldeles för dyra och bör säljas.

Om man äger aktier som uppfyller dessa kriterier en sk. Single best investment stock (SBI) så behöver man inte göra någonting! Mer än att ta emot aktieutdelningar förstås. På lång sikt är sannolikheten att du får en god avkastning på SBI aktier mycket stor av den anledningen att du idag får en löpande avkastning (aktieutdelningar) som är större än inflationen och takten som aktieutdelningarna växer i är också större än inflationen. Återinvesteras aktieutdelningar ger detta ytterligare tillväxtpotential i din portfölj.

Tittar man på Millers investeringar innehåller han portfölj väldigt ofta kraftbolag som elkraft och annan infrastruktur. Fastighetsaktier i de marknadslägen där direktavkastningen är hög, aktier som har koppling till vardagen som Colgate tandkräm, Wihrlpool, Johnson & Johnson, Proctor & Gamble och Coca-Cola, idag med kanske lite lägre direktavkastning men som med stor sannolikhet växer i högre takt än inflationen. Också många finansaktier som t.ex. Bank of America finns i hans portfölj.

Vad tycker du?

En stjärna har fallit

Ett av börsens allra mest framgångsrika företag de sista 10 åren kom idag med en vinstvarning och "slaktas" på börsen. Markarydsföretaget Nibe är idag ingen munter historia för sina aktieägare. Nibe är ett av bolagen jag ägt aktier i längst tid men med en liten insats. De senaste åren har jag inte köpt mer aktier till följd av den höga värderingen, aktieutdelningar har tagits till andra investeringar och bolaget är det minsta aktieinnehavet för mig, nu är det dock ännu lite mindre.

Nibes utveckling har varit makalös sedan börsintroduktionen, företaget har bara växt, växt, växt och med något litet undantag alltid med goda marginaler. Tillväxten har varit oregelbunden sett till de tre ben som Nibes tillväxt har vilat på. Ibland så har villavärmedivision dragit tillväxten, ibland har värmeelementen stått för de största framgångarna och för något år sedan skördade brasvärmen de största framgångarna. Nibe har gått från att vara en mindre svensk tillverkare av oljepannor och andra produkter till att vara en i europa medelstor tillverkare av högkvalitativa och energieffektiva värmesystem, en resa väl värd att beundra.

I år har det kommit in grus i maskineriet tillväxttakten räknar man med att hamna på 10% samtidigt som resultatet beräknas bli 10% sämre än förra året. Några förvärv har inte genomförts alls i år vilket är det som kanske mest talar om med vilken osäkerhet Nibe ser på marknadssituationen.

Det är flera faktorer till varför problemen radar upp sig för Nibe just nu. För Villavärme så har den svenska markanden blivit lite mättad och tillväxttakten har gått ned vilket expansionen i Europa inte har kunnat kompensera för samtidigt har konkurrensen ökat betydligt och konsumenterna har blivit mer prismedvetna. Man har i år även haft ett tillfälligt problem av att man har tillverkat allt för mycket produkter i relation till förväntad efterfrågan och får igenom detta en stor lageruppbyggnad, produkter som nu måste reas bort eller kraftiga produktionsneddragningar resten av året. För värmeelement möter man idag en i grunden bra industrikonjunkturiv vilket syntes främst i första kvartalet resultat som var mycket bra men samtidigt har råvarukostnaderna ökat kraftigt vilket man inte lyckats överföra till kunderna, i denna del av företaget är man även en underleverantör med prispressande kunder som gärna köper in i stora volymer trenden går mot att denna typ av produktion allt mer hamnar i länder med en låg kostnadsnivå Nibe har heller ingen direkt marknadsledande ställning på detta område vilket gör att man måste vara en lågkostnadsproducent. Brasvärme är i år den största besvikelsen och här möter man idag en tuff marknadssituation då allt färre köper bolagets produkter. Problemen är både av tillfällig art t.ex. förra året fick konsumenter i tyskland stora bidrag till inköp av kaminer av olika slag men även minskad tillväxt till följd av lite mer fundamentala faktorer som att villaägare idag har lite mindre slantar över till täljstenskaminer när huspriser och räntor stigit ganska kraftigt. Även om marknaden är tuff för brasvärme skall man komma ihåg att just Nibe är ett av de företag i branschen som drabbats minst tillföljd av nedgången. För konkurrenterna t.ex. Jötul är fallet än värre. Det kan mycket väl vara så att Nibes varumärken som ex. Contura tar marknadsandelar just nu även om tillväxten är negativ.

Det är intressant att läsa lite om vad Nibe skrev i sina rapporter för några år sedan när konverteringsbidraget infördes på den svenska markanden. Jag hade själv förmånen att träffa den karismatiske VDn Gert-Erik Lindqvist personligen på en aktiesparträff (träffat han fler gånger sedan dess) i samband med införandet av konverteringsbidraget i Sverige och ställde frågan om det fanns risker med bidraget också? Konverteringsbidraget såg han som både positivt och negativt. Det positiva var givetvis att efterfrågan på bolagets pellets och bergvärmepumpar skulle öka betydligt den närmsta tiden, risken låg några år fram i tiden med en kanske ökad konkurrens av lågkvalitéprodukter och en viss bubbeleffekt på villavärmemarknaden de närmsta åren sedan följt av en form av tillfällig mättnad av marknaden. När vi nu är några år fram i tiden kan man helt klart konstatera att han hade helt rätt i sin analys.

Det försämrade marknadsläget för tillväxeten av bolagets produkter i kombination med sämre lönsamhet möter Nibe med rationaliseringar och neddragningar. Man har kommunicerat att 100 personer måste sägas upp i Markaryd, tillverkningen måste rationaliseras så att man sparar råvaror (speciellt rostfritt stål). Det är verkligen inga roliga beslut att ta speciellt för ett företag som Nibe som betytt så mycket för en ort som Markaryd. Tyvärr är nog detta rätt väg att gå för att få ett långsiktigt välskött och lönsamt företag även om det är ett mycket hårt slag för Markaryd. Agerar man inte nu kan problemen bli än värre i framtiden, jag tycker detta är rätt beslut.

Men hur ser det ut för Nibe på längre sikt?
Nibes vision är att bli ett värmeföretag i världsklass för att nå dit har man väldigt enkla och lättförståliga ekonomiska mål. År 2011 skall man omsätta 10 Mdr, tillväxten skall över en konjunkturcykel vara 20% per år, häften av tillväxten skall utgöras av organisk tillväxt och andra halvan skall utgöras av kompletterande förvärv. Nibe skall över tiden ha ett rörelseresultat på 10% av omsättningen. Den finansiella strukturen skall vara väl avvägd och soliditeten skall vara över 30%. Till aktieägarna skall man årligen utbetala 30% av vinsten i utdelningar över tiden, Räntabiliteten skall övertiden vara över 20%. Jag tror att många aktieägare och analytiker idag ställer sig frågande till om Nibe verkligen lyckas med dessa målsättningar framgent även om har lyckas uppfylla detta med råge tidigare över tiden. Själv har jag stor tilltro till ledningen och företaget men hyser kanske vissa tvivel för marknaden man verkar på. Lyckas man däremot omsätta 10Mdr med god marginal år 2011 kan rörelsevinsten per aktie bli så god som 11-12 kr... år 2011 i och för sig. Men siffrorna skvallrar en del om vilka målsättningar bolaget har.

Även om Nibe nu fallit med över 20% och 40% i år är det bara inse att Nibe tvyärr inte en riktigt billig aktie ännu idag vilket man varnär jag köpte mina aktier men om kursen fortsätter falla ner genom golvet till en rimlig nivå så kommer jag att köpa mer Nibeaktier för i grunden är Nibe ett högkvalitativt och välskött svenskt industriföretag. Dagens reaktion liknar i mångt och mycket kursreaktionen på HMs vinstvarning år 2000, ett välskött, högkvalitativt och men alldeles för högt värderat bolag som kommer med en rejäl besvikelse och får tillfälliga problem, kursen dyker på kort tid 30% sedan inser många att bolaget fortfarande är för högt värderat och aktien faller än mer fram till dess att bolaget återigen blir riktigt billigt, lite opopulärt men fortsätter växa som man gjort tidigare. Det är inte osannolikt att Nibe går samma visa till mötes.

Vid tillfällen som dessa måste man agera med huvudet kallt. Sett till mig själv kan jag konstatera det bästa teoretiska vore om jag hade sålt mina aktier tidigt i våras och kanske köpt tillbaka nu. Men å andra sidan har jag även på dagens kursnivå mer än väl dubblat min investering på ett antal år vilket varit en bra investering. Historien med HM lär oss att de stora vinnarna var de långsiktiga som satt kvar med sina HM aktier i hela fallet och när bolaget återigen blev rimligt värderat köpte mer aktier och iår återigen har sett HM kursen upp på höga kursnivåer tillsammans med ständigt växande utdelningar.

När det gäller aktier är det min uppfattning att långsiktighet alltid lönar sig och har man bara köpt högkvalitativa aktier vid någorlunda rätt tillfälle är det egentligen bara att fråga om tid och bra sittfläsk för att få en bra avkastning inte det faktum att man säljer aktier vid rätt tillfälle som avgör avkastningen. Att detta resonemang å andra sidan kräver ett stort mått av uthållighet och "förmåga" att se sina aktier göra stora hopp upp och ner i pris och kanske se hela aktieportföljen sjunka med hälften ja det är bara en bieffekt.

För att ta ett fritt utvecklat citat från en duktig skribent på Privata affärers forum (Björn).
Köp aktier i bra företag när dom är billiga sedan behöver man inte bry sig.

Vilken blir den långsiktiga effekten av kredittubulensen?

I turbulenta tider som nu är det alltid svårt att hålla huvudet i trim när det gäller aktier. Dels förhålla sig till den högre volaliteten dvs när börskurser till synes hoppar upp och ner av de mest besynnerliga orsaker men även det faktum om vilka faktorer som kan ha en fundamental långsiktig effekt. Med enklare ord kan man säga att det är svårt att skilja på saker som har betydelse och saker som inte har betydelse.

Den senaste tidens kreditoro har klart påverkan den kortsiktiga prissättningen av aktie och räntemarknaden. Fastighetsmarknaden har ännu inte påverkats i Sverige men desto mer i Danmark, USA och England. Denna kortsiktiga korrigering är givetvis någonting som inte påverkar marknaderna på lång sikt över huvudtaget mer än det faktum att priset tillgångar sjunker och likviditeten blir temporärt sämre eftersom färre vill sälja ex. obligationer vid orfördelaktiga marknadslägen.

Frågan är om kreditoron kan skapa ett förändrat fundamentalt läge som kan påverka företagens intjäningsförmåga, lånemarknaden mm på lång sikt? Och i så fall vad är det som påverkas och vilken effekt får detta eller om det bara är tillfällig rea just nu?

En tydlig fundamental förändring på kort tid är riskpremierna överlag har varit för låga på många tillgångar. Redan i våras ifrågasatte Investors VD i en VD kommentar i delårsrappoten om dagens låga riskpremier är långsiktigt hållbara, han fick helt rätt och en korrigering har på kort tid ägt rum. Det har blivit större skillnad på lån till hög och låg kreditvärdighet, större skillnader mellan högkvalitativa företag och företag med högre belåning och företag med stark finansiell ställning och låg värdering har klarat sig bättre i den turbulenta marknaden.

Räntesänkningen i USA har också gjort det allt mer tydligt att konjunkturen är svagare i USA än många andra delar av världen där räntehöjningar fortfarande är ett tydligt tema. Exempelvis Kina har nu dragit upp räntan till över 7% för att stävja inflation och spekulativa inslag i ekonomin och Sverige som idag har en urstark ekonomi men ändå förhållandevis låg inflation och lågt ränteläge än så länge. Denna tydliga obalans kan givetvis ses både ur positiv och negativ synvinkel. Det positiva är att de olika marknaderna kan kompensera för varandra och världen kan uppleva en mycket gynnsam lång utdragen högkonjunktur även om tillväxten i USA blir dålig dvs den uppfattning om konjunkturläget som beskrivits av många verkstadsföretag med t.ex. Sandviks VD Lars Pettersson i täten.

Det negativa är att situationen i USA kan bli svår med en kombination av avtagande tillväxt, sjunkande dollar, stigande metall och oljepriser (i dollar räknat) och framförallt starka inflationstendenser i USA då prinivåer på importvaror stiger kraftigt. Detta kan bli en svår nöt för Federal reserve som måste balansera mellan olika knäckfrågor och man kan ställas inför en situation där man tvingas välja mellan tillväxt eller inflation inte det bästa av världar som vi upplevt de sista åren.

I Sverige kan det ställas små frågetecken för fastighetsmarknaden anser jag (tycker för övrigt att regeringens fastighetsskatteförslag är ett bra steg i rätt riktning) . Idag säljs kommersiella fastigheter med en direktavkastning på ibland ner under 5% inte heller är denna typ av direktavkastning helt ovanlig i lite mer konjunkturkänsliga lägen. Vid millieumskiftet såldes många sådana fastigheter med en direktavkastning upp mot 10%. Hur man får hop kalkylerna med långsiktiga upplåningskostnader som är högre än 5% är för mig en gåta.Att privatpersoner lägger allt mer av sin disponibla inkomst till boendekostnader är också en varningsklocka som är mer svårförklarad än att det är poppis med inrednings och boende. Det finns också en risk att bankerna inför en mer restriktiv kreditprövning. Det kan vara slut på tider då privatpersoner med lätthet kan låna mer än köpeskillingen för en villa och då gärna med ett "bottenlån" på upp mot 95% av inköpspriset. Bankerna kommer säkerligen kräva större säkerheter, högre räntor eller mer egenfinansiering av bostadsköp för att säkra sin egen finansiering då bankernas upplåningskostnad och yieldspread mot statspapper ökat. Allt för att själva inte ta för stora risker och stå med svarte petter om tiderna blir sämre. Senast ut i raden att ha fått högre upplåningskostnader verkar verkar nu SBAB vara enligt tidningsuppgifter idag, å andra sidan cirklulerar det nu mycket rykten om detta så det är svårt att se vad som är fakta och inte..

Hur kommer en sådan höjning av riskpremierna påverka bankernas intjäningsförmåga? Bättre eller sämre räntenetto? Hur kommer bostadslånare påverkas, får vi kanske se en våg av amortering i större grad? Eller ännu större risktagande? Hur påverkas företagsutlåningen? Går transaktion saktiviteten ned på M&A? Är detta kanske bara ett hack i kurvan? De kommande rapporterna från de svenska bankerna tror jag kommer följas med stort intresse. Förväntningarna på bankernas resultat (SME) har senaste tiden sjunkit och aktiekurserna har kanske sjunkit än mer till följd av oron om bankernas långsiktiga avkastning. Själv kan jag tycka det var en väl stor nedgång på ex. SEB aktie på ner mot 185kr vilket ger ett förväntat p/e tal på ca. 9-10 för årets resultat från vårens toppnotering där kursen nästan var uppe på nästan 250 kr. Nu har i och för sig SEB gjort ett ordentligt "uppryck" senaste dagarna tyvärr. Sett ur de nya kapitaltäckningsregler som träder i kraft under en övergångsperiod (MiFid) så är SEB och Handelsbanken de svenska banker med mest resurser att höja den egna utdelningen.

Ett annat sätt att förhålla sig till marknaden är annars att strunta i den överhuvudtaget och köpa det som ser billigt ut.

Det verkar blåsa bra i skogen

I fredags offentliggjorde skogsbolaget SCA och det norska kraftbolaget Statkraft ett större samägt energiprojekt på SCA skogsmark. Projektet omfattar projektering av vindkraftsparker och undersökning av möjligheterna för utbyggnad av vattenkraft i älvar där SCA sedan tidigare har en fallrätt. Projektet är i alla fall i mina ögon en väldigt stor industriinvestering där det planerade energiuttaget ur vindkraftverken är tre gånger så stor som all nu existerade vindkraft i Sverige och ung lika mycket som SCA energiförbrukning på ett år. Om allt går enligt plan kan det produceras el från vindkraft om ca. 3 år

Finansieringen av projektet genomförs på så sätt att Statkraft står för 16 Mdr i pengar mot en ägarandel på 60% och SCA överför mark som behövs för projektet och genomförd projektering, myndighetskontakter mm. Mot en ägarandel på 40%. SCA satsar inga pengar så att projektet får ingen omedelbar effekt på varken balans eller resultaträkning för SCA idag. Som lekman på energiinvesteringar kan det känns som SCA fått väldigt bra betalt för lite produktionsbortfall på skog. Den faktiska avverkningen av skog vid genomförande är ung. 10 000 ha i relation till SCA skogsinnehav på 2,6 Mha. Fördelaktiga villkor för SCA?

För att svara på den frågan, om projektets uppbyggnad och ägarrelationen så måste man gräva in sig lite i spelreglerna för vindkraftproduktion, för tyvärr är det inte riktigt på det sättet att det är bara att sätta upp vindsnurror och börja tjäna pengar. För att starta en vindkraftproduktion behövs fem faktorer för att lyckas. Man behöver dels ägande av mark eller mycket långa arrendekontrakt, pengar för investeringen, tillstånd från länsstyrelse och kommun och kunskap att underhålla och driva vindkraftverken, samt infrastruktur för el och byggnation.

Som synes är pengar idag troligtvis inte den svåraste biten i ett vindkraftprojekt. I detta fall har SCA suttit på en stor tillgång i form av höjdpartier i sitt egenägda skogsinnehav där det blåser, goda myndighetskontakter till följd av att man har brukat skogen under lång tid samt inte minst har man kartlagt och projekterat denna tillgång på egen hand. (erbjudande om deltagande i projektet har gått ut till alla de större kraftbolagen och Statkraft hade det för SCA mest förmånliga erbjudandet) Statkraft bidrar i detta fall med pengar, kunskap om vindkraftproduktion, infrastrukturkunskap för eldistrution samt inte minst att man genom majoritetsägandet är den part kommer hålla i taktpinnen under projektet. Sett ur den synvinkeln känns det mer som SCA och Statkraft är mer jämbördiga partners eller i alla fall 40/60.

Så vad betyder detta nu för SCA som företag? Bra eller dåligt att nu SCA åter blir krafttillverkare efter 15 års bortavaro från denna marknad?
Det första man skall komma ihåg är att projektet fortfarande är i planeringsfas och det kommer dröja flera år innan någon elkraft kommer ur vindsnurrorna. Det är inte heller på det sättet att SCA blir självförsörjande på el som någon illa påläst journalist från affärsvärlden trodde vid SCAs presskonferens. All el måste som sagt säljas via elbörsen och detta är ett delägt vindkraftbolag dvs SCA kan inte själv besluta om utdelningar från detta bolag. Man kanske tom inte köper elen av sig själv.

Någon resultateffekt är inte att vänta de kommande åren och man skall definitivt inte ha en övertro på någon stor positiv effekt. Tom kan det bli så att tillståndsprocessen kan sätta käppar i hjulet och den planerade effekten blir mindre än förväntad. SCA bygger däremot in en viktig komponent i företaget om projektet lyckas, nämligen större trygghet i elförsöjningen. SCA är och förblir med största sannolikhet ett företag som gör av med mycket stor mängder energi. Kraftiga höjningar av elpriset slår därför mot resultatet i företaget. Genom denna planerade investering hedgas denna kostnad dvs om elpriset går upp så stiger förhoppningsvis också vinsten från vindkraftprojektet och SCA kan på så sätt kompensera det man förlorar på gungorna med mer vinst på karusellerna. När det gäller vattenkraftdelen i projektet skall man nog förvänta sig att detta inte blir av alls då tillstånden för sådana satsningar är mycket svåra att få.

Denna trygghet som man nu har skapat i elförsörjningen utan större ekonomiska uppoffringar möjliggör däremot investeringar i tillväxtbefrämjande åtgärder alternativt att mer pengar kan delas ut ur bolaget då det blir lättare för företagsledningen att prognostisera resultatet från verksamheten. Personligen tycker jag det är kul att företag vågar göra stora investeringar som denna i miljövänlig energi. Huruvida de finansiella effekterna blir goda eller mediokra ör för tidigt att uttala sig om.

Hur skall man ställa sig till hedgefonder?

De senaste åren har hedgefonder fått ett stort genomslag bland privatpersoner i Sverige. Hedgefonder som grupp är en synnerligen brokig samling fondtyper där det såväl finns aktie, ränte, råvaru och derivat baserade hedgefonder. Enda gemensamma nämnaren är i stort sett att målsättningen med fonderna är att ge en absolut avkastning oavsett avkastning i underliggande marknader. För att kunna ge denna absoluta avkastning under vilka marknadsförutsättningar som helst krävs att fonderna har såväl långa som korta placeringar i underliggande finansiell tillgång. Dvs du måste både blanka och köpa över tiden (om än inte samtidigt). Det kan också finnas kombinationsfonder det vill säga en form av blandfond där t.ex. man kan ligga investerade i obligationer, blanka OMX terminer sedan vara marknadsneutrala med aktiva positioner på råvarumarknaden genom att t.ex. blanka silver och köpa guld. I andra fonder så arbetar man enbart med en underliggande tillgång och man t.ex. ligger lång och kort i olika specifika aktier eller aktieoptioner. T.ex. Förvaltaren tror att Handelsbanksaktier kommer gå bättre än Swedbank aktier oavsett marknadens utveckling och då blankar Swedbank och köpa handelsbanken. Om därefter börsen går ned men Swedbank går ned mer än handelsbanken så vinner man ändå på positionen och insatsen var lika stor i båda innehaven. Går båda ner eller upp lika mycket så förlorar man lite (räntan på lånade aktier) om däremot Swedbank går bättre än handelsbanken oavsett om kursen utvecklas positivt eller negativt så förlorar man en hel del. Desto större skillnad i avkastning mellan aktierna desto större påverkan i negativ eller positiv bemärkelse blir det på fonden.

Det finns också flera specialfonder som slarvigt går under det falska varumärket Hedgefond. En sådan vanlig missuppfattning är t.ex. Christer Gardells fond Cevian vilket i själva verket är en "vanlig" helt obelånad aktiefond med den skillnaden att fonden investerar väldig koncentrat (kanske 5 innehav istället för 100 olika aktier) och själva oftast tar en aktiv ägarroll i investeringarna vilket inte andra fonder gör.

En viktig utgångspunkt när man ser på hedgefonder är att själva förutsättningen för att fonderna skall uppfylla sin målsättning är att förvaltaren har rätt uppfattning om marknadens utveckling. Har förvaltaren fel uppfattning om rörelserna på de underliggande tillgångarna så kommer fonden att gå minus. En annan viktig aspekt är att fonden måste ha rätt riskexponering för att ge bra avkastning även om utvecklingen blev som förväntat. Speciellt gäller detta fonder som investerar i tillgångar med låg volalitet (t.ex. obligationer). Det normala sättet som fonderna hanterar riskexponeringen är genom belåning.

Vi tar ett exempel om en tänkbar räntebaserad hedgeposition:
Förvaltaren tror att skillnaden i räntenivåer mellan 2 åriga och 5 åriga statsoligationer kommer närma sig varandra då riksbankens räntehöjningar kommer allt närmare räntetoppen för denna gång. Det logiska beslutet blir då att köpa 5 åriga obligationer och blanka 2 åriga obligationer. Här uppträder dock ett stort problem, att blankning av obligationer i stort sett aldrig är lönsamt av den anledningen att volaliteten är mycket låg samt att de allra mest av avkastning från obligationer kan tänkas komma från ränteutbetalningar vilket blankarna då måste betala. Så för att få större chanser att tjäna pengar så investerar förvaltaren istället i ränteoptioner kopplade till underliggande obligation så för halva fondinnehavet köper man köpoptioner på 5 åriga statsobligationer vilka i sig ger en exponering i nominella tal mångdubbelt större än vad själva optionerna kan köpas för. Och sedan köps säljoptioner i 2 år

I själva verket kanske man då har köpt och sålt underliggande obligationer för kanske 100ggr större volymer än om man hade köpt rena obligationer. Förvaltaren når på detta sätt sitt mål att om marknadstron är rätt ja då är det möjligt att tjäna pengar. Problemet är givetvis det omvända om marknadsuppfattningen är fel.

Det var exempel på hur man kan jobba med Hedgepositioner. Men hur skall man ställa sig till hedgefonder? Är det bra investeringar?

Jag tycker det är svårt att ge ett generellt svar. Vissa hedgefonder kan ge mycket bra avkastning och vissa fonder kan ge mycket dålig avkastning. Vissa hedgefonder kan svänga betydligt mer än aktiemarknaden medan vissa fonder kan ha en volalitet ganska närmare räntefonder. Vad man måste först av allt ha för att investera är ett benhårt förtroende för förvaltaren då det är förvaltaren skicklighet som i allt väsentligt bestämmer avkastning. En annan sak som är viktig är att fondförvaltaren absolut inte får köra i diket ordentligt. Risken är då stor att det kan bli stora uttag ur fonden då folk tröttnar på dålig avkastning. Stora nettouttag är och förblir mardrömmen för hedgefonder då dessa har svårare att hantera uttag samtidigt som man ger bra avkastning till innevarande andelsägare i fonden i jämförelse med vanliga aktie och räntefonder som bara behöver sälja en viss del av sitt innehav.

Viss proklamerar för att man istället för sparande i räntefonder skall spara i "lågrisk hedgefonder". Senaste ut i denna skara av Hedgefondförespåkare är Avanzas infochef Claes Hemberg som har en tendens att tycka till om det mesta och aldrig missar chansen att ge ett bra sparförslag. I ett inlägg på avanzas hemsidan rekommenderar han att man bör avsluta sina tråkiga räntefonder som bara ger några procent per år och istället lägga sitt lågrisksparande i "låg-risk" hedgefonder som enligt honom ger ca. 10% per år i säker avkastning. Personligen tror jag att Hemberg har alldeles för stor tilltro till dessa fonder. Att en lågrisk hedgefond övertiden och jämt fördelat som månadsavkastning skulle kunna ge 10% i årlig avkastning låter i mina ögon som en utopi. Man skulle då lyckas med bedriften att ge lika god avkastning som aktiemarknaden långsiktigt samtidigt som man skulle göra detta med mindre riskexponering och dessutom leverera denna avkastning jämt fördelat över tiden och inte att förringa med högre avgifter än en normal aktiefond dessutom.
Att Avanzas sparare skulle sälja sina tråkiga räntefonder och istället skulle satsa på "låg-risk" hedgefonder skulle däremot kraftigt gynna Avanza som skulle få större intäkter från fondförmedlingsavgifter, kan man tänkas att detta har ett samband med rådet?

Personligen äger jag inga hedgefonder. Jag inser att Hedgefonder i vissa marknadslägen kan vara en mycket bra placering speciellt om det finns uppenbara snedfördelningar på marknaden (t.ex. IT sektorns värde av stockholmsbörsen år 2000) men har ändå avstått över tiden.

Jag har valt mitt ställningstagande av följande skäl.

• Jag vill förvalta mina egna pengar själv inte ge någon annan i uppdrag att förvalta mina pengar (ingen regel utan undantag givetvis)

• Jag vill verkligen känna att säkra pengar är säkra pengar därför väljer jag korta räntefonder eller kontosparande för detta sparande

• Jag tror att aktiesparande över en lång tidsperiod ger av bättre avkastning än hedgefonder

• Jag vill själv känna att jag styr över risken i mitt sparande. Historien är full med situationer där "lågrisk hedgefonder" i stort sett över en natt blivit en betydligt mer riskfylld placering.

Vad tycker du? Rätt eller fel?