Kan förändrad elnätsavgift användas i energiomställlningen?

För en helt vanlig konsument i villa eller lägenhet så består elräkningen av komponenterna elnätsavgift och avgiften för den inköpta elen.

Elbolag som man köper strömmen av är valbart och man kan välja vilket bolag man så önskar och  fokusera på bästa pris eller om man t.ex. vill köpa el från förnyelsebar energi. Väljer man inget bolag blir man anvisad till det bolag som äger till elnät och får då ett riktigt dyrt tillsvidarepris. Vilket i praktiken innebär att det är viktigt att välja bolag! (tänk på de kära studenter när ni flyttar hemifrån)

Elnätet är inte valbart utan det är den som äger elnätet i ditt område som du betalar elnätsavgift till. I mitt personliga fall så är det EON efter detta bolaget köpte upp det lokala Örebro Energi. Själva elen jag förbrukar betalar jag till ett annat bolag. Sedan har jag som jag tidigare skrivit om en egen elproduktion i huset genom solceller vilket komplicerar till mitt förhållande en hel del med elbolagen men detta tänkte jag inte gå in på specifikt i detta inlägg.

För att göra ett begripligt exempel skall jag ta mig själv. Jag har med min 16A anslutning till huset en fast elnätsavgift på 79kr per månad (vilket är priset på att  bara vara inkopplad i elnätet och ha en garanti på det kommer ström ur två hål i väggen om jag skulle behöva) och utöver detta betalar jag inkluderat i elnätsavgiften en elöverföringsavgift på 41,76 öre/kWh. Tillkommer sedan moms på detta som tas ut av staten.

Trenden de senaste åren avseende elnätsagifter är att den fasta delen ökar i förhållande till den rörliga elnätsöverföringsavgiften. Sedan är ju trenden också att elnätsavgifterna totalt sett ökar mer än elpriserna men det är ju en annan historia.

Innebär detta något problem att det blir mindre rörliga kostnader och mer fasta elkostnader? Ja det skulle jag vilja säga.

Jag har två invändningar

1. Att allt större andel av elnätsavgiften blir fast innebär det att det blir mindre lönsamhet för företag och privatpersoner att genomföra energibesparingsåtgärder. Exempelvis så har det de senaste åren blivit mindre lönsamt med t.ex. en LED lampa istället för en glödlampa då större delen av den totala elräkningen inte går att påverka. Energibesparing är enligt mig precis lika viktigt i omställningen till en mer hållbar energisituation i Sverige som utbyggnad av förnyelsebar energi.
2. Att allt större andel av elnätsavgiften blir fast innebär sämre incitament i form av försämrad lönsamhet till produktion av egen elproduktion exempelvis solceller på taket.

För att lösa detta problem hade jag gärna sett en prismodell på elnätsavgifter som är helt rörlig, men kostnadsneutral totalt sett så elnätsbolagen kan underhålla näten som förut.

Låt mig ge ett högst hypotetiskt exempel. 

Nätbolaget Kräm i väggen AB får varje år in 100Mkr på elnätsavgifter från de lokala 50 000 kunderna. Något som används för underhåll av elnätet och en liten vinst till bolaget. Fördelningen är att fasta avgifter står för 50Mkr och den rörliga elnätsöverföringsavgiften står för 50mkr. Varje kund betalar i genomsnitt således 1000kr i fast elnätsavgift och 1000kr i rörlig elöverföring varje år. (OBS bolaget kanske också säljer ström vilket jag inte räknar in här) varje kund i genomsnitt  för varje år över 2380kWh till sina lägenheter och hus.

Den fasta elnätsavgiften i detta exempel blir således ungefär 83kr per månad i fast avgift och 42öre per kWh i rörligt elnätsavgift. Elnätsbolaget skulle få in precis lika mycket intäkter om man helt slopade den fasta avgiften men istället höjde den rörliga elöverföringen till 84öre/Kwh.

Dock inträffar här en intressant sak. Varje energibesparing i form av 1 Kwh som görs i varje hushåll blir hela 42 öre lönsammare! Har man en solcellsanläggning som förutom såld överskottsel under ljusa sommarmånader matchar kanske 1000 kwh internt inom huset får man en besparing på 420kr/ år helt utan skattesubvention eller statliga bidrag.

De hushåll med ”slösaktig” energiförbrukning får således betala mer och de med låg förbrukning får betala mindre. Klart logiskt i mina öron och jag tror detta kan leda till större fokus på att sänka elförbrukningen totalt i samhället.

Inspiration till detta blogginlägg har hämtats från Bengt Villablogg -solceller på varje tak!

Svenska statens vinster på småskalig solcellsproduktion

 

Med anledning av att jag fått en del frågor kring producera el från solceller och elpriser så tänkte jag här i ett inlägg redogöra lite för hur det förhåller sig och problem som uppstår när man producerar från solceller.

Först och främst så tänkte jag göra en sammanställning över hur en elräkning ser ut och är uppbyggd av.

Den första kostnaden som uppstår är elnätavgiften vilket är en avgift för att vara inkopplad på elnätet och överföringen till ditt hem. Elnätavgiften finns ingen valfrihet i utan du är i ett monopolgrepp till den som äger ditt elnät, i mitt fall är det tyska E.ON som äger mitt elnät. I normalfallet består elnätsavgiften av tre delar. Först en fast avgift, sedan en rörlig avgift beroende på hur mycket som energibolaget transporterar i ledningen till dig och slutligen ska staten ha sitt i form av moms.

I mitt fall är den fasta avgiften som jag inte kan påverka alls över huvudtaget 89kr inkl moms.

Den rörliga elnätsavgiften beror sedan hur mycket jag köper in och uppgår till 44öre per kWh tillkommer moms på 25% vilket gör att den totala rörliga kostnaden blir 55öre per kWh.

Sedan tillkommer sedan själva strömmen. Som konsument har man här möjligheten att välja vilket elhandelsbolag du vill ska faktuera dig för din strömförbrukning. Jag säger fakturera för oberoende av vad du väljer för bolag, fin- eller fulel så kommer strömmen från närmsta elskåp och närmsta kraftkälla som är inkopplat till denna. Ditt val är mao en ”digital produkt” och någon form av ekonomisk transaktion mellan bolagen.

Elhandelsavgiften består utav en mängd olika delar. Först själva elpriset, detta pris som sätts på elbörsen Nordpool. Det går att köpa ett fast pris för en bunden period eller ett spotspris. Låt oss ta spotpris för igår den 4 mars varför jag valde denna dag kommer du förstå nedan.

Igår var det genomsnittliga spotpriset ca. 42 öre per kWh i det elhandelsområde jag tillhör. (finns ju fyra idag i Sverige)

På detta elpris på din elräkning läggs sedan en elcertifikatavgift på 3 öre (detta är pengar som sedan ges till producenter av förnyelsebar energi). Sedan är det ett påslag som ditt elhandelsbolag tar ut dvs deras ”elhandelsmarginal” (jämför bankernas skillnad på in och utlåning). Låt säga att man har ett påslag på 2 öre per kWh.

Sedan tillkommer energiskatten som i Sverige idag är 29öre per kWh.

Och sedan på toppen så läggs det på moms 25% på den totala kostnaden.

Summa summarum för själva elen igår i mitt område 95öre per Kwh.

Totalsumman för både el och elöverföring 1kr och 45 öre per kWh igår ja sedan tillkommer den fasta avgiften som man inte kan påverka och är lika oberoende om man stängt av all el eller inte.

I går den 4 mars så köpte jag in 5kWh till mitt hus. Det ger en total rörlig kostnad på 7kr och 25 öre för en dag detta för all hushållsel i en normal svensk villa.

Nu har ju jag som bekant solceller på taket. Igår den soliga 4 mars så producerade jag uppskattningsvis ca. 8KWh på ett dygn. Produktionen skedde givetvis enbart under de få soliga timmarna (jag har ett östligt läge på mina solceller så det är från morgon till tidig em såhär års). Jag befann mig på jobbet under denna tid och förbrukningen var såklart låg. Under dessa få timmar så blev det ett överskott i anläggningen och 5kWh såldes på elnätet. Dvs 3kWh förbrukade jag min egen el och 5kWh i överskott och 5kwh i underskott (man lagar mat och tänder lamport på kvällen).

Summa 0Kwh. Igår var således första dagen för året jag

När man säljer el så är kalkylen lite annorlunda än när man köper. Det man får betalt för spotpriset vilket var 42 öre sedan minus elhandelsbolagets marginal ung 2 öre dvs total 40 öre. Sedan får man betalt för sk. Nätnytta vilket betyder att min utmatning av ström går direkt till min granne och minskar effekten/slitaget eller vad man nu ska säga i systemet. Jag får betalt 6öre per kWh för detta.

46 öre i inkomst per såld kWh totalt sett igår. Staten ja dom betalar ju inte ”tillbaka” skatt och moms såklart. I vissa fall så ”sponsrar” elbolagen med att betala oftast 1kr per kWh (är så i mitt fall men använder mig inte detta av i kalkylen).

Gårdagens kalkyl blir alltså (schablonmässigt):

3kWh förbrukad egen el. Besparing på3*1,45=4,35kr

5kwh köpt el för en kostnad av 5*1,45=7,25kr

5kWh såld el för en intäkt av 5*0,46=2,3kr

Netto: 60öre i kostnad, och solcellerna har givet mig intäkten 6,65kr på en dag i mars.

Vilket betyder att trots att jag sett över dygnet var självförsörjade på el så får jag lov att betala 60öre på en dag. Den största vinnaren på att jag inte matchar min elproduktion och elkonsumtion bättre är inte själva elbolaget, som tjänade i runda slängar 40öre på mig och den dåliga matchningen med skillnad mellan inköp och försäljningspris.

Svenska staten å sin sida gjorde energiskatt och momsvinst på 4kr och 27öre på en dag genom att jag både köper och säljer, här räknat med att min granne köper min el.'

En lag om nettomätning (dvs där jag varje månad direkt på elräkningen får kvitta köpt och såld el skulle däremot rejält förbättra ekonomin för en solcellsprduktion.

Vill du läsa om vad produktionskostnaden för småskalig solcellsproduktion är så rekommenderar jag detta inlägg

Solcellsproduktion februari 2013

Jag har ju lovat att redovisa ”live-resultat” från min solcellsanläggning så här blir det en synnerligen bedrövlig februari månad redovisad.Som jag skrev i tidigare inlägg så har jag ingen fräck mätutsrustning på min anläggning och anläggningen är inte optimalt placerad väderstreckmässigt pga husets placering.

För den som har solceller i mellansverige så har februari månad 2013 varit en synnerligen dyster månad. klart sämre än Januari 2013. Bland de sämsta månaderna jag någonsin uppmätt. Faktorerna för det dåliga resultatet under februari är tvenne. Först och främst har det varit rejält med snö och i alla fall mina solceller har legat inbäddade i snö i stort sett hela månaden med undantag av några få dagar. På slutet av månaden har snön varit ”ispansar” pga kalla nätter och varma dagar vilket också gjort att snön inte åkt av. Att ta fram ishackan och gå lös på panelerna skulle jag inte rekommendera. Inte ens idag den sista dagen i månaden är panelerna helt snöfria utan har lite isklumpar vilket begränsar produktionen betydligt. Det andra skälet för dålig produktion är att stora delar av februari har varit ganska gråtrist, i alla fall i Närke.

De få dagar som solcellerna legat fria utan snö så har det dock varit soliga dagar i jämförelse med januari. Dessa dagar var i stort sett tre, 1 och 2 feb och så månadens sista dag idag den 28:e. Just dessa dagar är de enda där de producerats el (i stort sett) så har det varit helt reko förhållanden vilket gjort att under just dessa tre dagar så har anläggningen givit ett överskott och under någon solig timme har jag sålt enstaka kWh. Mao det har dels varit dålig produktion och dels varit dålig matchning. Ingen bra kombo ur strikt ekonomisk synvinkel.

Solcellselsproduktion under februari månad:
7 kWh

Varav såld el på elnätet:
3 kWh

Varav Matchad el:

4 kWh

Mao, en mycket extremt låg produktion för februari och rejält ojämn under månaden dessutom.  E.ON (bolaget som är redovisningsexempel) redovisar ett rörligt elpris på ca 95 öre i februari. Utöver detta är den rörliga elnätskostnaden 37,5 öre/Kwh, båda två beräknade med skatt och moms. Bryr mig denna gång inte ens om att redovisas besparingen i kronor då det inte räcker till en enda semmelbulle.

Det kanske lite intressanta i februari är att jag denna månad trots den låga produktionen kommer att få lite lite pengar inbetalda från energibolaget på mitt konto då det varit 3kWh överskott sålt. För det är så det funkar idag innan ev nettomätningslag kommer träda i kraft att man som småskalig energiproducent varje månad får två elräkningar. En elräkning för vad man köpt för el (tänk elen som förbrukas av tvättmaskinen på kvällen) och en räkning varje månad med en inbetalning över såld el (tänk att det inte förbrukas något kl 11 på vardagar).

Det som ställer till det för dessa dubbla räkningar är främst två saker, skatt och moms. När man köper el så får man vackert betala skatt och moms men om man råkar ha överskott och säljer el så får man ju bara elpriset på nordpool (+nätnytta). Kalkylmässigt innebär detta att man tappar omkring kalkylmässigt 50-60 öre per såld kWh mot om man direkt hade fått lov att kvitta köpt och såld el på elräkningen och betalat skatt/moms på mellanskillnaden. Att ställa timer på tvättmaskinen att gå igång kl 11 är mao för min del klart klokt att göra. Blir så att säga gratis tvätt.

Nu tar vi och vänder blad och riktar blickarna mot vårvintermånaden mars.

Solcellsproduktion januari 2013

Jag har som en del kanske vet om en solenergianläggning på mitt hus. En stämningsbild i mörka januari se ovan. En anläggning som producerar elektrisk ström sådan som driver din tvättmaskin och dator. I första hand inte någon någon kapitalplacering utan lika mycket installerad av nyfikenhet och dessutom inte minst av lite ideella skäl då jag vill inspirera andra. En viss energihedge i min konsumtion av energi dessutom. Tack svenska staten för installationsbidraget också.

Med anledning av att jag fått många frågor och en del verkar ganska så intresserade så tänkte jag under 2013 vid varje månadsskifte redovisa under anläggning har presterat och skriva några ytterligare blogginlägg kring solcellsenergi  då jag nu börjar få lite erfarenhet. Jag tänker att förklara och skriva detta så enkelt som möjligt, jag saknar helt formell  teknisk kompetens och bör betraktas som en lekman i elfrågor som de flesta andra.
 
Först lite grunder om mitt system. Det är ett mycket enkelt och okomplext system som består av ett antal poly-kristallina solceller på taket (2,9kW). Två stycken växelriktare i källaren. Dessa växelriktare är sedan inkopplade i elcentralen. Vidare har jag en elmätare i huset som är dubbelriktad dvs i händelse av att jag skulle producera mer el på taket än vad som simultant förbrukas i huset så levererar jag ström ut på elnätet (och får betalt för denna elen). Mer om denna procedur i något kommande blogginlägg. Mitt hus är långt i från optimalt för solel, det bör man vara observant på, utan ett helt normalt 60-talshus.  I själva verket ligger mitt tak i väst-östlig riktning och saknar sluttande lämplig yta rakt mot söder. Beräkningar visar att min anläggning ung presterar på ca.  80% av full kapacitet med anledning av väderstrecksplacering och takets något låga lutning mot optimalt.

Vidare så har jag ingen fräck mätutrustning som skickar ut data från anläggningen på någon webportal eller mobil-app. Det är enligt mig inte ekonomiskt försvarbart att betala några tusen för denna "nice-to-have" funktion. Jag får istället manuellt läsa av produktion på växelriktaren (som drivs av solpanelerna och såhär års är stendöd fram mot eftermiddagskvisten då solen går ned tidigt. I Sammanställningar över produktionen blir det således viss "grovhuggenhet" i siffrorna  och siffrorna blir månadsvis.

Så hur har det då presterats under januari månad?
Januari månad är som bekant en mycket mörk vintermånad och dessutom så har det varit en hel del snö på taket vilket gör att funktionen går ned och oftast inte fungerar alls. Av den årliga solinstrålningen beräknas i Närke ca. 1-1,5% av årets solinstrålning infalla.

Solcellselsproduktion under januari månad:
14Kwh

Varav såld el på elnätet:
0Kwh

Mao, en mycket låg produktion som knappast gör plånboken glad.  E.ON (kommer använda detta bolag som redovisningsexempel) redovisar ett rörligt elpris på 91,6 öre i Januari. Utöver detta är den rörliga elnätskostnaden 37,5 öre/Kwh, båda två beräknade med skatt och moms. Då ingen el är såld utan all producerad el förbrukad i mitt eget hus har den ekonomiska besparingen i januari 2013 varit ca. 18kr. Inte mycket att hurra för...

Snart stundar dock ljusare tider, redan idag 1 feb har det producerats nästan 2Kwh på en dag.

För många flygplatser i Sverige

Sverige är ett förhållandevis stort land inte minst i förhållande till vår befolkning. Vi bor således i ett glest befolkat land i utkanten på Europa med vidsträckta skogar, fjäll och stora sjöar. Inte minst märker man det när man flyger över landet.

De stora avstånden mellan de olika befolkningskoncentrationerna medför att det i Sverige finns mycket stora infrastrukturbehov. Idag har vi uppbyggda system kring vägar, järnvägar, tunnelabnor och spårvägar och så då flygplatser.

Just flygplatser är intressant att skriva om. Sverige har idag (enligt Wikipedia) 40 st flygplatser som har persontrafik och kan kategoriseras som "riktiga" flygplatser. 11 av dessa flygplatser är svenska staten ansvarig för och drivs av det statliga bolaget Svedavia. De tre mest kända statliga flygplatserna är Arlanda , Landvetter och Malmö. Resten av de statliga flygplatserna finns i norrlands större städer med undantag av Visby och Ronneby.

De resterande 29 flygplatserna har en annan ägare än staten. i Normalfallet en kommun eller landssting/regioner.

Flygtrafik som vrksamhet är en problematisk transportform så vä för operatörerna som den som tillhandahåller infrastukturen. Det är en transportform som kräver mycket stora kapitalintensiva investeringar i form av flygplan och flygplatser men kanske mest allvarligt är att flygtrafik kräver stora mängder fossila bränslen i förhållande till andra former av transporter. Det är med andra ord högst diskutabelt om transporter via flyg är direkt framtidssäkrat, positiv teknikutveckling till trots.

Situationen för flygplatserna i Sverige medför att ekonomiskt så är det idag i stort sett så att alla flygplatser utom de allra största är rena rama förlustverksamheter. Antingen så täcks förlusterna av staten genom bolaget Svedavia (som balanserar upp med vinster från de större flygplatserna) eller så får kommuner och landsting täcka upp förlusterna i de fall det är dessa som äger flygplatsen.

Det finns två olika "produkter" som kan transporteras med flyg. Antingen frakttransporter där vi skickar olika varor fram och tillbaka eller persontrafik där vi ska åka på tjänsteresor och lilla semestertrippen för familijen till mallis. 

En flygplats är synnerligen intressant att diskutera och det är tilllika den flygplatsen som råkar ligga närmast mig, Örebro flygplats.

Det första att diskutera kring Örebro flygplats är den enorma mängden flygplatser som finns i närheten (tänk 1.5-2 tim tågresa bort). Borlänge, Hagfors, Jönköping, Karlstad, Linköping, Norrköping, Skavsta, Torsby och Västerås. Sedan är ju inte Arlanda allt för långt bort heller (2 tim och 25min med tåg). Situationen är givetvis sådan att de olika närliggande flygplatserna inkräktar på varandra och medför att alla flygplatserna har lönsamhetsproblem (Örebro gör ett par miljoner i back per år). Givetvis borde några av dessa flygplatser läggas ner men såklart är det ett "chickenrace" mellan kommunerna då just deras flygplats är av "strategisk betydelse för det lokala näringslivet och befolkningens semesterresor bla bla.".ja ni vet hur det brukar låta.

 Persontrafikmässigt så är Örebro flygplats, så att säga liten. Mycket mindre än exempelvis näraliggande Västerås exemplevis. Däremot så är Örebro flygplats Sveriges tredje största godatrafikflygplats. Enbart landvetter och Arlanda är större. Att just godstrafik är så stort i Örebro beror givetvis på att Örebroregionen är ett logistiknav i mycket av svensk infrastruktur såsom järnvägstrafik, telekommunikation, elkraft och dess strategiska läge mitt mellan Göteborg och Stockholm. Detta har medför att många företag har upprättat logistiskverksamhet i regionen. DHL har exempelvis dagligen egna flygtransporter till och från örebro. De företag med mest transport på flygplatsen kan jag anta är Atlas Copco Rockdrills och Ahlsells.

Vad som är lite anmärkningsvärt med örebro flygplats är att det är en förhållandevis mycket trafik med "statliga angelägenheter" främst inom ramen för Försvarsmaktens hägn men även Posten och MSB. Detta trots att flygplatsen inte ägs av staten utan i detta fallet av landstinget och näraliggande kommuner.

Att inte staten äger Örebro flygplats är enligt mig beklagligt med anledning av statens stora utnyttjande av flygplatsen och dess nationella storlek vad avser godstrafik.

De kommande 20 åren kommer flygplatser i Sverige behöva läggas ner inte minst av krasst ekonomiska skäl och det behövs ett helhetsgrepp att se till att flygplatser finns på de platser där de gör mest nytta, nationellt. Successivt bör förstås nationella persontransporter flyttas över till andra transportformer vilket nog per automatik kommer ske i spåren av peak-oil då flyget konkurrenskraft generellt kommer minska.

Återigen dessa bilar

Många bolag på stockholmsbörsen har nu presenterat sina halvårsrapporter och det finns en tydlig trend att tillväxten på de senaste årens goda försäljningsutveckling över lag mattas av, avtagande eller sjunkande orderingång och många bolag verkar flagga för olika former av neddragningar särskilt om man som bolag är exponerad stort mot europa som många svenska företag är. Än så länge överlag ingen dramatik utan en avmattning som nog är att se som fullt normal.

En bransch som man kan plocka ut som lite krisande är, återigen kroniskt återkommande de senaste 15 åren, bilindustrin. Försäljningen av bilar är i relation till fjolåret ner ungefär 20%. I en normal verkstadsindustriell verksamhet så är förstås ett tapp på 20% mycket. Men bör kunna absorberas utan att de skall leda till att företag går helt överstyr. problemet med bilindustrin är att man redan innan nedgången har ett dåligt kapacitetsutnyttjande. Mellan tummen och pekfingret så finns det i Europa ung. en produktionskapacitet att tillverka 20M bilar. 2011 såldes det i Europa 13M. Från dessa 13 M bilar droppas det idag då ytterligare 20% och man kan då konstatera att produktionsapparaten för bilar i Europa är ungefär dubbelt så stor som den faktiskt försäljningen! Allt logiskt resonemang i denna situation är att bilförsäljningen knappast återhämtar sig till den nivån som 20M innebär och situationen är bestående och produktion behöver läggas ner.

Problemet med bilindustrin är att den har en tydlig nationell prägel i de flesta fall. Svenskar handlar gärna en Volvo, Fransosen en Peugeot, Tysken en Wolkswagen och Italienaren en Fiat. En rolig jämförelse är att gå in på sportaffär och köpa nya joggingskor. Visst finns det många skomärken, men inte jämförelse med hur många bilmärken det finns när det är dags för bilaffär, då är valfriheten bland märken och modeller enorm.

 Då bilindustrin sysselsätter många anställda i Europa och har en tydlig nationell prägel blir det väldigt lätt prat om statliga interventioner när det blir kristider. I dagarna berör detta exempelvis Peugeot som gått ut och antingen krävt statligt stöd eller så blir det massuppsägningar. Den socilistiske presidenten Hollande gick (inte helt oväntat ) till angrepp på "kapitalisterna och deras profithunger i tidigare aktieutdelningar" som det som nu arbetarna får bära hundhuvudet för. Hollande säger att uppsägningar blir det inte tal om! länk till Le Parisenne Säkerligen vill den socialistiske nyvalde presidenten visa handlingskraft vilket säkerligen leder till statliga interventioner för peugeot, Reunault och Citroen säkerligen också med ett tydligt nationalistiskt prespektiv och det dröjer väl inte länge innan något sådant skulle utlösa liknande önskemål i Europas andra billänder.

Jag tror att statligt stöd till fordonsindustrin kan slå väldigt fel och bli väldigt dyrt. Givetvis kan man från politiskt håll använda ekonomiska styrmedel för att uppnå olika former av önskvärda omställningar i ekonomin, det har jag i grunden inget emot. Problemet i detta fall är att om det är önskvärt att tillverka 20M bilar varje år i Europa? Jag tror det inte! Det finns betydligt viktigare saker att producera och tjänster att utföra än att tillverka bilar. Ett statligt stöd till biltillverkningen kan cementera gamla industriella strukturer och dessutom bli en ren och skär förlustaffär. Pengar kan användas till betydligt klokare offentliga investeringar.

Solceller september 2011

Som jag skrivit tidigare så har undertecknad precis installerat ett solcellssystem på mitt hus och hade igår förmiddag öppet hus med en liten förevisning hur systemet fungerar och en liten frågestund. Jag uppskattar att ca. 25 personer dök upp vid tillställningen, en och annan bloggläsare också. Jag tackar å det varmaste den bloggläsare som hade med sig blomsterskott som nu står planterade på fönsterbrädan!

Bild från framtidsveckans hemsida

Nu skulle jag såklart skrivit hur fantastiskt mycket el jag producerat september månad Tyvärr har mitt nätbolag (det där tyska bolaget med en röd skylt) inte riktigt skött sina åtaganden (grrr) som dom skulle ha gjort vilket gör att jag tyvärr inte kan redovisa någon direkt produktionssiffra då varken jag eller en elektriker jag anlitar  får in och pilla i nätbolagens utrustning som finns i våra lägenheter och hus. Men om EON nu geschwint ordnar till sina åtaganden så lovar jag att inte bli allt för förbannad på dom.

Vi går nu in i höstmånader vilket medför att möjligheterna till solenergi nu faller drastiskt för varje vecka som går då solen står allt lägre över horisonten så det kommer inte bli många kWh producerade innan nästa vår. solcellsenergi är och förblir en sommaraktivitet.

Många hade frågor om den tekniska biten.
Så en kortfattad presentation. Rent krasst så fungerar systemet så att det produceras likström på mitt tak genom att små elektroner vandrar från det ena kiselskiktet till det andra i i solcellerna. Denna likström leds sedan ner i trådar från respektive solcellsmodul till två stycken växelriktare jag har på källarväggen. Här omvandlas likströmmen till 220V växelström som vi har i våra uttag. Strömmen leds sedan till till husets elcentral för vidare transport och mätning.

I första hand matchas producerad ström och förbrukad ström inom huset. Dvs strömmen från solcellernas skickas direkt till frysboxen och kylskåpet eller vad för elektrisk pryl man nu har igång. Om det blir ett underskott i systemet (dvs när jag förbrukar mer än jag producerar, tänk mitt i natten eller på vintern) så köper jag kompletteringsel precis som vanligt enligt prislistan i elavtalet jag tecknat.

Om det blir ett överskott i systemet dvs att jag producerar mer än jag förbrukar (exempelvis en solig sommardag då jag befinner mig på arbetet) så kommer strömmen skickas ut från huset och jag kommer få betalt för den el jag säljer i form av det aktuella priset på elbörsen nordpool (minus ett antal ören), betalt för sk. "nätnytta"  samt sk. grönt cetifikat (stödsystembidrag till förnyelsebar elproduktion). Nettomätning (dvs kvittning mellan köpt och såld el på varje elfaktura) är tyvärr inte aktuellt för min del idag, men jag hoppas förstås att detta inför då det skulle innebära ett antal kronor bättre inkomster varje månad.

Fullständiga ekonomiska kalkyler kan jag tyvärr inte göra då jag dels enbart gissat årseffekten och jag har dessutom inte riktigt betalat ett kommersiellt pris för anläggningen.

Nej nu ska jag tillvara ta äpplen från trädgården en masse då mitt ena äppelträd dignar av äpplen.

Öppnar min dörr

Under perioden 1-9 oktober genomförs ett evenemang vid namn Framtidsveckan i Örebro Län.
Framtidsveckan är ett samarbetsprojekt mellan en mängd olika aktörer såsom kommunerna i länet, Länsstyrelsen, Naturskyddsföreningen, Örebro Universitet, Studiefrämjandet, EU(!!) med mera.

Under dessa dagar genomförs ungefär 200 olika små och stora arrangemang runt om i Örebro Län. Arrangemang som då har en gemensam knutpunkt i omställning till en mer resurssnål och hållbar framtid. Högt och lågt förstås och betydande skiftande kvalitet i arrangemangen. Allt från en kurs i att mjölksyra vitkål djupt inne i Tivedsskogen till klimatguidning av en representant från naturskyddsföreningen på ICA Maxin runt om i länet. I ett av arrangemangen kommer besökarna faktiskt möta mig i egen hög person.

Då undrar du säkert varför en individ som jag kommer vara med vid detta arrangemang. Kommer jag stå och yra om ekonomi och aktier eller om skog som investeringsobjekt i folkets Hus? Nepp inte denna gång. Kommer jag hålla kurs i att lägga in rödbetor? Nepp. Kommer jag hålla föredrag om det vackra i att paddla kajak eller springa i berg? nepp

Men undertecknad kommer däremot hålla öppet hus hem hos mig den 1 oktober mellan kl 10-12. Vid denna tidpunkt kommer jag ha en liten förevisning på min synnerligen nyinstallerade solcellsanläggning (ström alltså) som jag har på taket. En anläggning som är så ny att den sista tråden in in elcentralen idag inte är insatt av en behörig elektriker men detta ska enligt utsago (ja ni vet hantverkare..) ske inom den allra närmsta dagarna. Sedan kommer den vara upp and running även om någon vidare effekt i inte kommer tas utan innan nästa vår. Anläggningen är på 3000W och är 21kvm (14 paneler som sitter på 3x7m) och i den bästa av världar som kommer jag nästa sommar vara nettoförsäljare av el. På årsbasis kommer jag nog dock få köpa lite ström eller om det blir riktigt lyckat plus minus noll.

Så kom gärna förbi och titta in den 1 oktober, kl 10-12. Jag har såklart ingen aning om hur många som kan tänka dyka upp. I värsta fall så blir det väl ingen, om möjligt någon förskrämd kommunalpolitiker som blivit utkommenderad av partiet. Vem vet kanske det också blir någon som läser denna blogg? Om du uppger kodord "STÖVELSKAFT" och är allmänt välartad vid besöket så kanske, kanske jag kan tänkas bjuda på kaka och hemkokt saft till dig som besökare.

Lite nervöst måste jag medge att jag är. Det är ju alltid lite speciellt där man ska visa upp sin bostad för folk. Vad kommer folk att tycka? Man är ju ingen direkt inredningsstjärna men man får väl göra som fastighetsmäklarna och pimpa så gott det går. Det värsta är väl att man ska gå genom pannrummet för att se hjärtat i anläggningen (dvs två stycken växelriktare som gör om likström till växelström).ja ni vet ju hur det brukar se ut i pannrum...

För dig som inte kommer på besök så ska jag nog skriva något inlägg då och då som kritiskt följer upp effekten på anläggningen.

(PS. Som du ser på bilden verkar det vara lite småskuggigt, vilket beror på att bilden är tagen sent på eftermiddagen och att min anläggning inte ligger i södervinkel utan effekten på anläggningen blir bäst morgon-förmiddagstid. Ja alternativet hade varit att vrida huset (kändes lite dyrt) och jag var heller inte direkt sugen på att söka massa bygglov på mer avancerade konstruktioner på tak/altantak/tomt)med risk för att jag inte fått upp anläggningen i tid.

En fis i rymden?

SvD, DI mfll tidningar samt flera bloggar bla flute och Cornucopia har uppmärksammat den ökande svenska konsumtionen av naturgas. Givetvis är naturgasen från naturen men knappast något naturligt val idag, Cornucopia använder begreppet fossilgas och det är väl ett mer passande namn då det handlar om gas från ändliga och fossila källor.

För att gör en lång historia kort.
Jag anser att en ökad naturgaskonsumtion i Sverige är bara så, fel, tokfel och generalfel.
Tokfel med att det förstås är tokigt att öka konsumtionen och genomföra investeringar inom ändliga energiresurser när vi i själva verket borde minska vår konsumtion för att inte få än värre problem att ställa om vår energikonsumtion i framtiden. Generalfel av den orsaken att en ökad gaskonsumtion nog lär oroa en och annan general då det innebär säkerhetspolitiska risker. (för yngre läsare: General är en hög befattningshavare inom Försvarsmakten,  inte snus i detta fall).

I mångt och mycket är det Ryssland som kommer leverera den kommande naturgasen till Sverige (särskilt om 10-15 år), visst man kanske lider av lite rysskräck men man behöver nog inte vara direkt konspiratorisk för att se de säkerhetsmässiga problemen med ett gasberoende, i allmänhet och till Ryssland i synnerhet.

Men är inte gas faktiskt ganska bra?
Jo det tycker jag nog men inte naturgas, det finns betydligt bättre alternativ idag. Biogas exempelvis är givetvis inte alena lösningen all på all världens energiproblem men är väl värt att satsa på i lokala stadsnära projekt.

Jag kan ta ett för mig närbeläget projekt med fin-gas. Mellan Örebro och Kumla finns en förhållandevis nybyggd Biogasanläggning av industriell typ. Det är Swedish Biogas som har byggt en rötningsanläggning och sedan har man från anläggningen pipelines in till Örebro och ett par tankställen. Sedan drivs en hel del stadsbussar på den lokala biogasen och en och annan kommunal tjänstebil. Rötningen som genomförs är mestadels matavfall om jag förstår saken rätt men också vissa försök med att röta slåtter från en våtmark utanför Örebro.

Visst det har varit mycket problem med biogasen i Örebro och främst har det varit högre efterfrågan än vad som kunnat produceras, massa upphandlingstjafs, tveksam koll på kommunala pengar mm. Sedan är det hitintills inte direkt lönsamt för ägarna heller.

Men jag tycker försök som detta med biogasanläggningar och lokala nät är behjärtansvärt och väl värt kommunala investeringar likt man gjort i Örebro och hoppas det förlöper väl och succesivt byggs ut med fler produktionsanläggningar och tankställen. Så jag hoppas att att det i detta lokala nät kopplas in fler gårdsanläggningar, ev. industriella anläggningar och pipeline även till Kumla.

Jag har aldrig varit på studiebesök i anläggningen trots att den ligger mycket nära men det hade varit skoj att göra. Så om du som läsare känner någon som känner någon är jag idel öra.

Bye bye 60W

I morgon blir en historisk dag då försäljningen av 60W glödlampa förbjuds. 60W som är att betrakta som ”Sverigelampan”. Alla av oss har sett den, Alla har upplevt den, möjligtvis bränt sig på den och den har lyst upp matbord i såväl slott och koja runt om i Sverige. För min del fanns den i i en röd lampskärm med fjädrande sladd över matbordet i min ungdom. Men nu är det slut för när glödtråden brinner av i dina eventuella kvarvarande 60W glödlampor så får du vackert ersätta den med andra alternativ. 

 

För egen del så har jag nog redan tagit bort alla glödlampor och ersatta dom med mestadels lågenergilampor (klot) samt några LED-lampor, en solcellslampa och en lampa som jag har för mig är en halogenlampa. Sedan är det ju så att den bästa belysningen sett ur energisynpunkt är att ha det släckt. Så om du vill ha så låga energiräkningar som möjligt så är det klart bäst att öva på mörkerseendet.

Totalt sett så brukar jag i mitt hushåll förbruka ung. 220KWh elektricitet per månad i hushållsel (mindre högst ordinärt hus som värms upp med fjärrvärme). Jag är väl inte överdrivet sparsam, har inte de bästa vitvarorna så jag skulle tro att man kan trycka ner denna förbrukning lite till. Min stora energitjuv är tvättmaskinen som nog borde bytas till ett bättre och energisnålare alternativ.

På radioprogrammet Ring P1 var det förresten en smått förvirrad man häromdagen som ringde in och ondgjorde sig över detta beslut att sluta med glödlampor då sådana glödlampor faktiskt värmer upp våra hus tillskillnad mot kalla LED och lågenergilampor. Förvisso sant att glödlampor värmer upp våra hus men det är ju en synnerligen korkad uppvärmning sett till verkningsgrad (funktionsmässigt är glödlampan ett direktverkande el-element), då är det betydligt bättre med lågenergilampor och annan uppvärmning som sagt.

Så vad har vi för alternativ till glödlampan? Kortfattat tre olika alternativ som du säkert vet. Halogenlampor, lågenergi och LED lampor. Dessa tre alternativ fördelar sig att Halogenlampor är billigast i inköp men drar mest i energi, lågenergilampor ligger i mittfåran och LED är klart dyrast men har också klart lägst energiförbrukning.

Jag har inte gjort någon direkt kostnadsanalys över vilket alternativ som är bäst sett ur livscykelperspektiv utan jag brukar helt enkelt köpa lampor när som är säljs till billigt pris och har ett förråd av lampor hemma i beredskap till när det "klickar till". En tydlig trend är att alternativen till glödlampor stadigt sjunker i pris. En vanlig lågenergilampa (ca. 7-9W) (klot) som ersätter en 40-60W glödlampa kostar väl idag ca. 20kr på IKEA eller liknande.  Häromveckan stannade jag till vid JULA-varuhuset i Skara och där såldes LED-lampor (klot) för 49kr om jag inte minns fel. Förbrukning 1W och lämplig att använda i en fönsterlampa eller liknande dock lite för svag för ett köksbord då det där krävs lite mer kräm. Ersätter du en enda 25W fönsterlampa som brinner 4 tim per dag sett över året i ett fönster med en 1W LED, sparar du ca. 35kwh per år.

 

Troligtvis kommer i närtid skrivas en hel del mer om elektricitet på denna blogg. Mer om varför senare. Fram till dess så tycker jag du ska läsa följande eminenta blogginlägg kring nordisk elproduktion som förklarar varför de stora elproducenterna bygger mestadels vindkraft idag och varför vissa stora energibolag (ex. Fortum) kommer få svagare marginaler de kommande åren.

Varför ska vi spara?

Just nu pågår en debatt på Newmill under temat "Spara för livet" och ett antal artiklar är författade av diverse kändisar och ickekändisar såsom svenskt näringslivs Stefan Fölster, centerpartiets Annie Johansson, Gustaf Herzhog vd för Söderberg och partners med mera. Också jag då....

Vad undertecknad skriver kan du läsa på.
http://www.newsmill.se/node/37735

Vind i skogen

Antalet vindkraftverk ökar idag starkt i Sverige och det byggs allt fler vindkraftverk. I Energimyndighetens statistik över antalet vindkraftverk och dess installerade effekt kan man se att utvecklingen har accelererat rejält sedan 2006, huruvida detta har något samband med den parlamentariska situationen i Sverige eller inte låter jag andra bedöma. I vart fall har antalet vindkraftverk från 2006-2010 ökat från ca. 850 st till 1700st. Elproduktionen i Sveriges samlade vindkraftverk har ökat från ca. 1200 GWh till 3500GWh. Byggnationstakten har ökat rejält från 50-70 verk om året fram till 2006 och 2010år toppnotering då 308 vindkraftverk uppfördes i Sverige. På marginalen börjar detta nu märkas i den svenska elförsörjningen och vindkraftens andel av elproduktionen i Sverige har ökat från 0,7% 2006 till 2,4% 2010. Mer lär det nog bli  då det idag pågår mängder med projekt runt om i landet.

Det finns som sagt fördelar och nackdelar med all typ av energiproduktion, vindkraft verkligen inte undantaget. Vindkraft har stora nackdelar också, förstås. Samtidigt kan man krasst konstatera att vindkraft idag är en av den elproduktion som idag byggs ut snabbast även om den såklart är förhållandevis "dyr". Och en av de energiformer som gynnas med genom ”omfördelningsskatten” elcertifikat.  

 

Den kanske största vinnaren på utveckling av vindkraftsprojekten är markägare. Ägare av mark där vindkraftverk har placerats. Allt från den enskilde bonden till svenska staten. De ägare av fastigheter som ligger inom ramen för ”riksintresse för vindkraft” kan potentiellt sitta på en rejält guldgruva. Antingen i form av att man kan bygga ett eget vindkraftverk på egen ”gratis” mark eller i form av arrendeintäkter från bolag som bygger vindkraftverk på marken eller att man avyttrat mark till kraftbolag som betydligt högre priser än normal ”jord och skog” säljs för. 

Vindkraftverken blir också förstås en stor källa för bittra konflikter mellan grannar (pga av avundsjuka?) och mellan jordägare och andra närboende med ”astrid Lindgren-symptom som bloggaren Cornucopia? Så skämtsamt brukar skriva. 

 

Samtliga större skogägande företag har idag pågående vindkraftsprojekt på sin mark exempelvis Holmen, SCA, Bergvik, Sveaskog mm. 

 

SCA har sedan flera år tillbaka haft ett pågående samarbete med Norska Statkraft om byggande av upp till 490 vindkraftverk fördelade på sju olika markområden. En total effekt på 2600GWh dvs ung lika mycket som den samlade svenska installerade effekten år 2009. Samarbetet är också en del i SCA återtagande inom Energiområdet sedan försäljningen av bolagets kraftbolag Båkab i mitten av 90-talet. 

Ett annat projekt är samt ett nyligen etablerat samarbete med FredOlsen Energy SCA har bildat affärsenheten SCA Energy för detta syfte och huvudfokus är vindkraft samt pellets.  När det gäller vindkraftsproduktionen handlar det uteslutande om ett merutnyttjande av den egna marken och i både fallet Statkraft och FredOlsen handlar det om att SCA apporterar in sina marktillgångar för vindkraftparkerna mot en ägarandel i de samma. I båda fallet har SCA förhandlat till sig en ”gratis” ägarandel på 40% och motpartens åtagande är då att finansiera själva vindkraftverken.

För två veckor sedan fattades det första investeringsbeslutet inom ramen för samarbetet med Statkraft efter flera års tillståndsprocesser. 4 år från idé till verksamhet är ganska lång tid helt klart. Den första parken att färdigställas blir nu parken med det smått mystiska namnet Mörttjänsberget och 40 vindkraftverk om en installerad effekt på ca. 100MW. Spaden sätts i mark inom någon vecka och hela parken är klar 2013.  För SCA som koncern är detta enskilda projekt förstås en piss i missisippi och ingen som direkt kommer märkas i resultaträkningen mer än att SCA kommer bygga upp visst eget kapital i balansräkningen (Statkraft åtar sig att finansiera med 1,6Mdr för detta projekt, men en hel del blir väl banklån kan jag tänka mig). 

 

SCA har också ganska nyligen fått tillstånd för två andra vindkraftområden om 50 och 10 vindkraftverk.SCA får lov att hoppas på att det blåser bra...

Är kommunala bolag bättre på att bedriva elnät?

 Strömmen som du betalar för när du har på datorn, diskmaskinen eller kör din Kitchen Aid består som sagt av flera olika delar. Det är elpriset, skatter och elnätsavgifter med mera.

Elnätsavgifter är intressant då detta område fortfarande är monopol, du kan välja vilket elbolag du vill som ska leverera strömmen men när det gäller elnätet är du hänvisad till en ägare av elnätet som du måste betala elnätsavgifter till. I mitt personliga fall så är det EON som äger nätet in i min bostad.

Det svenska elnätet är historiskt sett uppbyggt utav mängder med små ursprungliga investerare, bruk, kommuner, större industrier osv. Idag sisådär dryga hundratalet år senare så finns det i stort sett enbart kvar kommunala elbolag och stora multinationella företag som äger de svenska elnäten. Vattenfall, EON, Fortum är väl de största idag.  Det har varit en stark trend att kommuner har avyttrat sina elbolag till dessa företag för att få sig en hacka och förbättra den kommunala risiga ekonomin. I slutet av 90-talet var denna trend särskilt stark.

 

I vissa fall finns det fortfarande kvar små elnätsleverantörer. Roliga exempel är den ekonomiska föreningen Varbergsortens elkraft eller lilla Skyllbergs bruk i Askersunds kommun som byggde upp ett eget elnät i början av 1900-talet (Skyllbergs bruk bildades 1346 så det är med rätta ett gammalt företag) och man har vägrat sälja detta elnät till någon elbjässe. Idag har man elnät till ca. 1500 abonnenter och man har också ett eget kraftbolag där man säljer elen från brukets två vattenkraftverk. 

 

Årligen genomförs den sk. Nilsholgerssons undersökningen där ett antal konsulter i Jönköping kartlägger priser av infrastruktur kring  vatten, sopor, elnät osv. Kartläggningen över 2011 års avgifter avseende elnäten är nu klara. Billigaste elnätsavgifterna finner man i Skövde kommun (39öre/kWh inkl moms) där man fortfarande har kvar ett kommunalt bolag som äger elnätet. Allra dyrast i hela Sverige är lilla Övertorneå (100 öre/kWh inkl moms) där pajasföretaget Ekforskraft äger elnätet. Kort sagt enorma skillnader, speciellt för den som förbrukar mycket ström. (Undertecknad förbrukade 202 Kwh under maj månad, så jag är ingen direkt storkonsument)

 

Vad som är intressant på listan är att de billigaste kommunerna ideligen toppas av kommunala bolag, Luleå Energi, Borlänge Energi, Bromölla Energi, Sundsvalls elnät osv. De dyrare kommunerna har oftast elnätsägare i form av EON, Vattenfall eller Fortum. Trots att dessa tre företag dominerar stor bland kommunerna så får vi ta oss ned till den 32:a plats bland de billigaste kommunerna för att hitta ett en bjässe och då är det Fortum och Täby kommun. EON har sin billigaste kommun på plats 108 i form av Danderyd och Vattenfall hela vägen ner till 145:e billigaste kommunen i form av Bollebygd. 

 

Man kan ju ställa sig frågan om kommunala elbolag inte tjänar pengar eller om storbolag mjölkar sina kunder väl mycket. Mälarenergi (ägt av Västerås Stad och diverse kranskommuner om jag minns rätt) är ett bolag med generellt ”låga” elnätsavgifter, ändå har deras elnätsbolag en vinstmarginal på dryga 16% i senaste bokslutet, så uppenbart kan dom tjäna pengar ändå.

Lite Energi

Bloggen Cornucopia? har sista tiden berört alternativ energi i flera intressanta inlägg och han ställer sig frågan till om energiförsörjingen många gånger går att lösa med storskaliga politiska och industriella projekt. Jag är benägen att hålla med honom. Det är främst DU och JAG som är lösningen (och problemet) på våra energiförsörjningsdilemman. Först och främst att du och jag i hemmet på våra arbetsplatser, semestrar, transporter osv. förbrukar en jäkla massa energi. Många gånger totalt i onödan, andra gånger i nödan. Förbrukningen är alltså det stora problemet. Sedan har vi så klart och produktionen. Hur ska vi producera den energi som vi behöver? Sol, vind och vatten? Kärnkraft? Geotermisk?, biobränsle, fossila resurser osv osv..

All energiproduktion har nackdelar och statliga interventioner åt olika håll. Vindkraftsmotståndare (och kärnkraftsförespåkare) talar om förstörd "landskapsbild" och statliga bidrag för annars skulle det inte vara lönsamt. Lika så är ju den svenska kärnkraften kraftigt subventionerad också då de maximala skadeståndsanspråken som kan riktas mot EON, Fortum och Vattenfall (förvisso statligt bolag) enligt Atomansvarighetslagen bara är en spottstyvel mot det verkliga skadeutfallen som blir vid ett eventuellt kärnkraftshaveri, som förstås aldrig någonsin kommer hända. Svenska skattebetalare pröjsar alltså EONs och Fortums försäkringspremier, är inte det lika mycket subvention som gröna elcertifikat? Nåväl...

Ett dilemma med storskaliga politiska energiprojekt är att dessa inte allt för sällan beslutas om i trängda krisartade situationer. Två exempel där detta gick fel enligt undertecknad är Kvartorpshögen och Souvadammen.

Cornucopia berörde också i ett inlägg "naturkatastrofen" Kvarntorpshögen lite snabbt i ett inlägg som ett exempel på hur miljöförstörelsen kan te sig. Kvarntorpshögen ligger på behörigt cykelavstånd från undertecknad och jag brukar cykla eller springa upp till toppen och beundra utsikten ett par gånger om året. Senast i lördags då det såg ut som följande från toppen i linsen på min mobiltelefon (ja det är en konstutställning på högen numera):

Kvarntorpshögen är förstås en lokal, för att inte säga nationell miljöförstörelse utan dess like. För er som inte känner till historien kring högen så kommer den här i kortfattad form. Under andra världskriget drabbades Sverige av bränslebrist då våra gränser mer eller mindre stängdes och det blev så att säga tomt i tanken då vi inte har någon egen oljeutvinning att tala om. I detta trängda läge bildade man SSAB (nej inte stålbolaget, utan Svenska skifferolje aktiebolaget) som började bryta Alunskiffter i Närke (från 1942) och man höll på med galenskaperna fram till 1966. I denna skifferart finns som sagt insprängda "oljepölar" som går att göra bensin, diesel osv. av. Problemet är att det blir ganska många restprodukter av varmt oljeindränkt och radioaktivt alunskiffer, men dessa rester dumpade man som sagt på en hög på Närkeslätten. Som du säkert förstår så blev högen ganska stor med tiden. 157m hög för att vara exakt och ett landmärke som du kanske sett när du passerar E20 eller tågrälsen söder om Örebro.

Idag har högen (som fortfarande sedan 1966 är varm och får regelbunda "vulkanutbrott") blivit konstutställning med dess kanske mest berömda konstverk "Johansson" , slalombacke och utsiktspunkt för ornitologer. Samt då träningsrunda för undertecknad med jämna mellanrum. Problemet är att högen läcker lakvatten och förorenar åkermarken nära högen, är ett potentiellt hot mot grundvattnet i området samt är lite radioaktiv vad det nu betyder för oss Närkingar. Tom så radioaktiv att ett kanadensiskt bolaget erbjöd sig att köpa högen. Högen är ju just en hög och inget berg att "bryta" uran ur (bryta uran i berg är som som sagt olagligt i Sverige, vi svenskar har ju istället den dubbelmoralen med våra kärnkraftverk att vi importerar uran och exporterar atomsopor så vi slipper miljöproblemen). Kommunen tackade nej till erbjudandet, synd tycker jag för miljöproblemen med högen lär nog inte direkt bli mindre med åren och "ett par miljarder" för en liten kommun med ca. 20 000invånare hade kunnat vara en rejält bra startpengar att satsa i mer förnyelsebara energiresurser.

orkar inte skriva mer, tar Sourvadammen någon annan dag...

Basindustrin har sig själv att skylla

Likt en återkommande jultradition så går förespråkare och andra tomtar och troll från den svenska basindustrin ut i media och talar ut om det förskräckliga elpriset som driver anrika företag och vinstkronor ut ur landet och rakt ner i händerna på fula utländska fiskar såsom EON och Fortum.

Tre skogsföretag har likt såpastjärnor tagit till orda och gråtit ut i media, värst drabbas lilla Rottneros som med de senaste veckorna pris-chock på el mer eller mindre fått bomma igen stora delar av sina svenska massafabriker.  Näst på kö har SCA och Stora Enso varit och kritiken mot allt och inget inom energiförsörjningen har lyfts fram i ljuset. 

Jag har förståelse för skogsbolagen utsatta läge, många vinstkronor som vid elpristoppar som häromdagen rinner vidare från skogsbolagens fickor till elkraftsindustrin. Rottneros och Stora får i och för sig statlig ersättning för produktionsbortfallet till viss del då en del av deras produktion ingår i den svenska elkraftsreserven och kan på kort varsel genom en statlig uppmaning stängas ned så att frusna villaägare, sjukhus och köpcentrum skall få sin elektricitet genom två hål i väggen. SCA ingår inte i elkraftsreserven så där handlar det helt om egna prioriteringar om man skall köra sin produktion eller inte.

Samtidigt så måste jag tycka att det är ett jäkla gnäll bland skogspatronerna. Såväl SCA som Stora har först och främst sig själv att skylla för den utsatta situation man sitter i där man varje år köper in elektricitet från externa leverantörer. Fram till år 1992 så var SCA ett av landets riktigt stora elproducenter genom dotterbolaget Bålforsens Kraft AB, BÅKAB. Detta Båkab som ägde nästan 50 mindre och större vattenkraftverk i norrland. Produktionen var t.o.m. så stor att SCA var nettoförsäljare av el. Men man sålde som bekant BÅKAB, elen var billig och var en lågavkastande tillgång och SCA ville expandera så genom att frigöra ekonomiska medel med en försäljning av BÅKAB kunde man genomföra en expansion inom hygienområdet med inköp av mjukpapperstillverkare och blöjor.

Jag hittar inga direkta siffror från SCA redovisning från denna tid men på nätet hittade jag Sydkrafts (köparen av BÅKAB) årsredovisning från 1996 och i denna finner man att BÅKAB 1996 levererade ung. 9TWh prima kvalitets-el från vatten, lägg på dagens elpris så kan man utan större kunskaper i huvudräkningens ädla konst dra slutsatsen att det blir en del pengar från dessa vattenkraftverk.

Sverker Martin-Löf som idag är styrelseordförande i SCA var 1992 VD och ansvarig för utförsäljningen och jag tror i hemmets lugna vrå att han fäller en och annan tår idag över detta beslut. Och det är nog lagom trevligt där i Sundsvall där man både kan hitta stadens stolthet SCA samt huvudkontoret för EON Vattenkraft AB som är namnet som BÅKAB idag lystrar till. Men jag tycker nog att Sverker kan ta sig i kragen och offensivt verkligen satsa på energibesparing, elen lär nog inte bli billigare.

Sedan kan jag säkerligen tro att det för SCAs del ligger en hel del storpolitik i det plötsliga utfallet i media. SCA är ju på god väg att återigen skaffa sig lite mer interna energiresurser. Man har faktiskt skapat affärsområdet SCA Energy. En av de stora komponenterna i denna satsning ligger i samriskbolaget Norrvind där SCA med hjälp av Statkrafts pengar vill bygga ca. 550 vindkraftverk på SCAs mark. Miljödomstolens avgörande tillstånd skulle ger i förra veckan men beslutet som behövs för att satsningen skall kunna genomföras har fått skjutas upp till dagarna innan julafton. Ett visst mått av nervositet kan nog skönjas hos SCA VD som genom sina utspel vill påverka poltiskt.

Det kanske inte var en slump en gång i tiden att många pappersbruk och sågverk lades vid älvmynningar där kraften ”var gratis”?

Dagen efter

Då var det dagen efter i den demokratiska processen. Svenska folket har sagt sitt och trots att de fyra allianspartierna sammantaget får mer röster såväl nominellt som procentuellt så räcke inte detta för egen majoritet då det kommer in ytterligare ett parti i riksdagen, Sverigedemokraterna som genom sina 20 mandat resulterar i att varken den rödgröna röran eller alliansen får egen majoritet i kammaren.

Men vi har ju i detta landet en riktig paradgren i samförståndsanda, mellanmjölk, lagom och kompromisser och det är ju inte första gången i historien som vi får en ”osäker parlamentarisk situation” som det så vackert heter. Så jag tror inte sverigedemokrater får något direkt inflytande i riksdagen. Vem som blir valets långsiktiga ”vinnare” och ”förlorare” återstår att se. Miljöpartiet har nog en gyllene chans att få visst politiskt inflytande trots att man står på den förlorande sidan i teorin. Och paradoxalt nog så kan nog en av valets förlorare bli centerpartiet (som för övrigt jag själv röstade på) som kommer tappa mycket politiskt inflytande och ministerposter kan jag tro.

Samtidigt så vill jag nog påstå att många överdramatiserar betydelsen av riksdagspolitik. Självklart är det viktigt men i de stora livsfrågorna är det glädjande vi själva i vid mening som fattar de avgörande besluten. Varken Maud Olofsson eller Miljöpartiet kommer ställa om din förbrukning av fossila bränslen. Och det är inte Jan Björklund som bestämmer om dina barn blir fysiskt aktiva i skolåldern.

När det sedan gäller investeringar så är det som alltid så att vi överdramatiserar händelser av typen val stora multinationella bolag såsom Ericsson eller Atlas Copco påverkas extremt lite av valutgångar hur gärna SAF förlåt Svenskt näringsliv gärna hävdar motsatsen, ja såvida inte Lars Ohly eller någon annan tokfan skulle få egen majoritet. Sedan finns det väl alltid något litet företag på börsen som står och faller mellan politiska subventioner/avdrag men jag vill påstå att dom tillhör undantagen.m

Så när det gäller investeringar lägg din tid på rätt saker. Riksdagspolitik har lite att göra med investeringar av pengar.

Hur tänker du göra?

Det är sällan som jag blir upprörd av blogginlägg men nu här på kvällskvisten så har jag blivit detta. Känns lite frustrerande. Den frispråkige Cornucopia? Har fattat pennan och beskrivit de 50 mest oljeslukande ländernas oljekonsumtion per capita och vårt fosterlandet hamnar på den inte direkt smickrande platsen 15.

Klart fan man blir förbannad! Vad är detta för trams du skriver cornu?. Hur i hela Hälsingland kan miljövänliga och framtidsinriktade Sverige var ett av länderna i hela världen som har en av de största förbrukningen av olja per capita. Antingen så ljuger karln eller så måste detta upp på regeringsnivå.

Osökt så kommer man nu in på politik. Vilka politiker skall vi nu hänga för att det ser ut som det gör vilka huvuden bör rulla? Var det bättre på Skogspatron Perssons dagar eller har Bondmoran Maud den framtida lösningen i efterverkningen av Peak-oil? Vilket parti har den bästa politikern och lösningen för framtiden? Vem skall ta ansvar? Uppdrag granskning, ledarskribenter och Kalla fakta var är ni? Politikerna måste ju agera och det är bråttom, vi har ju inte direkt mycket inhemsk olja om man säger så här i landet.

Tyvärr så är det nog så att vi kan skyffla problemet på politiker hur mycket vi vill men till syvende och sist så är det nog inte så att det är politiker alena som har lösningen på alla energiproblem som du har i din plånbok, ditt hus och din bil. Istället är det tyvärr du och jag som behöver förändra oss. I en fotbolls match så är det inte domaren, förbundskaptenen eller fotbollsförbundets ordförande som avgör vem som vinner. Det är spelarna på planen som måste göra det.

Nu blev det jobbigt….
Om varken Maria Wetterstrand eller Maud Olofsson har lösningen med någon skattesänkning, bidrag, stöd, avdrag eller vad man nu kan komma på. Det är DU och JAG som måste förändra oss vare sig vi vill det eller inte. Spara oss bort från oljekonsumtion och investera i långsiktigt hållbara lösningar. Förändra vår matkasse, våra transportsätt, våra kläder, vår uppvärmning i huset. Inte politikerna utan DU och JAG alldeles oavsett vad politikerna hittar på för tokigheter.

För övrigt så tycker jag nog att några KD politikers utspel om offentligt ägda bordeller hör till de mest korkade jag hört i årets valrörelse.

Men nu har jag inte tid att sitta här. Måste ta vara på frukten från mitt äppelträd så man slipper köpa äppelmos till gröten i vinter.

Och så tiondet till kyrkan, nej förlåt hemkommunen.

I alla tider så har grunden till välmåga och rikedom för oss dödliga legat i marken, den som ägt maken marken har kunnat bruka jorden i syfte att få avkastning. Det kan ha varit att sätta potatis, bygga en fastighet, bruka en skog eller upprätta en fabriken. Skulle det sedan vara så att man inte har lust att göra något direkt arbete så kan man alltid arrendera ut tillgångarna och låta någon annan betala hyra/arrende till dig som ägare och låt någon annan upprätta fabriken.

Intäktsmöjligheterna från mark och reala tillgångar har skiftat betänkligt över tid och är givetvis helt beroende av marken beskaffenhet. På vissa platser som i den halländska myllan är det synnerligen god jord för spannmålskskörd medan de allra mest centrala delarna av Stockholm är synnerligen eftertraktade förstås att bygga köpcentrum och hotell på.

Nya intäktsmöjligheter föds hela tiden.
Idag när står vi inför stora utmaningar när det gäller elförsörjning så kommer återigen, marken att stå i fokus. En av flera av de förnyelsebara energikällor som utgör en intäkts möjlighet är vindkraft, att omvandla den blåsande vinden till elektricitet. Man kan i och för sig alltid diskutera huruvida detta är de ”bästa” förnyelsebara energikällan eller inte. Men defacto är det ett av många sätt att framställa elström, något som vi lär behöva även i framtiden. Plus och minus finns givetvis för alla energikällor med det lämnar vi dithän i detta inlägg. För givetvis går det tjäna pengar på vindkraft.

Idag producerar vi ung. 2,5Twh elkraft från vindkraft av våra totala elproduktion på ca. 150 TWh, beroende på effekten i våra kärnkraftverk och vattenstånd i vattenkraftverken, 1,6% av vår eltillverkning mao. Målet för vindkraften i Sverige är ambitiöst, år 2020 så skall vi utvinna 30Twh dvs 20% av dagens elproduktion.

Förutsättning för att bygga vindkraft är givetvis att det blåser ganska så rejält på platsen där man vill etablera kraftverket. Medelvindhastigheter över 7m/s är önskvärda och riktigt goda platser växer minst sagt inte på träd iterränglådan. I Sverige har vigenom energimyndigheten gjort stora omfattandes statliga kartläggningar om vart var de bästa förutsättningarna för vindkraft finns i landet och tom i lagverk klassificerat dessa som sk. ”riksintressen för vindkraft” det ligger några sådana inte allt för många kilometer bort från mitt hus. Områdena innehåller såväl privat, som kommunal som statlig mark. Förutsättningarna för att sedan få vindkraft på plats behövs sedan först av allt ett intresse från markägaren förstås, det behövs pengar till kraftverket och det behövs både ett kommunalt tillstånd enligt plan och bygglagen samt att det är anmälnings/tillståndspliktigt enligt miljöbalken (vi undantar gårdsverk). Idag är detta långsamma processer som tar åratal från det att markägaren bestämt sig till dess att vindkraftverket står på plats.

Intäktsmöjligheterna från vindskraft består som bekant av att man säljer el. markägaren kan antingen själv bekosta hela kraftverket eller så kan han/hon helt sonika arrendera ut sin mark till ägaren av kraftverket. Jag har sett sådana hyresavtal där markägaren erhåller årliga hyresintäkter på 4-5% av kraftverket försäljning. Stora pengar i relation till alternativintäkten för marken, kan i bästa fall ge omkring 80-100 000kr per år på några hundra kvm upplupen mark.

Men här så träder då också den svenska kommunala byråkratin in.
Det spelar ingen roll om du som markägare vill bygga vindkraftverk på din egen ägda mark. Du måste alltid göra det med kommunens godkännande. Utan kommunen i ryggen, inget vindkraftverk och inga pengar. Det är många saker som kommunen kan använda för att neka dig tillstånd att bygga vindkraftverk, trots att din mark kanske ligger just i ett område som är utav riksintresse för just vindkraft och av kommunen själva utpekat som lämpligt vindkraftområde i sin egen plan för vindkraftsetableringar som man måste ha. kanske för att en granne klagar, kanske för att det finns en biologisk mångfald eller helt sonika att kommunen inte vill ha vindkraft i blåbärsskogen.

Vad som är intressant är att ett antal kommuner nu börjar göra tillståndsprövningar till en ren och skär penningfråga. Ja normalt sett kanske det kan kosta någon tusenlapp eller två att söka byggnadslov men i fallet vindkraft så har ett antal kommuner gått så långt att man kräver ett löpande arrende(!!) för att bevilja tillstånd. Utan flera tusenlappar per år för all framtid så kommer kommunen att säga nej och markägaren hamnar då mer eller mindre i en gisslan/mut situation där man måste muta sig fram bland kommunalpolitiker, eller i vart fall betala tusentals kronor varje år. Alls inte nog med att det kan ta 2-3 år att tillståndsprocessen blir klar.

Ja mås säga att jag tycket detta är synnerligen beklagligt. Eller skulle du tycka det vore rimligt att ge var tionde potatis i ditt grönsaksland till kommunen? eller några procent av hyran i en hyresfastighet till kommunen? eller var tionde jordgubbe i balkonglådan?

nej kommuner skall inte ägna sig åt detta och frågan är om kommuner ens klarar av att hantera tillståndsprocesser för vindkraft? Mitt förslag är att vi förstatligar sådana processer i alla fall om det handlar om etableringar i områden som är av riksintressen för vindkraft.

Inte mycket till papper i Holmen

Holmen tillhör absolut en av mina favoritbolag ur rapport och redovisningsperspektiv.

Bolaget har föredömligt enkla och okomplicerade rapporter och det är mycket enkelt som utomstående förstå hur bolaget är uppbyggt och fungerar. Men där någonstans slutar roligheterna med Holmen idag, mer om det lite senare.

En översiktlig redovisning av Holmen som bolag även om jag skrivit om det tidigare. I grund och botten äger man ung 1miljon hektar skogsmark (det som i bolagets redovisning heter Holmen Skog). Skogsmark som det självklart växer en del virke på i form av timmer (grova stockar), massaved (mindre ”pinnar”) och bioenergi (grenar, toppar och frästa stubbar t.ex.). Skogen sköts givetvis uthålligt och det återplaneras i takt med avverkningar. 1M ha är ju inte lite skog så det plockas ut en hel del virke varje år. Skogen är bokförd till 11,4 Mdr (inkl kapital i form av skogsmaskin och liknande som finns i skogsrörelsen). Med dagens virkespriser så genereras en avkastning på det sysselsatta kapitalet på ca. 6-7%. Detta är en värdering klart under marknadspriset då skog inte är billigt idag.

Det andra grundfundamentet i Holmen är elkraft i form av vattenkraftverk och lite vindkraftverk. Dessa tillgångar genererar givetvis elkraft som man säljer och tar betalt för. Produktionen är idag dryga 1000 GWh och med dagens elpriser så tjänas det ganska så bra med flis på kraftverken. Kraftverken är värderade till 3,2Mdr och man kan nog idag anta att avkastningen på det sysselsatta kapitalet ligger i trakterna 15-25%. Och även här kan man nog anta att marknadsvärdet om man skulle sälja sina kraftverk ligger en bra bit över det bokförda värdet.

Så vad kan man då tänkas hitta på med dessa två grundfundament i verksamheten? Jo det Holmen har är en klassisk gammal hederlig skogsindustri. Timret det sågar man till brädor, plank och spånskivor som man säljer till byggvaruhandeln, en verksamhet som heter Holmen timber. Massaveden kokar man ner till pappersmassa och med den (i kombination med insamlat returpapper) så gör man kartonger (Iggesund paperboard) samt papper, främst tidningspapper, bokpapper och liknande (Holmen Paper).

Kan det bli enklare och snyggare? Inte hur redovisningsperspektiv kan jag tycka. Men problemet idag är den industriella verksamheten och den usla lönsamheten.

Styrsystemet eller vad man nu skall kalla det i Holmen är avkastning på sysselsatt kapital vilket kort och gott betyder att de olika verksamheterna skall generera en god ränta på pengarna man har till godo och logiskt sett är då den totala Holmenskoncernens finansiella målsättning att bolaget med bred marginal löpande skall ha bättre avkastning än kostnaden på kapital (läs låneräntan). Simpelt och klokt mål, speciellt då mycket verksamhet i Holmen är av karaktären realtillgångar som har ett visst inflationsskydd.

Jag skrev i början att skogen genererar stabila 6-7% och kraften 15-25% (volatila elpriser). Detta är ju sammantaget klart högre än lånekostnader och värdeskapande för aktieägarna. Men sedan var det då industrirörelsen...

Tidningspapperstillverkningen idag är inte mycket och hänga i julgranen och här är det idag brakförluster och avkastningen på pengarna är -8-9% på kapitalet, det blir man inte rik på, snarare fattigare och fattigare på och på 12 år blir man pank.

Kartongtillverkningen svänger än mer än papperstillverkning i takt med konjunkturen och den har pekat uppåt ett tag nu och genererar +10% i avkastning det är helt okej och värdeskapande, på sågverkssidan är avkastningen lite skral (sågverk präglas ofta av skyhög lönsamhet i kombination med perioder som är ”under isen”) och där är idag 5-6% kanske. På gränsen att det lever upp till kraven man borde ställa, trots allt upplever jag ROT-marknaden som ganska så stark idag.

Totalt sett om man summerar alla bitar så är avkastningen under 5% idag på kapitalet vilket givetvis inte direkt är tillfylles även om låneräntan idag enbart är 3,7% för bolaget. Skulle man bokföra kraften och skogen till marknadsvärde så hade lönsamheten varit riktigt dålig.

Vad tråkigare är att tidningspapper nog inte direkt är någon lysande framtidsprodukt och branschen lär nog läggas ner mer än byggas ut och det är lite av ett ”chicken race” om vem som skall bli sista företag att släcka lyset alldels oavsett om Holmen tycker det är miljövänligare att läsa en bok än en e-bok. Kartong och trä har nog betydligt bättre framtidsutsikter att bära varor och bygga pallkragar och altaner lär vi nog även göra i framtiden.

Aktien då? Holmen handlas idag till 90% av det egna kapitalet, en substansrabatt i gammal god stil mao. Aktieägarna kan mao då räkna med få en totalavkastning på sina aktier som är högre än avkastningen som företaget får på sina tillgångar. Men jag kan nog tycka att knappa 6% per år (om bolaget genererar 5%) inte är så mycket att hänga i julgranen. Och man måste ha förhoppningen om att tryckpappersrörelsen blir lönsam igen för att aktien skall bli intressant.

Lite märkligt kan jag tycka att Holmen och SCA idag värderas till ung. samma multiplar på det egna kapitalet men där SCA lönsamhet är den dubbla och SCA har visat större stabilitet i intjäningen. Visst har SCA betydligt högre skuldsättning men skillnaden är ändå markant.

Fastighetsbolag och vindkraftsbolag

Även om bolaget O2 tvingats dra tillbaka sin notering från stockholmsbörsen så kan man nog ändå säga att det råder lite vindkraftsfeber i konungariket. Jag har inte på något sätt läst in mig i de specifika prospekten för O2 eller Arise Windpower men kan ändå inte låta bli att förundras hur mediaraporteringen varit kring dessa båda bolag. I stort sett har det inte diskuteras några direkt siffror eller förklaringar kring den industriella verksamheten istället så har det slängts med en massa kategoriska mediafloskler som att ”vindkraft aldrig är lönsamt”, inlägg av direkt politiskt karaktär eller annat direkt trams och som inte har så mycket med businessen att göra. Journalisterna verkar uppenbarligen inte direkt ha mycket kunskap om man skall vara lite hård. Annat är det med fastigheter, där har mer eller mindre varenda ekonomijournalist mesta koll på varenda parantes…

Faktum är att vindkraftolag har stora likheter med fastighetsbolag utöver detta så kan en viss del av verksamheten i viss vindkraftbolag ses som byggverksamhet med projektrisker. Vi börjar med liknelsen av byggverksamhet med projektrisker. Här handlar det om att införskaffa tillbörliga tillstånd och genomföra en byggnation och efter att byggnationen är klar så handlar det om att ha skapat ett förädlingsvärde i form av att det som man byggt är mer värt än de kronor som man investerat, för ett vindkraftverk som står i full snurr är värt en del pengar precis på samma sätt som exempelvis Skanska för egen räkning bygger ett bostadskomplex med lägenheter. Sedan finns det självfallet också rena byggföretag inom vindkraftsindustrin som erhåller en påse pengar för att bygga ett vindkraftverk åt någon annan och ju billigare man lyckas bygga enligt specifikationen desto högre bli vinsten eller omvänt förluster givetvis. Börsnoterade Eolus vind bygger dels vindkraftverk åt andra (renodlad byggverksamhet) men också byggverksamhet i projekt där vindkraftverket skall behållas i egen förvaltning.

När vindkraftverket sedan står på plats och är i full snurr uppkommer en förvaltande verksamhet som är synnerligen lik verksamheten hos fastighetsbolag. Vindkraftverket har ”hyresintäkter” i form av elförsäljning samt inkomster från elcertifikat som är en omfördelning av intäkter från ”smutsig” energi som får betala till ”ren” energi som får intäkter, sedan har man utgifter i form av löpande underhåll och ev arrende till markägaren. Kvar blir då ett driftsnetto precis som vilket fastighetsbolag som helst. En viktig skillnad mellan fastighetsbolaget och vindkraftsbolaget är dock avskrivningstiden på fastigheten. Ett hyreshus kanske man kan anta kan stå i 100 år om det underhålls minutiösts. Vindkraftsfastigheten den håller i bästa fall 20-25 år och sedan är det mest skrotvärde kvar. Så för att vindkraftverket skall vara lika lönsamt som hyreshuset så måste det under sin livstids generera ett betydligt starkare kassaflöde för att svara upp mot samma krav på avkastning.

Redovisningsmässigt så kommer vindkraftbolaget dras med betydande avskrivningar varje år så det blir stor skillnad mellan pappersvinsten och kassaflödet. Men det behövs ju för att kunna ersätta vindkraftverket när det är utslitet.

Det är väldigt många som svänger sig i termer som att ”vindkraften kan aldrig bli lönsam” samtidigt som man säkerligen aldrig någonsin sett en kalkyl på ekonomin i kraftverket. Faktum är att vindkraftverk i högsta grad kan vara förlustbringande på samma sätt som den också kan vara synnerligen lönsam. Lönsamheten (eller förlusten) beror främst på två faktorer; dels vad kostar vindkraftverket och dels vad är elpriset. Priset på vindkraftverket det kan vi veta exakt, vad elpriset är de kommande 20-25 åren ja det kan vi mest gissa om. Men att säga att det inte är lönsamt eller tvärt om extremt lönsamt är just det bara trams, det vet vi nämligen inte innan i framtiden.

Så hur skall då ett vindkraftbolag värderas? Ett renodlat byggföretag som bygger men inte driver vindkraftverk kanske rimligtvis bör värderas till kanske 30-40% av årsomsättningen över tid vid nettomarginaler på 4-5% likt många andra byggföretag såsom t.ex. NCC.

När vi sedan går in på värderingen av förvaltningsverksamheten så bör givetvis den värderas som vilket fastighetsbolag som helst och kortfattat så kan man nog säga att det vore ganska så ologiskt om priset på aktierna var så mycket större än bolagets tillgångar (värderat till verkligt värde) minus skulder precis som substansvärdet i fastighetsbolagen. Ett vindkraftverks som säljs på börsen borde ju inte vara dyrare än ett vindkraftverk du kan köpa själv. Bolagets tillväxtambitioner spelar däremot ingen direkt större roll då dessa måste finansieras med företagets egna kassaflöden och egna kapital.

vill man ha både vindkraft och fastigheter så finns det ju Wallenstam som investerar i de båda.