Solcellsproduktion april 2013

Dags för den månatliga avstämning avseende solceller då jag lovat redovisas under 2013.  Under april så blir ju dagarna allt mer längre och ljuset gör att det är lättare att producera egen solcellsström. Vädret har varit lite skiftande under april i jämförelse med den otroligt soliga mars månad. Jag skulle nog tippa på att solinstrålningen varit förhållandevis normal i april sett över hela månaden med några regndagar.

Som jag tidigare skrivit så är min anläggning av det lite mindre slaget (2,7kV) och det är placerad i ganska östlig riktning då jag saknar sluttande tak helt mot söder och detta då skulle kräva lite andra lösningar. Lutningen är lite lägre än optimalt. Huset värms upp på fjärrvärme så elen som förbrukas i huset är enbart hushållsel i en normal svensk villa (ganska så energieffektiv) med tvättmaskin, fjärrvärmepump,  extra frysbox och allt. Den inköpta elen blir i april ungefär 125kWh exklusive den matchade elen vilket gör att jag under april får ett procentuellt tydligt överskott på el i huset. En del skulle säga att jag är självförsörjande på ström.

Solcellselsproduktion under april månad (fram till kl 13 sista dagen):
298 kWh

Varav såld el på elnätet:
235 kWh

Varav Matchad el:

63 kWh

I ekonomiska termer räknar jag med 1,60kr per kWh i besparing på matchad el och 1,1kr per kWh på såld el. Siffrorna inkluderar både rörliga elnätkostnader, elpriskostnader och nätnyttaersättning med dagens ungefärliga priser.

Ekonomisk kalkyl:
Såld el: 235*1,1=258kr
Matchad el: 63*1,6=101kr
total besparing: 359 kr under april månad 

Som jag skrivit tidigare är ett stort dilemma med solcellsel matchningsproblematiken. Elen produceras i "stor" omfattning under den ljusa delen av dygnet (i mitt fall med peaken kl 10.30) då det bildas ett överskott som säljs. Sedan när man kommer hem, solen går ner och man lagar mat så blir det ett underskott som måste inköpas. Detta utöver årssykeln med högre produktion under sommaren och noll under vintern och omvänd förbrukning tillföljd av mer belysning. Ännu mer tydligt blir det för dem med större anläggningar och eluppvärmning. Rejält underskott och rejält överskott blir det då.

Bäst lösning  och ekonomi blir det såklart om man kan matcha elen så mycket som möjligt (eller i avtalet med sitt elbolag har nettomätning med årsavstämning). Jag är övertygad om att det i framtiden kommer att dyka upp allt mer smarta lösningar på dessa matchningsproblem.

Tänk följande exempel. Jag äger en bil idag (en vanlig mindre personbil som går på bensin) och har väl en genomsnittlig svensk klimatångest för denna lyx. Men tänk så smidigt det hade varit med en plug-in laddhybrid. En bil som kunde köras på lite olika bränslen och som laddades upp med elström så fort det blev ett överskott i huset på solcellsström. Elström som användes vid lite kortare transporter på några mil, Jo jag vet att det är fullkomligt omöjlig lösning för detta idag men tanken kittlar. Man kanske skulle blivit ingenjör trots allt......

Bankkundernas avkastning på sparande

Häromveckan så skrev bloggen Lundaluppen ett intressant inlägg om avkastningen som banken Avanzas kunder haft på sitt sparande. Avanza av det skälet att denna bank har en trevlig öppenhet kring kundernas avkastning i sina rapporter men det torde även gälla andra konkurrenter (typ den som börjar på N och slutar på ordnet). Ett inlägg och ämne som är väl värt att lyfta fram och diskutera mer kring.

Först lite förutfattade meningar om nätmäklarkunden. Jag tror det är en mer intresserade och aktiv sparare än genomsnittet. Kanske något mer placeringsbara tillgångar än genomsnittet justerat för ålder och troligtvis någon som skummar igenom bloggar med ekonomisk inriktning, som typ den här. Hen sparar regelbundet pengar från sin inkomst, som är något högre än genomsnittet då hen i genomsnitt är något mer akademiskt utbildad än genomsnittet. Hen hoppas på det stora aktieklippet och vill kanske gå i pension tidigare än 67 år ålder (grattis Kungen på 67 års dagen förresten) Oklart är dock om hen bär hängslen mer än genomsnittet i samhället.

Så här ser avkastningen ut för Avanzas kunder i relation till Six return index

År	Avanzas kunder	SIXRX
2008	-36 %	-39 %
2009	43 %	53 %
2010	16 %	27 %
2011	-16 %	-14 %
2012	8 %	16 %
Ack	-4 %	19 %
Snitt	-1 %	3 %

Summa summarum så brukar Avanzas kunder få sämre avkastning än index varje år med något undantag. Det finns heller ingen direkt trend i ovanstående siffror att kunderna skulle ha generellt lägre eller högre risk. Utan risknivån i kundernas sparande verkar svänga lite i takt med börsens utveckling. Om jag får ge en egen syn på orsaken till den sämre avkastningen än index så tror jag det beror på "taskig tajming" dvs man blir mer benägen att köpa aktier när börsen (har) gått upp och man säljer efter börsen har börjat gått ned. Med en generellt sett förhållandevis aktiv kund då den genomsnittlige Avanzakunden i genomsnitt per konto gör 1,5 värdepapper per månad och i genomsnitt betalar 1314kr per år i courtage till Avanza.

Många brukar jämföra och lyfta fram storbankernas Sverigefonder som ett dåligt sparande. Det är fonder som "skuggar" index och avviker någon procent hit och dit i relation till index men som ofta har avgifter upp mot någon procent. Med dessa förutsättningar så får du med största sannolikhet en avkastning som någon eller två procent sämre än index över tid. Inte ett så bra sparande men ännu mer trist att detta verkar ge bättre avkastning än egna aktieaffärer...

Hur ska man då som kund hantera detta? Jo givetvis kan man göra massa bra vältajmade aktieaffärer och säkerligen så är det mer än hälften av bankens kunder som gör det om man skulle fråga dem i en enkät. Eller så får man skaffa sig någon annan edge.

Ett intressant jämförelsematerial när det gäller avkastning är att passivt köpa investmentbolagsaktier. Den mest klassiska kombinationen av detta är kanske 50% Investor och 50% Industrivärden som också är ungefär vad Spiltan Investmentbolagsfond har med lite tillägg av andra bolag. Detta är en kombination med dessa två tråkiga bolag har de senaste 5 åren enligt deras årsredovsiningar gett i genomsnitt +5,85% i årlig avkastning (2008-2012) mot SIXRX +3% och Avanzakunderna -1%. Detta trots Industrivärdens maktambitioner i Volvo och Wallenbergarnas excesser vad gäller ersättning till befattningshavare i bolaget.

Trevlig Valborg!

Tankar om pensionsåldern

Idag så presenterades en av årets mest intressanta statliga utredningen dvs den om vår pensionsålder. 

Jag har ett förhållandevis stort intresse för pensionsfrågor så jag har läst igenom utredningens pressmeddelande om förslagen i korthet. 

Så vad innebär utredningens förslag och vilka förändringar är det som sker?

Det första man behöver ha koll på är syftet med själva åldersförändringarna som sker i systemet och det är dels att öka arbetsutbudet i samhället (dvs fler som arbetar) och dels se till att pensionerna blir högre mot idag. Det är således ett samhällsperspektiv på utredningen, inte individfokus. och grundproblemet är att vi startar yrkeslivet senare och lever allt längre eller för att citera:

""Det är inte uthålligt. När vi lever längre måste vi arbeta längre, annars blir pensionsnivåerna för låga, försörjningsbördan orimlig för dem som arbetar och välfärdens finansiering hotas.""

Det mest revolutionerade som jag ser det är att utredningen föreslår att besluten för åldersgränserna i pensionssystemet flyttas från att regleras i lag (riksdagsbeslut) till att beslutats på underlag från Statistiska centralbyrån i form av en koefficient på medellivslängden i landet. Dvs det är hur länge vi defacto lever som ska avgöra förhållandet mellan yrkesliv och pensionärsliv, inte beslut i Sveriges riksdag. Kan känna sympati för denna automatik.

Med hur situationen ser ut idag med en ökande medelivslängd i samhället så innebär detta att pensionsåldern enligt prognos kommer höjas, om nuvarande prognoser är korrekta förstås. Pensionsåldern kommer höjas vilket många säkerligen kan uppfatta som arbetsamt för många. Samtidigt så kommer gränserna för hela socialförsäkringsskyddet att justeras uppåt (t.ex. sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring etc) och en särskild satsning gör på att äldre ska kunna omskola sig och erhålla studiemedel betydligt högre upp i åldrarna än idag. Detta är framgångsfaktorn. Om vi ska vara kvar allt längre i yrkeslivet krävs ett mer dynamiskt yrkesliv, med mer levande kompetensutveckling och karriärbyten. Bra fokus enligt mig.

De flesta som kommenterar utredningen förslag gör detta utifrån individers situation (hjälp jag måste jobba till 68 hur ska jag orka det!) och utifrån detta perspektiv så vill man givetvis ha så låg pensionsålder som möjligt och gärna i kombination med så hög pensionsutbetalning som möjligt. Det bästa av alla världar. Det är förståeligt att tänka så men ser man andra sidan av myntet att det är skatteintäkter som finansierar de offentliga utgifterna så måste givetvis pensionen även finansieras på ett hållbart sätt. Det finns som sagt inga gratis luncher även om många pensionsorganisationer och ”30-åringar som vill jobba till 47” verkar tro det.

Åldersgränserna i pensionssystemet föreslås nu bli enligt följande (baserat på utredningens prognoser):

62 år lägsta ålder för uttag av tjänstepensioner och privat avdragsgillt pensionssparande

63 år lägsta gräns för start uttag av allmän pension

69 år högsta gräns för start av pensionsuttag (om man är överens med arbetsgivaren kan man givetvis arbeta längre men då och utan LAS-skydd)

66år riktlinje för ”normalt” uttag av pension, den. Utifrån denna gräns räknas också alla system som är kopplade till pensionen.

Med andra ord. Genomsnittsåldern för att ta ut pensionen skulle öka något år. Detta innebär att vårt yrkesliv blir längre, samhället får högre skatteinkomster och våra pensioner blir högre. Mer om hur stor pensionshöjningen blir senare i inlägget.

En grupp får ur individperspektiv se ganska så dramatiska förändringar och det är gruppen tjänstemän och egna företagare med mycket hög inkomst och som idag löneväxlar och pensionssparar i syfte att enbart åka segelbåt och knalla omkring på fjälltoppar från 55 års ålder. Detta då gränsen för uttag av pensionsförsäkringar är denna idag. Och sedan kan man leva på detta pensionssparande fram till 61 år då man kan börja ta ut allmän pension. Detta kommer inte gå att göra om utredningen får sin vilja igenom då åldern för att först börja ta ut egna försäkringar höjs till 62 år, en ganska saftig höjning på 7år.

Samhällsekonomiskt finns dock stora vinster med att låta denna grupp vara kvar i yrkeslivet längre än idag. Det är i grunden en grupp som är högproduktiv, stor kunskap och oftast mycket välbetald. Att denna gruppen jobbar några år till innebär högre skatteinkomster och förhoppningsvis också fördelar för de verksamheter de arbetare för.

En annan intressant reflektion jag gör att en stor vinnare på förslagen kan vara landets kommuner. Att de kommuninvånare som idag har högst inkomst stannar något/några år längre i yrkeslivet innebär rejält med extra pengar till kommunen. Enbart kommunalskatten för en person som tjänar 50 000kr/mån är ca. 180 000kr per år mot 108 000kr per år för en som tjänar 30 000kr i månaden. 10 personer i en kommun som stannar kvar i yrkeslivet med hög inkomst några år till innebär extra miljoninkomster till kommunen, att använda i vård, skola och omsorg.

Jag roade mig med att göra en pensionsprognos på mig själv på www.minpension.se för att se utredningens effekter. Ingångsvärdet var att jag utifrån dagens lön skulle få en real löneutveckling på 0% (dvs löneökning i takt med inflationen) och en avkastning på fonderat pensionskapital på realt 3,5%.  Vid en ålderspension på 68 år som blir min prognos enligt utredningen skulle jag i såfall få ut 101% av min lön i pension exkluderat privat pensionssparande. Vid ålder 65år som idag är normen så är prognosen med samma ingångsvärden 86%. Ganska så rejält höjd pension. Tre år extra yrkesliv innebär ju också att man spara ihop lite ytterligare eget kapital.

Överlag så måste jag säga att jag gillar de mesta av utredningens förslag. Jag tror också att man genomförslagen kan lyckas med konststycket att öka arbetskraftens antal och dessutom öka storleken på folks pensioner. Jag saknar dock i utredningen kreativa förslag för att stimulera att succesivt trappa ner från 100% yrkesliv till 100% pension i flera steg genom deltidspension detta då jag tror det finns stora samhällsekonomiska vinster att göra på detta. Inte minst om vi ska orka jobba längre upp i åren.

 

"Amortering" även för hyresgäster

Jag är sedan en kort tid tillbaka nybliven sparkund i Ikanobanken vilket jag aldrig varit tidigare. Skälet till detta kundförhållande är att herr Kamrads bank hade ett erbjudande nyligen om att dom bjöd på en månads sparande om man öppnande konto och startade ett månadssparande via autogiro. 500kr för 10 min jobb kändes värt besväret.

Som ny kund läste jag igenom vad banken hade att erbjuda för produkter och jag hittade då produkten Hemsparkonto som för mig tidigare var obekant men tilltalar mig. Hemsparkonto är ett samarbete mellan Ikanobanken och ett antal kommunala bostadsbolag bl.a. Örebro Bostäder som jag själv en tid för länge sedan hyrde bostad av en period.

Hemsparkonto fungerar på ett intressant sätt och påminner i sin konstruktion en hel del om amortering av bostadslån. Istället för ett normalt sparkonto där räntan betalas ut varje år till kontot så får man på detta kontot ingen utbetald ränta. Istället så får man varje månad ett avdrag på sin hyresavi som motsvarar räntan (idag 2%). Så desto mer du sparar in i din buffert desto lägre bostadskostnader får du. En tusenlapp i månadssparande ger varje månad en sänkt hyra med cirka 2kr samtidigt som du bygger upp en kapitalbuffert. Ränta på ränta, månad efter månad.

Mycket sympatiskt upplägg enligt mig, inte minst för den som är lite yngre, kanske student med hela livet framför sig. I den situationen är det väl värt att skaffa sig vanan att spara, amortera och bygga upp ett bostadskapital inför ev. Ny bostad som man kanske köper, familjebildning och allt det där andra i livet.

Måste säga att jag gillar idén med Hemsparkonto. Bra Ikanobanken!

OBS. Jag har inte fått någon ekonomisk ersättning för att skriva detta inlägg kanske bör påpekas.

Solcellsproduktion mars 2013

Under året kommer jag skriva "liveresultat" från min solcellsanläggning. Som jag skrev i tidigare inlägg så har jag ingen fräck mätutsrustning på min anläggning och anläggningen är inte optimalt placerad väderstreckmässigt pga husets placering vilket sänker systemets produktionsförmåga.

Om februari blev en mörk och solig månad så blev mars en desto trevligare månad. Många dagar med härligt vårvinterväder med kalla nätter och klara dagar. Än har inte all snö smält på min tomt. 

Jag har varit bortrest en hel del dagar under mars av både privata och yrkesmässiga skäl. Vilket gör att min förbrukning av el varit låg under månaden. och faktum är att räknar man kWh som kWh så har jag under mars månad varit självförsörjande på el. (huset värms upp på fjärrvärme om nu någon tycker detta låter konstigt.


Solcellselsproduktion under mars månad:
252 kWh

Varav såld el på elnätet:
204 kWh

Varav Matchad el:

48 kWh

Jag förändrar lite den ekonomiska kalkylen för att förenkla lite. Räknar 1,60kr i vinst på matchad el och 1,1kr på såld el. Siffrorna inkluderar både elnät, elpriskostnader och nätnytta med dagens ungefärliga priser.

Ekonomisk kalkyl:
Såld el: 204*1,1=224kr
Matchad el: 48*1,6=77kr
total besparing: 301kr

Få sämre pension hos Avanza och Nordnet?

För någon vecka sedan meddelades resultatet av upphandlingen av ITP-pensionsförvaltare för de närmaste åren. En upphandling som genomförts av Collectum och som berör miljontals svenskar. (privatanställda tjänstemän med kollektivavtal)

Resultatet från upphandlingen är synnerligen intressesant.Som bekant (?) består de valbara alternativen i en premieavsatt tjänstepension av antingen en fondförsäkring eller traditionell pensionsförsäkring. I detta inlägg kommer jag uteslutande koncentrera mig på utfallet av fondförsäkringsupphandlingen. 

Upphandlingen av fondförsäkringar genomfördes vad jag kan tolka med en stark prisprägel. De valbara bolagen blev denna gång:

• SEB
• Danica (Danske bank)
• AMF
• Swedbank
• SPP

Upphandlingen vände sig till samtliga "pensionsbolag" på marknaden och en del kanske höjer lite på ögonbrynen att ingen av nätmäklarna Avanza eller Nordnet lyckades knipa en av platserna på denna luckrativa lista med 1,5 miljon potentiella kunder(!). De senaste åren har ju Avanza och Nordent varit mycket aggressiva i sin marknadsföring på just pensionsområdet. Avanza har använt begrepp som att man kan "dubbla sin pension" om man väljer deras pensionsförsäkringar och konkurrenten Nordnet har talat om hur mycket billigare man är än "gammelbanken" dit vinnande bolag som SEB och Swedbank kan kategoriseras. Jag återkommer till varför Avanza och Nordnet inte stod som vinnare i denna upphandling.

Collectum har publicerat lite statistik kring pensionsupphandlingen som är mycket läsvärt kring de vinnande valbara fondförsäkringarna.  Det första man slås av är den närmast dramatiska konstnadssänkning som bolagen har gått med på i upphandlingen. Den genomsnittliga fondavgiften i de valbara försäkringarna har på några år halverats! Dessutom är idag i stort sett alla försäkringsavgifter helt bort

Bland de 5 valbara bolagen är (efter rabatter) den genomsnittliga fondavgiften 0,39%. Med en spridning mellan bolagen på 0,24-0,57%. Bolag såsom Swedbank och SEB har således i upphandlingen sett till att just ITP-valen får saftiga fondrabatter.

Men lågkostnadsbolagen Avanza och Nordnet är inte dom billigast? ..inte alls idag!
Vi kan exempelvis  jämföra med Avanza och deras erbjudande till kollektivavtalsområdet SAF-LO (privatanställda arbetare) där är den genomsnittliga fondavgiften 0,6% (ja detta är inkluderat gratisfonden Avanza Zero) för de statsansällda och deras avtal PA-03 där Avanza också är valbart så är den genomsnittliga fondavgiften 0,68%, Avanza PA-03 är hela 76% dyrare än genomsnittet i ITP upphandlingen! Det var det med lågpris...

Glädjande är att spararna kan se fram mot en högre pension. Collectum har i sina ekonomiska kalkyler räknat fram att de nya lägre rabatterade fondavgifterna ger en ca. 8-9% högre tjänstepension än utan fondrabatter. Kanske låter lite men för en idag 30åring med en lön på 40 000kr innebär detta ca. 300 000kr mer i pensionskapital den dagen man går i pension. I alla fall i dagens penning värde inte småpotatis.

På lång sikt kan man konstatera några saker kring fondförsäkringar i tjänstepensioner. De bolag som vunnit är enkom bolag som själva förvaltar egna fonder och det är nog här pudelns kärna ligger i vilka bolag som vunnit upphandlingen. Nätmäklarna Avanza och Nordnet är som bekant säljare av andra bankers fonder och får sina intäkter genom kickbacks (rabatter som inte syns för dig som sparare) får problem att konkurrera när storbanker och gammelbanker väljer att själva rabattera sina fonder till en nivå där man som fondförmedlare får problem med lönsamheten (ja även Avanzas anställda ska ha lön även om dom har fonden utan avgifter).

För några år sedan sågs pensionsmarknaden som den stora tillväxtmöjligheten för nätmäklarna. Men ska dom nå till att ens vinna upphandlingar så måste dom sänka sin kostnadsnivå alternativt genom att starta fler egna lågprisfonder.

P3 dokumentär om Ivar Kruger

I helgen sändes i Sveriges radio en lång dokumentär om en av Sveriges mest betydelsefulla företagsledare genom tiderna, Ivar Kruger. Gick i slutändan inte så bra för honom men när han stod på topp så var värdet i hans holdingbolag 900mdr i dagens penningvärde. Inte ens om man buntar ihop värdet på samtliga dagens börsnoterade svenska investmentbolag kommer man upp i denna ofattbara summa.

Obligatorisk lyssning för den med intresse för ekonomisk historia.
http://m.sverigesradio.se/program/index/2519

Årets kuvert

Jag har ju som bekant en tradition att försöka göra något vettigt av mitt årliga orangea kuvert. Förra året blev det en säl eller om det en giraff?

I år blev det lite mer vettigt, ett par skor

Tankar om skolan

Jag är som sagt lite lokalpolitiskt aktiv, för Centerpartiet så klarar vi ut den saken och du får snabbt avgöra om du vill läsa vidare eller inte.

Ett av mina få uppdrag är att jag sitter i min hemkommuns barn och utbildningsnämnd (ersättare) så jag tänkte ta tillfället i akt att på min blogg också dryfta några korta personliga ord om skolan.

Skolpolitik är "hett" idag och skolan berörs i stort sett var dag i nyhetssändningar med olika vinkling. Man gör idag olika undersökingar om vilka politiska frågor som allmänheten är mest intresserad av.

Det som idag ligger bland de allra mest intressanta frågorna för allmänheten är skolan, alla har en åsikt. Skolan är en större fråga än bostadspolitik, energipolitik, miljö, försvars osv. Skolan upprör och berör, skolan kan mycket väl avgöra valet 2014. Vilket i sig är bra då det alltid är bra med ett engagemang hos oss medborgare.

Att skolfrågorna är heta även bland politiska partier har nog de flesta märkt. Idag har samtliga riksdagspartier skolpoltiska program och sista tiden har samtliga partiet gjort olika politiska utspel om skolan med tillhörande program. Det är betyg från olika årskurser, det är idepolitik, friskoledebatt, förstatligande av skolan, ändrade läroplaner, det ska läggas till och dra i från vad skolan ska göra osv.

För skolans del vill jag personligen nog påstå att det är lite beklagligt att skolan just blivit denna heta politiska fråga

Min personliga uppfattning är att det är synd med dessa ständiga politiska utspel kring skolan där alla politiska partier kastar upp ideér och förslag. Det främjar inte långsiktighet och det förbättrar knappast skolans verksamhet att skolan i sig är en valfråga. Det finns enligt mig inget att vinna på att ständigt ändra läroplaner och inriktning på skolan om det är en röd, blå eller grön majoritet i riksdagen med deras idéföreträde. Snarare försämrar denna kortsiktighet skolan enligt mig, där just skolan blivit en hård valfråga.

Jag personligen har uppfattningen att skolan skulle må bra av en betydligt större långsiktighet än idag. Där "spelreglerna" för lokala skolpolitiker, skolledare, rektorer, lärare och inte minst elever ligger fast för lång tid. Vi ska enligt mig inte ändra läroplaner "stup i kvarten", vi ska inte ändra betygssystem för ofta osv. Skolan och våra barns skoluppbyggnad behöver en långsiktighet precis som pensionssystem och försvarspolitik. Jag skulle vilja se breda blocköverskridande beslut som gäller för lång tid  (dvs över flera val) där skolans lärare ges möjlighet till kontinuitet och mindre fokus på att lära in sig på nya betygssystem och läroplaner vart 5 år eller så. Nej i min värld bör skolan inte vara en "het valfråga", skolpolitiken på riksnivå ska ligga fast, över tid, det mår skolan bäst av.

Idag är det många som för fram att en lösning på skolans alla problem skulle lösas om vi förstatligade skolan (i sin helhet enligt folk på vänsterkanten och den offentliga om man är på högerkanten). Jag personligen tror inte att allt i skolan blir bättre enbart  av det faktum lärarnas lönespecifikationer kommer från staten än från den lokala kommunen. Stämpeln på lönespecen ger i sig inte en bättre skola.

Visst är det  lätt att drömma sig tillbaka till svunna tider och säga att det var bättre förr när skolan var statlig men  situationen (och samhället) idag är radikalt annorlunda idag mot hur den var när skolan senast var statlig. Detta är ett faktum vi måste förhålla oss till, inte minst när det gäller friskolesituationen och ökade krav på utbildningsväsendet.

Ett problem när det gäler ett förstatligande av skolan är att det troligtvis skulle leda till färre skolor än idag. Det är betydligt lättare att fatta beslut om nedläggning av byskolan i Småland från ett kontor i Stockhom (det är väl här "skolmyndigheten" skulle placeras) än som lokalpolitiker få försvara ett sådant beslut i grönsaksdisken på på den lokala ICA affären. Mao ett förstatligande av skolan skulle säkerligen leda till färre men större skolor (vilket följer mönstret av annan statlig förvaltning sista åren).

Jag tror vidare att det finns en stor poäng att skolpolitiska frågor just beslutas och debatteras lokalt där folk faktiskt bor och har sina barn i skolan än i "Fjollträsk" allena för hela landet. Det finns stora vinster att föräldrar och lärare faktiskt kan påverka skolan där man bor och då inte via supermyndigheter i Stockholm.  Men detta förutsätter att de stora politiska ramarna ligger fast tydligt över tid.

Svenska statens vinster på småskalig solcellsproduktion

 

Med anledning av att jag fått en del frågor kring producera el från solceller och elpriser så tänkte jag här i ett inlägg redogöra lite för hur det förhåller sig och problem som uppstår när man producerar från solceller.

Först och främst så tänkte jag göra en sammanställning över hur en elräkning ser ut och är uppbyggd av.

Den första kostnaden som uppstår är elnätavgiften vilket är en avgift för att vara inkopplad på elnätet och överföringen till ditt hem. Elnätavgiften finns ingen valfrihet i utan du är i ett monopolgrepp till den som äger ditt elnät, i mitt fall är det tyska E.ON som äger mitt elnät. I normalfallet består elnätsavgiften av tre delar. Först en fast avgift, sedan en rörlig avgift beroende på hur mycket som energibolaget transporterar i ledningen till dig och slutligen ska staten ha sitt i form av moms.

I mitt fall är den fasta avgiften som jag inte kan påverka alls över huvudtaget 89kr inkl moms.

Den rörliga elnätsavgiften beror sedan hur mycket jag köper in och uppgår till 44öre per kWh tillkommer moms på 25% vilket gör att den totala rörliga kostnaden blir 55öre per kWh.

Sedan tillkommer sedan själva strömmen. Som konsument har man här möjligheten att välja vilket elhandelsbolag du vill ska faktuera dig för din strömförbrukning. Jag säger fakturera för oberoende av vad du väljer för bolag, fin- eller fulel så kommer strömmen från närmsta elskåp och närmsta kraftkälla som är inkopplat till denna. Ditt val är mao en ”digital produkt” och någon form av ekonomisk transaktion mellan bolagen.

Elhandelsavgiften består utav en mängd olika delar. Först själva elpriset, detta pris som sätts på elbörsen Nordpool. Det går att köpa ett fast pris för en bunden period eller ett spotspris. Låt oss ta spotpris för igår den 4 mars varför jag valde denna dag kommer du förstå nedan.

Igår var det genomsnittliga spotpriset ca. 42 öre per kWh i det elhandelsområde jag tillhör. (finns ju fyra idag i Sverige)

På detta elpris på din elräkning läggs sedan en elcertifikatavgift på 3 öre (detta är pengar som sedan ges till producenter av förnyelsebar energi). Sedan är det ett påslag som ditt elhandelsbolag tar ut dvs deras ”elhandelsmarginal” (jämför bankernas skillnad på in och utlåning). Låt säga att man har ett påslag på 2 öre per kWh.

Sedan tillkommer energiskatten som i Sverige idag är 29öre per kWh.

Och sedan på toppen så läggs det på moms 25% på den totala kostnaden.

Summa summarum för själva elen igår i mitt område 95öre per Kwh.

Totalsumman för både el och elöverföring 1kr och 45 öre per kWh igår ja sedan tillkommer den fasta avgiften som man inte kan påverka och är lika oberoende om man stängt av all el eller inte.

I går den 4 mars så köpte jag in 5kWh till mitt hus. Det ger en total rörlig kostnad på 7kr och 25 öre för en dag detta för all hushållsel i en normal svensk villa.

Nu har ju jag som bekant solceller på taket. Igår den soliga 4 mars så producerade jag uppskattningsvis ca. 8KWh på ett dygn. Produktionen skedde givetvis enbart under de få soliga timmarna (jag har ett östligt läge på mina solceller så det är från morgon till tidig em såhär års). Jag befann mig på jobbet under denna tid och förbrukningen var såklart låg. Under dessa få timmar så blev det ett överskott i anläggningen och 5kWh såldes på elnätet. Dvs 3kWh förbrukade jag min egen el och 5kWh i överskott och 5kwh i underskott (man lagar mat och tänder lamport på kvällen).

Summa 0Kwh. Igår var således första dagen för året jag

När man säljer el så är kalkylen lite annorlunda än när man köper. Det man får betalt för spotpriset vilket var 42 öre sedan minus elhandelsbolagets marginal ung 2 öre dvs total 40 öre. Sedan får man betalt för sk. Nätnytta vilket betyder att min utmatning av ström går direkt till min granne och minskar effekten/slitaget eller vad man nu ska säga i systemet. Jag får betalt 6öre per kWh för detta.

46 öre i inkomst per såld kWh totalt sett igår. Staten ja dom betalar ju inte ”tillbaka” skatt och moms såklart. I vissa fall så ”sponsrar” elbolagen med att betala oftast 1kr per kWh (är så i mitt fall men använder mig inte detta av i kalkylen).

Gårdagens kalkyl blir alltså (schablonmässigt):

3kWh förbrukad egen el. Besparing på3*1,45=4,35kr

5kwh köpt el för en kostnad av 5*1,45=7,25kr

5kWh såld el för en intäkt av 5*0,46=2,3kr

Netto: 60öre i kostnad, och solcellerna har givet mig intäkten 6,65kr på en dag i mars.

Vilket betyder att trots att jag sett över dygnet var självförsörjade på el så får jag lov att betala 60öre på en dag. Den största vinnaren på att jag inte matchar min elproduktion och elkonsumtion bättre är inte själva elbolaget, som tjänade i runda slängar 40öre på mig och den dåliga matchningen med skillnad mellan inköp och försäljningspris.

Svenska staten å sin sida gjorde energiskatt och momsvinst på 4kr och 27öre på en dag genom att jag både köper och säljer, här räknat med att min granne köper min el.'

En lag om nettomätning (dvs där jag varje månad direkt på elräkningen får kvitta köpt och såld el skulle däremot rejält förbättra ekonomin för en solcellsprduktion.

Vill du läsa om vad produktionskostnaden för småskalig solcellsproduktion är så rekommenderar jag detta inlägg