torsdag 19 december 2013

Reflektioner på SAABs försäljning av JAS Gripen till Brasilien


Få kan tänkas ha missat gårdagens meddelande från Brasilianska regeringen att man avser köpa stridsflygplanet JAS Gripen från svenska SAAB. En av få svenska näringslivsnyheter som blir en världsnyhet i global media. Inga kontrakt är skriva än men intentionen är att Brasilien genomför jätteaffärer de kommande åren och som alltid när det gäller krigmaterielexport motaffärer av alla de slag. Brasilianska produkter lär dyka upp i större omfattning i Sverige de kommande åren.

Det är många som nu slår sig för bröstet att ha hjälpt till att bärga denna jätteorder i hamn för SAAB. Försvarspolitiker som för fram viktiga möten med sina brasilianska diton, ingenjörer som förklarar framgången med Gripens tekniska förmåga kontra pris osv osv. En och annan flaska champagne lär öppnas i Linköping mot veckoslutet.

Förhållandevis få kommentarer kring affären berör dock Wallenbergsfären mer än konstaterandet att man är största ägare i SAAB och en hel del av vinsterna från denna affär hamnar i familjens fickor därav. Den stora nyheten verkar ha varit att man tror att Edward Snowdens läckor om amerikansk avlyssning av den brasilianska presidentens telefon, varit det som fått bägaren att rinna över och få Brasilien att välja JAS.

Vad som verkar ha glömts bort i affären är att Wallenbergsfären sedan mycket lång tid haft mycket stora och goda affärsrelationer med just Brasilen. Utanför Sverige är Brasilien en av sfärens enskilt viktigaste marknader, vilket det varit sedan lång tid.

Låt mig ge några få exempel på Wallenbergsfärens affärer i landet som födde upp Pélé.

Det första företaget att på stort sätt genomföra affärer i det råvarutunga Brasilien var AtlasCopco som funnits här i snart 100 år. Idag är fortsatt Brasilen en av Atlas allra viktigaste marknader vid sidan av Kina. Atlas Affärer har sedan banat väg för resten av Wallenbergsfären succesivt.  ABB är en mycket viktig leverantör till det Brasilianska elnätet och har bla levererat världens längsta högspänningsledning dit. Electrolux är störst i Brasilien på vitvaror. StoraEnso har stora industriinvesteringar i pappersindustrin i landet.  Sagan om Scania och Brasilen är typexempel på en lyckad långsiktig affärsrelation.  SKF och Ericsson var tidigt ute med affärer i Brasilien och även Alfa Laval. Samtliga exempel med anknytning till Wallenbergsfären.

Sammantaget så är ”lilla Sverige” en av de som land enskilt största utländska investerarna i Brasilien(!) och det är nog ur detta perspektivet vi skall leta för att finna orsaken till gårdagens meddelande om inköpet av flygplan och den jätteorder det medför. Genom långsiktigt och enträget  utökade affärer med Brasilien har man nu till och med kommit till den nivå att man också med spjutspetstekologi kan beväpna det brasilianska försvaret. Jag är helt övertygad om att Wallenbergsfären har hjälpt åskilliga brasilianska medborgare ut ur fattigdom med hjälp av de stora investeringar de gjort i landet.

Jag tycker vi skall vara stolta över det långsiktiga engagemang Sverige och Wallenbergsfären haft i Brasilien även om Brasilien fortsatt har mycket stora utmaning som land, Miljöpartiet verkar vara av den uppfattningen att vi inte skall bedriva handel med fattiga länder, vilket jag kan se som högst beklagligt.

Läs också Cornucopia om några konsekvenser för svenska försvarsmakten. Finns också en hel del andra konsekvenser i affären som han inte nämner.

onsdag 18 december 2013

Kan förändrad elnätsavgift användas i energiomställlningen?


För en helt vanlig konsument i villa eller lägenhet så består elräkningen av komponenterna elnätsavgift och avgiften för den inköpta elen.

Elbolag som man köper strömmen av är valbart och man kan välja vilket bolag man så önskar och  fokusera på bästa pris eller om man t.ex. vill köpa el från förnyelsebar energi. Väljer man inget bolag blir man anvisad till det bolag som äger till elnät och får då ett riktigt dyrt tillsvidarepris. Vilket i praktiken innebär att det är viktigt att välja bolag! (tänk på de kära studenter när ni flyttar hemifrån)

Elnätet är inte valbart utan det är den som äger elnätet i ditt område som du betalar elnätsavgift till. I mitt personliga fall så är det EON efter detta bolaget köpte upp det lokala Örebro Energi. Själva elen jag förbrukar betalar jag till ett annat bolag. Sedan har jag som jag tidigare skrivit om en egen elproduktion i huset genom solceller vilket komplicerar till mitt förhållande en hel del med elbolagen men detta tänkte jag inte gå in på specifikt i detta inlägg.

För att göra ett begripligt exempel skall jag ta mig själv. Jag har med min 16A anslutning till huset en fast elnätsavgift på 79kr per månad (vilket är priset på att  bara vara inkopplad i elnätet och ha en garanti på det kommer ström ur två hål i väggen om jag skulle behöva) och utöver detta betalar jag inkluderat i elnätsavgiften en elöverföringsavgift på 41,76 öre/kWh. Tillkommer sedan moms på detta som tas ut av staten.

Trenden de senaste åren avseende elnätsagifter är att den fasta delen ökar i förhållande till den rörliga elnätsöverföringsavgiften. Sedan är ju trenden också att elnätsavgifterna totalt sett ökar mer än elpriserna men det är ju en annan historia.

Innebär detta något problem att det blir mindre rörliga kostnader och mer fasta elkostnader? Ja det skulle jag vilja säga.
Jag har två invändningar

  1. Att allt större andel av elnätsavgiften blir fast innebär det att det blir mindre lönsamhet för företag och privatpersoner att genomföra energibesparingsåtgärder. Exempelvis så har det de senaste åren blivit mindre lönsamt med t.ex. en LED lampa istället för en glödlampa då större delen av den totala elräkningen inte går att påverka. Energibesparing är enligt mig precis lika viktigt i omställningen till en mer hållbar energisituation i Sverige som utbyggnad av förnyelsebar energi.
  2. Att allt större andel av elnätsavgiften blir fast innebär sämre incitament i form av försämrad lönsamhet till produktion av egen elproduktion exempelvis solceller på taket.

För att lösa detta problem hade jag gärna sett en prismodell på elnätsavgifter som är helt rörlig, men kostnadsneutral totalt sett så elnätsbolagen kan underhålla näten som förut.

Låt mig ge ett högst hypotetiskt exempel

Nätbolaget Kräm i väggen AB får varje år in 100Mkr på elnätsavgifter från de lokala 50 000 kunderna. Något som används för underhåll av elnätet och en liten vinst till bolaget. Fördelningen är att fasta avgifter står för 50Mkr och den rörliga elnätsöverföringsavgiften står för 50mkr. Varje kund betalar i genomsnitt således 1000kr i fast elnätsavgift och 1000kr i rörlig elöverföring varje år. (OBS bolaget kanske också säljer ström vilket jag inte räknar in här) varje kund i genomsnitt  för varje år över 2380kWh till sina lägenheter och hus.

Den fasta elnätsavgiften i detta exempel blir således ungefär 83kr per månad i fast avgift och 42öre per kWh i rörligt elnätsavgift. Elnätsbolaget skulle få in precis lika mycket intäkter om man helt slopade den fasta avgiften men istället höjde den rörliga elöverföringen till 84öre/Kwh.

Dock inträffar här en intressant sak. Varje energibesparing i form av 1 Kwh som görs i varje hushåll blir hela 42 öre lönsammare! Har man en solcellsanläggning som förutom såld överskottsel under ljusa sommarmånader matchar kanske 1000 kwh internt inom huset får man en besparing på 420kr/ år helt utan skattesubvention eller statliga bidrag.

De hushåll med ”slösaktig” energiförbrukning får således betala mer och de med låg förbrukning får betala mindre. Klart logiskt i mina öron och jag tror detta kan leda till större fokus på att sänka elförbrukningen totalt i samhället.

Inspiration till detta blogginlägg har hämtats från Bengt Villablogg -solceller på varje tak!

tisdag 17 december 2013

Recension av Suunto Ambit 2

Det finns en liten fördel med att ha en egen blogg och det är att man får skriva vad tusan man vill. Så det tänker jag göra nedan av det skälet att jag skulle vilja ha läst ett inlägg som detta :). De allra flesta som lässer denna blogg kommer inte ha något som helst intresse av vad som står utan då hänvisar jag enkelt till att klicka vidare i rymden. God Jul i förskott om vi inte skulle höras av innan dess.


Suunto är ett varumärke ägt av det finska börsnoterade företaget Amer Sport. Får väl återkomma med en analys av denna aktie.


Recension av Suunto Ambit 2



Senaste halvåret har jag använt mig av en ny sportklocka vid namn Suunto Ambit 2 och jag tänkte att det skulle vara på sin plats med en liten recension av kockan från min synvinkel.

Fysisk design:
Klockan är i sin design rejäl och tålig och som alltid när det gäller Suunto lite storoch kanske lite klumpig för små handleder. Jag har använt den under bergsmarathonlopp och några fjällturer och jag upplever att tåligheten är mycket god trots att jag inte köpt modellen med safirglas. Några kantstötningar har klockan råkat ut för men inte mer än så.


Det finns dock ett litet irritationsmoment avseende designen på klockan och det är att GPS sensorn som sticker ut en bit från klockan mot kroppen. Sensorns utformning medför (i alla fall för mig) att klockan gärna hamnar i ett läge där den lite vrids bort från kroppen. Egentligen en skitsak men jag hade ändå hellre sett att GPS sensorn hade suttit bort från kroppen relativt boetten än mot.

Batteritid:
Suunto ambit 2 är som många andra GPS klockor försedd med ett uppladdningsbart batteri som man laddar genom en sladd. Nackdelen med GPS klockor brukar vara att batteritiden blir svag och man kan inte använda klockan speciellt länge innan ny uppladdning behövs. För de flesta GPS klockor är t.ex. en veckas fjällvandring inte att tänka på såvida man inte kan ladda upp klockan.


För att vara en GPS klocka har Ambit 2 mycket god batteritid. Ställer man in klockan på GPS log med 60 sektunders intervall kan man springa ultramarathon utan problem och vandra några dagar och ändå behålla funktionaliteten i klockan när andra klockor stänger av sig av batteritorsk. Generellt sett mycket hög batterikapacitet enligt instruktionsboken upp till 50timmar kontinuerlig träningstid (om man programmerar den för energisparläge). Månader utan uppladdning om man enbart använder den som klocka.

Höjdmätarfunktioner:
En av de största anledningarna till att jag köpte just denna klockan är att den är försedd med en barometrisk höjdmätare. Jag har tidigare haft suuntoklockor med denna funktionalitet som jag varit nöjd med. På "platten" brukar GPS höjd fungerar bra men befinner man sig i bergsterräng vill jag ha en klocka som mäter lufttryck för en mer exakt höjdangivelse än GPS. 

Genom Ambit 2 tar Suunto ett steg längre och inför vad man kallar "Fused Alti" vilket i praktiken innebär att man kombinerar GPS och lufttrycksmätare vilket ger en klocka som automatiskt kalibrerar in en exakt höjd. Min erfarenhet av denna automatfunktion är mycket god! Skulle vilja gå så långt som att säga att det är köpråd enbart på denna funktion om man söker en god höjdmätarklocka för sportändamål. Särskilt om man t.ex. springer fjällorientering då löser fused alti ett problem då man slipper kalibrera klockan vilket man alltid behöver göra med en traditionell lufttrycksmätare i sportklocka då vädret och trycket varierar över tid. 


Enligt Suunto tar det mellan 3-12 min in i ett träningspass innan klockan visar korrekt höjd vilket stämmer överens med min erfarenhet, kanske något längre tid. Alternativt kan man också som "förr i tiden" kalibrera klockan med en känd höjd också. 


Min erfarenhet är att höjdangivelsen efter de första 15 minuternas kalibrering är mycket exakt +/-10m gentemot klockan vilket är fullt i klass med manuell noggrann kalibrering. En god säkerhet när man befinner sig i dimmig fjällterräng.

När man inte använder klockan för höjdmätning så kan man automatistiskt ställa  in den för att mäta väderförändringar och man kan få en "stormvarning" när lufttrycket hastigt faller.

Träningsfunktioner:
Skillnaden melllan Ambit mod1 och Ambit 2 är att den senare är en kombinerad tränings och friluftsklocka och den förra att kategorisera som en ren friluftsklocka med tidtagning. Ambit 2 är på ingalunda någon proffsavancerad träningsklocka men har en hel del funktionalitet och kan hantera multisportfunktioner då den både har GPS, podkompabilitet, möjlighet till pulsmätare och accelrometer. Dvs de mesta av det man vill använda under aktivitet går att skapa och välja fram för visning i klockan. Exempelvis min/km när man springer eller km/h när man cyklar, puls, kadens sträcka, puls, tid med mera i all everlighet. Tänk dock på att det kräver lite inställlningar bakom datorn så man får klockan att betee sig som man önskar.


Ambit 2 saknar möjlighet att programmera avancerade träningsprogram såsom ex. Garmin där man i förväg kan programmera in uppvärmning, intervaller i olika former och nedjogg osv. I Ambit 2 finns en enkel intervallklocka men det är också allt. Det är en bra klocka om man vill ha en logger och lämplig om man tränar en hel del på känsla. Men inte klockan om du vill göra avancerade träningsprogram. För min del duger det gott som det är. 


Precis som höjdmätarfunktionen så har ambit 2 en kombination mellan GPS och accelrometer vilket i praktiken innebär en mycket exakt längdangivelse trots att tät skog, byggnader osv kan göra att man ibland kan tappa GPS signal. Joggade t.ex. runt Lidingöloppet med exakt 30,0km i slutresultat på klockan. Det går att springa genom tunnlar och ändå få korrekt längd på träningsrundan genom att accelomtern i klockan känner av rörelser.


AppZone

Precis som på dagens smartphones så har Sunnto börjat med appar vilket i praktiken innebär små enkla program som man kan stoppa in i klockan. Exempel på appar är t.ex. en skidåkningsapp som beräknar sluttiden på Vasaloppet i realtid eller en funktion som beräknar solens upp och nedgång beroende på vart på jorden man befinner sig. Skall säga att jag inte provat speciellt många appar och generellt upplever jag sökverktyget för att hitta appar på Suuntos hemsida lite svårnavigerat.

Navigation
Klockan ha en enkel navigationsfunktion som innebär att man i förväg kan programmera in en träningsrunda genom "checkpoints" alternativ navigera mot ett förutbestämt mål. Klockan har också en funktion som medför att man kan navigera tillbaka till startpunkten för träningspasset. Har inte använt dessa funktioner speciellt mycket men de gånger jag provat har det funkat enklt och bra. Jag förstår dock inte varför det är så att när man är ute på en träningsrunda, kopplar på navigeringsfunktion och "hittar tillbaka till start" så slutar klockans logg över träningsspåret att upphöra. Borde kunna gå att ordna i en mjukvaruuppdatering.

Nackdelar med klockan?
Funktionaliteten avseende inomhussimning har jag inte fått att fungera på ett korrekt sätt. Klockan missar en hel del vändningar i bassängen och i mitt fall visar den konstant för kort träningssträcka mot verkligheten. Det har inte hjälpt speciellt mycket att lära klockan min simstil utan jag har mer eller mindre givit upp att klockan skall kunna klara av att mäta varje vändning i bassängen. Utomhussimning (där klockan använder GPS också) fungerar dock alldeles förträffligt. 

I stort problem med Suunto generellt är det svaga stödet för tredjepartsprogram. Det är mao väldigt avancerat att lägga in rutter i Funbeat från en Ambit 2. Jag har givit upp och matar in träningspass manuellt här på funbeat och har träningsinforamtionen på suuntos eget system Movescount. Kortfattat ha klockan enbart funktionalitet med en dator genom den specifika sladden och användande av suuntos egen programvara. Klart begränsande om man vill använda annan programvara. 

Klockan har ingen wi-fi eller blutoothuppkoppling vilket jag kan tycka är tråkigt då detta innebär att man är bunden till använda klockan i hop med en dator (ej surfplatta eller smartphone). Troligtvis är detta ett område som de kommande åren kommer utvecklas rejält med exemplevis Garmin Forerunner 620 som ett nytillskott. (den klockan har dock en hel del begränsningar att den inte är lämplig för mig). Ambit 2 har dock stöd för ANT+ vilket i praktiken skulle innebära att den kunde funka i hop med surfplattor likt garmin om suunto väljer att utveckla mjukvara för iOS eller Android. 

Movescount där man programmerar klockan upplever jag som lite trubbigt och just då är det tråkigt att klockan funkar så dåligt med andra tredjepartsprogram.  

måndag 16 december 2013

Fråga om Industrivärdens kommande utdelning

Häromdagen fick jag en fråga i kommentatorsfältet på denna blogg om jag inte kunde göra en uppställning över förväntad aktieutdelning från Industrivärden.
Industrivärden har idag ungefär 48 000 aktieägare där merparten är småsparare med några hundra aktier så det torde finnas ett visst intresse för denna beräkning.
Industrivärden har en utdelningspolicy som säger att ”Ge en aktieutdelning som är högre än genomsnittet för svenska börsnoterade aktier” vilket i praktiken är ganska lätt att nå så länge bolaget handlas med rabatt mot substansvärdet vilket jag skall förklara nedan. Industrivärden är som sagt ett börsnoterat investmentbolag vilket lyder under särskilda skatteregler som kortfattat syftar att indirekt och direkt ägande skall beskattas lika. Dvs du skall ha en ungefärlig skattesituation om du som privatperson äger aktier i Industrivärden eller aktier i alla de bolag som Industrivärden innehar.
Beskattningen av investmentbolag innebär att man i praktiken är skattebefriade så länge man själva har en frikostig utdelning. Bolaget kan göra skattefria omplaceringar av aktieinnehav (t.ex. sälja Indutrade) men man kan inte behålla och ackumulera kapital från mottagna aktieutdelningar. 
En liten skatt är att det finns en liten skatt som handlar om förmånen att genomföra skattefria aktieaffärer. Det är en skattekostnad på 1,5% av marknadsvärdet på aktieportföljen vid årets ingång. Denna kostnad gäller enbart om man äger mindre än 10% av bolaget. I fallet Industrivärden kan vi för 2013 bortse från detta då m                            an i stort sett enbart ägde bolag med minst 10% ägarandel vid årets ingång.
Kalkylen för denna ynnest till skattefrihet för investmentbolagen ser ut på följande sätt:
Skattepliktiga intäkter:
Mottagna utdelningar, vilket för Industrivärden år 2013 är 2487Mkr
Avdragsgilla kostnader:
Finansiella kostnader (dvs låneräntor) vilket för de första 9 månaderna var 439Mkr så helårsprognosen kan vi väl anta är 585Mkr.
Förvaltningskostnader (dvs lön till bolagets anställda, olika former  av courtage mm) vilket för de första 9 månader var 99Mkr vilket för helåret innebär 132Mkr om kostnaderna utfaller jämt under året.
Summa summarum: 2487-585-132=1770Mkr

För att nu ”kvitta ut” denna skattekostnad måste man teoretiskt sett dela ut 1770Mkr i aktieutdelning. Bolaget har idag 391769963 st aktier. Detta innebär att bolaget ur skattesynpunkt bör dela ut 4kr och 52 öre per aktie för året.

Nu vill jag här sätta upp en liten passus. Bolaget har möjlighet att skjuta olika former av ”förlustavdrag” (dvs att man delar ut mer än man är skattskyldig till) vilket man gjort de senaste åren. Vilket innebär att man har viss frihet att gör ett litet ”stopp” om man så önskar och något år minska utdelningen rejält.

Vilka överväganden står nu styrelsen inför när det gäller utdelning?
Förra året delade bolaget ut 5kr per aktie vilket är en större summa än skattskyldigheten (kraftigt större än fjolårets utdelningskrav).  Styrelsen bör titta på vilka ”gissningar” man har kring innehavsbolagens utdelningar. Stiger dessa rejält är det inga problem att dela ut mycket men skulle vi se sjunkande utdelningar  skulle en hög utdelning leda till ökad upplåning allt annat lika.

Jag gissar att vi får se utdelningshöjningar från minst Handelsbanken och SCA. Resten skall man troligtvis se som status quo i försiktighetskalkylen. SSAB är som alltid ett frågetecken då detta bolag enligt mig har en svag finansiell situation.

2013 var också ett år där ett stort innehav (ICA) inte gav några utdelningar alls till följd köpen av Ahold aktier i ICA och hög finansiell belåning i samband med denna affär. ICA har under året genomfört nyemission på 5Mdr (vilket Industrivärden var en stor del i), sålt fastigheter, tagit upp långsiktiga obligationslån och givit ut preferensaktier mot säkerhet i fastighetsbolaget. Så här kan jag tro att vi till våren återigen kan se utdelningsintäkter för nya storägaren Industrivärden.

Så ska man sammanfattningsvis gissa att Industrivärden delar ut 5,25-5,50 kr per aktie?

torsdag 12 december 2013

Strömmen av nyintroduktioner


Den senaste tiden har det varit ett gryende och åter uppvaknande intresse för börsnoteringar igen. I och för sig inget konstigt utan det är tvärt om vanligt att efter en periods längre uppgång på börsen så brukar det bli fler börsintroduktioner. De två årens senaste starka börs börjar nu logiskt sett följas av nyintroduktioner. Jag vill inte sia om framtiden men är det inte lite ett tecken på att börsen börjar bli lite dyrare när det blir mycket introduktioner?

Det finns alltid olika skäl att ett bolag introduceras på börsen. Det första tänkbara skälet att en ägare vill sälja bolaget, ett exempel på en sådan introduktion är företaget Nibe. Sedan har vi ägarbråken där någon part inte har råd att lösa ut den andre och dennes akter sätts på börsen. Här hittar vi t.ex. Orsaken till att Lundbergföretagen finns på börsen och att inte Fredrik Lundbergs syster äger aktier i företaget (det var hennes aktiers som såldes ut på börsen).

sedan har vi ett bolag som introduceras på börsen för att det är i behov av pengar. Då gör man oftast nyemission där extra pengar plockas in i bolaget. Ofta skälet när mindre teknikföretag introduceras där pengar behövs för att företaget skall gå från ide till lönsam verksamhet.

Andra orsaker är avknoppningar där aktier delas i två bolag. Tex. Securitas som delade ut AssaAbloy eller där dotterbolag säljs ut på börsen för pengar t.ex när Industrivärden introducerade Indutrade. Ett skäl kan också vara att man som börsnoterat bolag får ett större medieutrymme och som bolag kan man i vissa fall just av marknadskäl nå en större kundgrupp genom börsnoteringen och på så sätt öka sina intäkter. 

Sedan skall väl heller inte underskattas att det också förekommer börsintroduktioner med starkt dunkla intressen där det för placerare att göra ett ekonomiskt klipp på småsparares bekostnad.. Oftast mycket snåriga upplägg där ibland rena skalbolag är de som sätts på börsen.

Om man vill teckna aktier i nyintroduktioner är det alltid av vikt att läsa på ordentligt. Och jag skulle nog vilja säga att det är viktigare att läsa på just varför ett bolag börsnoteras före man dyker ner i affärsidéer och siffror. 

I sammanhanget måste man ju nämna gårdagens lilla komik där ett börsbolag (candyking) under pågående teckningsprocess för en nyintroduktion går ut och vinstvarnar. Något liknande har jag aldrig hört talas om, dessutom är själva vinstvarningen i mitt tycke förhållandevis liten. Troligtvis görs denna varning av juridiska skäl för att undvika framtida stämningar.

måndag 9 december 2013

Stenbeck gör exit Korsnäs

Idag nås vi nyheten att Kinnevik och familjen stenbeck säljer av den gamla guldkalven Korsnäs definitivt när Kinnevik nu säljer sina sista aktier i BillerudKorsnäs till ett antal stora svenska institutioner. Personligen kan jag med en sentimental och historisk ådra tycka det är lite tragiskt att ett bolag med en stark huvudägare av kött och blod numera får ett par ansiktslösa fonder som huvudägare som nu ska axla Stenbecks tunga mantel.

Affären har förstås stora mått av historisk kopplingar. Korsnäs var Kinneviks ”urspungliga” investering för snart 80 år sedan och av tradition den investering vars (ofta) stabila kassaflöden givit utrymme för nya investeringar och täcka upp för dåliga kassaflöden i nystartade företag. Utan Korsnäs hade aldrig tele2 eller millicom av idag existerat. Utan Korsnäs hade kanske tom Kinnevik dukat under vid 90-talskrisen  då bolagets finansiella situation var synnerligen utsatt och bolaget hade ett starkt beroende av sina (Handels)bankskontakter. Krediter som kunde beviljas till följd av Korsnäs relativt starka situation och stora realtillgångar.

Att de förr eller senare skulle ske att Kinnevik skulle lämna Korsnäs kunde man väl gissa sig till. Skogen i Korsnäs såldes för ca10 år sedan till pensionsfonderna, och för ett år sedan gjorde man delförsäljning när man gick ihop med Billerud. Och nu duå tar man då det slutgiltiga steget när den sista aktieposten säljs.

Vad innebär då detta?

Balansräkningen har senaste året succesivt stärks i Kinnevik och flera dotterbolag  såsom Tele2 och Metro har varit nettosäljare av tillgångar, Korsnäs gick ihop med Billerud och pengar har delats till Kinnevik. Efter dagens försäljning av aktier i BillerudKorsnäs så innehåller balansräkningen tillgångar på cirkus 60Mdr, med nettokassa på miljardbelopp. Begreppet urstarkt är värt att använda i fallet Kinnevik när man pratar om den finansiella situationen. Samtidigt behövs detta då många av Kinneviks nya investeringar har skrala kassaflöden och nu snarare tar pengar än delar ut. Å andra sidan var ju detta situationen även i unga år för tele2 och Millicom t.ex. Om vi ska dra historiska paralleller för dagens förändring. Man kan också anta att Kinnevik utan ett helägt Korsnäs kommer ha en mer konservativ syn på skuldsättning när man inte får starka interna kassaflöden som kan täcka upp för låneräntor.

Även om man självklart inte skall spekulera så kan man ju inte låta bli att kittla lite med tanken vad Kinnevik nu ska göra med pengarna? Om man kan tänka sig göra någon större affär? Kinnevik meddelar idag att man inte skall dela ut pengarna utan fortsätta investeringar i online, finans, media och Telekom.

Kan det månde vara så att det finns en strukturaffär på gång mellan Wallenberg och Stenbeck där tre och Tele2 slår sina påsar tillsammans och blir den ledande telekomaktören i Norden? Eller väntar nya stora investeringar inom on-line?

tisdag 3 december 2013

Allt lägre fondavgiffter och nätmäklarna borta från tjänstepensioner

I våras så skrev jag ett blogginlägg om att Nätmäklarna Avanza och Nordnet ger allt sämre erbjudanden avseende kollektivavtalad tjänstepension och hade förlorat i upphandlingen (pga av att man hade för höga priser) av den stora tjänstepensionsupphandlingen för privata tjänstemän, ITP. 

För några dagar sedan så presenterades resultatet av nästa stora tjänstepensionsupphandling den som gäller privatanställda arbetare och benämns, SAF-LO. Återigen kan man konstatera att några nätmäklare inte finns med bland de valbara alternativen. I detta fall hade man inte ens skickat in ett anbud då man ansåg sig chanslösa efter de villkor som upphandlaren hade ställt. Förvånande man har kunder som idag har SAF-LO lösning hos t.ex. Avanza. Kunder som nu Avanza förlorar och frågan är om inte man dessutom får ett utflöde av kapital från gamla försäkringar.

Resultatet på upphandlingen blev samtliga inskickade anbud blev antagna och i samtliga fall är det bolag som mestadels förvaltar egna fonder och tradförsäkringar. Traditionella banker och försäkringsbolag såsom Handelsbanken och AMF pension. Avanza och Nordnet står utanför skaran av bolag som får ta del av privata arbetares tjänstepensionsavsättningar.

Man kan konstatera återigen att pensionsförsäkringsmarknaden är stadd under kraftig förändring och villkoren för försäkringarna har ur kundernas perspektiv förbättrats rejält. Går vi tillbaka 5 år i tiden så var normaltillståndet ordinarie fondavgifter och försäkringsavgifter bestående av både fast och rörlig del. Idag har ”gammelbankerna” tagit bort alla försäkringsavgifter och rabatterar dessutom sina egna fondavgifter när kapitalet ligger inom ett pensionssparande. Avgiftssänkningar i många fall på upp mot70% (!).

Denna förändring och avgiftssänkning har medfört att Nätmäklarna såsom Avanza och Nordnet får en allt tuffare situation inom pensionsområdet. Från att tidigare varit en stark utmanare med lägre avgifter relativt storbankerna så har man idag fått se sin affärsidé gå i grus. Från att pension varit ett tillväxtområde för nätmäklarna har det numera blivit en surdeg i alla fall inom kollektivavtalade pensionslösningar.

Denna radikala kostnadsförändring har, inom pensionsområdet har förändrat villkoren betydligt och det är uppenbart att det numera endast är bolag som själva förvaltar fonder som har en chans att bli valbara alternativ Inom något år väntar nya upphandlingar av tjänstepensionsförvaltare för kommun, landsting och  statsanställda och det skulle förvåna mig om inte trenden fortsätter att nätmäklarna kastas ut som valbara alternativ och bankerna blir kvar. 1000-tals Avanza och Nordnet kunder kommer då inte längre kunna välja dessa bolag som förvaltare, pga att dom är för dyra i genomförda upphandlingar.

Det ska bli intressant att se fortsättningen på denna utveckling. Är nästa steg att vanligt fondsparande utanför pensionsområdet får kraftigt sänkta fondavgifter och det blir svårt för nätmäklarna att även få till ett konkurrenskraft erbjudande även här? Tänk kommentaren från bankens säljare "och har du både bolån och fondsparande här får du rabatt på dina fondavgifter med 0.2 procentenheter" 

Eller kommer nätmäklarna starta egen fondförvaltning i större omfattning?

Min brödblogg har förresten gjort något sprattlande återupplivsförsök, har fått lite hjälp på traven i köket vissa dagar ibland  numera  ;)

måndag 2 december 2013

Skatteavdrag vid nyemissioner i mindre företag

I går var det den första advent och 1 december och även min lillebrors födelsedag. I går vid denna bemärkelsedag infördes ett antal nya lagar.

Mest känt och omnämt i flera tidningar i helgen är att det nu är förbjudet att på ett trafikfarligt sätt använda sin mobiltelefon under bilkörning. Väljer att inte kommentera detta mer än konstatera att det minsann var på tiden.

Den andra lagen som införs är desto mer intressant ur målgruppen för denna blogg och det berör investeraravdraget som innebär att fysiska personer som förvärvar andelar i ett företag av mindre storlek i samband med företagets bildande eller vid en nyemission får göra avdrag för hälften av betalningen för andelar i inkomstslaget kapital.

Syftet är att mer kapital skall attraheras till investeringar som innebär ett direkt kapitaltillskott med "eget kapital" för småföretagande och indirekt då mer livskraftiga företag och fler anställda i dessa företag. Dvs den som är stadd i kassan skall uppmuntras investera i en nyemission i ett mindre företag som anställer säljare och produktutvecklare för deras expansion istället för att exempelvis investera i "begagnade" börsaktier i företag som inte har detta kritiska kapitalbehov. Mer direkt investeringar i Svenskt näringsliv och mindre kapitalförvaltning i den finansiella sektorn. Det lilla företaget får lättare tillgång till riskkapital istället för att stå med mössan i hand hos hos bankdirektören.

Investeraravdraget är beslutat av regeringen (S, V och MP röstade emot) men bakom förslaget ligger till mycket stor del Centerpartiet som en del i deras nya sparandelinje. En annan del av förslagen kring sparandelinjen från Centerpartiet är att man vill trappa ned ränteavdragen på lån som man idag bla. kan läsa om i dagens industri. Att vi behöver genomföra en omställning från mindre lån till mer sparande är något som jag definitivt ställer upp på. (För den som inte läst det innan är jag politiskt engagerad och på valbar plats för centerpartiet för det kommande valet 2014)

Cornucopia skriver idag en kort notis om företaget Seabased som idag, måndagen den 2 december annonserar en nyemission för att få in kapital i företaget och expandera och anställa folk. Jag vill först klargöra att jag inte kan något specifikt om Seabased eller ens är inläst på företaget. Men dock väcks det hos mig en liten misstanke hos mig att datumet är noga valt för nyemissionen. Kan det vara så att nyemissionen blir berättigad för investeraravdrag?

Enligt skatteverket måste följande krav uppfyllas på företaget som genomför nyemission om det skall bli möjligt att nyttja investeravdraget:
  • Det ska vara fråga om ett svenskt aktiebolag eller svenska ekonomiska föreningar. Du kan även få avdrag för andelar i motsvarande utländska bolag som har fast driftställe i Sverige, om det hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte.
  • Företaget ska uteslutande, eller så gott som uteslutande, bedriva rörelse. Det kan således inte enbart förvalta värdepapper.
  • Företaget får inte vara verksamt inom varvs-, kol- eller stålindustrin.
  • Företaget ska ha ett löneunderlag om minst 300 000 kronor.
  • Företaget får inte vara i ekonomiska svårigheter.
  • Du får inte ha tagit emot någon värdeöverföring, till exempel utdelning, från företaget överstigande ett visst jämförelsebelopp under betalningsåret eller under de två åren närmast före betalningsåret.
  • Företaget får under betalningsåret eller under de två åren närmast före betalningsåret inte ha genomfört vissa interna förvärv.
  • Du är skattskyldig i Sverige för kapitalvinsten på andelarna.
  • Maximal årsomsättning på 80Mkr
  • Maximal balansomslutning på 80Mkr
  • Maximalt 50 anställda

Kalkylen för utnyttjande av investeraravdraget som privatperson ser ut på följande sätt:
Du investerar 100 000kr i en nyemssion i ett mindre företag för deras expansion.
50 000kr av denna summa blir avdragsgillt i din deklaration under inkomstslaget kapital.
30%x 50 000=15 000kr blir din skatteåterbäring

Mer info finns hos skatteverket

torsdag 14 november 2013

Rebalansering

De allra flesta som investerar pengar på kapitalmarknaden i form av aktier, obligationer, fonder etc har i år fått en mycket god avkastning på pengarna. Faktum är att svenskarnas finansiella förmögenhet  numera är större än någonsin. Dags att bunkra upp bubblande drycker, för vi är rikare än någonsin.

Jag tror också många börjar känna en liten oro komma smygande i magen. Hur lång tid skall börsuppgången pågå? När tar det stopp och går ned? Men så länge det går upp så vill man ju vara med på festen?

I denna situation så är det lätt att säga att man ska äga så mycket aktier man bara kan när det går upp och sedan när det går ner hoppa av i nedgången. I teorin helt rätt att göra och skulle leda till fenomenal avkasnting med tiden. Praktiken och verkligheten desto svårare. lätt hänt att inte sälja på toppen och när man sedan sålt på vägen ner kan man ge sig sjutton att det vänder upp sedan igen kraftigt.

Det jag i denna situtation när nu börsen har gått bra ett tag och optimismen åter börjar flöda och det till och med kanske börja pratas om en och annan aktie i fikarummet igen. Då om något är det dags att börja tänka på diversifiering och rebalansering. 

Diversifiering handlar ju om att inte lägga alla ägg i samma korg. Vill man äga aktier, så äger man några olika. Sedan fundera på hur mycket man skall binda i aktier, räntebärande och reala tillgångar. 

Rebalansering handlar om att leva efter det man faktiskt tänkt. 

Låt säga att man gick in i 2013 med 50% av sitt sparande i form av aktier och 50% i form av ränteplaceringar. En medveten strategi och riskval. Aktierna i år kanske har avkastat 25% och räntetillgångarna 2% (i bästa fall). Situationen blir då att vi idag då sitter med 55% av våra tillgångar i aktier och 45% i räntebärande. Utan att vi har gjort någonting så har vår riskbenägenhet ökat och vi är i högre grad exponerade mot börsen. Eftersom börsen dessutom gått upp så kraftigt kan man också anta att risken mot för ett år sedan ökat en del. Vår risk är alltså klart högre idag. Börsen kommer ge förmodat sämre avkastning framåt och vi är samtidigt mer exponerade mot börsen.

Rebalansering handlar dom att återställa sitt riskval. En passiv strategi är att återställa till det ursprungliga läget dvs 50/50 och vi då säljer av aktier och köper räntebärande för pengar så vi igen får 50/50. Vill man ta en mer aktiv strategi så kanske vi nu när börsen gått upp rejält väljer att minska ner aktiedelen till 40% och räntor till 60%. Fortsätter å andra sida börsen upp var ju detta ett mindre lyckat val.

Jag skulle nog säga att ett klokt val i förhållande mellan räntor och aktiedel är något som passar de allra flesta och genom regelbunden rebalansering efter de finansiella marknadernas upp och nedgångar skapar med tiden en god riskjusterad avkastning, till en förhållandevis godtagbar risk. Okej det är ingenting du kommer bli stenrik på, men helt okej avkastning då du köper lite aktier när börseen står lågt och säljer av lite när den står högt utan att direkt behöva tänka och ta stora "alexanderhugg".

onsdag 13 november 2013

Tankar om Avanzas förändring till bolånebank

Dagens snackis i finanspressen och en kommentar hos Cornucopia är att ”spararnas bank” Avanza lanserar bolån. Det är ett strikt bolån där man behöver uppfylla ett antal krav. För det första måste man ha finansiella medel insatt hos Avanza på 3Mkr och därmed kvalificera in som Private banking kund. Det andra villkoret är att du minst måste ta ett bolån på 1mkr och som mest 10 Mkr. Ditt bolån får också vara högst 50% av marknadsvärdet på din bostad. Man kan väl säga att det är kategorin ”välbeställd i Täbyvilla” som är målgruppen.  Uppfyller man dessa villkor kan man få räntan reporätan +0,99%. Inte möjligt att pruta.

Lanseringen av Avanzas bolån kan ses i ljuset av att Avanza som en av få större banker har ett inlåningsöverskott. Dvs kunder har mer insatta pengar på banken är vad man har lån hos banken. Hos de andra storbankerna råder en omvänd situation vilket då medför att banken måste vända sig till kapitalmarknaden för att låna upp pengar förutom att placera kundernas inlånade medel.

Enligt senaste kvartalsrapport så har Avanza kundlinlåning på 17 Mdr och en kundutlåning på 3,13Mdr. Av Avanzas inlåning är 4,64Mdr placerade på externa konton (hos Avanza kallas detta sparkonto+). De externa medlen behöver ju Avanza inte placera själv utan med störst sannolikhet kan man ta ut en liten avgift från de externa bankernas som har spakonto+ hos Avanza. Här uppstår inget placeringsproblem utan Avanza kan kanske tjäna 0,2% eller liknande på kapitalet som är placerade hos de externa bankerna. Ett räntenetto på +9,28Mkr.

Dock så sitter Avanza med 12,36Mdr i inlånade pengar och lånar ut 3,13Mdr. Dvs 9,23mdr måste placeras hos andra banker eller hos riksbanken. Här uppstår problematiken för Avanza att tjäna pengar ( eller rättare sagt undvika att förlora pengar) . En placering hos Riksbanken ger en ränta på 0,25% idag och för att inte som bank skämma bort sig fullständigt så ger Avanza en ränta på sitt egna sparkonto på idag 0,65% vilket är ungefär som storbankerna. En förlustaffär för Avanza att göra så. Placerar man istället i interbankmarknaden ”över natten” är idag Stibor TN idag ca. 1%. Räknar vi strikt på Riksbankens reporänta så gör Avanza ett räntenetto på minus 12Mkr.  Räknar vi med Stibor TN så ger det ett positivt räntenetto på 32Mkr

Dock så har man ju ett väldigt fint räntenetto för de första 3,13Mdr i insatta medel då man här har en kundutlåning att matcha emot (kunder som belånar sina aktier). 0,65% i inlåningsränta och kanske i genomsnitt (jag höftar) 5,5% i utlåningsränta. Räntenetto för Avanza +151,8Mkr.

Summa på mitt hypotetiska exempel: 193Mkr i räntenetto. Total avkastning på kundernas insatta pengar i detta hypotetiska exempel blir således en ränta på 1,1%  Observera här före alla typer av kostnader.

Då över till finessen när det gäller Bolånen. Avanza har ställt upp ett maxtak på 1,5Mdr i total utlåning och räknar med att denna kvot snabbt ska bli uppfylld. Vad skulle detta få för följdverkningar?

För det första så kan man flytta bort 1,5Mdr av inlåningsöverskottet som i mitt exempel ovan från riksbanksplaceringen. Det ger en minskad intäkt på 5,25Mkr. Räntenettot på utlåningen blir dock idag 1,99%-0,65%=20,1Mkr. Summa summarum ett ökat räntenetto för Avanza om cirkus 15Mkr.  Utan några direkt ökade kostnader, då lånet verkar skötas som någon form av värdepapperslån.

Observera att jag i detta hypotetiska exempel enbart räknat på Kundmedel. Avanza har också ett eget kapital att förvalta för att leva upp till kapitaltäckningskrav, vilket ej är beaktat här.

En lite märklig egenhet finns i Avanzas redovisning upptäckte jag också.  I sin senaste kvartalsrapport redovisar man att det finns 19300 Private bankingkonton med sparkapital på 42,2Mdr (mestadels i aktier kan jag tro). Vilket då skulle ge en genomsnittsbehållning på knappt 2,2Mkr…..när kravet på kontot är 3mkr?


söndag 6 oktober 2013

Till pensionssystemets försvar!

Det svenska pensionssystemet är under attack. Främst i leden står nu de svenska pensionärsorganisationer som kräver stora krafttag för högre pensioner och detta ska ske genom en nedläggning av premiepensionen och en överföring av dessa pengar till inkomstpensionen genom förstärkning av buffertfonderna (AP-fonder 1-6) i inkomstpensionen.

Saken har nu kommit till sin spets när Stefan Löfven gått ut i tal och sagt att Socialdemokraterna vill avskaffa premiepensionen och därigenom höja pensionerna. Vilket givetvis drar rejält med röster när fler väljare blir pensionärer. Sedan var det väl lite av antiklimax att S någon dag senare fick gå ut och säga att dom inte menade var dom sa då S inte tänker driva frågan till sin spets enligt S talesperson i pensionsfrågor Tomas Eneroth.

Riksdagens utredningstjänst har fått frågan att utreda konsekvenserna av nedläggning av premiepensionen på uppdrag av S och frågan har gått från RUT till pensionsmyndigheten som låtit utreda frågan i ett remisssvar som kan läsas här. Resultatet av ett genomförande av socialdemokraternas förslag är att dagens pensionärer får en ökad pension på bekostnad av arbetstagare med allra störst konsekvenser för 70-90-talister som får se sin framtida pension sänk med 5-15%.

En nedläggning av PPM diskuterades också i SVT agenda där Curt Persson ordförande i PRO debatterade med centerpartiets ungdomsförbundsordförande Hanna Wagenius.

Men är inte dagens pensioner för dåliga?
Ett dilemma är att många inte förstår hur pensionssystemet fungerar, inte ens PRO ordförande verkar det som....
Kortfattat: Inkomstpensionen följer genomsnittsinkomsten i samhället. Premiepensionens kapital följer avkastningen på kapitalmarknaden i form av börs och ränteutveckling. Summan blir en total pension. En pension som betalas ut idag, eller en pension som bokförs hos respektive individs pensionskonto hos pensionsmyndigheten.

Ett vanligt misstag man gör är att tro att medelinkomsten i samhället är vad en heltidsanställd löntagare har i inkomst. Fel kära pensionärsorganisationer!

En i mitt tycke mycket välskriven artikel i Dagens nyheter redovisas inkomstvecklingen för arbetstagare och pensionärer. Pensionärsorganisationerna gör ofta jämförelsen mellan en individ med heltidsarbete och en pensionär. I denna mer korrekta jämförelsen som DN gjort har man använt sig av den  jämförelsen om vad som genomsnitt hamnar i folks plånböcker. Denna summan är inräknad föräldraledigheter, arbetslöshet, sjukfrånvaron osv osv. Sedan 2006 har gruppen 19-64 år fått se sina inkomster öka med 16% och gruppen 65 och äldre har fått se sin inkomst öka med 16%. Det har alltså rått följsamhet mellan arbetstagare och pensionärer. Detta trots att "bromsen" slagit till i pensionssystemet och sänkt pensionerna de sista åren. Det som också sänkt genomsnittsinkomsten för gruppen 19-64 har varit en ökad arbetslöshet i spåren av finanskrisen, vilket genom bromsens konstruktion sker något år tidigare. Men sammantaget har pensionärer och löntagare som grupp haft precis samma utveckling över tid.

Den genomsnittliga pensionären har idag en disponibel inkomst på 17000kr i månaden vilket är lika mycket som en genomsnittlig 28 åring som står inför familjebildning.

Den svenska ungdomsarbetslösheten är idag ca. 24%. läs igen, 24%. Var fjärde ungdom i Sverige går utan arbete. Detta är en stor börda för det svenska samhället och givetvis ett misslyckande för politik och näringsliv. En så hög ugdomsarbetslöshet innebär stora utgifter för samhället i form av försörjningsstöd och minskade skatteinkomster till samhället. Jag kan tycka det vore en smärre katastrof att just denna åldersgrupp som idag har en dålig situation där var fjärde går arbetslös är just den grupp som ska ta konsekvenserna av höjd pension för dagens pensionärer! Ungdomsarbetslösheten är just en av nyckelfrågorna i vad som skulle på sikt kunna höja dagens pensioner.

Jag är av uppfattningen att det svenska pensionssystemet i grunden är mycket bra. Det tryggar våra statsfinanser då det ligger utanför statsbudgeten och är självfinansierande och vi riskerar inte en "greklandssituation" där pensioner har räknats upp med index oberoende av samhällsutvecklingen. Det är en trygghet att det i pensionssystemet finns fonderade pengar i form av premiepensionen.

Samtidigt så är jag av åsikten att saker behöver reformeras i premiepensionen. Att det finns 800 fonder att välja mellan är ingen optimal situation och orsakar dyra kostnader, jag hade hellre sett färre men avgiftsmässigt billigare i fonder i genomsnitt. Att låta de som mycket frekvent byter fonder göra detta gratis och lägga över kostnaderna på de passiva är också fel så jag tycker att vi borde införa en max antal fondbyten per år och därefter ta ut en liten avgift för fondbyten för att inte belasta kollektivet.

Solceller september månad

Under september så har det varit några få fina dagar men också en hel del gråmulna och tråkiga dagar och fry känns att hösten nu börjar nalkas med stormsteg.

Som jag tidigare skrivit så är min anläggning av det lite mindre slaget (2,7kW) och det är placerad i ganska östlig riktning då jag saknar sluttande tak helt mot söder. Lutningen är lite lägre än optimalt vilket sammantaget gör att min anläggning producerar en del under andra mer optimalt placerade anläggningar. Huset värms upp på fjärrvärme så elen som förbrukas i huset är enbart hushållsel i en normal svensk 60-tals villa med tvättmaskin, fjärrvärmepump,  extra frysbox och allt.

Solcellselsproduktion under september:
195 kWh
Varav såld el på elnätet:
155 kWh
Varav Matchad el:
40 kWh

I ekonomiska termer räknar jag  schablonmässigt med 1,60kr per kWh i besparing på matchad el (dvs där jag förbrukar egen producerad el) och 1,1kr per kWh på såld el . Siffrorna inkluderar både rörliga elnätkostnader, elpriskostnader, ett fast försäljningspris på 1kr/kW och nätnyttaersättning med dagens ungefärliga priser. Intäkten räknas exklusive avskrivningen på anläggningen som är beroende på det pris man betalat för den.

Ekonomisk kalkyl:
Såld el: 155*1,1=171kr
Matchad el: 40*1,6=64kr
Total besparing: 235 kr under september månad

Vad som också hänt under  september månad är att regering presenterat ett stöd till småskalig energiproduktion som träder i kraft under (tyvärr) halvårsskiftet 2014. Jag hade i mitten av september förmånen att träffa ansvarigt statsråd Anna-Karin Hatt och prata lite kort om detta stöd. Det är till viss del komplicerat men om vi förenklar det ner till sin essens så innebär stödet att man som småskalig producent får ca. 70öre per kWh som man säljer på elnätet. Tar jag min anläggning innebär detta att jag under perioden januari till september 2013 skulle om reglerna nu var införda fått ett skatteavdrag på netto 1220kr.

 En summering fram till sista september är att det producerats 2225 kWh i anläggningen fram till sista augusti.  Hittills i år har jag netto köpt  externa 1289kWh och nettosålt 1743kwh dvs jag har hittills i år producerat mer än jag gjort av med! Nu går vi in i den mörka årstiden så jag räknar med att de externa inköpen nu går i kapp och förbi försäljningen så att året slutar med visst underskott.

måndag 23 september 2013

Gästinlägg hos Cornucopia?

Idag har jag ett publicerat gästinlägg hos bloggkollegan Cornucopia? ang förändrad beskattning av mineralersättningen.

Inlägget går att nå på följande länk

tisdag 10 september 2013

SCA sommaren 2013


Jo jag vet, jag har bloggat alldeles för lite för att det ska vara intressant. I stort sett inte skrivit någonting om aktiemarknad.
Jag har fått ett antal kommentarer som önskar ett uppföljande inlägg om SCA som kanske är det dags för ett sådant inlägg inte minst då tom jag kan tycka att mina gamla SCA inlägg än idag är klart läsvärda.

SCA har utvecklats starkt på börsen under det senaste året. Skälet till detta är väl främst de stora strukturaffärer som bolaget genomfört. Affärer som det pratats om i nästan flera decennium kommer nu äntligen till skott. För mig egentligen ganska så förvånande då jag trodde det låg betydligt mer prestige hos Sverker Martin-Löf att bevara den struktur som varit och att inte ”ge-upp” den förvärvade europeiska förpackningsrörelsen.  Nu kan S-M-L troligtvis om något år eller två avsluta med flaggan i topp och se tillbaka på en aktiemarknad som hyllar de senaste årens förvandling.

Så över till väsentligheterna hur ser SCA ut idag, efter stora strukturaffärer under de senaste åren?

Idag består bolagets omsättning av lite drygt 50% mjukpapper, 30% personliga hygienprodukter och knappa 20% hör till den svenska skogsindustriella rörelsen med dess olika förgreningar åt alla håll och kanter. En förhållandevis stor förändring om vi ser det ur exempelvis ett 10 års perspektiv då mjukpapper och personliga hygienprodukter stod för mindre än 50% tillsammans av bolagets omsättning.

Skogsindustrin har blivit svensk efter att bolaget i mitt tycke gjort mycket rätt i att man avyttrat andelar i delägda tryckpappersbruk i UK och Österrike. Mycket klokt beslut. Har tidigare skrivit om mitt förslag att genomföra dessa försäljningar för några år sedan i följande inlägg.

Större delen av SCA är idag med andra ord förhållandevis lite utsatt för konjunkturens svängningar och den delen som är det har fått en större självförsörjningsgrad än tidigare. Då mjukpapper och personliga hygienprodukter är stora inköpare av pappersmassa så skulle man väl nästa kunna säga att vissa delar av SCA är kontracykliskt till viss del då pappersmassepriserna oftast är en god konjunkturindikator.

Det var bilden i stort idag. Nu över till bolagets lönsamhet och finansiella stabilitet av idag.

Resultaten
Vi tar och delar upp verksamheten i de tre affärsområden som SCA idag redovisar inom.
Personliga hygienprodukter uppvisar idag en enligt mig helt okej tillväxt med någon procent över inflationen. Tillväxten består idag främst av volymtillväxt när fler behöver inkontinensskydd och blöjor tillbaka på året efter några års svacka. Lite oroande så får SCA idag sänka sina priser och jag kan tro att detta har att göra med att man säljer allt mer EMV produkter. Man har idag rörelsemarginaler omkring 12% och verksamheten binder (för att vara SCA) om vi bortser från förvärvsrelaterad goodwill lite pengar. Kassaflödet är dock något svagt mot brukligt men jag kan ana att det idag beror på tillväxten som binder upp allt mer kapital i lager. Förhoppningsvis kan lönsamheten öka det kommande året.

Mjukpappersrörelsen är idag präglad av det stora förvärvet man slutförde under förra året. Detta har ökat volymerna betänkligt och SCA marknadsposition är idag bättre än någonsin även om den geografiska fördelningen är tungt inriktad mot ett svagt Europa. Trots sjunkande priser på slutprodukterna så hålls lönsamheten upp bra med marginaler omkring 11% idag. De senaste årens genomförda besparingspaket svar idag bra upp i resultatet. Lite samma bild som personliga hygienprodukter med ett förhållandevis svagt kassaflöde men helt okej framtidsutsikter.

Den svenska skogsindustrirörelsen har idag stora lönsamhetsproblem trots stora interna resurser främst i form av ett mycket stort skogsinnehav (och därigenom ett stort allokerat kapital), egen logistikrörelse, energiresurser där de första vindkraftparkerna nu snurrar för fullt osv osv. På en extern omsättning om ca. 8 miljarder första halvåret i år så redovisar SCA skogsindustriella rörelse ett rörelseresultat på en halv miljard och ett kassaflöde på 400mkr. Detta trots ett mycket stor allokerat kapital om flera tiotals miljarder. Det är svårt att ge en samlad bild då verksamheten är uppdelad i många olika produkter med tex. kraftliner, tryckpapper, pappersmassa, ved, energi, pellets, logistikrörelse osv. Men samtidigt är risken att man snuttifierar det lite så alla dessa verksamheter trots allt sammantaget bara står för 20% av omsättningen. Idag pågår stora rationaliseringar i denna verksamt vilket är illa tvunget antaget den skrala lönsamheten och i vissa fall förluster. Verkligen en svag situation idag och det pekar inte direkt uppåt ännu. Mer troligt är strukturaffärer i olika formen för att spara kostnader och stärka konkurrenskraften.

Sammantaget i koncernen som helhet redovisar man ett nettoresultat på 2,3Mdr första halvåret i år (3,22kr per aktie) dock innehåller denna siffran nedskrivningar på 800mkr.

Totalt sett så kan man väl anta att 2013 blir ett år som alla andra där vinsterna hamnar omkring 7-8kr per aktie. Med dagens värdering med en kurs på 170kr är enkom vinsterna svårsmälta med p/e tal över 20 även om det finns förhoppningar om att lönsamheten de kommande åren kan lyfta.

Balansräkningen
SCA har efter försäljningen av förpackningsrörelsen, förvärvet av G-P mjukpappersrörelse, försäljningen av de hälften ägda tryckpappersrörelserna mm. En förhållandevis stabil finansiell situation. Man har en nettoskuld om ca. 30 mdr. 6 mdr av skulderna förfaller inom ett år och kreditlöften om hela 17 mdr,  drygt 3 mdr i cash. Skuldsättningsgraden ligger omkring 0,5 mot bolagets mål som brukar redovisas som att de ska ligga omkring 0,7. Stabilt Den bakomliggande industriella verksamheten är ju i nuläget stabil och konjunktursäker så det finns ingen direkt oro. Det finns ett stort eget kapital som backar upp verksamheten och också med största sannolikhet stora dolda övervärden i bolaget (skogen mm.). Men samtidigt ligger EK "bara" omkring 80-90 kr per aktie. 

Aktiekursen
SCA aktie har ”dragit iväg” ordentligt under det senaste året. Idag handlas aktien till ca. 170kr inte långt från ATH. I relation till eget kapital blir detta dubbelt upp. En väldig skillnad mot ur läget sett ut tidigare då SCA många gånger handlats i paritet med eget kapital eller tom under. Målsättningen är att SCA ska generera 13% i avkastning på sysselsatt kapital. Låt anta upp mot 15% i avkastning på eget kapital. Det ger idag en effektiv avkastning på 7-8% med passusen att detta är om bolaget når sina mål.

Sammantaget även om bolagets balansräkning är stark och det finns utrymme för ytterligare förvärv (som t.ex. det i dagarna annonserade förvärvet av ytterligare aktier i Hong-Kong bolaget Vinda) så ser jag stora svårigheter med att köpa SCA aktie till dagens värdering. I relation till kurser under hundralappen som rådde för inte allt för länge sedan så är idag större risker i kursen även om SCA i många stycken utvecklats gott sista tiden. Tillväxten är som sagt inte allt för god i bolaget för att motivera värderingen.

PS. Förresten kommer jag kandidera till Sveriges riksdag nästa höst, Kommer inlägg om detta senare inlägg.

lördag 7 september 2013

Solcellsproduktion augusti 2013

Dags för den månatliga avstämning avseende solceller då jag lovat redovisas under 2013.  Under augusti så har det varit klassiskt augustiväder. Lite varmare, lite regnigare och dagar som blir allt kortare och sedan mot slutet av månaden ganska trevligt väder. En hel del dagar under månaden har det varit god produktion från solceller medan det också varit ett antal dagar med väldigt låg produktion och en försmak på hösten.

Som jag tidigare skrivit så är min anläggning av det lite mindre slaget (2,7kW) och det är placerad i ganska östlig riktning då jag saknar sluttande tak helt mot söder. Lutningen är lite lägre än optimalt vilket sammantaget gör att min anläggning producerar en del under andra mer optimalt placerade anläggningar. Huset värms upp på fjärrvärme så elen som förbrukas i huset är enbart hushållsel i en normal svensk 60-tals villa med tvättmaskin, fjärrvärmepump,  extra frysbox och allt.


Solcellselsproduktion under augusti:
316 kWh
Varav såld el på elnätet:
228 kWh
Varav Matchad el:
88 kWh

I ekonomiska termer räknar jag  schablonmässigt med 1,60kr per kWh i besparing på matchad el (dvs där jag förbrukar egen producerad el) och 1,1kr per kWh på såld el . Siffrorna inkluderar både rörliga elnätkostnader, elpriskostnader, ett fast försäljningspris på 1kr/kW och nätnyttaersättning med dagens ungefärliga priser. Intäkten räknas exklusive avskrivningen på anläggningen som är beroende på det pris man betalat för den.

Ekonomisk kalkyl:
Såld el: 228*1,1=251kr
Matchad el: 88*1,6=141kr
Total besparing: 392 kr under juli månad

 En summering hittills under 2013 är att det producerats 2030 kWh i anläggningen fram till sista augusti. Mitt årsbehov på hushållsel brukar ligga omkring 2700-2800 kWh så det finns vissa förhoppningar om att nå upp till denna nivå fram till årsskiftet.

onsdag 31 juli 2013

Solcellsproduktion juli 2013

Dags för den månatliga avstämning avseende solceller då jag lovat redovisas under 2013.  Under juli så har det varit lite växlande väder med ömsom varma och vackra strålande sommardagar men också några riktigt gråa och trista regndagar. Förhållandevis normalt skulle jag säga. Dagarna börjar nu bli lite kortare samtidigt som värmen överlag varit stark vilket medför något sämre effekt i solcellerna. Vi har därför (som normalt) en lägre produktion under juli än juni.

Som jag tidigare skrivit så är min anläggning av det lite mindre slaget (2,7kW) och det är placerad i ganska östlig riktning då jag saknar sluttande tak helt mot söder. Lutningen är lite lägre än optimalt vilket sammantaget gör att min anläggning producerar en del under andra mer optimalt placerade anläggningar. Huset värms upp på fjärrvärme så elen som förbrukas i huset är enbart hushållsel i en normal svensk 60-tals villa med tvättmaskin, fjärrvärmepump,  extra frysbox och allt.


Solcellselsproduktion under juli:
395 kWh

Varav såld el på elnätet:
313 kWh
Varav Matchad el:
82 kWh





I ekonomiska termer räknar jag  schablonmässigt med 1,60kr per kWh i besparing på matchad el (dvs där jag förbrukar egen producerad el) och 1,1kr per kWh på såld el . Siffrorna inkluderar både rörliga elnätkostnader, elpriskostnader, ett fast försäljningspris på 1kr/kW och nätnyttaersättning med dagens ungefärliga priser. Intäkten räknas exklusive avskrivningen på anläggningen som är beroende på det pris man betalat för den.

Ekonomisk kalkyl:
Såld el: 313*1,1=344kr
Matchad el: 82*1,6=131kr
Total besparing: 475 kr under juli månad

söndag 30 juni 2013

Solcellsproduktion juni 2013

Dags för den månatliga avstämning avseende solceller då jag lovat redovisas under 2013.  Under juni så har det varit lite växlande väder och inte bara sommarväder utan också en hel del dagar man ganska dåligt väder med följden mycket låg produktion. Dagarna är däremot som längst på året i slutet av juni så det är ändå Juni man kan räkna som årets normala toppmånad för solcellsenergi. Så tror jag även blir fallet denna juni månad. Jag har varit bortrest en del i månaden vilket gör att min egen förbrukning för månaden har varit väldigt låg som därmed lite sämre matchning är förväntat.

Produktionen per månad hittills under 2013:






Som jag tidigare skrivit så är min anläggning av det lite mindre slaget (2,7kW) och det är placerad i ganska östlig riktning då jag saknar sluttande tak helt mot söder. Lutningen är lite lägre än optimalt vilket sammantaget gör att min anläggning producerar en del under andra mer optimalt placerade anläggningar. Huset värms upp på fjärrvärme så elen som förbrukas i huset är enbart hushållsel i en normal svensk 60-tals villa med tvättmaskin, fjärrvärmepump,  extra frysbox och allt.


Solcellselsproduktion under maj:
409 kWh

Varav såld el på elnätet:
330 kWh
Varav Matchad el:
79 kWh

I ekonomiska termer räknar jag  schablonmässigt med 1,60kr per kWh i besparing på matchad el (dvs där jag förbrukar egen producerad el) och 1,1kr per kWh på såld el . Siffrorna inkluderar både rörliga elnätkostnader, elpriskostnader, ett fast försäljningspris på 1kr/kW och nätnyttaersättning med dagens ungefärliga priser. Besparingen räknas exklusive avskrivningen på anläggningen som är beroende på det pris man betalat för den..

Ekonomisk kalkyl:
Såld el: 330*1,1=363kr
Matchad el: 71*1,6=126kr
Total besparing: 489 kr under maj månad
Gadgeten innehöll ett fel