torsdag 26 februari 2009

lån, på lån, på lån...

Redovisning är som bekant ett fruktansvärt tråkigt ämne men väl så intressant även om jag själv inte direkt har några helt djuplodande kunskaper. Redovisning är som bekant ingen helt exakt vetenskap utan det finns alltid ett visst mått av ”anpasssningsmöjligheter” efter bolagets förutsättningar även om bolagets redovisning givetvis skall på ett bra sätt spegla företagets ekonomiska ställning och resultat och självfallet leva upp till god redovisningssed.

Brinova är ett intressant företag som jag knappt tror har varit omnämnt på denna blogg tidigare. Bolaget är kanske ganska okänt för många men ett betydande viktigt företag i fastighetssverige. Brinovas verksamhet består av två huvudverksamheter, dels egna fastighetsinnehav som har en tyngdpunkt på logistikfastigheter, bostäder/kommersiella fastigheter och viss projektverksamhet. Men bolaget är också en form av förvaltningsbolag som har stora aktieinnehav i andra fastighetsbolag. Störst av dessa aktieinnehav är Fabege och sedan Wihlborg. Sedan finns en mängd ”småposter” i Diös, Klövern, Dagon samt lite andra poster för 40Mkr och dessutom ett ägande i det onoterade bolaget Platzer fastigheter.

Sedan redovsningsreglerna IFRS infördes för ett par år sedan så skall fastighetsbolag och investmentbolag i sin redovisning ta upp sina aktieinnehav och fastigheter till bedömt marknadsvärde och kortfattat så innebär detta att aktieinnehav som stiger ger en vinst och aktieinnehav och fastigheter som sjunker i pris då ger en förlust i verksamheten. ”Förr i tiden” lades tonvikten i högre grad mot driftsresultatet (hyresintäkter minus utgifter) och det var större variationer i hur fastighetsvärden togs upp.

2008 har som bekant en sällsynt turbulent år på såväl kreditmarknaden, aktiemarknader och fastigheter. I stort sett samtliga fastighetsbolag och investmentbolag har därför tagit upp stora ”förluster” där värdeförändringar på innehav slagit igenom i resultaträkningen. Sänkningar av utdelninga har blivit legio och många aktörer har blivit mer finansiellt trängd.

Men i dessa mörka tider som boksluten har visat upp är det skönt att det dyker upp ett och annat bolag som trots de hårda tiderna verkar vara strålande i form likt en Charlotte Kalla på en slutsträcka i Stafett. Just ovan nämnda Brinova redovisar nämligen ett positivt resultat om 241 Mkr för år 2008. Någon direkt påverkan av Lehman Brothers kollaps, kreditmarknad i stå, fallande aktiekurser försvagade hyreskunder osv det verkar inte bronova upplevt under 2008 i deras redovisning. I Själva verket så har man skrivit upp(!!) värdet på sitt fastighetsinnehav med ett antal miljoner. Bronova verkar minst sagt gjort allt rätt med exempelvis sina logistikfastigheter då en konkurrent som Castellum gjort stora nedskrivningar. Brinova förklarar detta med att man varit så duktiga med att höja sina hyror så att ökade avkastningskrav inte slagit igenom i fastighetsvärderingen överhuvudtaget.

Sedan var det som bekant också detta med Bronovas aktieinnehav i Fabege, Wihlborg mm. Det är ju som bekant aktier som åkt rutschkana på börsen. Bronova skulle egentligen redovisa en förlust på lie drygt en miljard om man jämför börskurserna sista december 2007 med sista december 2008. Men Brinova tycker här att denna nedgång i aktiepriser med 1 Mdr är alldeles för överdriven och företagen egentligen är värda mycket mer än vad deras börskurser visar och denna nedgång bara är temporär så Brinova plockar helt sonika bort denna lilla parentes med miljardnedskrivning från resultaträkningen även om det givetvis påverkar bolagets soliditet och egna kapital i balansräkningen.

Brinova lånesituation kanske också är lite intressant att titta till lite. Totalt sett så har Brinova 4,4mdr i räntebärande lån och man är nog att tala om att den genomsnittliga räntesatsen är 3,9% och det är klart lägre än direktavkastningen in i bolaget. Bolagets egna fastighetsbestånd är efter uppskrivningen värderat till 4,5Mdr vilket då ger en skuldsättning på 97% men så har som bekant Brinova också ett aktieinnehav 1/1 uppgick detta till 1,5mdr och efter påtvingade amorteringar av skulder så har man en särskild belåning av dessa aktier som är knappt 1,1Mdr. Aktierna är då belånade till 73% och plockar vi bort dessa 1,1mdr från de totala 4,4Mdr så återstår 3,3Mdr och mer ”normala” 73%.

Det intressanta med fastighetsaktier som ex. fabege som Briova äger är ju att även det bolaget är belånat till ca. 70% vilket gör att det egna kapitalet (substansvärdet i aktien) urholkas vid nedskrivningar. Men trots denna ganska så skuldsatta situation så skall Brinova dela ut 3kr av sitt 60kroniga substansvärde… Men det har säkert ingenting alls att göra med att Brinovas huvudägare Brickehill ungefär är lika skuldsatt som Brinova.

Det går ju som bekant att låna pengar idag till en ränta under 5% som privatperson idag, man kanske skulle låna upp en slant och placera i Brinova aktier det ger ju positivt kassaflöde då direktavkastningen är högre än låneräntan det är väl så man skall tänka om man vill bli fastighetsmagnat.

tisdag 24 februari 2009

varför alla dessa brev?

Februari månad

Det skickas runt röda, gula, orangea, vita och kanske tom blå kuvert med det ena efter det andra årsbeskedet om försäkringsstatus, värdebesked, pensionsprognoser ur mycket avgifter ditt försäkringsbolag har nallat från din pensionsförsäkring osv osv.

Måste säga att jag är innerligt trött på alla dessa kuvert och jag har full förståelse att många knappt öppnar breven innan det lokala fjärrvärmeverket eller pappersåtervinning får lite tillskott.
å

Borde man inte kunna boka av pappersutgåvan och istället enbart kommuncera via hemsidor? och ännu hellre så vill man självfallet ha all pensionsinformation samlad till EN hemsida gärna med "familjemöjlighet" i inloggning. Varför är det ex. inte obligatoriskt för försäkringsbolagen att skicka in sina uppgifter till www.minpension.se. Länsförsäkringar rapporterar dit på 5 minuter om man så önskar, Avanza dom skickar inte ens in uppgifter dit.

måndag 23 februari 2009

hur illa blir det för underleverantörerna?

Den svenska fordonsindustrin med Volvo och SAAB hänger som bekant i stuprännan för att tala lite bildspråk och en rejäl omstrukturering är under uppsegling. I värsta fall så kanske fordonstillverkning försvinner överhuvudtaget från Sverige i bästa fall blir det betydligt mindre än vad som varit fallet.

Varken Volvo PV eller SAAB automobile finns som bekant på börsen men det gör däremot en mängd företag som har fordondsindustrin som mer eller mindre viktig kund. Företag som Trelleborg, Autoliv, Hexpol, Sandvik, SSAB, sintercast, Haldex, SKF, Höganäs osv och dessa företag som i högsta grad påverkas ganska mycket om fordonsindustrin klappar ihop och inte allt för ovanligt är det att man har lite väl mycket lån mot vad som är hälsosamt idag.

Samtidigt så skall man nog inte stolen med att många av dessa företag är i utgångsläget lågt värderade och kan om det går bra utgöra bra långsiktiga aktieköp men samtidigt är många av företaget med rätta låg värderade så det finns en mycket stor osäkerhet. Stort nytt kapitalbehov och ägarandelen
Men ta ex. ett företag som Haldex (som jag aldrig någonsin ägt aktier i), värderat till ca. 6% av omsättningen. Säg att bolagets försäljning klappar ihop med 40% men att Haldex rationaliserar sig så bra att man på den nya nivån får en vinstmarginal på 5%, då blir det ett långsiktigt p/e tal på 2. Otänkbart scenarie? Inte alls men osäkerheten är mycket stor och knäckfrågan är väl hur stort kapitalbehov som behövs eller om det blir många förlustår. Det är säkerligen många som räknar men jag avstår.

Nyemissionernas år?

Även om året inte är långt gånget så kan man nog ändå dra en slutsats att år 2009 blir ett år då nyttan och behovet av aktiemarknaden blir stort. De flesta kanske ser aktiemarknaden som någon form av ”bingolotto” där man köper och säljer aktier till höger och vänster och där syftet är att tjäna pengar och en ständig ”kamp” mellan köpare och säljare.

Börsernas funktion bör istället ses ur företagen och samhällets behov av riskvilligt kapital. Utan pengar i företagen, ingen verksamhet och då i en kedja där det i längden också blir svårigheter att upprätta arbetstillfällen, samhällsfunktioner som äldreomsorg, sjukvård och skola osv. Ekonomin i samhället är sammanflätade i varandra där det allmänna betalas av det privata. Att företag då har pengar tillhanda för sin verksamhet är i högsta grad viktigt. Givetvis är det också viktigt att företagen också tillverkar det som efterfrågas så att företagen kan vara lönsamma, tjäna pengar till sina ägare, ge lön åt sina anställda, betala skatter som kan bekosta det allmänna osv. Är det något vi verkligen borde lära oss i skolan så är det kopplingen mellan ex övrigt Vassen aktiefond och den lokala vårdcentralen.

Ett företag med för lite egna pengar i kistbotten har som enda alternativ att ta in pengar från sina nuvarande ägare eller få nya ägare med kapital. Inte bara SAAB automobile letar nu nya pengar utan en mängd företag runt om i Sverige. Swedbank har redan klarat av en nyemission och det börjar fyllas på allt mer i kön med SEB, Nordea, Husqvarna, metro osv. många kallelser till bolagsstämmor innehåller något om emission numera.

Nyemission är viktiga företeelser och skillnaden mellan en lyckad emission och en misslyckad dito kan mycket väl betyda skillnaden mellan problem och verkligen stora problem. Det är också enormt kostsamt och riskfyllt att genomföra emissioner. Att få en emission garanterad kostar en bra slant, en ogaranterad emission kan sätta skrämselhicka i många ägare. I en marknad som denna kan man verkligen se skillnaden mellan att ha en kapitalstark ensam huvudägare som exempelvis Ratos som nu sista kvartalet tillskjutet pengar i innehavsbolag ”på en kafferast” utan större dramatik medan ex. SEBs emission kräver dyra pengar i garantipremier till investmentbanker i USA (!!). Blir intressant och se vilka riskkapitalfonder som är stadda i kassan eller inte.

Jag anser att vi behöver betydligt bättre regelverk kring emissioner i Sverige. Risken är annars att det blir alldeles för lite riskkapital i svenskt näringsliv.

Det första som är viktigit att komma till rätta med är snabbheten i emissioner. Det kan inte vara rimligt att det skall ta månadsvis med dagar för att få in pengar i företag, vi måste ned i veckor även för börsnoterade företag. Vi behöver också bättre nyttja den nya tekniken till snabbare kommunikation mellan företag och ägare, fram med en digital folkbokföringsadress! Det måste också ligga i allas vårt intresse att vi i samhället får ett brett privat ägande av företag istället för massa institutioner utan direkt funktion. Jag tycker maa detta att det mycket väl kan tas fram ett skatteavdrag för privatpersoner som deltar i nyemissioner. Det måste också tas fram lösningar på problemet där allt mer aktieägande sker via mellanhanden i försäkringar och där bolagen då bara behöver kommunicera med försäkringsbolaget och inte med ägaren/försäkringstagaren.

På söndag är det för övrigt Vasaloppet också. Själv ha jag åkt något av loppen (Vasaloppet, Öppet spår, halvvasan) varenda år sedan 1999. Känns ganska knepigt att i år inte åka alls…

torsdag 19 februari 2009

Karlsson och Lunberg bygger upp kriskassorna

De båda ägarbolagen Ratos och Lundbergs har idag avlämnat sina båda bokslut. En hastig blick på boksluten och det är allt mer uppenbart att båda dessa bolag på ett bra sätt nu har fullt fokus på att hantera en sämre omvärld och tuffare situationen i innehavsbolagen. I Lundbergs hanterar man situationen genom att sänka den egna så normalt sett ständigt ökande utdelningen från 9 till 6kr. Med denna sänkning så bibehåller Lundbergs sitt starka kassaflöde som om jag lite slarvigt överslagsräknar det blir ca. +700Mkr före investeringar om vi tror att Husqvarna inte ger någon utdelning. I en miljö där många andra ägarbolag 2009 kommer få stora negativa kassaflöden så är det ju tydligt att Lundbergs kommer ha stora möjligheter att tillvarata investeringsmöjligheter som kan dyka upp kanske som nyemissioner i innehav eller om man kompletteringsköper aktier eller fastigheter. Lundbergs har god möjligheter att komma ur denna surekonomi mycket stark och en 700Mkr plus får nog många investmentbolag att kasta lystna blickar. Tvingas ex. Industrivärden kan avyttra lite aktieposter till Lundbergs?

Även Ratos gör nu tydliga förberedelser för sämre tider. Dels genom att man likt Investor sålt ett mycket tungt innehav som nu gör kassan stinn och rund. Nettokassan är idag 5,4Mdr eller 34kr per aktie och man kan därför större svårigheter behålla sin mycket offensiva aktieutdelning på 9kr per aktie. Kassan kan dock mycket väl komma till användning till antingen nya förvärv eller ekonomiska tillskott till de egna innehaven. Men kanske mer intressant är att Ratos nu ser över sina finansieringsalternativ och föreslår att aktieägarna bemyndigar styrelsen att köpa bolag genom att emittera egna aktier. Spontant tycker jag detta låter som ett bra förslag då det möjliggör att bolaget agerar offensivt men utan att äventyra den starka finansiella ställningen med en stor nettokassa. Kassan kan mycket väl komma att behöva användas som krigskassa och till aktieutdelningar.

onsdag 18 februari 2009

Lugn SAABen bir kvar!

Kanske är det snart dags att SAAB automobile går sin sista strid tillmötes och det lär nog tyvärr bli ett avslutande kapitel i den fleråriga boken om bolagets historia där man bla. lyckades med bedriften att göra årliga förluster i 20 års tid och ändå överleva. Under dessa 20 åren sedan utköpet från börsen (gamla SAAB koncernen med både personbilar, lastvagnar, flygplan och försvarsmaterial) har SAAB först hållits under armarna av Investor som löpande finansierade bolaget och därefter har bolaget överlevt med hjälp av General Motors.

Man kan alltid diskutera huruvida ägarna utvecklat SAAB på ett bra sätt eller inte men grundproblemet har nog i grund och botten varit att man sålt för få bilar i relation till priset. Ett litet företag som SAAB har nog mikroskopiska chanser att överleva i dagens hårda affärsklimat och jag ser det som ytterst osannolikt och dessutom oklokt att staten skulle gå in som finansiär av verksamheten. SAAB lär INTE sälja mer bilar för att staten är ägare och frågan är om det egentligen finns någon långsiktigt hållbar plan för SAAB som staten skulle kunna genomföra?

Visst är det otroligt trist för ett land som Sverige att mista ett stort företag som SAAB (ca. 3500 anställda??) med alla de konsekvenser som detta får för underleverantörer, husmarknaden i Trollhättan, banker osv. Men det hade varit ännu mer dumdristigt att driva SAAB vidare och låta staten låna upp pengar och förlora ytterligare miljarder plus ränta och ändå inte undvika det oundvikliga. Slutresultaten blir med tiden det samma men till högre kostnad och en ökad statsskuld som våra barn får betala i framtiden. Statens pengar lär komma betydligt mer väl till pass i andra frågor än en krisande bilindustrin. Vi skall inte upprepa de gjorda felen från varvskrisen en gång till.

Samtidigt är i alla fall enligt mig varumärket SAAB idag hyfsat starkt i relation till andra bilfabrikanter och det skulle förvåna mig mycket om SAAB bilarna försvann från våra gator. Jag är övertygad om att SAAB bilar kommer finnas kvar. Men någon tillverkning av bilar i Trollhättan lär det nog inte bli fråga om. Kanske säljs ex. varumärket SAAB till GM systern i tyska Opel som Tyska staten verkar vilja ta över. En SAAB 9-3 är ju redan idag i stort sett en Opel Astra. Ida är det samma bottenplatta, samma motorer, samma växellåda, samma fjädring mm. Det lär visst bara vara karrosen, inredningen och ljudisoleringen som skiljer i stort mellan 9-3 och Astra om man spetsar till det. Varför inte ta steget fullt ut och tillverka en Opel/Vauxhall Astra och sätta ett SAAB märke i fronten och ett flygplans handtag i bagaget? Fiat eller Volkswagen är kanske andra intressenter av varumärket SAAB?

tisdag 17 februari 2009

svälsvältande bolag?

Självsvältande bolag?
Det finns en klart läsvärd bok som heter ”the single best investment” av amerikanen Lowell Miller. Mycket kortfattat kan man säga att författaren förespråkar att man som aktieägare bör lägga sin besparingar i bolag där man idag får en god direktavkastning och där man kan anta att denna direktavkastning är stabil och med tiden ökande och att löpande återinvestera aktieutdelningar, inte ta stor hänsyn till hur situationen ser ut idag utan investera i välskötta företag som har en långsiktig trend att stadigt öka aktieutdelningarna. På lång sikt äger man då med tiden att självspelande piano där utdelningen till slutligen blir så stora som man en gång i tiden betalade för aktierna. Givetvis kanske det inte handlar om att gifta sig med sina aktier utan möjligtvis med tiden göra smärre omfördelningar. En långsiktig strategi behöver inte betyda att man inte säljer bolag.

Jag tycker nog att det finns mycket sympatiskt att ta fasta på i Millers resonemang och många mindre aktieägare har nog en strategi där man gärna vill ha ganska så frikostiga utdelningar. Många aktieägare ha säkert de senaste åren fått sina favoriter bland stockholmsbörsens företag. Samtidigt är det av stor vikt att man inte investerar i vad man skulle kunna kategorisera som ”självsvältande” bolag. Med självsvältande bolag menar bolag som de senaste åren egentligen delat ut mer pengar är vad som varit motiverat och klokt.

Ett antal fastighetsbolag (långt från alla dock) exempelvis har haft mycket stora utdelningar de senaste åren. Utdelningarna som man finansierat genom att fastigheter har stigit i pris och där man då har haft som policys att ex. vara 70% skuldsatta i relation till fastigheternas pris. Har priset på fastigheten gått upp med 10% så kan man ju då ta ut mycket stora utdelningar antingen när man säljer fastigheten eller helt enkelt att man får den omvärderad och då får en orealiserad vinst.

Men samtidigt kan man till viss del ifrågasätta det kloka i att dela ut mer pengar när man inte har ett större kassaflöde? Dett gäller ju inte heller bara fastighetsbolag utan även många andra bolag. Idag kan man ju (med facit i hand dock) ifrågasätta de stora och ständigt stigande utdelningar som gjorts även av ex. Volvo, SCA, Kungsleden och Eniro. Har man dela ut maten innan man själv riktigt ätit sig mätt?

Många bolag har helt enkelt delat ut en del av sina tillgångar till den graden att vinsterna nu blir lägre än vad som kunna uppbringas. Många notoriska utdelningshöjare som stadigt ökat utdelningen i 20-30 år har nu i surekonomin fått ett ordentligt hack kurvan till följd av lite väl stor optimism under de goda åren.

Samtidigt finns det också bolag som till sin natur som kan vara bra ”utdelningsbolag” men där pengarna kommer starkt cykliskt och detta bör tas med i värderingen. I goda tider blir det då mycket fina utdelningar medan det i sämre tider inte blir några utdelningar alls. Byggbolagen som ex. NCC är goda exempel på detta där man förra året delade ut 21 kr per aktie i utdelning, i år 4 kr och vill det sig illa kan det bli slopad utdelning och nyemission istället nästa år.

Samtidigt har det ju varit mycket kokt att NCC att dela ut pengarna istället för att i brinnande högkonjunktur expanderat verksamheten och köpt andra byggbolag då hade man verkligen haft problem idag. Men det krävs att det står en stark huvudägare som klokt kan förvalta de utdelade pengarna så att man i värsta fall kan få tillgång till kapital i usla tider. En helt renodlad byggrörelse kräver heller inte speciellt mycket pengar i fickan i relation till mången annan industri men är som sagt gravt cykliskt och det är fullt naturligt att många byggföretag också har en del fastigheter som man kan få lite kassaflöde av i dåliga tider.

Så slutligen ta gärna fasta på Millers investerings teorier men var försiktig så då inte investerar i bolag som svälter ut sig själv.

söndag 15 februari 2009

30 spartips

Många bloggar som skriver liknande ämnen som undertecknad tar ofta en en mängd olika privatekonomiska tips om hur man sparar pengar särskilt denna vecka. Själv tillhör jag kategorin so kan inte är de allra mest sparsamma men ändå hyfsat ekonomisk så jag får väl ta och bjuda på lite spartips jag också.

Håll till godo, 30 spartips!

1. Ha rimliga boendekostnader.
Många bor helt enkelt alldeles för dyrt. Köp eller hyr dig ett boende som ger dig hyfsat modesta kostnader. Skillnaden mellan ett dyrt och billigt boende kan var många tusenlappar i månaden.

2. Amortera
Har du lån? amortera då på din lån då sparar du ränta, på ränta, på ränta...Men amortera inte för mycket, du blir inte rik på amortering. men betala din bostad på ex. 30-40 år.

3. Handla med kreditkort
Ett kreditkort blir mycket billigare i längden än ett bankort. Du får ränta på pengarna du har på ett konto, kortet i sig är billigare och du får oftast en bonussumma på köpesumman antingen i kontanter, matcheckar eller fondandelar. Men betala för guds skull räkningen varje månad.

4. Skaffa lågenergilampor
Dom är lite dyrare men du sparar in kostnaden ganska snabbt.

5. Motionera
En sund själ i en sund kropp gör dig friskare, mindre sjuk mer ork, lever längre starkare hjärta...

6. Jämför priser
Mängder med internetsidor finns där du kan jämföra priserna på olika produkter pricerunner, compricer osv.

7. Köp grejor som håller
Kvalité lönar sig i längden

8. Se över dina försäkringar
En djungel, se till att du är rätt försäkrad och ring runt och pruta. Alla försäkringar på samma bolag sparar ofta pengar och skaffa givetvis inte mer försäkringsskydd än du behöver!

9. skippa dagstidningen
Alvarligt hur ofta läser du den? ett alternativ är att bara ha tidningen på helgen.

10. laga mat
egen lagad mat är billig och ger dessutom matlådor till dagen efter

11. Plocka blåbär
Finns det något mer rofyllt? och det kan användas till sylt, paj, muffins...

12. Äg din egen bostad
Under förutsättning att du kan köpa till vettigt pris (i relation till att hyra) och bor kvar länge. I längden har du då ett inflationsskydd och slipper betala hyra på en ökande kapitalkostnad i framtiden. Men köp givetvis inte när det är alldeles för dyrt att bo i egen bostad.

13. Duscha snabbt
Vatten, värme. In, ut snabbt sparar en slant.

14. Baka bröd
Ett 10 spänn i veckan minst!

15. Sälj gamla saker
Tänka sig att det nästan går att sälja vad som helst på tradera och blocket

16. Köp tillgångar
Många köper sig utgifter istället för tillgångar. Tillgångar är saker som ger ett inlfationskydd eller ett löpande kassaflöde. En bil ex. är en utgift ingen investering. En tavla kan ge ett inlfationskydd, det kan inte en tv. Aktier i välskötta bolag till rimligt pris är ofta en bra långsiktig investering, går dom ner i pris köp mer.

17. Var optimist
Man har i vart fall roligare!

18. Dra ner på transportkostnaderna
Det är billigt att gå och cykla dyrt att åka bil. Kör så lite som möjligt helst inget givetvis. Behöver du en bil skaffa en bil som har låga driftskostnader.

19. Var hjälpsam mot andra
Du kommer få mer tillbaka!

20. lördagsgodis
Finns ingen anledning att köpa mer godis än en dag i veckan

21. Köp ett tält
Mysigt och billiga semestrar

22. Lär dina barn god privatekonomi
Det är otroligt mycket billigare att vara sparsam än slösaktig. Lär barnen också ta ansvar. personligen är jag allergisk mot föräldrar som sparar en massa pengar till sina barn, i sitt eget namn för att portioneras ut vid "rätt" tillfälle.

23. Nyttja biblioteken
En fantastisk kunskapskälla, helt gratis dessutom.

24. Skaffa ett matkonto med kort
Man planerar sina inköp, slipper bråka om vem som betalade sist, får bonus

25. Bo ihop med någon
Att vara sambo/gift sparar oftast otroligt mycket pengar.

26. Gå över till autogiro och E-fakturor
Sparar tid och det verkar också finnas många bolag som tar betalt för att skicka ut en faktura (tele2 ex.)

27. Ring mindre
Man behöver inte berätta allt och ha koll

28. var noggrann
Att ha koll på el-avtal, försäkringar, bolåneräntor, hushållskassan, betala i tid, spara garantikvitton, ordning och redan på deklarationen osv. Sparar många sköna tusenlappar varje år.

29. Skaffa handgräsklippare
Bra motion, miljövänligt och billigt

30. Gör det du verkligen vill i livet
Då slipper du tröstäta, må dåligt. Det kanske kostar en slant men livet är för kort för att slösas bort

torsdag 12 februari 2009

Svängigt och stabilt

I den dramatiska omsvängning som varit i konjunkturen mot allt sämre tider som nu också avspeglar sig i företagens bokslut så kan det i högsta vara intressant att studera den skillnad som nu blir allt mer uppenbar i bolags olika ”stabilitet” mot denna avmattning. I vissa bolag som ex. SSAB syns nu avmattningen mycket kraftigt, i andra bolag är verksamheten och lönsamheten mycket stabil som exempelvis i fallet Telia och i vissa bolag som i SCA så finns det både stabilitet och avmattning på samma gång.

Orsaken till de stora skillnaderna faller i mångt och mycket tillbaka på oss själva som individer och våra reaktioner i tider av oro och avmattning så väljer vi att inte köpa en ny bil, handla elektriska prylar i kartongförpackningar eller en ny grävmaskin till företaget. Men däremot väljer vi fortsatt att betala räkningen till mobilen och bredbandet. Telebolaget tjänar fortsatt pengar medan stålverket och kartongfabriken får det svårt.

SSAB är et bra typfall för en oerhört dramatisk omsvängning. Så sent som i början av september så gjorde företaget rekordvinster och lönsamheten var mycket god, man hade lyckats sälja av en del av ett icke-strategiskt innehav i form av den amerikanska rörverksamheten. Självföretroendet lyste och styrelsen skickade ut en kallelse till en extra bolagsstämma om att man nu vill återköpa aktier som en alternativ form av utdelning till aktieägarna. Sedan kom Lehman Brothers kollapsen i USA, konjunkturen tvärstannade och styrelse drog tillbaka sitt återköpsprogram. Så här några ynka månader senare rasar lönsamheten och bolaget flaggar nu för att början av 2009 nu kommer innebära förluster och med tanke på det och bolagets skulder så väjer man nu att istället för extra utdelning i form av återköp att sänka den ordinarie utdelningen. Några månader var allt som behövdes och kommer företaget nu klara av att tjäna 5-10kr per aktie i år?, ytterst osäkert.

Just telekommunikation har verkligen gått till att bli en allt mer ”everyday essential”. Allas våras mobiltelefoner, internetuppkopplingar och digital-tv ligger oss allt varmare om hjärtat och mobilen är kanske den ägodel vi sist av allt vill ge upp. Vi säger hellre upp prenumerationen på dagstidningen, något som för 15 år sedan nog knappast var vanligt. TeliaSonera och Tele2 redovisar trots de bistra tiderna stabila och fina vinster och behåller eller ökar sina utdelningar.

Nu är det ju inte så enkelt som investerare att bolag som är stabila i sin intjäning per automatik skulle innebära en bättre aktieplacering idag då många aktieplacerare tenderar att tänka ganska lika varandra och dissa aktier vars vinster sjunker och hissa företag var vinster stiger med de värderingsdilemman som kommer på detta, där populära bolag blir dyra och vice versa. Men självfallet medför dagens låga räntor att stabila högavkastande företag känns rätt trevliga, inte sant?
Vad tycks exempelvis om det Kandensiska företaget Great Lakes Hydro (är en stängd fond, legalt sett men kommer ev. konvertera till att bli ett vanligt AB) som driver flertalet vattenkraftverk i Kanada och sedan några månader också vindkraft. Man säljer elen på 14 åriga bundna kontrakt med fasta priser, bundna långa räntor vilket skapar mycket stabila kassaflöden där en del delas ut till aktieägarna månatligen(!!) och där helårets direktavkastning motsvarar 7,5%. Noll i tillväxtmöjligheter givetvis men med dagens räntenivåer måste ju 7,5% i sig ses som hyfsat trevligt när den räntan säkert motsvarar 3,5 gånger bolåneräntan hos oss svenskar.

onsdag 11 februari 2009

Sparkontot lär fortsatt vara populärt

Riksbanken fortsätter att hugga ned den svenska räntan till närmast historiska nivåer i ett försök att stimulera den allt mer imbromsande svenska ekonomin. Förklaringen är givetvis att inflationstrycket i stort sett försvunnit helt och den svenska ekonomin är på väg mot en riktig vargavinter med ordenliga ordertapp i industrin, minskad konsumtion och allt mer tilltagande arbetslöshet. Den svenska ekonomin mår inte prima idag och det är ut det perspektivet vi skall se räntesänkningen. Jag tipsar gärna om bloggen Sloped curve som är en riktigt duktig skribent om makroekonomi.

Det finns säkert många som anser att riksbanken nu antingen gör rätt eller fel osv. För personlig del då jag har bolån som dessutom mycket lämpligt sätts om för 3 månader på måndag så är det givetvis trevligt men samtidigt blir man ju närmast rädd för dessa väldigt låga räntenivåer och den långsiktiga effekten.

Man kan säkerligen ha åsikten om att en brinnande brasa inte släcks bäst med bensin. Men kommer nu verkligen vi svenskar springa man ur huse och låna upp pengar för Östermalmsvåningar, badrumsrenoveringar och nya stora Volvobilar? Jag tror inte det. Kommer vi att betänkligt öka vår konsumtion då det bli mer pengar i plånboken (i alla fall för dom som har lån på sin bostad) Jag tror inte det heller. Kommer nu bankerna öppna alla spjäll man har i syfte att öka utlåningen till privatpersoner? Nej det är nog knappast troligt även bankerna lär nu se om sitt hus med krav på kontantinsatser, mindre andel bottenlån, regelbundna amorteringar osv. Kommer då företagens investeringsvilja nu få sig en kick när nu det är så billigt att lån? Nja…tveksamt man vill nog se en skymt av våren innan dess.

Det mest troliga i alla fall enligt mig är nog att gemene man idag gör det som vi kanske borde gjort mer av de senaste åren, vi kommer i högre grad än tidigare amortera och spara. Trots att räntorna på bankernas ”sparkonton” nu knappt kommer ligga över procenten så gissar jag att många runt om i stugorna i landet kommer sätta in betydligt mer summor där än man gjort de senaste åren. På banklån kommer det säkerligen plikttroget amorteras allt bättre. Gärna en kretaresa för familjen men först en rejäl buffert! Gärna ett nytt kök men först en regelbunden amortering! Så lär många av oss alla tänka idag.

Ur ett internationellt perspektiv så är det inte så att svenskar skulle vara ett slösaktigt folk, tvärt om! vi har sista åren haft en sparkvot i landet på ca. 8% av disponibel inkomst, inte så illa pinkat egentligen även om den kvoten kanske inte är jämt fördelat i samhället och vi samtidigt också ökat våra lån. Men inte alls så glada dagar som kring milliumskiftet då hade vi likt amerikaner faktiskt negativ sparkvot under en period om än att vi inte lånade lika mycket då då boräntorna var 7%. Dock är sparkvoten i högsta grad kraftigt dopad av pensionssparande i alla dess former så den borde kanske ligga något högre för att vara långsiktigt sund. Det skulle inte förvåna mig om sparkvoten nu åker upp mot 12-15%, det skulle betyda att herr och fru medelsvensson skulle lägga undan en 8-10% av sin lön utöver pensionssparande, i fonder, bankkonton och madrasser. Efter en våg av konsumtion och låntagande så lär det finnas ett uppdämt behov av att spara som i gamla goda tider, inte minst för folk i min egen generation.

Så det lär säkerligen ta ganska lång tid innan konjunkturen kickar igång på allvar trots den låga räntan men samtidigt kanske vi då har en trygg grund att stå på som ger möjlighet till stabil tillväxt? I värsta fall om det inte blir något sparande i stugor och torp utan ett uppsving i konsumtionen istället så lär nog nästa konjunkturuppgång präglas av inflation. Den som lever får se….Nj nu tar jag och åker en sväng skidor istället.

tisdag 10 februari 2009

Decoupling bland svenska storbanker?

Decoupling var ett av förra årets modeord och går kortfattat ut på att exempelvis tillväxtmarknadsländer som Kina och Indien skulle kunna klara avkompensera sig för en nedgång i västvärlden genom att den inhemska tillväxten blivit motorn i ekonomi mot att man tidigare varit mer eller mindre beroende av utvecklingen för dessa länder.

De svenska storbankerna har de senaste 15 åren varit tydligt intimt sammankopplade med varandra som man sammantaget skulle kunna sammanfatta i att ”har det gå bra för den ene så har det gått bra för de andre” och det är ju inte så konstigt när många kunder är av likartad riskprofil och bankernas upplåningskostnader varit väldigt lika. Den nordiska bankmarknaden har också varit väldigt statisk och marknadsandelarna har varit mer eller mindre konstanta.

Vissa banker har gett sig ut på en förvärvsbaserad tillväxt i Österled vilket fått deras vinster att stiga medan ex. Handelsbanken mer satsat på organisk tillväxt i västerled. Men sammantaget har det varit väldigt likartad utveckling för bankerna och det har nog varit större skillnad i finanspressen än vad det de facto har varit i bankernas affärsverksamhet.

Men denna homogenitet har varit fram till denna ekonomiska kris då det uppenbart lett till stora skillnader blir allt mer uppenbara mellan bankerna. Helt plötsligt skiljer det nu betänkligt i bankernas egna upplåningskostnader och olikheterna i kapitaltäckning har nu lett till att både Swedbank, SEB och Nordea har gjort nyemissioner för att förbättra sin finansiella ställning. När bankmarknaden gungar så har det också denna gång lett till onormalt stora kundströmmar har börjat röra på sig.

Först har kundströmmarna rört på sig inom bankerna exempelvis genom stora uttag ur fonder och mer insättningar på bankonton. Men sedan också stora kundströmmar mellan bankerna. Framförallt Swedbank verkar ha tappat en hel del privatkunder på främst inlåning medan ex. Handelsbanken ökat sin andel av inlåningen från 16% till nästan 18% på bara några månader. Och nu under höstkanten så har även företagskunderna rört sig betänkligt mellan bankerna. Under Q4 så räknar ex. Handelsbanken att man ensam stått för över hälften(!!) av alla nyutlåning till företag. Anmärkningsvärt för en bank som tidigare haft under en fjärdedel av marknaden. Dessa strömmar av kunder gör självfallet att Handelsbankens räntenetto nu rusar i höjden och är idag på 5,4mdr kvartalsvis.

I dagens rapport från Handelsbanken kan man också studera att Handelsbanken ökat utlåningen kraftigt till vissa sektorer. 13 Mdr i utlåning i Shipping har tillkommit under Q4 (från Nordea?), Utlåningen till investmentbolag/holdingbolag/försäkringsbolag har ökat med nästan 40Mdr(!) , Medan man exempelvis minskat ned sin utlåning i topplån på privatbostäder med 15Mdr, tillverkningsindustrin verkar också gå till Bomans gäng. Men exempelvis ”övriga lån privatpersoner” är ett utlåningssegment där kreditförlusterna nu ökat betänkligt och tillsammans med tillverkningsindustrin är de segment där bankens problemkrediter sitter om vi ser till kreditreserveringar som % av utlåning. Inte helt oväntat är den säkraste utlåningen för bankerna hypotekslån till bostäder (bottenlån) där Handelsbankens reserveringar idag är 17Mkr på en volym som är 433 898 Mkr.

Även om den ekonomiska turbulensen och lågkonjunkturen långt ifrån är över så kan man nog lite slarvigt dra slutsatsen att Handelsbanken gjort mycket rätt hittills under de senaste åren vilket nu bäddat för att man idag kan öka sina marknadsandelar. Man sålde av en stor (och intäktsvolatil) fond och försäkringsrörelse i form av SPP i slutet av förra året. Man har under 2008 förlängt sin upplåning och byggt upp mycket stora likviditetsreserver samt så har man avvecklat sin egen tradingverksamhet i USA och sålt av ett 12 Mdr innehav i amerikanska kreditkortsobligationer.

Med dessa åtgärder står nu Handelsbanken helt klart stark och rustat för bistra tider. Sedan är självfallet en bank som Handelsbanken i högsta grad beroende av omvärldsutvecklingen och givetvis så kommer man under 2009-2010 få kännas vid betydande förluster. De kommande två åren blir verkligen prövningens tid för bankerna och detta oavsett om man finns i Baltikum eller inte. Men med en likviditetsreserv som är sex gånger så stor som ”svenska bankstödet” så står man nog på hyfsat fast mark.

En intressant siffra till kanske, Handelsbankens intäkter för kortverksamhet var märkligt svagt under Q4, ingen vidare julhandel 2008?

måndag 9 februari 2009

Hur skall försäkringsbolagen hantera sitt ägande?

Förekomsten av kapitalförsäkringar blir allt mer vanligt bland svenska småsparare men detta inlägg skall inte handla om huruvida man bör spara i en kapitalförsäkring eller inte utan det intressanta med det faktum att innehållet i en kapitalförsäkring inte tillhör försäkringstagaren utan försäkringsbolaget. Handlar det om ex. fonder så är ju detta inte större problem men då allt fler försäkringstagare och innehar aktier i sina kapitalförsäkringar så innebär detta vissa ”komplikationer”.
En komplikation som uppmärksammats i media är risken för ”osynliga” insideraffärer. Äger man inga aktier behöver man ju som upplysa finansinspektionen om att man har gjort förändringar i sitt ägande som insider. Avanza Banks styrelseordförande Sven Hagström anser ex. att landet ligger öppet för olagligheter.

Ett annat intressant dilemma är att Försäkringsbolaget kan bli en stor ägare i många mindre företag när många av försäkringsbolagets kunder äger aktier. Redan idag så har försäkringsbolag som Avanza Pension och Nordnet Pension har kommit upp högt i ägarlistorna. I vissa bolag så är man idag tom störste ägare(!) av företaget. Jag anser att så stora ägarpositioner ställer krav på att försäkringsbolaget ägnar sig åt ägarstyrningsfrågor. Är man störste ägare har man givetvis ett stort ansvar att företaget håller sig på rätt köl. Att idag som Avanza Pension och Nordnet Pension inte ens gå på bolagsstämman kommer förr eller senare leda till nya skandaler á la Skandia där anställda i företaget ser börsföretaget som en plånbok att ösa ur och styrelsen och aktieägarna är ett par marionetter.

Försäkringsbolagen som Avanza Pension och Nordnet Pension har också haft krav på sig att flagga innehav givetvis när man kommer över 5% spärrar i ägande. Avanza Pension fick bla. böter härom veckan för att man glömde bort att flagga för innehavet i något bolag. Får väl hoppas att böterna hjälper till att förbättra rutinerna.

Ännu mer intressant kommer det bli den dagen dessa försäkringsbolag kommer över 30% ägarandel i något företag. Då hamnar man i en situation då försäkringsbolaget tvingas till ett obligatoriskt uppköpsbud på företaget. Hur skall en sådan situation hanteras? Några prejudikat lär inte finnas men alternativen är väl att lägga begräsningar i försäkringsbolaget som omöjliggör köp av ”gränsaktier” av försäkringstagarna. Alt. att dessa försäkringsbolag medges undantag från uppköpserbjudanden.

Kan det kanske finnas en intressant samarbetsmöjlighet mellan dessa försäkringsbolag och ex. en organisation som Aktiespararna som har engagerat sig i ägarstyrningsfrågor under lång tid?

söndag 8 februari 2009

Dags med strategiska grepp i Vattenfall


Vattenfall är Sveriges allra största statliga företag och dessutom ett av de allra största företagen i Sverige med en omsättning på ca. 146Mdr. Som säkert alla vet så är Vattenfall ett energibolag som bl. producerar el från Kärnkraft, Vattenkraft (grunden till bolaget), vindkraft, fjärrvärme från Biomassa, Kolkraft och en annan massa

Statliga Vattenfall är också europas fjärde största elproducent och störst i hela europa av samtliga bolag på Värmeproduktion med en sammantagen effekt på 167,6 TWh El och 36,2 TWh Värme.

Min personliga uppfattning är att det är minst sagt underligt att ett svenskt statligt företag har så stor verksamhet i främst Polen och Tyskland. I Tyskland är man ex. nummer tre på el och störst av alla på fjärrvärme.

Som en av ca. 9 miljoner aktieägare i Vattenfall anser jag att Vattenfalls strategi ut i Europa är helt förkastlig. En helt i genom statligt företag har inte direkt mycket att göra utanför ett lands gränser. Skall bolaget ha europeiska tillväxtambitioner så borde bolaget privatiseras och enda anledningen till att vara ett statligt företag är att man är en vital del av den svenska infrastrukturen (vilket jag anser att företaget är). Att bedriva Tysk kolkraft har jag personligen noll förståelse för.

Vattenfall borde göra sig av med sina utomsvenska verksmaheter och fokusera på kärnan, Elkraft till det svenska samhället. En avyttring av enorma tyska verksamheter (läs kolkraft) borde också kunna frigöra stora ekonomiska tillgångar för en omställning till ett mer långsiktigt hållbart samhälle. Det borde ligga i oss aktieägares intresse såväl ekonomiskt som miljömässigt.

fredag 6 februari 2009

Känns det lika bra nu Nyrén?

Detta korta inlägg skall handla om riskerna att handla aktier på krita. Under perioden 2006-2008 så har Industrivärden köpt upp betydande mängder aktier i dagsaktuella AB Volvo och man är idag bolagets näst största ägare efter franska Reanult detta sedan man haft en mindre mängd aktier i AB Volvo i säkert 15 år.

Initialt 2006 och 2007 så gjordes aktieköpen för lånande pengar under år 2008 är det däremot omplaceringar av aktier (säljer i Handelsbanken och Sandvik) som finansierat ytterligare köp i Volvo.

I 2007 år årsredovisning från Industrivärden förklarade VD Anders Nyrén att Volvo var ett innehav man så ljust på och belåningen kunde främst försvaras med att Volvos utdelningar med råge täcker låneräntan som är en fast bunden ränta om ca. 4,5%. Ett investmentbolag kan som andra investerare dra av utgiftsränta medan inkomster är skattepliktiga (skattefria om dom i gengäld delas ut till aktieägarna).


Ökad skuldsättning till fast ränta

Genom årets förvärv har vi ökat vår skuldbörda med 6,4 miljarder kronor till 11,0 miljarder kronor. Vår skuldsättningsgrad var därmed 16,6 procent vid årsskiftet. Större delen av vår låneportfölj är långfristig och räntorna för de nya lånen är bundna på i genomsnitt 5 år. Den tillkommande räntekostnaden understiger utdelningarna från de nya aktieinvesteringarna i SSAB och Volvo.

Jag kan tänka mig att Industrivärdens genomsnittliga inköpskurs för Volvoaktierna ligger i landet kring 80kr per aktie. Låneräntan på dessa lån som finansierade dessa aktieköp var som sagt var som sagt 4,5% vilket då kräver en långsiktig utdelningsnivå på 3,6kr per aktie sett till inköpskursen för att utdelningar skall täcka låneräntan fullt ut. Volvos utdelning de senaste åren har ju som bekant varit över 5kr per aktie så Nyréns kalkyl såg kanske lockande ut.

Idag kom utdelningsförslaget från Volvo för 2008 som medför en utdlening på 2kr per aktie och Industrivärden kommer då få ett negativt kassaflöde. Med tanke på att de flesta av innehaven sänker sina utdelningar så kommer även Industrivärden i stort få ett negativt kassaflöde och för att finansiera sin egen utdelning så måste man låna eller sälja innehav. Däremot så verkar det lite som att skuldsättningsgraden i bolaget har gått ned till följd av amortering (sålt rätt mycket aktier i Handelsbanken och Sandvik strax för jul och köpte mer Volvo) och den kan nog tänkas ligger under 30% idag.

Nu är ju inte Industrivärden det enda investmentbolag som under 2009 kommer ha problem med sitt kassaflöde. Exempelvis Investor kommer ha uppskattat ca. 2,1-2,2 Mdr i utdelningsinkomster från sina kärninnehav medan den egna utdelningen på 4kr per aktie blir över 3Mdr. Då skall man också sätta in ett par miljarder i SEB i en nyemission och möjligtvis kanske något ytterligare innehav. En stor del av Investors kassa kommer "försvinna" under 2009.

Däremot så ser det ut som Lundbergs fortsatt kommer ha ett positivt kassafllöde på kanske tom upp mot 400-500Mkr efter egen utdelning och och låneräntor.

Och till sist så gratulerar vi idag Sveriges kanske största Idrottman genom alla tider, Sixten Jernberg som idag fyller 80 år. Grattis Sixten!


9 st OS-medaljer (varav 4 Guld), 6 VM medaljer (4 guld) och då skall man också betänka att det på hans tid bara fanns 2-3 distanser per mästerskap plus stafett.

Se gärna videon från Sveriges television 1955 där Sixten Jernberg vinner vasaloppet på 10 min bättre tid ävn vad undertecknad en gång i tiden åkt på länk till SVT play Tur man slapp och släpa på tunga träskidor, dåliga spår och vingliga bindningar...

onsdag 4 februari 2009

Hur blir arbetsmarkanden efter krisen?

Har just haft en intressant diskussion med en god vän om arbetsmarknaden och effekterna på densamma nu finanskrisens spår. Han var helt övertygad om att arbetsmarknaden kommer förändras till det betydligt bättre i spåren av kredit krisen.

Hans teser var att vi kommer får flexiblare arbetsmarknad, mer entreprenörskapanda, uppfinningsrikedom och kreativitet. Bättre utbildningssystem i högre utbildning, företag kommer tvingas omstruktureras på ett bra sätt och framförallt så kommer vi pyssla med saker som framförallt behövs i högre utsträckning för ett långsiktigt hållbart samhälle istället för att ägna oss åt saker som mest är trams...

I ex. uthyrningsbranschen så verkar det ju idag var "back to basic" i denna roliga film


Vad tror du? Blir det bättre under och efter krisen? Hur ser det ut med det som just du håller på med?

tisdag 3 februari 2009

Likheter och olikheter


Det är hårda tider för verkstadsindustrin.

Vinsterna håller sig fortfarande upp men orderingången går ned ordentligt för att inte säga kraschlandar i vissa företag. Man behöver nog inte direkt vara nobelpristagare för att inse att år 2009 blir ett mycket svårt år för verkstadsindustrin och för mången annan verksamhet också. Sedan kan man ju alltid diskutera hur mycket som är diskonterat i dagens kurser, när konjunkturen vänder eller om bolagen har tillräcklig finansiell styrka att reda ut vintern eller ”svarta hål” i efterfrågan.

Jag tänkte att jag i detta inlägg skall beröra två företag. Inget företag som jag själv har några aktier i (mer än indirekt) men som kan vara väldigt intressant som typexempel på svensk verkstadsindustri och som kan vara en bra sak att hålla koll på. De två företagen är de två välbekanta AtlasCopco och Husqvarna. Atlas är en världsledande tillverkare av ex. kompressorer, gruvmaskiner och numera också anläggningsmaskiner genom förtaget Dynapac.

Det andra företaget Husqvarna är som ni säkert redan vet en världsledande tillverkare av ex. gräsklippare, motorsågar och bevattningsprodukter (Gardena). Båda dessa företag har en anrik historia inom Wallenbergsfären och båda företagen har mycket starka varumärken.

På ytan kan dessa företag ses som väldigt lika. Man köper in en mängd olika komponenter och råmaterial och sätter samman detta till olika produkter som en gräsklippare eller en gruvmaskin man kan ju nästan se det som i stort sett samma affärsidé men inom olika sektorer inom industrin. Det är idag väldigt tufft att sälja både gräsklippare och gruvmaskiner. Båda företagets kunder har tuffa tider, många gruvföretag vill idag inte investera i denna osäkra marknad och många konsumenter drar sig in i det längsta för att köpa en ny gräsklippare. Båda företagen kommer få ett tufft 2009 i alla fall första halvåret i sin kärnverksamhet att sälja sina produkter.

Men nu kommer vi till olikheterna väl värda att hålla koll på bland verkstadsbolagen. En stor skillnad mellan gräsklippare och gruvmaskiner är ju givetvis det faktum att orderböckerna är betydligt kortare för gräsklippare. Beställer man idag en gräsklippare så tar det inte lång tid innan man för grannarna kan stoltsera med en ny skinande röd och gul Klippo på gräsmattan.

Vill vi däremot som gruvföretag köpa en gruvmaskin så är det mer komplicerat än att ringa till återförsäljaren och nästa dag ha en ny gruvmaskin. Nej varje gul-svarta gruvmaskin är i mångt och mycket anpassad efter gruvans specifika krav och är i mångt och mycket ”handbyggd” individuellt eller vad man nu skall säga. Inte konstigt att en gruvmaskin är dyr. Gissningsvis tar det säkert ett halvår minst om inte nästa ett år innan man får sin gruvmaskin på plats och i sving från första beställningen. Detta betyder att ett företag som Husqvarna snabbare i resultaträkningen kommer märka av en avmattning eller uppgång i efterfrågan medan
AtlasCopco har en mer eftersläpande effekt både upp och ned.

Både en gräsklippare och gruvmaskin måste sedan givetvis skötas och underhållas för att fungera på bästa sätt så att man inte förstör sitt kapital. En gräsklippare den kanske vi själva tvättar, slipar kniven och byter olja på. En gruvmaskin det är inte det lättaste att underhålla. Bara klimatet i en gruva i kombination med våldsamt hårt slitage ställer höga krav på underhållsprogram och service. Normalt sett tillhör inte detta gruvföretagets kärnverksamhet utan är något som man lejt ut till någon specialist, i vanligaste fall tillverkaren av maskinen. I gruvor runt om i världen har AtlasCopco byggt upp servicestationer långt under jord där man löpande underhåller gruvans maskiner från Atlas Copco.

Båda företagen är givetvis i högsta grad beroende av att sälja sina produkter men i detta fall har AtlasCopco en ”krockkudde” i form av löpande intäkter för service även om man inte säljer gruvmaskiner i motsats till Husqvarna där en frånvaro av försäljning betyder smärre katastrof.

Å andra sidan så är nog gräsklippare en produkt med förmodat stabilare efterfrågan än gravt cykliska gruvmaskiner. I Årsboksluten som nu kommer så kunde AtlasCopco hålla kvar sina 3 kr per aktie i utdelning men signalerar att svårare tider är på väg och det skulle nog inte förvåna mig om Husqvarna som ännu inte redovisat sin rapport tom kanske tvingas ställa in sin utdelning till följd av svag utveckling just nu och lite väl hög lånesumma. Men å andra sidan när efterfrågan sedan kommer igen så kommer det gå snabbast upp för Husqvarna men i värsta fall kan det kanske bli nyemission på vägen.

Visst är det spännande med dessa likheter men ändå olikheter.

På bild, åka långt på skridskor det är minsann trevligt.

måndag 2 februari 2009

Kaffebönan och bönhandlar´n

På Veckans affärs hemsida kan man idag läsa en krönika med rubriken ”avskaffa aktieklippen” och krönikan tar upp ett antal viktiga punkter som man skulle kunna sammanfatta i betydelsen av aktier och varför det är viktigt med riskkapital men också baksidan med en kortsiktig finansiell marknad. I krönikan finns också knepiga åsikter om aktieutdelningar. Aktieutdelningar skall anpassas efter ett företags expansionsmöjligheter, kapital behov och finansiella ställning. Punkt slut Cecila Aronsson!

Det finns också bloggare som kommenterat inlägget, bla onsdagsfonden som är starkt kritisk till krönikan och frågar sig varför ”kapital skall offras på långsiktighetens altare.”

Jag tänkte ta tillfället och ge min syn i lite ostrukturerade tankar.
Kaffebönor är en råvara som handlas förhållandevis mycket runt om i världen och det är ju inte så konstigt då det är en eftertraktad vara. Priset på kaffebönor går som bekant både upp och ned. En mycket bra skörd och priset kanske går ned och ett ökat lattedrickande i världen och priset kanske gå upp. Den finansiella marknaden för kaffebönor är synnerligen viktig och ger bönder möjlighet att planera sin försäljning och intäkter och ger kaffegrossister möjlighet att säkra inköpspriset för bönor och kan då i sin tur planera för priset på kaffepaket till affären. Givetvis finns det också en mängd finansiella aktörer som försöker tjäna pengar på att köpa och sälja kaffebönor.

Priset på kaffebönor svänger som bekant ibland våldsamt upp och ned i pris men med tiden så kommer priset på kaffebönor öka i takt med inflationen, varken mer eller mindre såvida vi inte får en enorm efterfrågan på kaffe eller en enorm nedgång i kaffedrickande. Men det mesta går som bekant i cykler.

Aktier är inte kaffebönor, aktier är riskkapital i företag som ex. en kaffeproducent. En kaffeproducent tjänar som bekant inte pengar på kaffebönor utan på förvandlingen från böna till kaffe för att förenkla det in absurdum. Med tiden och under lång tid så kommer det med allra största sannolikhet vara så att det är lönsammare att vara kaffeproducent än att placera i kaffebönor. Men det kan säkert vara tufft, ibland är det som sagt goda tider, ibland inte. Vissa kaffeproducenter komma gå i konkurs medan andra kaffeproducenter kanske blir enormt framgångsrika. Vissa aktieägare kommer bli förmögna, andra förlora hela sin insats. Vissa kaffeproducenter kommer kunna ge aktieutdelningar, andra kommer inte kunna dela ut en krona.

Tyvärr är det säkert ganska dyrt att vara kaffegrossist. Det krävs maskiner, lokaler, lager, anställda, datorer mm. Inte många som har råd att för egna sparpengar starta en kaffegrossiströrelse. Givetvis kan man vända sig till banken att låna pengar, det kan vara synnerligen bra men också innebära stora risker vilket inte minst visar sig i dagens finansiella klimat. Ett annat sätt kan vara att dela på risken och framtida vinster genom att emittera aktier. Aktier är mao ett sätt att finansiera ett företag. Varken mer eller mindre. För vissa företag finns det sedan en andrahandsmarknad i form av börsen där man kan köpa och sälja aktier men det är egentligen en annan sak än ”aktiemarknadens” berättigande. Aktiehandel å sin sida fyller enbart aktieägarnas behov av likviditet och ha möjligheten att frigöra sitt kapital. Aktiehandeln likt handeln för kaffebönor skapar inget värde men fyller en viktig funktion och utgör fundamentet för många företag som ex. en aktiemäklare.

Om inte ex. Ericsson hade haft ansvarstagande aktieägare 2002 när bolaget var i en akut krissituation så hade företaget gått omkull, det hade varken varit bra för Sverige, anställda, samhällsekonomin eller aktieägarna. En ”liten” summa pengar kunde rädda företaget vilket säkerligen gynnat de flesta intressenter så här i efterhand. Situationer som Ericssons 2002 kommer i denna lågkonjunktur bli ganska vanligt kan jag tro, många företag kommer behöva omfinansiera sig med mer eget kapital och det är verkligen inte så lätt som att presentera ett attraktivt prospekt.

Ovanstående inlägg skall nu givetvis inte ses som att jag förespråkar att man skall äga aktier tills döden skiljer er åt. Nej givetvis skall vi alla få köpa och sälja aktier bäst vi själv vill. I vissa fall är aktier direkt säljvärda, ibland speglar inte priset på aktien dess värde. Men Cecila Aronsson tar upp en mycket viktig sak, vi får aldrig glömma av varför aktier finns på börsen. Det handlar mer om samhällsutveckling än om finansiella placeringar

Så vad borde vi göra för att stimulera ett hållbart och ansvarstagande aktieägande och för att ”funktionen” med kapiptalanskaffning och entreprenörsskap skall fungera? Idag skryter vi mest om hur bra börshandeln har fungerat i denna kris.

Kanske skatteavdrag på nyemissioner? Kanske skattefrihet vid reavinster om man ägt aktier i mer än 10 år? Snabba upp processerna vid kapitalanskaffning? Sänkta skatter på kapitalvinster så att vi får mer privat riskkapital? Skattefrihet på ränteintäkter som står på ett ”aktieägarkonto”? Stoppa handeln med ett företags aktie under en nyemissionsprocess?
MediaCreeper