torsdag 30 april 2009

När skall vi väcka finnen i oss alla?

För ett antal månader sedan så blev jag kontaktad av läsare till min blogg. Individen om jag förstod det rätt hade koppling till centrum för näringslivshistoria och han erbjöd mig helt sonika en prenumeration på tidningen företagsminnen som ges ut av CFNH. Historia är ju alltid kul som sagt, speciellt om man som jag fick det gratis.

Det senaste numret som kom till min brevlåda igår handlar om Sverige-Finland med några reportage om utbyten mellan företag Sverige-Finland mm genom Historien. Finland är ett land som haft det tufft minst sagt härjat av krig och missväxt betydligt mer än vårt arma fosterland. Den industrin som funnits har oftast varit kopplad till skogen på ett eller annat sätt. Lågt förädlad gravt cyklisk industri med låga löner vilket bland annat resulterat i att finnar och finskor i stora massor utvandrat till Sverige under början av 1900-talet till vår mer framgångsrika industri. En hel del kom bla. till min gamla hembygd, Sjuhäradsbygden med dess TEKO industri.

1967 så var Sverige framgångsrikt och Finland efterblivet (ursäkta språkbruket) och av Nordens 100 största företag så var hela 75 av dessa svenska företag med Volvo, Ericsson, SKF och allt vad dom heter. Finland hade inte ett enda företag bland Nordens 100 största företag utan de övriga 25 kom från Danmark och Norge.

Idag så här 42 år senare (när jag ändå har en semesterdag och min fru jobbar) så roade jag mig med att titta hur det ser ut idag bland Nordens största företag (omsättningsmässigt).

Finland har nu fått in företag på 100-listan.
Nokia har bara StatoilHydro före sig i listan.
Neste Oil är 7:a
Stora Enso (nåväl hälften svenskt kanske) 11:a
och sedan följer Kesko 14:e, UPM Kymmene 17:e, Suomen Osuuskauppojen Keskuskunta (vad sjutton är det för företag??) 30:e, Metsäliitto-konserni 33:a, Metso 35:a, Fortum 45:a, Tamro 46.a, Outokumpo 48:a, Wärtsilä 59:a, KONE 60:a, YIT 66:a, RUKKI 70:e, Elcotec 79:a, Varma 80:e, Cargotec 82:a, Sanoma 82:a,

Dvs ung 20% av Nordens största företag är nu finska!!
Sverige har tappat från 75% till "bara" 42%

och då räknar vi ändå Nordea som svenskt och kända finska företag som Sampo och Fiskars platsar inte riktigt på listan..

Vad har vi gjort fel i Sverige och vad har man gjort så rätt i Finland? Vi bör verkligen ta en funderar på varför Finland och de finska företagen de senaste 40 åren varit så framgångsrika?

Ett annat illavarslande tecken är att det enbart är två svenska företag på Nordens 100lista som har grundats senare är 1970 det är Preem och Tele2. Resten är de gamla stötarna från före kriget för att vara lite raljant.

onsdag 29 april 2009

Hakon och Hemtex, nu blev det väl lite rörigt..

Hakon meddelar idag att man lägger ett bud på Hemtex. Inte direkt överraskande kan jag tycka då Hemtex nu har rasat ned i kurs och Hakon sista året ständigt och jämt ökat sitt innehav i företaget och en storägare som nog gärna minskar ned sina skulder lite, mer eller mindre upplagt för bud som sagt.

Men sättet och tidpunkten detta görs på kunde nog för småsparare knappast vara krånglig, det är många mindre intresserade aktieägare som definitivt inte kommer hänga med i svängarna här.

Historiken är att Hemtex börsnoterades av sin förra ägare 2005 och den förre huvudägaren klev av när Indsutrivärden klev in som ny huvudägare. Det köpet kan nog idag ses som ett praktfiasko för Industrivärden.

Sedan 2007 har företaget haft det allt mer kämpigt med en tillväxt som bromsat totalt och en lönsamhet som åkt ned i källaren. Med påföljden av att aktien också åkt ned i källaren.

In klev då en ny storägare genom Hakon Invest i februari 2008.

Hemtex har nu hamnat i en situation där finanserna behöver stärkas upp för att Hemtex skall återfå möjligheterna genom strategiska grepp till att bli mer lönsamma vilket kostar pengar på kort sikt.

Företaget fattar beslut om att göra en nyemission och ta in pengar från sina ägare. De större ägarna garanterar sina andelar av företaget och storägaren Hakon garanterar resten av pengarna så att Hemtex garanterat skall få in sina pengar. I den situationen att aktieägarna inte tecknar sina aktier så kommer Hakon att teckna aktier och ägarandelen kunde då hypotetiskt bli över 30% och tom 50% vilket då skulle utlösa budplikt. För denna situation har man dock fått en dispans från aktiemarknadsnämnden att INTE behöva lägga ett bud på hela företaget.

Nyemissionen i Hemtex är upplagd på följande sätt. Varje aktie ger en teckningsrätt och för 5 teckningsrätter har man rätt att teckna 2 nya aktier i Hemtex till priset 14kr per aktie. Det blir mao 40 nya aktier för 14 kr stycket per 100 innehavda aktier idag. Den 27:e april publicerades prospektet för denna nyemission.

Avstämningsdagen var den 24 april och de flesta aktieägare har nog fått sina teckningsrätter idag, en per aktie. Men de flesta har nog knappt reagerat på några krepiga värdepapper som nog heter Hemtex TR. teckningstiden för att teckna nya aktier går från idag till 13 maj.

Mitt under denna process så väljer Hakon att köpa aktier från en annan större aktieägare i Hemtex och kommer över 30% i företaget (av nu utestående aktier ex nya aktier). Hux flux då beslutar aktemarknadsnämden att budplikts undantaget inte gäller och Hemtex "tvingas" lägga ett bud på hela företaget.

Hakon har smaken att göra ett invecklat bud, 23kr per aktie men om företaget får in mer än 50% av företaget så höjd budet till 27kr per aktie. Detta kanske för att "fjäska" lite så att Industrivärden kanske säljer sina aktier. Tiden för detta blir från maj till Juni..

Den lille aktieägaren i Hemtex blir nog väldigt förvirrad. Först kanske man köpte aktier för 60kr eller något och kanske tycker att detta bud låter snålt. Sedan dräller det upp en masa knepiga teckningsrätter som skall omvandlas till något ojämnt antal aktier om man skjuter till extra pengar till bolaget, sedan i denna röra så skall sedan aktieägaren utvärdera om 23 eller 27kr per aktie ät lämpligt att sälja sina aktier för(!) aktier som nu till viss dels köps under budtiden för 14kr...

Budet på maximalt 27kr per aktie gäller också på nya aktier dvs det budet som ligger på "gamla" Hemtex aktiekurs motsvarar om vi nyemissionsomräknar det på 37,8kr per aktie detta då det finns fler aktier idag än härom dan..många aktieägare vet nog dock inte om att dom har dessa nya aktier bara dom betalar 4 kr per aktie


Vilken jävla soppa!

måndag 27 april 2009

Moder och dotterbolag

Någonting man bör ha koll på här i världen när det gäller aktier och företagsinvesteringar är förhållandet mellan moderbolag och dotterbolag. Varför är då detta så viktigt? De allra flesta börsnoterade företag består inte enbart av ett företag utan istället av många något mindre företag och över finns då ett moderbolag som är det faktiska bolaget som är börsnoterat. Dotterblagen är fullt egna företag som håller bolagsstämma och delar ut pengar (även om dom bara har en ägare) och dessutom i de flesta fall är berättigade till att ge koncernbidrag.

I ett företags redovisning så kolsoliderar man sedan räkenskaparna (dvs lägger samman alla dotterbolagen+moderbolaget) i en koncernredovisning som består av en resultaträkning, balansräkning och allt som ofta också någon form av kassaflödesredovisning detta för att du som ägare skall förstå hur företagets totala utveckling har varit. Samtidigt så kan man många gånger bli lurad på just dessa sammanslagningar av en mängd olika företags räkenskapar. Det är kanske så att det är just något bolag som år dåligt medan de flesta delar av koncernen går ganska bra. Att tmaa ett aktuellt sådant exempel så är ju Swedbank ett bra exempel där det idag är bla. dotterbolaget Hansapank (träffande namn helt klart) som går ordentligt dåligt oh har stora kreditförluster (i alla fall i redovisningen än så länge) medan exempelvis företag inom Swedbank går ganska hyfsat. I teorin så skulle man exempelvis sätta Hansapank i konkurs och bara driva vidare resten av Swedbank nu är ju i detta inte direkt troligt då det med största sannolikhet skulle leda till ingen vill låna ut pengar till Swedbank. Samtidigt kan det för företag ibland vara så att lyckas man sälja/bli av med/göra KK med stora problembolag så kan detta få stora effekter på koncernens löpande räkenskaper även om man kanske temporärt visar en stor nedskrivning. New wave har idag t.ex. stora problem med dotterbolaget Orrefors-Kosta boda men skulle man få ordning på jsut detta företag eller kanske lyckas sälja det så kan detta få klara positiva effekter för företaget (dock inte kortsiktigt pga nedskrivningar). ABB är ett exempel som lyckades vända hela företaget genom att göra sig av med ”problemområden” som amerikanska aspbetsbolag och fläktverksamhet. Aktiemarknaden trodde på konkurs för ABB 2001-2002 men när förlustbolagen var borta tjänade man bra med pengar till slut.

I de flesta fall är dotterbolagen i ett företag ganska så lika varandra då ett företag kanske satsar på en viss marknad eller produkt även om många av våra största svenska företag är väldigt stora och därmed i stort sett alltid lite eller mycket diversifierade. AtlasCopco tillverkar ju som bekant både gruvmaskiner, kompressorer och anläggningsmaskiner. I vissa fall så är dotterbolagen ganska så självständiga och tom kanske börsnoterade i sig som Sandviks dotterbolag Seco Tools som finns att köpa på börsen. Där finns det andra aktieägare än Sandvik som tycker till hur bolagets bord skötas även om Sandvik i stort sett kan göra som man vill.

Många företag har dessutom intressebolag (dvs där man äger en mindre del) som i vissa flal har väldigt lite att göra med verksamheten mer än ett visst mått att ”strategiskt intresse” eller vad det brukar skrivas. SSAB exempelvis äger ju halva Oxölösunds hamn, hamnverksamhet har som bekant ganska lite att göra med Ståltillverkning. Många bolag har också egna mindre fastighetsbolag, ”strategiskt” t.e.x AB Volvo .

Sedan finns det också i högsta grad också företag med affärsidé att äga flera olika företag inom väldigt olika marknader. Ratos exempelvis äger både Friluftskläder från Haglöfs och Anticimex bolags som direkt inte har så mycket med varandra att göra mer än att dom har samma ägare. Ett annat konglomerat är Midway som har både dotterbolag som tillverkar medaljer och som säljer bilar.

En annan viktig aspekt att se på är bolagets skulder eller kassakista och vart dom ligger i en koncern. Kanske har man en masas dotterbolag som är väldigt skuldsatta men t.ex. ett moderbolag med väldigt starka finanser (Ratos har en sådan situation idag). I andra fall så kanske det är så att varenda dotterbolag inte har några skulder eller för den delen några större penningsummor på banken heller medan moderbolaget å sin sida har tagit lån med aktierna i dotterbolagen som säkerhet.

Ett företag kanske är ganska högt skuldsatt man kan klara av skulder och amortering ganska bra ändå pga av ett starkt moderbolag och omvänt finns också situationer där moderbolagen nästan direkt får problem om dotterbolag inte längre går lika bra trots en högre soliditet och lägre skuldsättning.

Som sagt det finns mycket att läsa på om moder och dotterbolag...

lördag 25 april 2009

En annorlunda bloggpost

De två största kategorierna när det gäller bloggar verkar vara modebloggar och matbloggar. Själv varken är jag eller kommer någonsin bli ett modelejon så det lämnar jag dithän. Mat (och dryck) däremot är ju alltid gott så idag när det ändå är både min och lilltjejen Anja Pärsons födelsedag så tänkte jag bjuda er läsare på lite matbloggning hör och häpna!

Stockmans potatissallad
4 personer

några potatisar (gärna av fast sort)
2 äpplen
en bit purolök
1 bit gurka
en liten knippe rädisor

Dressing
2 dl gräddfil
1 dl majonäs
lite söt senap
salt
vitpeppar
hackad gräslök

Handhavande
koka potatisen och låt den kallna
Rör ihop alla ingredienser i dressingen
Hacka potatisen, äpplen, purjon och rädisorna och blanda ner i dressingen
Rör om och ställ in en stund i kylen.

Serveras lämpligen till en bit grillat kött alt. grillade grönsaker och en kall öl.

Mums fillibabba!

torsdag 23 april 2009

Helt rätt Stenbecks!

Stenbecksfären gör idag en rejäl strukturaffär där Kinnevik köper innehaven i Emesco, Jan Stenbecks dödsbo och trust med obegripligt namn i utbyte mot nyemitterade aktier i just Kinnevik. En väldigt god affär kan jag spontant tycka. Affären stärker definitivt Kinnevik då man inte betalar något för dessa innehav i bla. Tele2, metro och MTG mer än fler aktier att fördela tillgångarna på i Kinnevik och att substansvärdet per aktie därmed blir konstant men tillgångsmassan ökar. Men det viktigaste av allt blir att Kinnevik nu växer i omfånget medan bolagets skulder förblir på samma nivå och den tidigare höga skuldsättningsgraden därmed minskar. Att få ett större utrymme för att göra affärer i dagens marknad är av stor vikt.

Strukturaffären medför också att förekomsten av korsägande och knepiga konstruktioner som varit ett signum för stenbecksfären nu går mot ett definitivt slut och där Stenbeckssfären koncentreras till Kinnevik och där de andra delarna av Stenbecksfären äger just, Kinnevikaktier. Enklare, tydligare och bättre möjligheter för Kinnevik att agera som långsiktig ägare där också Kinnevik blir på riktigt blir basen och där minoritetsägarna i Kinnevik slipper bli en spelbricka i diverse maktspel. Nu var det väl någon form av under eller överpris i denna transaktionen och ”problemet” är väl som alltid när det gäller investmentbolag att dessa allt som oftast handlas med en rabatt och investmentbolaget måste betala en liten premie om
man köper med egna aktier istället för reda pengar pga av substansrabatten.

Wallenbergssfären har också gjort sina strukturaffärer genom åren med fusioner av de olika investmentbolagen till dagens Investor och bytesaffärer med wallenbergstiftelser där nu allt färre bolag har olika ägare (idag är det väl i stort sett bara SEB som både ägs av Investor och stiftelserna?) och stiftelserna exempelvis är huvudägare i Stora, SKF och SAS och Investor i resten.

Well done Christina, jag lyfter på hatten!

Man kan också fråga sig om strukturaffärer som dessa även kan komma väl till pass också inom den snårskogiga Handelsbankssfären och det ganska så högbelånade Industrivärden (idag dock enbart ca. 24-25% i belåningsgrad). Varför inte exempelvis låta Lundbergs sälja sina innehav i Sandvik och Handelsbanken till Industrivärden som i gengäld betalar med egna nytryckta aktier? Eller varför inte göra en strukturaffär med Oktogenen? Eller Stiftelserna som har koppling till

Handelsbanksfären för att tydligare gå mot Industrivärden är investmentbolaget och de andra intressenterna äger aktier i Industrivärden. Industrivärden skulle då enligt mig bättre kunna ta vara på dagens affärsmöjligheter.

onsdag 22 april 2009

Väl godkänt Assa

Så är mot slutet av april och början på maj är det det rapportsäsong för börsnoterade företag i Sverige. Jag kan inte säga att jag direkt lusläst bolagsrapporter sista tiden även om man snappar upp ett och annat. Uppenbart är en det en rejäl volymnedgång som väntat för många företag speciellt för verkstadsindustrin, med den påföljande marginalpress och lägre vinster. Det finns också en hel del positiva effekter för många företag. Råvarupriser som åkt kana och en svensk krona som har försvagats ordentligt inte kul för utlandsturistande svenskar men bra för exportföretagen som räknar om omsättning och vinster till en svagare svensk krona. De flesta exportföretagen har dock många gånger skulder i utländsk valuta dock som nu ökar med en svagare svensk krona.

Jag skall villigt erkänna att jag trodde det skulle se väldigt mycket mer illa ut än vad det skulle göra för många bolag. Tvärt om redovisar de flesta bolag vinster om än lägre självklart även om mycket som har med privatkonsumtion (ex. kylskåp och gräsklippare) eller bilindustri har det väldigt tufft och där förluster idag är vanligare än vinster.

Ett företag som däremot sticker ut tycker jag är AssaAbloy som rapporterade idag. Bolaget slog till lite oväntat med den största kvartalsvinsten för första kvartalet någonsin. Inte illa första kvartalet 2009 med havererad byggkonjunktur och usel ekonomi, när andra verkstadsbolag som ex. SKF halverat sina vinster..

Man gör denna god vinst när det som väntat är det en all svagare bakomliggande marknad där den organiska tillväxten varit minus 15% under det första kvartalet dvs nästan en 1/7 del av försäljningen bort och bolaget tar extrakostnader för de beryktade Evolåsen. Men trots detta så levererar Assa stabila höga marginaler och på detta de stora effekterna av valuta, förvärv som konsolideras, sänkta råvarupriser osv. Uppenbarligen så var Assa ett av verkstadsbolagen som bromsade i tid med besparingspaket både 2004, 2006 och 2008. Vilken man då ofta fick kritik för när bolag som Sandvik, Alfa och Volvo exempelvis istället expanderade för fulla muggar.

Något som idag Assa har gott av och som har sänkt mycket av de fasta kostnaderna vilket håller uppe marginalerna bra, även om detta behövs då skulderna är höga och ett bra kassaflöde verkligen behövs. Det verkar också vara så att vissa enskilda produktgrupper inom Assa utvecklas mycket bra. Ett är sjukvårdsområdet med säkerhetsdörrar och identifieringssystem, ett annat område är serviceverksamheten som ökar i takt med att bolagets produkter blir allt mer avancerade med mer teknik och mindre nyckelkrävande. Bolaget starka marknadsposition hjälper också till då det är lättare att tjäna pengar inom ett oligopol än på en hårdare marknad.

Sedan är det ju alltid detta med Assa och deras stor goodwillpost. Nedskrivningar kan som sagt hänga runt hörnet men avkastningen på pengarna som behövs för att sysselsätta bolaget är idag helt okej samtidigt som räntetäckningsgraden är fullt godkänd.

Så mycket förvärv lär det nog inte bli tal om för Assa de kommande två åren, därtill är skulderna lite för höga men stabiliteten i verksamheten är desto trevligare även om valutasvängningarna självklart kan slå åt andra hållet in sinom tid.

Häromdagen såg jag förresten Assas nya ”toalettlås” för allmänna utrymmen där man istället för att lägga i en peng i bössan skickar ett sms, får en pinkod och kan göra vad man nu vill göra på toaletten. Känns väldigt, storstadsvarning...

tisdag 21 april 2009

En historisk dag?

Idag sänkte Riksbanken sin viktigaste styrränta till 0,5% och riksbankens egna prognos är nu att reporäntan är under 0,8% ända till 2011. Det är den lägsta nivån någonsin sedan riksbanken bildades för ca. 350 år sedan, en rejält historisk dag mao och det säger nog verkligen något om hur illa dålig konjunkturen är idag.

Är detta verkligen vettigt när räntan knappt finns?

Nog för att jag och min fru har lite bolån och på så sätt får lite mer i plånboken om än mindre ränta på bankboken, men jag är verkligen kluven till detta med nollränta. Utlöser det en våldsam spariver bland folket? Kommer det på sikt leda till en rejäl inflationsbubbla? Kommer fastighetspriserna gå upp i taket? Hur skall bankerna kunna gör ordentliga långsiktiga riskkalkyler? Hur skall bolånetagare kunna räkna på sitt boende? Byggs det upp en bubbla på statsobligationer? Hur skall ett pensionslivsbolag hantera situationen där ränteportföljen inte ger någon ränta?

Många frågor och få svar helt klart

Utvecklingen framåt kommer vi säkert få följa hos den förbaskat duktiga bloggaren sloped curve

fredag 17 april 2009

Till mixfondens försvar!

Det här inlägget skall handla om fonder. För att göra klart det direkt så är jag inget big fan av fonder tvärt om tycker jag det är olidligt tråkigt och ett nödvändigt ont. Personligen så köper jag hellre egna aktier, obligationer eller annat än går via banken å andra sidan så är ju alla svenskar tvingade till att äga fonder inom ex. PPM mm.
Det finns som sagt väldigt många fonder att välja mellan, betydligt mer fonder än det finns företag noterade på stockholmsbörsen t.ex. allt från en vanlig sverigefond till en fond inriktad mot lå¨ngt bort i stan. De två vanligaste typerna om vi kategoriserar fonder lite grovt är aktiefonder och räntefonder och Sveriges största fondbolag är Swedbank Robur och jag kan därigenom tänka mig att den allra vanligaste fondsparkunden är Medel Medelsson, medelålders och boende i en medelstor stad och kund hos just Swedbank. När Medel Medelsson är på rådgivning för att förvalta sin medelstora förmögheten så kommer han få uppvisat för sig en massa siffror, linjer, diagram och färger som talar om risk och möjligheter och allt annat humbug som finansinspektionen har pålagt sådana möten.

Medel Medelssons kanske får framvisat sig ett faktablad för Robur Sverigefond som är en ren aktiefond som investerar i svenska aktier ungefär som index och för detta besvär tar en liten avgift för besväret. De senaste 10 åren har denna fond avkastat ung. +33%. Det är ingen av de bästa svenska fonderna på 10 år och det är heller inte den allra sämsta fonden. Men en medelgod prestation skulle man kunna kalla det om man jämför med andra Sverigefonder på 10år, precis som Medel Medelsson vill ha det. Aktiemarknaden har ju haft det besvärligt de senaste 10 åren med en fallande värdering av medelföretagets omsättning och resultat med tiden, eller om man skall säga det rakt ut, det var dyrt med aktier 1999! Men +33% har ändå fonden skrapat ihop.

Medel Medelsson kanske också får visat för sig Robur svensk obligationsfond som är en ren och skär fond som investerar i svenska statsobligationer. Detta är en fond med lägre risk givetvis och sämre möjligheter. I relation till andra obligationsfonder är det ingen toppenfond men heller ingen bottenfond en medelgod fond helt enkelt som det skall vara i medelbanken. De senaste 10 åren har denna fond avkastat +37%. Om aktiemarknaden haft det tufft det senaste 10 åren så har det varit lite lättare på räntemarknaden där räntorna mestadels i alal fall har sjunkigt de senaste 10 åren.

Låt säga nu att Medel Medelsson likt många andra Roburkunder för 10 år sedan började fondspara. Han ville lite möjligheter att få avkastning och lite trygghet så han satsade 1000kr i vardera Robur Sverigefond och Robur svensk obligationsfond. Ibland som år 2003 så hade räntefonden utvecklats mycket bättre och ibland som sommaren 2007 så hade aktiefonden varit den lysande stjärnan. Så här 10 år senare så är de båda fonderna värda nästa lika mycket på kronan. 1330kr och 1370kr inte mycket att bråka om i skillnad.

Robur har också en blandfond, den heter Robur mix indexfond. Det är en fond som köper svenska aktier för halva fonden och svenska statsobligation för halva fonden. Det är ju samma gäng av gubbar och gummor som förvaltar Mix indexfond som de två fonderna ovan. Det är mao ungefär samma aktier och obligationer som finns i denna fond som de två ovan, i två delar med hälften av varje i samma fond. De två fonderna hade ju som bekant väldigt lika avkastning med 33% och 37% avkastning på 10 år och det så finns det väl starka skäl för att tro att mixfonden har utvecklas med sissådär+35% eller?

Icke då! Mixfonden har trots samma innehav utvecklats +57%. Hur sjutton är detta möjligt egentligen? Hur kan 1+1 bli 3? Orsaken till varför det är så är att mixfonden alltid innehåller ungefär ungefär hälften av varje av aktier och fonder och fonden gör det per automatik som är ganska klokt. Man köper aktier när aktier har gått ned kraft och man säljer aktier när dessa har gått upp för att hela tiden ungefär hålla 50/50. Under perioder där börsen får halvtaskig avkastning på 10 år men går upp och ned om vartannat så blir detta helt okej avkastning för den som rebalanserar sin portfölj eller för fondspararen i mixfonden.

För en individ som är totalt ointresserad av fonder, aktier och räntor (jag tror att det finns ganska många sådana individer) så skulle jag varmt rekommendera att spara i en mixfond och istället för att våndas över vilka fonder man skulle välja i det där PPM kontot eller avtalspensionen. Faktum är att jag tycker många av livbolagen borde likvidera sig själva och omvandla sig till en pensionsmixfond. Du får ingen fantastisk avkastning, du får ingen kass avkastning, men du kommer få en medelgod förvaltning av dina pengar och ibland tom bättre än både räntefonder och aktiefonder över tiden. Idag kanske det inte är helt rätt att satsa på statsobligationer då räntan där är anskrämligt dålig men å andra sidan kanske man inte vet något heller. För Medel Medelsson med ett risktagande som är på medel och totalt ointresserad av att byta fonder så är kanske detta en helt okej produkt kan jag tycka om inte avgifterna är för höga. Många tycker det är bättre att köpa billigast möjliga indexfond och billigat möjliga räntefond visst är så men det kräver då att man själv viktar om sin fondportfölj med jämna mellanrum, något som är sååå tråkigt för många när man istället kan ta en promenad i solen eller ta en kopp kaffe.

För läsaren av denna blogg är mixfonden givetvis ingetting att ha, eller?

torsdag 16 april 2009

Kriser i Västsverige får alltid lycklig slut, till slut..

Den intressanta och kunniga Bloggaren Cornucopia ställer sig frågan om varför det alltid blir kriser i just Västsverige och raddar upp listan med tekoindustrins fall, varsindustrin, bildindustrin oh Götabankens kollaps i början av 90-talet med mera.Till listan kan man ju också lägga till kriser på 1700-talet då det verkligen var kris, då den svenska sjöfarten och ekonomin i allmänhet också havererade. Ja det är sannerligen ingen rolig lista som Västsverige med Göteborg i spetsen har på sitt samvete. Med alla dessa kriser så borde väl Göteborg blivit annekterat av Norge eller uppslukat av Kattegatt. Men inte då! Likt förbannat så verkar Göteborg likt fågelfexix resa sig gång på gång, på gång och Göteborg är fortsatt Sveriges andra största stad och huspriserna är inte alls direkt billiga i Onsala, Kungsbacka eller Lyseskil.

Västsverige har en ständig förmåga att varje gång det är kris (som nu i fordonsindustrin) gå samman med näringsliv, kommuner, politiker, investerare samt Kålle och Ada och resa sig starkare till nästa uppgång med några andra näringslivsgrenar och andra företag. Entreprenörer som Torsten Jansson från Dingle lyfts fram och regionen stöttar massivt nästa våg. Idag är nog miljöteknik i allmänhet något som växer så det knakar i västsverige och lita på att det blir mer av den varan de kommande åren. För grunden med en väldigt fin infrastruktur och samhällskultur är en bra grogrund för produktion och export oavsett om det handlar om båtar, bilar eller linnedukar.

Det finns väldigt många ekonomiska kriser som inte fått ett lyckligt slut i Sverige om man ser till det geografiska området. Allra värst drabbat av alla kan jag tänka mig är Södra delarna av Dalarna. Ta bara en ort som Grängesberg. De flesta högstadieungdomar vet nog knappt om vad den orten ligger överhuvudtaget. Av den vuxna befolkningen är det nog inte många som känner till Grängesbergsbolaget t.ex. Fram till 1950-talet var detta Sveriges allra största företag idag finns bara spillror kvar och det samma gäller väl befolkningsmängden i Grängesberg. På 1910-talet var bolaget så stort att det var det enda företag som var någorlunda av intresse på börsen och bolaget var värt mer i börsvärde än nästan hela övriga börsen.

För Gränges var viktigt för Sverige det var svensk gruvindustri, det var svensk pappersindustri, det var svensk stålindustri och en stor del av svensk verkstadsindustri också. Dessutom som gjort för att drabbas av vanstyre och strukturkriser. De sista skärvan av Gränges i ”rakt nedstigande led” var faktiskt Öresund huvudägare i till bara för några år sedan, SAPA hette bolaget till slut. Om jag inte missminner mig så började Öresunds, Sven Hagströmmer sin karriär på just Gränges…

onsdag 15 april 2009

Grotta inte ned dig för djupt i ekonomin

Den amerikanske superinvesteraren i aktier Peter Lynch lär ha sagt (fritt från minnet) att han brukar ägna ca. 20 min om året till den allmänna ekonomiska utvecklingen och 15 minuter av denna tid brukar vara bortkastad tid.

Dagligen så fullkomligt översköljs vi av information om ekonomin, BNP prognoser och inflationsutveckling. Ibland är det superkonjunktur, rekordvinster och ideligen nya All time high på börsen. Ibland är det å andra sidan rekordvarsel, brakförluster, gnidna ledningar, bankkriser och världsdepression. Det är ofrånkomligt att vi alla påverkas av dessa nyheter. Alldeles oavsett om vi är tv-tittare, superinvesterare, företagsledare eller vänsterpartister.

Helt naturligt försöker vi utifrån dessa nyheter, fakta osv anpassa vårt liv. Är det oroliga tider så drar vi givetvis ned på vår konsumtion, riskviljan minskar, amortera vill vi göra som konsumenter, företagsledaren senarelägger investeringar och gör återgärder för att stärka kassaflödet i verksamheten. Hedgefondsförvaltaren blir pessimist och säljer aktier och svenska kronor. Och vänsterpartisten skriver ännu mer samhällskritiska blogginlägg om att det ekonomiska kapitalet har nått vägs ände och nu är det dags för den verkligen revolutionen osv. Kort sagt vi påverkas alla vare sig vi vill det eller inte.

Jag tror att det i stort sett är omöjligt att göra bra investeringar på den vid tiden för investeringen allmänna uppfattningen om investeraringars förträfflighet eller inte, snarare är det lättare om man gör precis tvärt om men det är nog ingen lätt väg det heller, själv trodde jag precis som många andra att ABB skulle gå samma öde till mötes som General Motors idag. Våren 2008 redovisade våren svenska företag vinster av sällan skådat slag men det var definitivt säljläge på börsen, från oktober så har ju konjunkturen vänt fullständigt ner i källaren och alla är nog överens om att detta halvårs bolagsrapporter kan bli lika mycket röda siffror som svarta. Trots det är börsen upp kraftigt, ett medeltråkigt investmentbolag som Industrivärden är ex. upp ca. 50% utan att de flesta har reflekterat. Precis tvärt emot vad man skulle tro om man läste igenom pressmeddelanden och tidningsartiklar.

Går vi tillbaka i historien har det nästan alltid varit likadant att saker och ting minst sagt går i otakt. Perioden 1932-35 brukar vi som bekant kalla för den stora depressionen i USA, det var soppkök i New York, Kruger hade just tagit självmord, banksystemet hade havererat, arbetslösheten var enorm och på amerikanska landsbygden svalt folk. New York börsen ja den gick upp, fyrdubblades tom på knappt 5 år. Men den hade som bekant först gått ned ca. 90% innan depressionen ens hade börjat…

Jag tror att man först och främst skall leta goda företag, fina fastigheter, bra skog osv. och bedöma deras intjäningsförmåga osv. Detta är långt viktigare än att läsa på om konsumtionsstatistiken i USA, tyska räntenivåer, antalet varsel inom svensk industri i övre Norrland eller inflationen i Eurozonen som kan komma att påveka avkastningen mer eller mindre. Det är nog så svårt att hålla sig ifrån alla nyheter och inte påverkas allt för mycket.

Jag är av uppfatningen att makroekonomer inte är de bäsa investerarna, inte heller företagsekonomer, inter heller psykologer, läkare, historiker eller filosofer. För att bli riktigt duktigt krävs det nog säkerligen lite av varje. Kemi är jag personligen helt värdelös på trots en 5:a i högstadet, någon som har ett bra lästips?

tisdag 14 april 2009

Försäkringar och trygghet

Alla människor har ett grundläggande behov av trygghet. Vi har behov av skydd från väder och vind, vi behöver mat osv. Genom seklernas gång och den ekonomiska utveklingen har trygghetsbehov ofta förändras radikalt. Idag kanske inte trygghet är att ha ett överfullt skafferi utan istället främst kopplat till ekonomi. Det är kanske tryggheten att ha råd att bo, trygghet att veta vad som skulle hända om huset brann ned, hur det blir när vi blir gamla, trygghet att känna om man skulle bli arbetslös eller sjuk osv.

Den allra bästa försäkringen av alla för alla ovanstående saker är givetvis att ha en rejäl tilltagen slant på banken. I mellanmjölkens land Svea konungarike är så oftast inte fallet. De stoxra majoriteten har betydligt mer lån till banker än pengar på bankboken. Sverige är istället säkerligen världens mest försäkrade land.

Den största delen av våra försäkringar är av allmän karaktär, ett gemensamt socialförsäkringssystem, föräldraförsäkring, ett allmänt pensionssystem och t.e.x ett allmänt sjukförsäkringsystem. Detta är något som jag anser att vi svenskar i högsta grad skall vara stolta över alldeles oavsett vilket politiskt parti vi röstade på i senaste riksdagsvalet. Vi kan givetvis har olika uppfattningar om hur omfattande föräldraförsäkringen eller pensionssystemet skall vara men i grunden tycker nog alla att vi skall ha en föräldraförsäkring. Utöver detta så finns det också kollektiva frösäkringar av olika slag som t.e.x arbetslöshetsförsäkring och trafikförsäkringar. På detta så försäkrar vi oss alla sedan med alla upptänkliga former av privata försäkringar. Det är inkomstförsäkringar, pensionsförsäkringar, hemförsäkringar, livförsäkringar, allriskförsäkringar och gud vet allt.

Baksidan med denna försäkringshysteri är många lever med väldigt små marginaler i Sverige (även staten gör det) allt för många är helt beroende av att försäkringarna fungerar för att livet skall bli drägligt. Uteblir A-kassan några månader vid arbetslöshet så raseras ekonomin för många exempelvis och vi får skriverier i Aftonbladet.

Vårt behov av trygghet varierar över livet. Ibland behöver vi ganska lite trygghet och försäkringar och ibland så behöver vi mycket trygghet. En nybliven barnfamilj i nybyggda 3 miljonerns villan med stora lån har ett mycket stort behov av trygghet. Gösta och Astrid 65 år gamla i hyresrätt, ny bil och med 5 miljoner på banken behöver väldigt lite försäkringar

Boendet är det mest naturliga att försäkra. En hemförsäkring behöver du givetvis sedan är det inte minst viktigt att se till att det finns ett skydd om någon av de som betalar boendet skulle bli allvarligt sjuk eller i värsta fall gå bort. Minimum bör du försäkra den del av ev. lån och andra utgifter som faller på endera partnern, i dagligt tal en livförsäkring. Minst halva bostadslånet bör ligga i en livförsäkring. Om du tillsammans med din partner ex. lånar 1 mkr till ett hus bör ni ha en livförsäkring vardera på minst 500 000kr. Lånar man pengar av Handelsbanken så ingår detta gratis i lånet för alla och övriga banker kan jag tänka mig tar en hundring i månad max för detta. En billig trygghet. Är du ensamstående utan barn behöver du givetvis ingen sådan försäkring.

En annan tramsförsäkring som jag tycker de flesta skall välja bort är återbetalningsskydd/efterlevandeskydd på arbetsgivarinbetalda pensionsförsäkringar. Det är ett väldigt dyrt sätt att försäkra sig på och tryggheten är väldigt dålig.

När man behöver tryggheten som allra mest i 35 års ålder kanske är sådana försäkringar värda kanske 100 000kr-200 000kr när sedan behovet av trygghet minskar med åldern så ökar försäkringens värde. Betalningen sker sedan genom att du får betydligt lägre pension och återigen så minskar tryggheten på ålderns höst. Skippa sådana efterlevandeskydd och skaffa dig en bra livförsäkring istället. Det är enligt mig precis lika dumt att välja efterlevandeskydd i avtalspension som att köpa en ny tv med elektronikkedjans superduper-tv-försäkring…Enda undantaget är kanske om endera partnern tjänar miljonbelopp varje år i löneinkomster och andra partnern är hemma-man/fru.

Ett annat tips är givetvis att se till så att man inte är överförsäkrad och betalar onödiga premier, betydligt bättre är det då att ha en sparad slant.

torsdag 9 april 2009

Den roffande aktieägaren?

Ibland så möter man många gånger åsikten om att aktieägare är några kapitalistiska tvivlaktiga människor och utsugare av arbetare bla. bla. Men stämmer detta verkligen och i vilket omfattning är det så? Jag tänkte att jag skulle visa ett litet exempel.

Så är vårtider är det säkert många villa och gårdsägare som ser över förrådet av utrustning till trädgården så även villaägaren Sture som är på jakt efter en ny gräsklippare och lite annat smått och gott till trädgården. Så Sture åker iväg till närmsta bygg och trädgårdsfackhandel och efter moget övervägande så slår han på stort och köper en Klippo Triumph och när han ändå är i farten så passar han på att köpa en ordentlig slangvinda från Gardena.

Summa summarum gick det år exakt 4000kr och Sture åker glad men lite fattigare hem till villan.

Birgitta som är Stures granne blir givetvis mycket glad åt Stures inköp då hon äger 1000 aktier i Husqvarna och både Klippo och Gardena är två varumärken som ingår i Husqvarnakoncernen. Sture säger lite skämtsamt att nu Birgitta, nu har du allt roffat åt dig mina pengar. Men hur mycket?

Först av allt så har ju Bygg och trädgårdsfackhandeln köpt in gräsklipparen och slangvindan till ett lägre pris än 4000kr. Gissningsvis har man kanske betalat 2500kr för dessa två produkter och resten blir den egna förtjänsten (minus alla kostnader som man har så klart)

2500kr tillfaller således Husqvarna koncernen. Men först av allt så har ju Husqvarna en del kostnader för föräljningen, det är transporter, marknadsföring osv. Enligt Husqvarnas årsredovisning försvinner 17% av omsättningen till detta bort med 424kr.

Husqvarna har sedan också en mängd kostnader för att tillverka klippon och Gardena slangen. Dels så måste man betala löner och pensioner till de anställda det uppgår till 16% av omsättningen eller 401 kr för det aktuella köpet.

Sedan har vi kostander för Forskning och utveckling givetvis så att vi i framiden får bättre gräsklippare vilket är nästan 1% av omsättningen och 25 kr i detta fall.

Sedan har vi alla kostander för inköp av Briggs&Stratton motorer, el, hyra, stål, avskrivningar på maskiner och gud vet vad. Detta är big business och hälften av omsättningen tas bort för detta eller 1250kr för gräsklipparen och slangvindan.

Sedan så har vi alla koncerngemensamma kostnader med administration, kostnad för börsnoteringen och framtagande årsredovisningen, revisorer osv. 4,5% kostar det eller 114kr för gräsklipparen.

Sedan har ju Husqvarna en massa lån som skall betalas ränta på till banken. Här försvinner 1,8% av omsättningen eller hela 46 kr i Stures köp.

Skatten får vi heller inte glömma 1,5% av omsättningen i Husqvarnas fall och 37kr.

Kvar då blir vinsten till aktieägarna som Birgitta får ta del av. ca. 100kr närmare bestämt i detta köp eller ung en fjärdedel så mycket som Husqvarna har betalat i löner.

Nu ger ju Husqvarna ingen utdelning i år pga av den vikande försäljningen och finansiella turbulensen utan istället en nyemission. I normalfallet så brukar Husqvarna dela ut ca. 25% av sina vinster och resten investeras vidare i företaget. Vi kan således räkna med att 25kr delas ut av gräsklipparen och slangvindan till aktieägarna.

Birgitta som var Stures granne hon ägde som bekant 1000 aktier och nu efter den senaste nyemissionen så finns det 576 343 778 aktier i Husqvarna. Birgitta med sina 1000aktier äger såldes 0,00000174 delar av företaget. Hundralappen som Husqvarna gjorde i vinst blir om jag räknar rätt 0,0174 ören(!) till Birgitta. För Birgittas och de anställda på Husqvarnas skull får vi hoppas att det är fler än Sture som köper en ny gräsklippare i år. Trots allt sitter aktieägare och anställda många gånger i samma båt när det både är fint väder och stormar.

Glad påsk!!
Gadgeten innehöll ett fel