tisdag 31 mars 2009

Goodwill(nedskrivningar) for dummies

Ett av årets förmodade poppisord kommer säkerligen bli goodwill eller närmare bekant goodwill nedskrivningar. Så jag tänkte ta och skriva ett for dummies inlägg. Tänk på att jag inte är det minsta utbildad ekonom eller direkt redovisningskunnig mer än på hobbynivå.

Många företag kommer säkerligen tillföljd av den dåliga ekonomin nu skriva ned stora goodwillposter och detta kommer belasta årets resultat ganska mycket och ett antal företag kommer säkert göra vinster före goodwill nedskrivningar men förluster efter dessa nedskrivningar. Först av allt vad är då goodwill?

Goodwill är övervärden i en verksamhet som man köpt. I en balansräkning så försvinner som bekant inga pengar (det kan det dock göra mellan två redovisade balansräkningar dvs i resultaträkningen) utan allt finns kvar. Låt säga att du idag äger ett företag som tillverkar gummistövlar, och det går ganska bra. I din balansräkningar så finns det nu tillgångar för 1 mkr dels ett varulager av gummistövlar för en halv mille och sedan maskiner för 250kkr och sedan kontanter för 250 000kr. Dessa tillgångar är finansierade med ett lån på 200 000kr och ett eget kapital på 800 000kr.

Du ser nu chansen chansen att förvärva ett företag för att även ge dig in på området fiskestövlar. Företaget full sula AB är tillsalu och dom är idag lönsamma och gör idag en vinst på 100 000kr per år. Ett p/e tal på 5 och du får lov att köpa företaget efter att ha konsulterat din styrelse och bankontakter sså beslutar du dig för att slå till på företaget med att betala en halv miljon kronor som du lånar upp på banken. p/e 5 är ganska prisvärt då du ser stora samorndingsmöjligheter och dessutom är Full sula ett ganska starkt varumärke bland flugfiskare i Norra Bohuslän.

Efter denna transaktion är det dags att lägga in Full Sula AB i din egen balansräkning. Dom har ett varulager på 100kkr, likvida medel på 100kkr och dessutom maskiner och inventarier på 100kkr. Dessa är finansierade helt och hållet med egna pengar och något lån till banken finns inte. Problemet uppkommer nu att du i själva verket betalat 500kkr för något som bara idag ”är värt” 300kkr trots ett värdering och pris på modesta p/e 5. Det är ju inte heller rimligt att redovisa en förlust till följd av affären då full sula säkerligen går att sälja även i morgon för 500kkr. Skillnaden mellan värdet på bolaget och priset som du betalade redovisas då som goodwill.

Din konsoliderade balansräknings tillgångar ser då ut som följer. Varulager 100kkr+500kkr=600kkr, maskiner 250kkr+100kkr, likvida medel 250kkr+100kkr och då goodwill på 200kkr. Dessa tillgångar är finansierade med lån på 200kkr+500kkr (förvärvslånet på banken) och ett eget kapital på 800kkr+300kkr. Allt är återigen frid och fröjd och vi får nu hoppas att nyförvärvade full sula AB kan fortsätta att tjäna 100 000kr per år då blir det enkelt att betala ränta på kanske 0,05*500 000=25 000kr + amortering till banken. Lite extra vinster för vidare expansion lär det bli.

Förr så skulle goodwillposter löpande skrivas ned precis som värdet på ett skrivbord exempelvis. Idag så skall man i börsbolag årligen pröva goodwillen om den ”försvarar sitt värde”. Så länge vinster stiger, varumärken är starka osv så brukar inte mycket hända med goodwillposterna. Men, låt säg att det händer ”intressanta” händelser.

Det visar sig nämligen att försäljningen av fiskestövlar i lågkonjunkturens spår går ned ordentligt och dessutom så skrivs det bland bohuslänska flugfiskebloggar att fiskestövlar från full sula ibland kan bli lite otäta i strömmande vatten vilket också slår mot försäljningen och reklamationer som ökar.

Nu visar det sig istället att förmodade vinster på 100 000kr om året det kommer det verkligen inte att bli i själva verket får man vara glad om det blir plus minus och det finns risker för förluster också. När du hör dig för bland företagsmäklare och revisorer så är ett företag som full sula knappast värt 500 000kr efter detta då varumärket iinte längre står högt i kurs och det är nästan så att man inte ens får betalt för fiskestöveltillverkningsmaskiner. Kanske möjligtvis att du kan få ut 200-300kr i pris på företaget vilket också är tillgångarna i balansräkningen exklusive goodwill.

Så nu måste du helt sonika skriva ned goodwillen från balansräkningen och ta upp förluster på 200 000kr! utan att du för dens skull kanske förlorat dessa pengar i den löpande verksamheten.

Obs nu kanske inte direkt enstaka års resultat gör skäl för goodwill nedskrivningar mm men jag tror ni förstår ”for dummies” i alla fall.

En EL-nörds bekännelser

Lördagen innehöll som bekant Earth Hour, timmen då man skulle släcka ned belysningen i hemmet, vilket också skedde i undertecknads hus där stearinljus säkerligen bidrog till mer av den globala uppvärmningen än om jag hade haft ljuset tänt. Det är ju alltid intressant att så här i efterhand se om det hade effekt. För de allra flesta är detta kanske svårt att påvisa eller avvisa, men inte i detta hem här minsann brinner nördlampans sken flitigt. Jag bor nämligen i ett hus där en elmätare skickar iväg elförbrukningen per automatik och dessutom är "min lilla ort" också en av orterna i ett testområde där man genom energibolaget (dom där med röd skylt) kan via internet kan få sin egen elförbrukning redovisad timme för timme med alla upptänkliga analysmöjligheter.

Nedanstående redovisas detta hems elförbrukning i lördags.


Bortförklaringar: En stor del av dagen tillbringades hemma, Vi klev inte upp ur sängen innan 8 vilket får ses som sovmorgon, på förmiddagen tvättades det i tvättmaskin men tillhörande damsugning och dessutom bakades det bröd av undertecknad, klockan 14-15 så hejjades det friskt på skidskyttar på tv,diskades i maskin och fikades, klockan 1730 fick vi 4 vuxna och 3 barn som gäster och den ordentliga toppen innebar både matlagning i ugn och på spis. Middag (en och annan öl lyste upp tillvaron fram till Earth hour där stearinljusen drogs igång. Sedan tror jag vi avslutade kvällen med att se på lite tv, i säng kring midnatt.


Uppenbart är det på det så att belysning i vårt fall har förhållandevis lite utslag på totalförbrukningen av el vilket också visade sig i resulaten från Earth Hour. Vi har genomgående lågenergilampor i huset med något enstaka dimrande undantag. Tvättmaskin, diskmaskin och framförallt användande av ugn drar gissningsvis ganska mycket ström.

Någon som har ytterligare analyser?


Tillägg: Beklämmande visar det sig också att lördagen den 28 mars i särklass var den dag i månaden mars där det gick åt mest ström. Nu får väl jag spöstraff av svenska naturskyddsföreningen och WWF. Tre gånger så mycket mot torsdagen den 26.e exempelvis (då jag inte ens sov hemma i och för sig.). Total förbrukning i huset av el under mars månad tom den 30.e 193kWh. Lägg på några till så har man hela månaden. Tiläggas bör att huset inte värms upp med el utan med fjärrvärme.

Tjuren och Björnen är inget för långsiktiga när det svänger

De börshandlade fonderna XACT BEAR och XAST BULL har blivit väldigt populära bland oss småsparare och detta är egentligen ganska så förståligt då om man har rätt uppfattning om börsen så gör hävstången i dessa fonder att avkastningen blir mycket bra. XACT BEAR som är en fond som avkastar 1,5 gånger nedgångar på börsen har ju varit en strålande affär då denna fond gått upp med mer än börsen gått ned. Att köpa fondandelar i XACT BEAR är idag en av de enklaste sätten att skydda sin aktieportfölj från nedgångar utan att använda sig av optioner eller andra varianter.

XACT BULL som är fonden som avkastar 1,5 gångar uppgångar på börsen förefaller ju också intressant för en långsiktig investerare, tänk bara när börsen vänder upp (hur troligt eller otroligt detta nu är) då kommer BULL att gå upp betydligt snabbare än börsen som helhet. Jag har tom läst om individer som månadssparar i XACT BULL i väntan på vändningen med stort V.

Men man bör vara medveten om att det för långsiktiga investerare finns ett antal stora nackdelar med BULL och BEAR. Ett skäl är en förvaltningsavgift på 0,3%. Det är egentligen ingen stor summa på årsbasis så denna summa kan man i mångt och bortse ifrån kan jag tycka. Ett större problem med fonderna är ”Sundqvist effekten”. Jag skall försöka förklara hur jag menar med Sundqvist effekten. För att uppnå en hävstång i fonden så innebär detta att fonden lånar pengar med en tredjedel av sina tillgångar. Köper du själv fonden för 100kr så skjuts det till 50kr i lån. Varje dag så är alltid belåningen den samma dvs en tredjedel av fondens tillgångar för att avkastningen skall bli 1,5 gånger index plus (BULL) eller minus (BEAR). Låt säga att du investerat en hundralapp i BULL börsen går denna dag upp 5% då går din BULL fond upp 7,5%. Men detta innebär också att du till nästa dag kommer att ha lånat mer pengar i din fond om du satsat en hundralapp så var lånet första dagen 50kr. När nu fonden steg 7,5% så medför detta att fonden lånar upp så en tredjedel är lån 53,75kr blir lånets storlek dagen efter precis som Mats O Sundqvist som kunde låna mer och mer pengar desto mer börsen steg.

Vad skall man nu dra för slutsatser på detta. Jo så länge du har rätt uppfattning om börsen blir givetvis det allt större lånet väldigt trevligt. Att investera i BULL när börsen går upp varje dag är väldigt skoj så att säga. Men precis som för Mats O Sundqvist så kan detta bli bedrägligt att vara högt belånad efter att haft rätt om börsen ett tag. Just när börsen toppar (eller bottnar för BEAR) så är ditt lån som störst och när du då kanske har fel ett tag så bli fallet så mycket starkare (det var inte kul som Mats O Sundqvist att köpa belånade Industrivärden aktier för 140kr stycket..).

I mattematikens mysterium så kan vi då tänka följande hypotetiska resonemang. Hämtat från XACT egna informationsmaterial. Kalle, Lotta och Lisa satsar var sin hundralapp. Kalle han satsar på indexfonden Avanza Zerosom xakt följer index. Lotta hos är optimist och satsar sin hundralapp på XACT BULL medan dysterkvisten Lisa sin vana trogen satsar hundralappen i XACT BEAR.

Första dagen så utvecklas börsen fantastiskt +10%. Kalle har då 110kr, Lotta har då 115kr och Lisa dystergök har 85kr kvar. Dagen efter är sedan scenariet det omvända börsen sjunker -9,09% ve och fasa och incex har då gått +/- 0%. Kalles 110kr blir snabbt återigen exakt 100kr, Lottas 115kr blir dock bara 99,32kr tack vare hävstången som nu verkar i fel riktning. Lisa blir nu dagens vinnare och de 85 kronorna blir nu 96,59kr. Vafalls!! Både BULL och BEAR fonden hade ju lika rätt som indexfonden men båda fonderna är nu värda mindre än indexfonden. Eller för att citera XACT egen informationsbroschyr.
... Denna effekt ska inte misstas för att betyda att Bull och Bearfonderna inte kan avkasta mer än index – vilket är mycket sannolikt – men det betyder att vägen fonderna tar från en indexnivå till en annan och tillbaka igen bestämmer fondernas värde. Detta värde kan inte vara lika högt som det var förra gången...

Så var enda gång börsen kommer tillbaka till en given index nivå, så kommer båda fonderna att ha gått ned (!!) medan XACT fonders ägare Handelsbanken har tjänat pengar, både på förvaltningsavgift, Spread och kanske låneränta och courtage…

söndag 29 mars 2009

Dessa banker...



Uppenbarligen har många bloggläsare fortsatt ganska bra förtroende för sin bank. Ett tips från min sida om du inte är nöjd med din bank är helt sonika att byta bank eller träffa din bank lite mer frekvent så att relationerna kanske förbättras. Byta bank borde vi verkligen göra oftare här i landet för att främja konkurrens och fri företagssamhet.

Ur investeringsperspektiv är det idag också intressant med banker. De kommande två åren kommer bli ordentligt tuffa för bankerna kan man nog redan dra slutsatsen den finansiella värdepappersbaserade oron som svenska banker internationellt sett klarat sig mycket bra i från övergår nu i mer realekonomi och den ordinarie utlåningsverksamheten sätts nu under betydligt högre press.

2009 kommer säkerligen bli ett år när nu kreditförluster drar i väg ganska så ordentligt främst när det gäller företagsutlåning. Privatpersoners utlåning ligger ju lite senare i cykeln och här finns idag i mångt och mycket väldigt väldigt små marginella förluster för bankerna. Handelsbanken som exempelvis har ca. 25% av all bostadsutlåning i Sverige till privatpersoner hade under 2008 kreditförluster i detta kluster på 12 mkr vilket kan ställas mot en utlåning på 433 Mdr (utlandet inräknat)... Även 2010 så kommer nog förluster här bli större än dagens 0,002%

I många finansiella kriser så är det normala att en banks kreditförluster kommer i tre vågor första aktuellt spekulationsobjekt (bostadspapper) vilket nog börja lida mot sitt lsut sedan företagsutlåning och i sista vågen privatmarknaden. Tre vågor som går in i varandra och totalt sett bildar en fin normalfördelningskurva, i teorin. I teorin så är det ofta också väldigt bra investeringslägen i bankaktier när kreditförlusterna har nått sin topp (i teorin när företagsförlusterna är som störst och privatpersonerners förluster är på väg upp). Dit har vi inte nått ännu men det blir intressant att följa framtiden.

Slutligen lite Svenska banker är stora, mycket stora hela 3ggr Sveriges BNP är utlåningsvolymen för Nordea (störst), SEB, SHB och Swedbank. Vi får alla hoppas att våra banker klarar av denna kris bra utan att bli förstatligade.

När fan blir gammal...

Blir han som bekant religiös.




Jag tänkte ta tillfället i akt och ge ett kort boktips. Nationalekonomen Klas Eklunds bok "Vårt klimat". Att det kommer en bok som denna just nu är verkligen ingen tillfällighet men däremot så så är det uppseendeväckande med bokens författare. En av våra "ärkekapitalister" som skriver om miljö och klimat, hur trovärdigt är det?

Själv läste jag första boken av Klas Eklund på gymnasiet. Den mycket kända boken "Vår ekonomi" som är en grundläggande lärobok i samhällsekonomi. För övrigt mycket pedagogiskt bra skriven också och en av böckerna som jag anser borde vara obligatoriskt som skolbok för samtliga gymnasieelever då den behandlar många saker som vi alla borde kunna. Boken kom ut först någon gång på 80-talet och uppdateras men jämna mellanrum.

För den som inte vet om Klas Eklund så är han en av vårt lands duktigaste nationalekonomer de sista åren. Han har varit både politiskt sakkunning för sossarna samt chefsekonom i SEB. För ett par år sedan så slutade han som chefsekonom sadlade om helt, "downshiftade" och köpte sig istället en gård på landet och började skriva om miljö.

Men åter till Klas Eklunds nya bok, Vårt klimat. Den behandlar sambanden mellan ekonomi, miljö, klimat mm mm. Skriven ur en ekonoms synvinkel och som alltid när det gäller Klas Eklund, ytterst pedagogiskt. Innerst inne så tror jag att Klas Eklund precis som mig är en urbota optimist som tror att det går att kombinera ekonomisk tillväxt och samtidigt ett ansvarsfullt levande mot planeten Tellus.

Klas Eklunds slutsats i boken blir i mångt och mycket att vi globalt måste ta betalt för utsläpp och ansluter sig därmed till PPP (polluter pays principle). Om vi får ett bra pris på utsläpp och ändlinga energiresurser av olika slag så kommer detta vara det bästa drivkraft för att privatpersoner, företag och stater skall ändra på sina beteenden och inköp och satsa sina pengar i verksamhet som är långsiktigt hållbar och därigenom också betydligt mer lönsam. Precis det som hänt bland på uppvärmning av småhus i Sverige de senaste 10 åren.

Konstaterar att jag inte skrivit så många inlägg sista veckan. Men för att citera den Norske excentriske fondförvaltaren Kristoffer Stensrud,

"Arbete, sunt förnuft och mycket läsning. De flesta snackar för mycket och läser för lite."

tisdag 24 mars 2009

Dags att ta tag i derivatbomben?

Är det någonting som direkt oroar mig i världsekonomin idag så är det denna enorma derivatmarknad som nu finns i världen. De finns säkert många som tycker aktier eller obligationer är ”papperstillgångar” men det är ingenting mot derivaten, värdepapper med de mest krystade bokstavskombinationer med olika med olika köp och säljvillkor på olika underliggande tillgångar.

Häromdagen hörde jag exempelvis i en brittisk podcast (financial sense) att exempelvis de utestående kontrakten på guld motsvarar ca. 200ggr den volym av guldreserver som är tillgängliga för handel. Huruvida detta är sant eller falskt har jag ingen aning om men visst är det någonting som är uppenbart fel i systemet när vi kan skriva avtal om att köpa och sälja tillgångar i en omfattning som är 200ggr större än vad som är fysiskt möjligt.

Om jag som Lantbrukare exempelvis lovar att sälja 10 säckar potäter så måste man vill givetvis förvissa sig om att man har 10 säckar i förrådet, eller? Inte skulle man känna sig trygg om man bara kunde odla upp eller köp två säckar? Lite paradoxalt är just detta med derivaten i guldsepekulation, många ser säkert guld som den yttersta försäkringen vid en kollapsade ekonomin eller hyperinflatoriska tendenser när centralbanker tom köper upp statsobligationer nu för tiden (Japan har i och för sig gjort detta i 15 år utan att skapa inflation). I värsta fall går vi väl den framtiden tillmötes i post peak-oil tiden där glimrande guldtackor blir det enda av värde hur troligt eller otroligt detta nu låter.

Mer hur kan det då komma sig att just dessa individer med denna pessimistiska syn om framtiden kan köpa och ställa ut papperskontrakt på något som endast finns i bankernas balansräkningar, precis just det som man kanske spekulerar i skall fallera? I själva verket är ett guldderivat mer en form av spekulation om att utställaren av derivaten är god för pengarna som kan komma att krävas än någon investering i guld.

Tja hur rättar vi nu till detta då? Det är verkligen ingen rätt fråga. Personligen skulle jag i alla fall inte ställa ut köpoptioner på aktier om jag inte hade aktierna. Lika så skulle jag inte ställa ut köpkontrakt på guld om jag inte ägde guldet.

Dags för årets Räfs och rättarting

Idag, svenska folket så öppnar årets deklaration hos Skatteverket och vi kan nu alla med hull och hår kasta oss över miniräknare, e-leg och kontrolluppgifter. Att deklarera är ett utmärkt tillfälle att se över hur det ser ut i privatekonomin. Inkomster av tjänst, kapital näringsverksamhet eller hur man nu tjänar sina pengar

Jag anser att många överdriver svårigheterna med att deklarera. I själva verket tycker jag det bara blivit enklare och enklare för varje år särskilt gäller detta aktieaffärer.

Det var verkligen krångligt för 10 år sedan men idag med betydligt förenklade weblösningar för exempelvis bilaga K4 samt aktiehistoriken på Skatteverkets hemsida har gjort det betydligt enklare och också mer pedagogiskt. Idag behöver man i stort sett enbart veta vad som stod längst ner på notan och sedan fixar Skatteverket resten.

Visst kan man tycka det är jobbigt att ha ordning på detta men lite krav kan jag nog
tycka att vi medborgare kan ha på oss. Visst kan man ställa krav på att banker och fondkomissionärsfirmor skall likt en FRA myndighet rapportera detta till skatteverket men det kommer då å andra sidan komplicera till det när man byter bank etc. För den som vill att banken håller reda på inköpsvärden på aktier så finns detta med största sannolikhet att tillgå via varje bank och nätmäklare idag. Själv föredrar jag dock fortfarande en pärm och utskrivna notor.

Så här ändå i deklarationstider så skulle jag vilja slå ett slag och en liten applåd för svensk statsförvaltning. Jag personligen har ypperlig erfarenhet av Skattmasen. Deklarationer kommer alltid fram i tid, var enda uppgift har stämt alltid var enda gång, aldrig några direkt krångel med Skatteverkets hemsida, Dom är snabba på att svara på frågor, alltid trevlig kundtjänst och min fru som har ett egen liten firma som extraknäck fick häromdagen en inbjudan till ett informationsmöte med mat. Ja sammantaget kan jag inte klaga det minsta på Skatteverket tänk om andra myndigheter som exempelvis Försäkringskassan hade fungerat lika bra…..

Utan att ännu har tittat på min deklaration så blir det nog någon liten, liten slant tillbaka på skatten, om jag har räknat rätt i huvudräkningen.

måndag 23 mars 2009

Dags att läsa på om pensionsystemet, Wanja?

Såg på rapport tidigare om att Wanja Lundby Wedin som styrelseledamot kände sig lurad om hon hade inte alls varit med om att sluta något guldkantat pensionsavtal med AMf vd. Det hon hade sagt ja till var en procent av slutlönen och "lite" extra avsättning för hans sista år.

Personligen tycker jag detta är högst anmärkningsvärt att en styrelseledamot i landets största privata pensionsbolag inte har koll på hur ett förmånasbaserat pensionsavtal med tiotaggarlösning fungerar. Men det är kanske något som man inte behöver kunna om man sitter i styrelsen eller?

Men jag kan bjussa på lite kompetensutveckling Wanja. Gå in på www.alecta.se klicka på företagskunder, ITP 2. Där kan du bla läsa att varje månads tidigare pension kostar 0,52% av lönesumman. Får man som Elmehagen gå i pension vid 60 år kostar enbart denna förmån 31% av lönesumman varje månad. Om man sedan som styrelsen ändrar sig när Vdn är just 60 så blir det hiskeligt dyrt då man då måste betala extra premier fast det egentligen var onödigt om man från början hade haft en pensionsålder.

De ordinarie ålderspensionen kostar 40% av lönesumman över 30 000kr i månaden och 5,1% på de första 30 000kr i månaden. Då var vi uppe i sammanlagt 70% av lönen över spärren på 30 000kr i måanden.

Sedan tillkommer familjepension, riskpremie, ITPK och just denna extra premiepension för Elmehagen sista extra år. Då hamnar vi på summor större än lönen VARJE månad i pensionsavsättningar.

Men detta kanske inte stod i föredragningslistan så där enkelt Wanja?

tisdag 17 mars 2009

Bli det mer Rot-MoS än oxfilé nu?

Våren är på väg! Klockan är 06:00 En varm morgonsol i horsonten skiner in genom tågfönstret och allt mindre snö syns på åkrarna.

Den jämtländske Entreprenören och finansmannen Mats O Sundqvist förlorar nu kontrollen över sitt livsverk AB Skrindan efter en uppgörelse med Investmentbanken Carnegie. Det var säkerligen minst sagt tufft att skriva på ett avtal där ens livsverk övertas av någon annan och man själv vandrar därifrån i stort sett ”tomhänt”. 25 års arbete och plötsligt är det slut även om Skrindankoncernen säkerligen har en ganska stor pensionsutfästelse för MoS kan jag gissa. Glädjande för Mats är säkerligen också optionen som gör att han kan få ta del av värde som uppkommer om koncernens substansvärde ökar snabbare än bankräntan de kommande 5 åren.

Jag tror det är lite tidigt att räkna ut MoS som entreprenör och affärsman utanför skrindan. Han kommer säkerligen att komma tillbaka i en eller annan skepnad. Rik Penser var ”slut, bank som skulle enbart hittas i historieböckerna efter att Nordbanken tog över Nobel Industrier från honom. Idag verka han vara ganska så välmående och en av få finansmän som klarat av denna finansiella kris bra. Pensers mäklarfirma verkar också expandera nu när andra firmor drar ned. Lika så tror jag MoS kommer tillbaka och är kanske en stor vinnare och entreprenör om sisådär 15-20 år. MoS har många vänner samt erfarenheten, återstår att se vad som händer med tiden. Idag är det nog dags att gå tillbaka till rötterna och börja om där allt startade.

Skall bli också spännande att se hur nu Valot Bank AB kommer förvalta den spretiga Skrindan koncernen. Säkerligen finns det stora utrymmen för intressanta strukturaffärer. Många ”storspelare” har säkerligen ett finger med i syltburken samtidigt som både Handelsbanken och Swedbank har stora innestående krediter i företaget och säkerligen bevakar sina intressen. Att det sedan finns flera företag som faller inom ramen för SHBs intressesfär då det i Skrindan finns stora innehav i SCA och Industrivärden. Även HQ sfären är i högsta grad berörd.

Vad kan vi nu alla lära oss av Sundqvist turbulensen?
Givetvis att vi alla inte skall låna för mycket pengar, särskilt inte i en brinnande högkonjunktur. Det är sedan i bistra tider som vi vill ha friheten och de finansiella resurserna. Det man också bör komma ihåg är att det inte enbart är hur mycket pengar som man lånar som spelar roll utan också vem man lånar pengar av. Jag tror denna historia hade fått en annan utgång om MoS inte lånat pengar av Carnegie. Utan av en annan bättre skött bank, hade utgången kanske blivit en annan?

Visdomsord?

Årsredovisningar offentliggörs nu i stort sett varje dag och oftast är det ju ganska trevlig kvällslektyr att läsa årsredovisningar oavsett om man sover med en miniräknare på nattduksbordet eller inte. ”Roligast” kanske det är att läsa djuplodande noter långt bak i årsredovisningen men även VD ord kan vara synnerligen trevliga att läsa även om det ibland kan vara
Av det jag läst hitills bland VD ord så tycker jag nog lite så här allmänt att det är ett lite mer nyktert förhållningssätt än tidigare och i högsta grad är svenska Vdar (eller deras rådgivare) en samling kloka och förnuftiga män (företrädesvis) och kvinnor (undantagsvis). Så jag tänkte ta tillfället i akt att plocka in några citat från årets skörd (tipsa gärna mig om ni har andra..)

Förtroende och risker hänger ihop. Om allmänheten anser att riskerna i en bank är för stora så tappar allmänheten förtroende
för banken och därmed försvinner successivt förutsättningarna att driva en underversalbank. En restriktiv syn på risk är därför en nödvändig del av den filosofi som präglar Handelsbanken. Jag har aldrig hört talas om någon bank som gått omkull därför att de var för försiktiga i sin kreditgivning. Motsatsen däremot måste nog – över tiden – anses vara ett av de största hoten mot en
banks långsiktiga överlevnad.

Pär Boman, Handelsbanken

I dagens situation finns det få företag som inte har några problem i sin verksamhet, något som självfallet gäller även för Ratos med tjugotalet innehav verksamma i många branscher och alla världsdelar. Likväl: världen kommer inte att gå under heller denna gång och om man kan hantera de kommande 6-24 månaderna kommer många ”once in a lifetime”-möjligheter att uppstå. Och Ratos har goda förutsättningar att komma starkare ut på den andra sidan lågkonjunkturen.
Arne Karlsson, Ratos

Bästa Aktieägare!
Bolaget har tappat 1/3 av substansen, aktiens totalavkastning var minus 38 %, placeringsgrup¬pens syntetiska optioner har gått ned till 0 i värde och en stor del av portföljen är inlåst. Och jag som inte gillar att förlora pengar och att inte ha kontroll.
Hur kunde det gå så snett?
Claes Werkell, Investment AB Havsfrun

Vi kommer inte garantera framgång, men vi kommer försöka agera som Wayne Gretzky, ”åka dit pucken kommer hamna, inte dit den varit”
Börje Ekholm, Investor

Att driva ett helt land som en högbelånad hedgefond visade sig vara en synnerligen dålig idé.

…Vidare har krisen visat att bankaffärer är lokala affärer, och att det har funnits föga övervärde i att som bank agera globalt. Bankerna kommer sannolikt att i högre utsträckning arbeta med sitt lokala nätverk än att bygga internationella ”superbanker”.

…Det som under året blev väldigt tydligt är att verkligheten alltid hinner ikapp. Ett välskött bolag blir en bra aktie, en bra aktie behöver inte innebära att det är ett välskött företag.
H,Q, D, Investment AB Öresund

måndag 16 mars 2009

Till döden skiljer er åt

De olika turerna med bonusutbetalningar i olika finansiella företag rullar vidare till att nu också omfatta ett flertal olika försäkringsbolag. Mest prekärt i denna turbulens måste det väl ändå vara för Wanja Lundby-Wedin som ena dagen i radio öppen kritiserade Wallenbergare att profitera på vanliga bolånetagare och företag i SEB där rörliga löner utbetalats i mångmiljonbelopp till toppchefer för att bara några dagar senare komma fram att samma historia också har spelats upp i AMF pension där Vanja själv sitter i styrelsen och gladeligen uppenbarligen tycke att AMF cheferna var förtjänta av lite gratifikation. Men nu var det kanske ett missförstånd eller något eller Wanja?

Säkerligen är det många som nu fått en och annan förtroendeklyfta till sin bank eller sitt försäkringsbolag. Någon kanske tom funderar på att byta bank eller pensionsförvaltare osv. Då kan det vara på sin plats att påminna lite om en lite komplicerande faktor, dödsparagraferna i många pensionsförsäkringar.

Med dödspargraferna menar jag här att det fortfarande idag nådens år 2009 är omöjligt att flytta visst pensionskapital. Flytträtten på pensionskapital är ju återinförd med fortfarande gäller detta bara ”nya” pengar och inte ”gamla” pengar. Ett försäkringsbolag kan således betala ut hur mycket bonuspengar som helst, missköta sin förvaltning osv utan att du som kund kan flytta dina pengar. Dett finns både hos SEB Tryggliv, Skandia, AMF….. Min fru har exempelvis en liten försäkring innestående i en pensionsförsäkring utan flytträtt hos ett försäkringsbolag där Wanja Lundy-Wedin sitter i styrelsen.

Inte direkt stora pengar men ändå en liten slant, ca. 30 000kr har jag för mig. Det är en fondförsäkring med enbart försäkringsbolagets fonder. Jag har inte exakt koll på avgifterna men gissningvis så kanske det är 0,1 på kapitalet plus 0,5% i fondavgift i genomsnitt, AMF är ett bolag med förhållandevis modesta kostnader.
Enda sättet att upplösa affärsförhållandet mellan min fru och AMF är antingen att AMF skulle sälja sin förvaltning till något annat bolag att dom går i konkurs eller om min fru skulle dö…

Förhoppningsvis så får hon leva ett långt och lyckligt liv (tillsammans med mig och försäkringsbolaget AMF), år 2050 så fyller hon 70 år vilket kanske kan ses som pensionsålder för en 80-talist vilket är om 41 år. Om vi tänker oss att försäkringen nu avkastar 5% per år i dessa 41 år(efter bolagets avgifter, dvs totalavkastning på 5,6% per år) så är pensionskapitalet ca. 211 200kr på denna försäkring och under dessa 41 år så har avgifterna uppgått till ca. 23 000kr. Det är kanske inte mycket att bråka om egentligen men låt säga nu att hon skulle vara lite missnöjd på fonderna, eller trött på AMF bonusavtal eller något annat och kanske vill flytta sina pengar till ett annat försäkringsbolag så går inte det. Tills döden skiljer min fru och AMF åt så kommer dom vara ihop och hon kommer betala ca. 23 000kr till AMF…

Hur var det nu Mamma, pappa, barn och försäkringsbolag?

Har du förtroende för din bank? Ge din röst hörd i undersökningen här till höger.

fredag 13 mars 2009

Låt bromsen verka!

Jag har skrivit om det ett antal gånger tidigare om vårt pensionssystem och pensionsbromsar. Försäkringskassan har nu kommit fram med sina beräkningar och det lutar nu mot att de allmänna pensionerna kommer att sänkas med ca. 4% eller ett par hundralappar i månaden för genomsnittpensionären. De med lägst pension (garantipension) berörs inte av sänkning då de nedre delen av pensionen styrs av prisbasbeloppen. Ingen pensionär behöver i Sverige svälta eller gå på socialbidrag även om det givetvis är mycket trist att få sänkt pension med några hundralappar.

Innan jag nu skriver vidare så kanske jag först måste klargöra att jag är född några månader in på 80-talet vilket i denna fråga gör mig jävig, jag tillhör också de som anser att de stora huvuddragen i vårt pensionssystem är mycket bra, även detta gör väl mig jävig idag då ”ingen” tycker det är bra. Vårt pensionssystem är tom kanske bäst i världen. Varför då? Jo därför att det ligger utanför vår statsbudget och pensionssystemet är självreglerande. De allra flesta pensionssystem i västvärlden har inte denna trygghet utan en dålig samhällsutveckling i många länder kan leda till en finansiell kollaps i hela länders ekonomi. Här i Sverige riskerar vi på samma sätt in statsbudgeten istället så fungerar det så att pensionerna helt sonika får sänkas. Pensionsnivåer är således inte en politisk fråga i Sverige utan en fast princip som lades fast med politisk enighet efter vår kris i början av 90-talet.

Att pensioner skall sänkas valåret 2010 går givetvis INTE då 60+ är en alldeles för viktig valgrupp och idag är inte något parti i riksdagen beredda att stå upp för pensionssystemet som en gång i tiden samtliga politiska partier i riksdagen utom vänsterpartiet var helt överens om. Nej nu skall det tas fram räddningspaket, ”tillfälliga” övergångsbestämmelser och gud vet vad. Jag skall inte svära men, ***** populister! Varför vågar inte de politiska partierna gemensamt stå upp för systemet och förklara att vi kollektivt måste ta vår del av kakan. Sedan finns det givetvis dom som anser att dagens pensionssystem är ett spel med aktier och obligationer. Givetvis är det så men en viktig aspekt i pensionssystemet är att vi måste lägga undan pengar för framtiden, förvalta vårt pund. Madrassen är ingen bra lösning.

Varje räddningspaket av pensionssystemet leder ofrånkomligen till att någon måste betala de enda som kan betala är givetvis framtidens pensionärer. Man kan tycka att det är orimligt att pensionärer som jobbat och slitit hela livet skall drabbas av denna finanskris samtidigt är det så att vi måste kollektivt bära ansvaret för samhällets utveckling såväl 40 som 80 talister. Då samhället hamnar i kris drabbar och måste det drabba alla samhällsmedborgare. Bland mina 80-talister gelikar så är arbetslösheten idag på väg upp mot 30%, i varje varsel som sker varje dag drabbas främst 70-80 talister. Genomsnittsinkomsten bland 80-talister kommer rasa betydligt mer än 4% år 2010 om man säger så. Uppsägningspresenten verkar nu bli en extra inbetalningstalong för föräldrarnas pensioner. Till saken hör att 70-80 talister i högre grad än tidigare är beroende av arbete för sin egen pension. Äldre 40talister dom har ”bara” behövt arbeta 30 år för att få full ATP och full tjänstepension. Som 80-talist får man pengar avsatta idag i procentsats som skall räcka tills man är pensionär

Sedan kan jag vara benägen att hålla med om att en liten skattesänkning för pensionärer kanske är på sin plats. Sänk gärna skatten med 400kr jag kan också tycka att det kanske är lite orättvist med så olika skattesatser mellan yngre och äldre, men låt för guds skull bromsen verka, systemet skall vi vara rädda om.
Till 80-talisterna vill jag säga, lev sparsamt, spar pengar, betala av dina lån du kommer behöva varenda slant när du blir gammal. Pensionär kommer du nog inte bli men kanske vi kan trappa ner lite efter 70års dagen.

Cornucopia om samma ämne

Annika Creutzer om samma ämne

torsdag 12 mars 2009

Dessa Wallenbergs...

Så där med jämna mellanrum så brukar man påminnas om det där som kanske inte riktigt är så bra med Wallenbergsfären, de ständigt pågående excesserna eller vad man nu skall kalla det. Det är kompensationsprogram till höger och vänster och mängder med diverse förmåner överallt, dolt och öppet, mängder med seglingstävlingar och resor. Det gäller såväl den ”gröna banken”, industriföretagen som maktbolaget Investor. En hel del ”göms” ju också inom EQT som Investor har stor ägaandel i men där ersättningar, styrelsearvoden mm inte redovisas. Men det räcker nog bra med den där dryga halva miljarden som Investor bränner av på kostnader varje år.

Nu i media verkar det mest skrivas om SEB som mitt under brinnande finanskris , nyemission och inställd aktieutdelning för banken, allt mer tilltagande kreditproblem i Baltikum och till på detta ett statlig ev. bankstöd som kräver bonus och lönestopp. Ja då klämmer banken till med en rejäl lönehöjning. Man kan ju verkligen fråga sig om detta agerande inte kostar mer än det smakar i form av Badwill och kund och aktieägarilska än vad det ”gör nytta”. Men det kan är så att det råder en glödhet arbetsmarknad på högre banktjänstemän, eller inte… Sedan blir jag dock personligen innerligen upprörd över alla dessa kommentar man hittar i bloggar och kommentarer om den söta lilla direktörsflickan, att hon borde ta hand om barnen, att hon bara fått sitt jobb för jämställdhetens syfte osv. Man blir bara trött, hur många män har inte fått sina toppjobb enbart för att dom är just det män och haft rätt manliga vänner?… och trängt undan många minst lika kompetenta kvinnor. Idag är det fler kvinnliga studenter på Handelshögskolan är det är män, I näringslivets topp är det omvända då man gärna umgås med liksinnade även idag 2009, tyvärr beklagligt.

Men åter till detta med löner, Ta bara nya ABB chefen, en total ersättning på 147Mkr för ett års jobb. Jo jag tackar en sisådär 76 000kr plus arbetsgivaravgifter i timmen(!) om man räknar med att han jobbar utan semester och 20 dagar i månaden, 8 timmar om dagen. Han hade nog varit synnerligen dyr att anlita som konsult om man säger så och Annika Falkengrens 10-15 miljoner framstår närmast som försörjningsstöd. ABB verkar heller inte ha några problem med att betala ut många miljoner till folk som inte ens jobbar operativt företaget, ett par miljoner för varje styrelseledamot verkar vara melodin i ABB. Man får väl bäst kompetens så?

Sedan är det ju märkligt att det betalas ut fina bonusar(!) i ett Wallenbergbolag som Stora Enso företaget som knappast har gjort något rätt de senaste 10 åren, knappt tjänat pengar för den delen heller eller nått sina finansiella mål (har man gjort det någonsin?) men bonusar delas ändå ut. Man kan ju undra för vad? Journalisten Per Lindwall (helt klart en av mina favoriter) tror bonusen har att göra med gissningar över antalet kottar på julfesten..beredd att hålla med.

Löner och kompensationssystem är väldigt svårt. Självklart skall anställda i ledande ställning ha riktigt bra betalt! Jag personligen kan också tycka att rörliga lönesystem kan vara bra men däremot så skall dessa bonussystem vara långsiktiga. Kortsiktiga bonussystem leder oftast helt fel. I banker kan dom säkerligen vara direkt skadliga då man då uppmuntrar till att ta risk, går det bra initialt får man jävligt bra med stålar direkt, får sedan samma affärsbeslut långsiktiga dåliga effekter är det knappast något som bekymmrar individen som tog besluten för några år sedan. Ett annat problem är att veta vad som påverkar vad, är det konjunkturen som drog upp resultatet? Var det bra jobb osv? Handelsbanken har ett sympatiskt vinstdelningssystem kan jag tycka, avsättningar till oktogonen om man har bättre lönsamhet är konkurrenterna samtidigt som pengarna låses in långsiktigt och mest består av aktier i det egna företaget. Gamla Carnegies vinstdelningssystem var direkt korkat där vinsten företaget gjorde delades 50/50 mellan anställda och aktieägare varje år. Det ledde till alldeles fel kultur där det kortsiktigt handlade om att tjäna så mycket som möjligt riskerna delades inte 50/50 utan där fick aktieägarna ta hela smällen.

Personligen tycker jag om system som sätter en företagsledning i samma sits som aktieägare. Låt bonus bli utbetalad i av företaget återköpta aktier eller optioner på att få köpa aktier, lås in aktierna/optionerna i 8-10 år, sen kan man få lov att skörda långsiktighetens frukter. Jag tror chefer många gånger klarar av livets nödtorft på den ordinarie chefslönen samtidigt som man sitter i samma båt som ägarna som är de som betalar pengarna samtidigt som dom tar del av vinsten.

Kopiera BSH? -Mailsvar

Hej du har ju skrivit ett antal intressanta inlägg om Warren Buffett och hans investmentbolag. En shysst investerare helt klart och man skulle ju gärna vilja ha hans resurser, mer än några tusenlappar Ett alternativ är ju att köpa aktier i Berkshire Hathaway men skulle man inte kunna komponera en bra akteportfölj som var väldigt lik Berkshire Hathaway med svenska eller i alla fall Nordiska bolag?
Mvh
Jonas


Hej Jonas
Ja det var ju en grannlaga uppgift att ge tips på en aktieportfölj som skall ”kopiera” BSH

Kärnan i BSH är försäkringar, kraftförsörjning, finansiella tjänster och vad man skulle kunna katergorisera som ”Vardagliga ting”. Försäkringsrörelser är något som vi i stort sett saknar på Stockholmsbörsen tyvärr och lika så kraftförsörjning. Ett alternativ kan då vara att gå utanför landet. Finska Sampo äger idag gamla Skandia Sakförsäkring (IF heter dom idag). Sampo är välskött även om det fullt ut inte är ett försäkringsbolag så platsar det helt klart i portföljen. Elkraft är också dåligt med svenska bolag men vad sägs exempelvis om Norska Hafslund? Ett elföretag som får nästan all sin kraft från Norskt strömmande vatten samt att man äger en stor aktiepost i solpanelstillverkaren REC, så vi lägger till Hafslund.

BSH har ju sedan också ett antal välskötta banker i portföljen, för att jämna ut den nordiska balansen så kan man då plocka in välskötta Handelsbanken. Sedan detta med ”vardaglinga ting”. Kläder behöver man ju alltid så HM tycker jag platsar. Coca-Cola är ett stort innehav i BSH och det närmaste man kan komma med Nordiska bolag är kanske danska Carlsberg? Proctor& Gamble är ju svårt att översätta till svenska förhållanden med lite god vilja kanske man kan lägga in i alla fall halva SCA då dom konkurrerar med P&G på ex. blöjor och bindor även om P&G är så mycket mer. Kraft Food (ni vet OLW chipsen..) kanske man kan vara så fräck att man lägger in danska svenska AarusKarlshamn?

Sedan bör vi har med någon form av läkemedel och plåster då både Sanofi Aventies och Johnson&Johnsson finns i portföljen så det får väl bli pillartrillaren AstraZeneca eller NovoNordisk. Det finns ju också en hel del bolag som försäljer industriella varor i BSH och Bufett tycker om starka varumären så man kanske skall lägga in ett företag som Husqvarna också. Sedan har ju Buffett också ett ordinärt olja och gasföretag, ConocoPhillps är ju en jätte precis som Norska Statoil

Sist men inte minst skall vi nog lägga till en stor portion likvida medel, så att man allti har beredskapen. Tja det kanske inte blev så dum nordisk portfölj med 10 innehav?

Hafslund
Sampo
Handelsbanken
HM
SCA
AarhusKarlshamn
NovoNordisk
Husqvarna
Statoil
Likvida medel

Givetvis kan många innehav bytas ut och ersättas av andra tänkbara kandidater.

onsdag 11 mars 2009

Brukar inte vara skrockfull...

Jag tillhör absolut inte kategorin skrockfulla på något sätt, MEN. Den 9 mars når det amerikanska börsindexet sin lägsta punkt på många år indextalet 666 för att sedan vända upp.

I går stänger svenska börsen på..


666 är väl om jag inte missminner mig djävulens tal?

avkastning eller kast?

såg ett intressant diagram härom dagen. helt sonika ett inflationsjusterat avkastningsdiagram över utvecklingen på Ny börsen över 100 år exl utdelningar. Kom dock inte håg vart...

Diagrammet var således konstruerat på så sätt att den årliga inflationen togs bort från kursutvecklingen. I tider av hög inflation så ställer detta höga krav på bra kursutveckling och vice versa. Helt klart nyttigt att se på aktieplaceringar ur den synvikeln, Kursraset 1929-32 var givetvis brutalt men mitt under depressionen på 30-talet så utvecklades börsen i relation till inflationen/deflationen helt okej. Perioden 1966-81 var däremot ett riktigt mörker börsen utvecklades klart sämre än köpkraften i samhället även om kurserna gick upp lite, men vad hjälper det när inflation steg upp i skym? Sen efter 81 så har ju börsen varit en mumma placering när centralbankerna har fått allt bättre kontroll på inflationen oc vinstutvecklingen fortsatt vara bra. Men ändå är det så att tiden från böstoppen 1929 till 1992 så gav börsen ingenting i avkastning(!) realat sett vilket är anmärkningsvärt då de flesta säkerligen sett denna period som en ständigt uppgående kurva som i sjäva verket bara var inflation.

Så vad kan man då dra för lärdom?
Givetvis det faktum att utdelningar betyder mer än man tror. Så speciellt explosionsartad kursutveckling är inte att anta i mångt och mycket någon procent extra per år plus inflationen, men lägg därtill några procent om årets i löpande direktavkastning som i sin tur ökar med inflationen så blir totalavkastningen riktigt god sett över en längre tidsperiod även om det givetvis kommer långa perioder där avkastningen blir skral, som ex. de senaste 10 åren.

Dividens don´t lie som sagt..

Gillar SJ

Först av allt skall jag säga att jag tillhör landets lite mer flitiga tågresenärer i själv verket så åker jag tåg i stort sett dagligen och sitter faktiskt på ett tåg just nu. Tåg är ett mycket trevligt transportsätt, det går förhållandevis snabbt att åka ganska långa sträckor på ett miljövänligt sätt, man behöver inte koncentrera sig på att hålla sig på vägen, man kan slumra in lite om man vill och många gånger har jag hamnat i trevliga resesällskap och fått prata bort en stund om intressanta samtalsämnen eller haft tid till att skriva ett blogginlägg som detta. Faktum är att det trots de fallande bensinpriserna är billigare att åka tåg även om man lägger ut en slant på månadskortet.

I mitt fall så åker jag nästan uteslutande med SJ som tågoperatör så jag tänkte ta tillfället i akt att berätta lite om vad jag tycker om SJ som kund. Som aktiv pendlare är man ju som sagt lite mer ”van” i rollen att åka tåg. Mitt favorittåg med SJ är helt klart dubbeldäckarna, vad nu den modellen heter. Stora fina fönster, sköna säten och ganska så låg ljudvolym. Sitter på ett sådant tåg just nu och skriver. I rollen sedan som pendlare så får man ju av SJ lite förmåner av olika slag, i mitt fall gratis fika, gratis internetuppkoppling osv Med ett svart kort som jag innehar så kan man tom som en lite mer udda förmån tränga före i kön om man skulle befinna sig i den kungliga huvudstaden.

Men det kostar som bekant en slant att pendla även om det är biligare än att köra bil (tro mig jag har pilpendat ToR till ett arbete också). För månadsavgiften så får man också i sann kedjeanda också en massa bonuspoäng, poäng som kan använads till nya resor, mat eller hotellövernattningar. I mitt fall brukar det bli några gratis resor till fjällen ToR. Att fastna i en trafikstockning med bilen är som bekant allmänt frustrerande fastnar man i en tågstockning är det givetvis lika frustrerande men man får i alla fall tillbaka pengarna om man blir 20 min sen i mitt fall brukar det bli ngon hundring eller två tillbaka i månaden, som kan användas till nya resor.

Sedan är det givetvis så att SJ i alla stycken inte är det optimala, förseningar är trista och ibland i en vagn utan värme, burr burr

Men summa summarum, jag gillar SJ trots alla svarta tidingsrubrubiker.

tisdag 10 mars 2009

Årsredovisningar

Nu i de kommande veckorna börjar årsredovisningar distruberas till landets alla aktieägare i börsnoterade företag. Årsredovisningar är det i särklass mest intressanta dokument som den enskilde aktieägaren får ta del av. Det är det bästa dokumenten att se ett företags ekonomiska ställning och välmående. Genom att läsa årsredovisningar så kan svara på många frågor. Exempel, Vad är det för tillgångar som företaget har?

I en årsredovisning kan man allt som oftast hitta de där lite mer detaljerade och intressanta uppgifterna. Samtidigt bör man i högsta grad vara medveten om at årsredovisningen också är ett reklamdokument från företagen. Det är få VDar som skriver i sitt VD ord att man agerat oförståndigt, att de kommande åren ser ut att bli ett svart hål och man inte riktigt vet hur man skall tackla detta. Fler talar nog säkerligerligen i år om att det är lite tufft, ett temporärt bakslag men att vi i vårt duktiga företag har fantastiska möjligheter då vår innovationsförmåga och engagemang är top-of-the-line. Ett säkert tips att komma förbi reklamtjafset är att börja läsa längst bak. Det är på trista svarta och vita sidor som man oftast hittar guldkornen.

Många saker är också förvånande i en årsredovisning. Hur kommer det sig exempelvis att Industrivärden under 2008 fick 20% fler aktieägare? Det normala är annars att antalet aktieägare tydligt följer börskurvan. I tider av uppgångar så är det fler som köper aktier och aktieägarna blir fler i företagen. År 2000 hade exempelvis Ericsson fler aktieägare än någonsin, när sedan aktien går ned så säljer småsparare av aktier så att inför nästa uppgångsfas ha betydligt färre aktieägare.

Är det dags för skogspriserna att falla nu?

Skogsfastigheter är en tillgång som nu under ganska så lång tid i relation till många andra tillgångar haft en mycket god avkastning. Tyvärr har det resulterat i att det blivit allt svårare att ”räkna hem” investering i skog då priset ökat betydligt snabbare än den löpande avkastningen. Sedan kan man ju givetvis också diskutera i vad man skall lägga in avkastningen från skogen, idag sker den normala avsättningen från skogsfastigheter till sågverk och pappersindustri. Kortfattat så gör man plank och bräder eller massaved som används till pappersindustri. Utöver detta så plockar man normalt sett också ut ved ur skogen för att exempelvis värma upp huset. På senare år har det också tillkommit en hel del inkomstkällor såsom kraftigt ökade priser på jakt och fiskrättigheter men också är det inte allt för ovanligt att man också satt upp ett vindkraftverk på en plats som lämpar sig för detta.

Men när det gäller huvudråvaran, timmer och massaved så är det idag en mycket svår situation för skogsägarens kunder. Skogsindustrin har idag en väldigt bevärlig konjunkturiell situation plus då att redan i högkonjunkturen hade de flesta skogsföretag en dålig lönsamhet till följd av en överkapacitet i branschen. I Högkonjunkturen så var det dock glada tider för skogsägarna då priset på timmer och massaved steg kraftigt vilket ökade avkastningen från skogen. Idag när masungnen fått omvänt flöde för att vara lite bildlig så vänds högkonjunktur till lågkonjunktur och nu fullkomligt rasar priset på timmer och massaved. Sågverken har goda lager och lika så gäller detta pappersindustrin. Med största sannolikhet så leder nog denna djupa nedgång till att en stor del av svensk skogsindustrin helt enkelt kommer packa ihop, jag kan aldrig tro att alla nuvarande bruk överlever, minst 20-30% av kapaciteten ska bort. För skogsägaren blir detta nu initialt trist även om priserna på timmer och massaved gått ned så mycket som 25% redan kan det säkerligen falla betydligt mer, till glädje för den starka delen av skogsindustrin men det medför kanske också en ordentlig press nedåt på priset på skogsfastigheter.

Den stora majoriteten av skogsägare är dock av naturen många kloka män och kvinnor, det är få som sågar ned hela skogen för att Pohlman säger att en storm är på väg. Men det gäller nog nu i dessa tider som skogsägare att vara stadd i kassan med låga likviditetsbehov för skogen (räntor på ev lån ex..) samt inte minst att jakten på alternativa inkomstkällor nu kanske intensifieras. Skogen är en av Sveriges vikigaste råvaror och kommer nog säkerligen så förbli (i alla fall till den dagen vi börjar gräva i våra enorma uranreserver) sedan är frågan vad vi skall använda den förnyelserbara skogen till. Värme? Papper? Husbyggen? jakt och fiske? Biodiesel? Blöjor?, hugga ned och göra till åkermark?.....

måndag 9 mars 2009

Vad skulle den sparbanksrörelsen i Östeuropa att göra?

Dagens stora ägarrockad där sparbanksstiftelsernas gemensamma ägarbolag förlorar kontrollen över Swedbank. Orsaken är likartad till fallet Mats O Sundqvist där allt för mycket lån i förhållande till tillgångarnas och där till slut långivarna fick kalla fötter och plockade in sina panter i detta fall aktier i Swedbank som har tecknats i nyemissionen, plus extra aktier som utgjorde säkerheten för detta lån. I stort sett blir man av med i alla swedbankaktier och stiftelsernas gemensamma ägarbolag för swedbanksaktierna kommer nu att avvecklas och varje enskild stiftelse kommer ta över spillrorna av ägandet. Sparbanksstiftelserna har haft till uppdrag att förvalta ägandet i Första sparbanken sedermera Föreningssparbanken och nu på slutet Swedbank samt också givetvis också den lokala sparbanken. Kvar blir nu bara de lokala sparbankerna. Banker som Bergslagens sparbank och Varbergs sparbank t.ex. Betydligt bättre skötta företag än Swedbank…

Jag tror ett grundläggande problem är att Swedbanks ägare (sparbanker och sparbanksstiftelser) inte tillräckligt mycket har ägnat sig åt god ägarstyrning. Den stora expansionen framförallt österut är främst driven av tjänstemän inom swedbank och på detta har sedan Swedbank agerat som om banken var den som ägade sparbankerna och inte tvärt om. Hunden har helt enkelt dragit så hårt i kopplet att ägaren nu tappat greppet. Idag med facit i hand är det säkerligen många som med efterklokhet funderar på vad Tomelilla sparbank skulle göra i Ukraina…

Det finns dock ett antal mycket stora förlorare i ägarkarusellen i Swedbank. Svensk kultur och idrott samt viss forskning. Jag är själv uppvuxen i en by med en stark och välskött sparbank (Utsedd till årets bank av tidningen privata affärer mitt under den svenska finanskrisen i början av 90-talet) Det är en bank som allt som oftast tjänat ganska bra med pengar och i och med att sparbanken ägdes utav en lokal sparbanksstiftelse så slussades dessa vinster tillbaka till det omgivande samhället. En idrottsklubb fick en klubblokal renoverad, en boulebana byggdes åt pensionärer, en läktare sattes upp i idrottshallen, hembygdsföreningen fick stöd och listan kan göras väldigt lång. Jag kan medge att jag är lite svag för detta sparbanksideal där vinstpengar stannar ”i bygden” och kan känna stora frågetecken med varför dessa lokala sparbanker skall driva en internationell affärsbank. Har man då inte tappat sina rötter?

Vinnare kan man också tänka sig det fanns ju några sparbanker som vägrade teckna aktier i nyemissionen och som idag har väl utvecklade kanaler för att kanske bedriva bankverksamhet utan Swedbank. Vem vet kanske klipps banden mellan sparbanker och Swedbank allt mer? Dessutom kanske vägen nu ligger öppen för sturukturaffärer?

Glädjande tillägg. "min gamla sparbank" (som jag dock inte är kund i) och dess stiftelse verkar dock ha klarat sig hyfsat bra. Fortfarande 700Mkr i obelånade tillgångar i stiftelsen och man har idag skickat ut ett pressmeddelande om att man fortsatt kan stötta bygden i olika projekt, man skickar i samma meddelande också ut informationen att "banken" är en av sveriges mest solida banker med en soliditet på ca. 22% (Affärsbankerna ligger runt 4-7%) och 1Mdr i likviditetsreverv (vi pratar om 8 bankontor). Banken är också helt fristående från Swedbank och har i dagarna beslutat sig för att sluta sälja swedbanks försäkringar utan istället samarbeta med ett lokalt försäkringsbolag.

Nästan så man blir nostaglisk..

torsdag 5 mars 2009

Vi bör ha något på lut

Det är alldeles uppenbart att en av de största utmaningarna "i framtiden" är att på ett bättre

Allas vårat Vattenfall verkar tycker det är en bra idé att lån upp pengar och köpa ett europesikt energibolag för 95Mdr. Dom skall visst ha en del kärnkraft, kolkraft och Naturgas. Jag har ju skrivit en hel del om Vattenfall så jag tänker inte fördjupa den diskussionen mer än att säga att jag personligen anser det fel att statliga Vattenfall expanderar ut i världen med mängder av ändliga energiresurser. Dagens kris handlar mycket just om riskerna med energiförsörjningen och globaliseringen och det är allt mer uppenbart att länder vars energiförsörjning hänger på en elkabel eller pipeline från grannlandet. I själva verket är det så att energiförsörjning är och förblir ett nationellt intresse. Det svenska behov av el, kraft, drivmedel mm bör vi först och främst tillverka här. Att vi svenskar äger ett kolkraftverk i södra tyskland är en inte lika god energilösning även om den givetvis kortsitkigt kan vara en ekonomisk god investering.

Ta bara detta med Svartlut. Nu är jag inte på något sett en tekniker men svartlut är en restprodukt pappersbruk som använder sig av sulfatmetoder (ex. Munksjä Aspa Bruk) med gran som råvara. En förgasning av svartlut och "vips" så får man biodiesel som går att stoppa i varje dieselbil utan några justeringar. Grunden är träd som är en förnyelsebar resurs med hyffsad omloppstid. Idag använder vi svartlut som avfall.

Men ett av Wallenbergstifelsernas större forskningsanslag handlar om att gör denna restprodukt kommersiellt gångbar. Bra Wallenbergs!

På tall så finns ju sedan restprodukten tallolja, ur det kan man göra mycket. Metanol går ju också tt tillverka ur trädråvara, då blir det nog lite mer zum-zum i trafiken...

varför har vi Svenssons inte några reserver?

Idag läste jag på DIs internetsida om en sifoundersökning som är beställd av Swedbank om oss svenskars tillgångar. resultaten är enligt mig skrämmande, Var tredje svensk som du träffar på konditoriet, i sportaffären eller i trafiken har alltså mindre än 10 000kr i "snabbt" realiserabara tillgångar.

Man kan alltså dra slutsatsen lite hypotetiskt att många efter de senaste årens enorma utveckling på fastighetsmarknaden exempelvis har stora "övervärden" i sina bostäder men man kan ju undra hur mycket det hjälper om du inte har någon likviditet!! En krachad tvättmaskin, en bil på service och en dyr tandläkarräkning på samma månad och en hypotetisk miljonär hamnar direkt i likviditetsbrist och får problem med sin privatekonomi. Många kanske inte direkt lever på kredit men väldigt många verkar leva ur hand i mun, tyvärr.

Samtidigt ställer detta också det svenska samhället på stora påfrestningar. En försenad utbetalning från Försäkringskassan om föräldrapenning eller sjukrskrivning ledar för en tredjedel i det närmaste till en katastrof. Visst är det så att vi skall ställa höga krav på våra myndigheter med snabba handläggningstider och professionell hantering samtidigt måste det vara var och ens ansvar att livhanken inte hänger på ett exakt månatligt kassaflöde. Ta bara vår förmåga att hantera en ev. samhällskris, hur bra blir den?

Hur skall vi göra för att komma tillrätta med detta i Sverige? Vi har i detta landet en av de bästa ekonomiska resuserna, våra löner är internationell höga, våra tillgångar är stora. Varför lever vi så bräckligt?

onsdag 4 mars 2009

Myggan Buffett

Warren Buffetts konglomerat och investeringsföretag Berkshire Hathaway avlämnade för någon vecka sedan årets "letter to shareholder" som är ledningens beskrivning över hur året har utvecklats sig för bolaget och en andra massa skrivningar om ekonomin i stort.

Liksom tidigare år så dokumentet fullt av så väl humoristiska inslag som allvarliga förmningar om den ekonomiska utvecklingen. 2008 var ett väldigt speciellt år för Berkshire då substansvärdet i företaget minskade med 9,5%, det resultatet är det sämsta resultatet någonsin för Buffett vilket säkerligen också förklarar allvaret i denna ekonomiska kris, samtidigt är det så att BSH i relation till S&P 500 gör sitt bästa år på ca. 25 år, -9,5% är över 25% bättre än börsen i fjol.

I sin årsbeskrivning så gör Buffett liknelsen mellan kollapsen i det finansiella systemet och utbrott av en könssjukdom. När det väl kom fram att någon var smittad så visade det sig att de flesta finansbolag hade legat med varandra.

Tittar man på utvecklingen i BSH så finns det sm alltid bra och dåliga investeringar. I vissa fall så har man haft investeringar där årets avkastning varit -90% men detta täcks upp av ett ständigt fint inflöde av pengar in i BSH med hjälp av de helägda bolagen. Plus givetvis det faktum att BSH de senaste åren varit väldigt stadda i kassan med väldigt stora reserver av cash och obligationer.

Av de helägda bolagen så framstår allt mer MidAmerican (där BSH äger 87%)som en riktig pärla och där värdet ökar mer och mer. MidAmerican är en av USAs allra största kraftföretag med en nettovinst efter skatt mm som uppgår till 1,8Mdr dollars. Sedan Buffett tog kontroll över bolaget så har man också slutat med aktieutdelningar och allt kassaflöde i MidAmerican återinvesteras i företaget. I år har man fortsatt att satsa hårt på vindkraft och man är idag USAs allra största producent av vindkraftsel med 794MWh.

Försäkringsrörelsen som är en annan grund i BSH har också haft ett hyffsat år även om vinsterna är sänkta sedan i fjol. Men att tjäna 2,8Mdr dollar ett år som detta i den finansiella krisen kan nog ses som ett styrkebesked. Däremot så får konsumtionsbolagen det allt svårare när Joe Average har fått mindre pengar i kassan. Buffett har en solid grund i denna verksamhet där man i stort sett inte har några lån alls men Buffett varnar om att här kommer de bli än mer besvärligt de kommande åren och viinsterna kommer att sjunka.

Aktieportföljen (I aktieportföljen redovisas företag med mindre än 20% ägarandel) har däremot inte varit någon större hit under 2008, framförallt tilläggsinvesteringen i ConocoPhillips har varit bedrövlig men likväl avslutar man året med ett marknadsvärde på 49 Mdr dollar si så där 4ggr större än investors substansvärde. Coca-Cola är största innehavet tätt följd av Wells Fargo och Proctor & Gamble.

Buffett skriver också i letter to shareholder att statsobligationer är direkt övervärderade och något som inte lockar och årets preferensaktieköp i Goldman, Genereal electric och Wrigleys det ser Bufett rätt och slätt som obligationsinvesteringar med en hygglig ränta. Man har också tvingats sälja lite aktier för att finansiera dessa investeringar.

Så var det detta med att Buffett skriver att han i nuvarande läge citat, feel like two hungry mosquitoes in a nudist camp. Juicy targets are everywhere.

tisdag 3 mars 2009

Reatider?

I låg konjunkturens spår så dyker det upp allt mer möjligheter att köpa på realisation och nu pratar vi kanske inte bara om aktier. Kronofogdemyndighten annonserar var och varannan dag om auktioner på bostadsrätter, bilar och här i närheten säljer kronofogden också en pizzaungn.

Företaget kvarndammen som mestadels säljer begagnade bilar från diverse finansbolag fyller nu på i ladorna med konkurs bon och också så säljer man nu ut material från förvarsmakten. Mycket skräp givetvis men också några godbitar kanske. Kanske 31st Isolerkärl som är perfekta till varm saft och pytt i panna i stora lass. Eller varför inte ett paktet med 1130 stycken (!!) handdukar, kanske en kokspis, kan vara bra att ha vid nästa strömavbrott. Så här i vårvintertider så kanske man också vill utöka skidförrådet och då kan man bjuda på 25 pallar(!) "vita blixten", sissådär 920 par skidor och drygt 1000 stavar...Det räcker väl till hela armén idag?

Sedan dyker det som bekant också upp lite mer udda objekt i utförsäljningar. Vad sägs om att bjuda i Investment AB Carnegies pantrealisation av AB skrindan. lägsta bud som accepteras är dock 25 Mkr men kan kanju gå ihop med några vänner.

Dock så är det ju som bekant en del innehåll i paktetet. Det viktigaste av allt är nog att man per autmatik blir bjuden på en och annan kopp kaffe på Handelsbanken då man får med sig lån därifrån på ca. 6 Mdr plus 2,5 mdr till lite andra banker. En väldig massa fastigheter finns också i innehållet genom bolagen Fabös och Norrvidden. Ett par hyfsade aktieposter är också med. 6:e största ägarpost i Industrivärden och lite drygt 19,5 M aktier i Fabege. 2,3 M aktier i Öresund, 915 000A-aktier i SCA, 55k aktier i Avanza, 2,4 M aktier i Hexpol, 55 M aktier i guldgruvor oc utöver detta mängde med "mindre" aktier poster med någon miljon här och där...

Länk till prospektet

Någon som är sugen på att slanta för för Skrindan?

fick ett mail...

Hej Stockman,
Jag har läst din blogg ganska länge och tycker du lägger ner tid på att skriva många bra och läsvärda blogginlägg. Men jag har svårt förstå om du är optimist eller pessimist? Bull eller Bear?

tjing och hälsningar
Bloggläsaren


Ja du bloggläsaren jag vet knappt om jag själv direkt vill lägga in mig i något fack med en bestämd uppfattning om det är upp eller ner som gäller.

Det finns som bekant två sidor på alla mynt (tom guldmynten) och lika så finns det många goda argument både för att vara superpessimist och ställa in sig i de positivas skara som du kanske tom har läst om här på denna blogg. Generellt så tror jag faktiskt att allt för många fokuserar allt för mycket på någon form av mer elle rmindre kvalificerade gissningar om att aktiemarknaderna skall ta den ena eller andra vägen. Min personliga uppfattning är att vi istället mer bör fokusera på företagens långsiktiga förmåga att generera avkastning till dessa aktieägare.

De flesta slits väl mellan att tro att många vinster kommer sjunka de kommande åren medan att aktien i gengäld också är lågt värderad och i sina investeringsbeslut som slits man mellan girighet och rädsla vilket är fullt naturligt.

Piska på, Qviberg!

Mats Qviberg som om jag har för mi också är ordförade i Non smoking generation gör idag ett utspel mot tobak under rubriken "fram med piskan" i en krönika i Veckans affärer. Jag är benägen att hålla med Qviberg. Tobak är och förblir en i högsta grad onödig och skadlig produkt och det är i högsta grad kostsamt för folkhälsan att upp mot 40% av lanet 17 åringar röker.

Men förbud av tobak som Qviberg förespråkar? Nja, men en skattehöjning på ett par hundra procent hade jag gärna sett.

måndag 2 mars 2009

Varför denna hetsjakt på Gardell?

E24 verkar idag ha en liten artikelserie om Volvo och Christer Gardell och den normalt så duktige skribenten Torbjörn Isacsson har en artikel med titeln "Gardell bär ett tungt ansvar" och det skriv hur Gardell mjölkade Volvo på miljarderna medan anställda fick går från hus och hem.

Jag kan personligen tycka det är väldit märkligt att någon kan anse att Gardell skall skall till ansvar för Volvo kräftgång och numera allt mer tilltagande kristillstånd. Christer Gardell böjade att köpa aktier i Volvo under våren 2005 om jag inte minns fel. Aktier i ganska stor upplaga och han var ett tag andra största ägare i Volvo fram till att andra storägare ick på offensiven. Det var Volvo själva som bjöd in Christer Gardell till dans genom allt för passivt styrande av företaget under perioden 00-05.

Det Christer Gardell hade på kornet var att han tyckte Volvoledningen agerade felaktigt när man byggde upp stora reserver utan att ha någon uttalad förvärvsambition samt det faktum att att det i Volvo fanns stor möjligheter till förbättringar då Volvos marginaler var betydligt sämre än konkurrenterna. Han uttryckte också sin tankar om att det kanske inte var fullt så klokt att bedriva så skilda verksamheter i samma företag.

Så här några år efteråt så kan man givitvis diskutera det kloka med stora utdelningar och på det extrautdleningar som i kombination med stora dyra förvärv urholkat Volvos läge i denna kris. Men är detta något som vi skall ställa Christer Gardell som ansvarig för?

Absolut INTE. Gardell har i själva verkat inte haft något inflytande i Volvo över huvudtaget. Någon styrelserepresentant för Cevian/Violet har inte blivit invald och det är väl nästan så att Cevian inte ens bevittnat en bolagsstämma i Volvo ännu? Vi kanske lika gärna då kan hänga ut Bosse 54 år i Onsala med 400 Volvoaktier som den som bär ansvar för Volvos kris eller?

I själva verket är det Volvos ledning och styrelse som skall ställas till ansvar för de senaste åren, de dyra förvärven och de stora utdelningarna. Bolaget byggde upp alldeles för stora reserver utan någon större plan och med dålig kommunikation till marknaden. Man tog inte tag i sina lönsamhetsproblem i tid. När man väl bestämde sig att vara lite mer frikostiga med pengar så kom man samtidigt på att några bolagsförvärv kanske vore trevligt...på toppen av en högkonjunktur.

Detta är nu samma bolagsledning som av styrelsen nu föreslås får lite extra betalt, Bra tajming minst sagt när nu bolagets metallarbetare får sänkt lön. Det känns väl logiskt?, eller inte.

Det Volvo saknar är och förblir en ägare av kött och blod. Någon som styr Volvo ur ett ägarperspektiv. Idag styrs Volvo av ett gäng direktörer med förkärlek för seglingstävlingar och teknikmässor. Det är Leif Johansson och Finn Johnsson som bär ansvaret inte en av många delägare i firman.

För övrigt så tror jag det kan vara bra att inom några år dela upp/sälja av delar av Volvo koncernen och koncentrera sig till kärnan. Långsitkigt kommer säkerligen denna kris bara vara bra för AB Volvo.
Gadgeten innehöll ett fel