torsdag 31 juli 2008

Vi har alla behov av reserver



När jag gjorde värnplikten för ung 10 år sedan så gjorde jag detta på ett jägarförband som gruppchef. Förutom att det var mycket "karaktärsdanande", fysiskt krävande och roligt så lärde man sig också mycket saker som man har nytta av i resten av livet. Tex. Vikten att alltid ha en plan B och vikten att alltid har reserver i alla lägen. Alltid tillräckligt med mat och andra förnödenheter, alltid regnkläder, en chokladbit och alltid vara förberedd på att det kanske inte alltid blir som man först planerat. På nätet kan man idag läsa om att SEB gjort undersökningar om svenska hushållens förmåga att klara av oförutsedda utgifter på ex. 30 000kr. Slutsatsen som SEB drar av undersökningen är att ung. 2 miljoner svenskar inte skulle klara av utgifter eller inkomstbortfall på 30 000kr utan att behöva låna pengar. Det är alltid lätt att få skrämselhicka när det blir allt fler undersökningar som visar på att svenska hushållens buffertar blir allt skralare detta samtidigt som bankernas utlåning ökar allt mer kvartal för kvartal.

Det är alltid lite intressant för att ha förståelse hur svenskarnas finansiella tillgångar är fördelade när man diskuterar hur rika eller fattiga det svenska folkhemmet är. De allra största tillgångarna som det svenska folket har i förmögenhet är övervärden i fastigheter. Dvs att fastigheter och bostadsrätter som man äger är mer värderade är vad individen har pantsatta lån på. Med tanke på att huspriserna stigit upp i skyarna de senaste åren är det inte svårt att ha förståelse för att så är fallet att det finn mycket tillgångar i övervärden. Det finns vidare olika undersökningar/gissningar om hur hög belåningsgraden är på genomsnittsfastigheten i Sverige och jag tror att de bästa gissningarna brukar ligga att belåningsraden i genomsnitt ligger runt 65-80%% av fastighetens värde dvs även om fastigheterna har stigit många hundratals procent i värde är det många som också lånat upp fastigheten för att t.ex. köpa en ny bil. Med tanke på genomsnittspriser på villor och lägenheter så är det väl tänkbart att herr och fru medelsvensson har idag ett övervärde på ett par hundratusen eller upp mot en halv mille. Givetvis mer ju äldre man är och desto mindre ju yngre man är. Övervärdet i sig genererar dock ingen avkastning såsom ränta och utdelningar etc. Så man kan nog inte räkna med att det är en högavkastande tillgång. Skulle svenska fastighetspriser vända ner kraftigt så skulle svenskarnas förmögenheter snabbt gröpas ut.

Nummer två på medelsvenssons förmögenhetslista är tillgångar i form av pensionsförsäkringar såsom avtalspensioner, privata pensionsförsäkringar, PPM kontot mm. Detta är ju pengar som är bundna och som på ålderns höst med största sannolikhet kommer användas för att leva i vardagens bekymmer. Även här är det frågan om pengar som inte kan användas här och nu för de flesta. Herr och fru medelsvensson lär nog också här ha några hundratusen i pensionsförsäkringar med stora olikheter mellan olika åldrar. Pengar som dock med tiden på lång sikt förhoppningsvis kommer växa till sig några procent mer än inflationen i alla fall.

Först på platserna därefter kommer pengar som vi kan använda här och nu.

När det gäller aktier så har jag för mig att genosnittssumman som varje svensk har i aktier är ung. 40 000kr. Däremot är det i denna kategori enorma skillnader mellan de som äger mest aktier såsom t.ex. fredrik Lundberg och de som äger allra minst aktier dvs dom som inte äger en enda aktie eller som statsminister Fredrik Reinfeldt som jag har för mig ägde 7 aktier i SEB värda knappt en tuenlapp. Så den faktiska summan som herr och fru medelsvensson har i aktier som medianfamilj är säkerligen mindre än 40 000kr mer troligt är nog att man äger en börspost i Ericsson, Telia, Swedbank eller Volvo. Antalet svenskar som äger en välspridd portfölj på lite olika sektorer och knappa 10-talet innehav är nog inte direkt hög säkerligen enbart en på hundra individer eller något.

Desto vanligare är däremot att vi äger aktier via omvägen på banken genom fondsparande. Snedfördelningen när de gäller fonder är säkerligen inte riktigt lika stor som när det gäller aktier även omå. den givetvis finns och är ganska stor ändå. Medianfamiljen äger med största sannolikhet mer pengar i fonder än pengar i aktier. Att man har pengar på bankboken är nog någonting som alla har i mindre eller större omfattning. Pengar på bankonton är ju det som ökat mest sista året tillskillnad från fonder och aktier där det både varit nettouttag och förmodare värdenedgångar men även här är det inte frågan om några enorma summor i medel och median.

Varför har det då blivit på detta sätt att 2 miljoner svenskar inte klarar av utgifter på 30 000kr utan att låna pengar och hushållens skuldsättningsgrad tenderar att öka? Säkerligen är den största förklaringen att det verkligt stora finansiella tillgångarna har vi i form av samhällsgemansamma pengar såsom t.ex. arbetslöshetsförsäkringar, sjukförsäkringar, socialförsäkringar och garantipensioner. Tillgångar som dessa minskar ju behovet av egenfinansierad trygghet i form av buffertar, aktier och pengar i madrassen. Blir vi sjuka mer än 14 dagar får vi pengar från staten och är ekonomin fullständigt i botten så får vi socialbidrag. Det finns nog också ett närmast massivt poltiskt stöd för att vår svenska modell skall behållas även om det ibland kan blossa upp till "hårda strider" och debatter huruvida procentsatserna skall vara 65, 70 eller 80%. Men sanningen är nog att vår välfärd i form av dessa enorma gemensamma tillgångar kommer utsättas för massiva påfrestningar i form av högre sjukvårdskostnader (år 2040 är denna beräknad att vara dubbelt så stor som idag+inflation) och i form av allt högre pensionsutbetalningar. Jag gissar att man som 80-talist måste vara beredd på att dagens alla förmåner inte blir lika generösa i framtiden då vi helt enkelt inte kommer ha råd. Vi måste då helt enkelt lära oss hålla hårdare i kreditkortet samt ha lite mer pengar i madrassen in case of emergency. SEBs undersökning visar tyvärr att de som har allra sämst möjligheter att klara av kostnader på 30 000kr är individer i åldern 18-29 år och det finns också könsskillnader i att det är kvinnor som har sämst möjligheter. Tråkigt med dessa stora generations och könsklyftor.

På bild, norra delen av stora sjöfallets nationalpark

onsdag 30 juli 2008

Några ord om dagens börsförlorare


Låskoncernen AssaAbloy tillhör en av dagens besvikelser på börsen och skälet till detta är säkerligen att bolaget återigen aviserar ett strukturprogram av engångskaraktär samt att man flaggar för något lägre tillväxt under 2008 och 2009. Syftet med programmet är att bolaget återigen skall se över strukturen på bolagets produktionsanläggningar främst i sk. Högkostnadsländer. Några egentliga fel på bolaget resultat är det egentligen inte frågan om utan det är ett ganska förväntat resultat med en ganska svår marknad i Europa och USA, något förbättrade marginaler överlag, en god tillväxt i t.ex. Kina och, en dollar som drar ned vinsten i kronor räknat och några små problemområden. Sammantaget gör detta att vinsten per aktie ökar i måttlig takt med ett par procent sedan fjolåret vilket var ganska väntat. När det gäller det lite mer ljumna framtidsutsikterna har detta givetvis sin grund i den allt mer avsvalnande amerikanska konjunkturen.

Det svaga ekonomiska utvecklingen i USA och i vissa delar av västeuropa påverkar självklart bolaget negativt då nybyggnationer sjunker allt mer framförallt på bostadssidan (Assa är ganska lite exponerad mot detta) men även också på den kommersiella sidan. Men i grund och botten har Assa en mycket stabil verksamhet som i övervägande del handlar om eftermarknad och en ökad säkerhetmedvetenhet i samhället. Assa är det i särklass mest globala företaget inom sin nisch men då säkerhetsnivån överlag ligger betydligt lägre i te.x. Asien och Afrika än den gör i EU och USA så leder detta till att en övervägande del av försäljningen hamnar i den "gamla ekonomin" även om t.ex. bolaget gärna är ivriga att berätta om att t.ex. mer än hälften av samtliga hotellrum och idrottsanläggningar i Peking vid OS kommer vara skyddade av AssaAbloy produkter detta medför en måttlig tillväxt idag. Det som jag tycker är desto mer imponerande är hur bolaget kan ha så starka marginaler som man har i dagsläget i framförallt USA. Mycket verksamhet som har att göra med fastigheter i USA i alla former har sett kraftigt sjunkande marginaler och avtagande tillväxt. Trots den bromsande tillväxten i USA så visar ändå Assa marginaler på över 20% med bruttomarginaler på mer än det dubbla. Vilket säger en hel del om hur starkt varumärket AssaAbloy är och hur stabil verksamheten trots allt är.

Personligen är min uppfattning att bolaget gör rätt när man idag prioriterar främst tre områden som jag uppfattar det. Ökad lönsamhet framför hög tillväxt, ökad satsning på teknikutveckling samt kompletterande förvärv. När det gäller lönsamhetssatsningar framför offensiv tillväxt tycker jag detta är synnerligen klokt i ett läge där ekonomin bromsar. God lönsamhet är alltid A och O i något sämre tider sedan kan man då med fördel använda denna styrka som lönsamheten skapar för att expandera när ekonomin återigen hämtar sig särskilt viktigt med lönsamhet är det om man köpt mycket bolag vilket Assa verkligen gjort. Bolaget satsar också offensivt på teknikutveckling på bolagets produkter en satsning som jag också kan känna sympati för då detta på lång sikt förhoppningsvis kan hjälpa till att driva den organiska tillväxten och göra att kunderna vill byta upp sig till högre säkerhetsnivåer. En god produktutveckling håller också konkurrenter på behörigt avstånd. Då AssaAbloy i mångt och mycket helt saknar globala konkurrenter medför ju detta också att Assa globalt kan sprida bra säkerhetslösningar vilket Assas framförallt lokala konkurrenter har svårt att klara av. Låsmarknaden präglas som sagt mycket av konservatism och standardprodukter som gäller för olika marknader och kan Assa skapa högre produktvärde gärna också produkter med mindre råvaror är detta något som långsiktigt kommer gynna aktieägarna.

När det gäller kompletterande förvärv så har ju AssaAbloy alltid varit ett förvärvsvilligt bolag som i mångt och mycket har förvärvat den position man har idag på den globala marknaden utifrån ett svenskt och ett finskt ursprungligt bolag. Idag med den marknadsposition som bolaget har handlar det kanske inte lika mycket om att förvärva volym på samma sätt som tidigare utan mer göra kompletterande förvärv inom nya segment, nya geografiska områden samt vissa former av teknikkunnande som är intressant på lång sikt. Förvärvet av Bodean som är Kinas största låstillverkare måste dock ses som ett bra långsiktigt steg att vara med på en förmodat god utvecklingsäkerhetsmarknaden i kina. AssaAbloy är ett ganska dollarkänsligt bolag då stora delar av bolaget intäkter skall räknas om till svenska kronor. I jämförelse med fjolåret tappar bolaget t.ex. flera procent i omsättning och vinst till följd av en allt svagare dollar. Däremot påverkas inte bolaget marginaler då Assa har produktionsanläggningar i respektive marknad där man finns. Många andra bolag har många gånger t.ex. produktion i Sverige och Europa och försäljning i USA i ett sådant tappar ett företag konkurrenskraft utöver lägre marginaler. I AssaAbloys fall har man bättre skydd mot större valutasvängningar även om det är tråkigt när siffrorna skall räknas om.

Bland analytiker och kommentarer runt bolaget märker man att många har börjat tröttna på bolagets alla fleråriga besparingspaket och nu när ytterligare 700-800 Mkr skall avsättas under hösten till ett sådant så kanske det inte är så konstigt att marknaden rynkar på näsan och sätter en lägre värdering på bolaget. Samtidigt måste man med facit i hand konstatera att de senaste programmet varit ganska framgångsrikt och marginalerna kryper sakta men säkert upp och avkastningen på kapitalet förbättras med tiden i långsam takt. Bolaget har dock långsiktiga målsättningar som är högre än idag och når man upp till dessa inom några år medför detta att bolagets vinster kommer öka i snabbare takt än försäljningen samt att även utdelningarna kan tänkas bli mer frikostiga med tiden. Enligt mig gör Assa rätt när man i detta osäkra makroläge prioriterar lönsamhet som sagt. För min del får man gärna avsätta lite pengar idag om det leder till förmodade marginalförbättringar som gör att framtidens vinster ökar betydligt.

AssaAbloy är säkerligen inget kortsiktigt klipp på börsen då det egentligen saknas triggers och i mångt och mycket är ganska tråkigt eller vad man nu skall säga. Många andra bolag värderas likt Assa ganska lågt men det är min uppfattning att ett företag med Assas kvaliteter långsiktigt är bra aktie att äga, på lång sikt. Bolaget har en synnerligen stark marknadsposition och varumärke (hur många kan nämna lås som inte finns i Assakoncernen?), goda och uthålliga marginaler och en förmodad bra avkastning på kapitalet som sysselsätts och därtill att fysisk säkerhet präglas av mängder med kravstandarder och liknande medför detta att det runt företagets marknad finns stora "skyddsmekanismer" som förhindrar konkurrens framförallt på det globala planet. Det finns skäl att vara långsiktigt positiv anser jag.

På bild, Närkeslätten sedd från klätterklippan vid Rosendal där jag var häromdagen

torsdag 24 juli 2008

Tunga dagar för Industrivärden


Investmentbolaget industrivärden har minst sagt en tunga dagar i närtid då såväl Ericsson, Volvo, Handelsbanken, SSAB, Sandvik och SCA kommer med besvikelser till kvartalsrapporter för aktiemarknaden vilket då resulterat i nedgångar för respektiva aktie. Vilket givetvis också slår mot huvudägaren Industrivärden.

I Handelsbanken är det stora kreditförluster till följd av en befarad konkurs hos en svensk företagskund. Vilket företag som denna specifika kund lär det nog spekuleras i affärspressen den närmsta tiden och senaste ryktet är en högt skuldsatt underleverantör till IKEA. I Just detta fall måste man nog ge viss kritik till riskbedömningen på det aktuella kontoret då utlåningen måste ha varit betydligt större än bolagets säkra tillgångar om man på just denna enda affär kan förlora flera hundra miljoner. I övrigt så levererar SHB ett stabilt resultat med det största kvartalsmässiga räntenettot i bolagets historia men där detta inte kan väga upp kreditförlusterna och minskade provisionsintäkter till följd av nedgångar på de finansiella marknader. Även bolagets likviditetsportfölj har fått sig ytterligare en smäll med värdenedgångar på främst bostadslånerelaterade obligationer i USA. Det är också tuffa tider att bedriva bankverksamhet i Storbritannien där SHB expanderar för fullt genom att öppna allt fler kontor vilket slår mot lönsamheten där många kontor idag inte bär sin kostnader i förhållande till intäkter. Det är nog lite av en blixt från klar himmel dessutom att klassens stjärna Handelsbanken nu åker på omtenta då bankens kreditförluster nu är bland de högsta i sektorn, Det krävs nog för att Handelsbanken skall återfå förtroendet på aktiemarknaden att banken kan visa att dessa händelser är av engångskaraktär.

Den andra besvikelsen på börsen är telekomjätten Ericsson och jag är alldeles för dålig insatt i företagets verksamhet och marknad mm. Så jag avböjer nog att skriva någonting alls då andra kan betydligt mer om Ericsson än mig. I vart fall är bolagets aktie ner kraftigt på börsen på rapporten.

Sandvik rapporterare i förra veckan och det går fortsatt bra för bolaget med en god underliggande tillväxt men man drabbas av valutor, lager, kostandsökningar mm. Som gör att bolagets marginaler sviktar och som bolaget nu möter med rationaliseringar bla. På personal. Jag tror inte det är någon fara för Sandviks utdelning utan tror tvärt om att det blir en höjning av utdelningen till våren.

I fallet Volvo är så gör bolaget sin största kvartalsvinst på mycket länge och i dagsläget så tjänar Volvo mycket pengar men det finns hos Volvo en oro inför framtida konjunktur inte minst i USA och dessutom kostnadsinflation på t.ex. stål. Överlag går dock Volvo bra idag och vilka fantastiska orders som Volvo Aero dragit in sammanlagt 90 Mdr(!!) under 40 år(!!) det blir något för analytiker att kassaflödesberäkna. Jag tror inte det är någon fara på taket för att Volvo skall behöva sänka sin aktieutdelning utan här blir det stor direktavkastning till Volvos ägare. Volvo är ett stabilt bolag idag som klarar av att möta en sämre konjunktur.

Idag så var det sedan dags för både besvikelser från SSAB och SCA. I SSAB fall handlar det om närmast skenande kostnader och något mer osäkra framtidsutsikter. Något fel på resultatet här och nu är det dock verkligen inte utan vinsten ökar kraftigt sedan förra året givetivs mycket tack det stora nordamerikanska förvärvet förra sommaren men egentligen går hela företaget rakt igenom mycket bra i dagsläget. För egen del tycker jag det också nu är positivt att bolaget kraftfullt betat av sin stora låneskuld och bolaget är nu snart nere på normal/bekväm skuldsättningsnivå i enlighet med bolagets finanspolicy. Mao kan man säkerligen se fram emot en ganska stor utdelningshöjning vid kommande bolagsstämma med tanke på bolagets stora vinster. En annan positiv sak är att bolagets nischprodukter kraftfullt gynnas av miljö/energiinvesteringar och här har man idag fantastiska marginaler och är genom detta en av världens mest lönsamma stålföretag det man bör vra orolig för är dock hur stålföretaget verkligen skall klara av att föra vidare så enorma kostnadsökningar på kol och järnmalm när konjunkturen bromsas in och om dagens toppmarginaler då verkligen kommer att hålla sig på dagens nivå.

För SCA är det den svenska skogsindustrirörelsen samt förpackningar som har det mycket motigt med stigande ved och energipriser vilket slår mot resultatet. Allra värst går det för sågverken där efterfrågan i stort sett har tvärstannat och SCA tvingas till produktionsstopp för att få ner lager. Även förpackningsverksamhet är inga roliga siffror direkt med avtagande tillväxt och hård konkurrenssituation. SCa väljer att möta detta genom att sälja sin förpackningsverksamhet i England och det kommer bli neddragningar på mindre lönsamma industrier. Givetvis tjänar man inte speciellt bra med pengar på förpackningar men om man vill vara optimist så går det i alla fall betydligt bättre för SCA är för SCA konkurrenter som har mycket mycket värre problem då man inte äger någon skog och allt som oftast köper skog från Baltikum och Ryssland. Jag tippar att det i denna bransch kommer bli kris och någon av skogsföretagen kommer säkerligen allt närmare ruinens brant då produktionen måste ner. Det är min övertygelse att detta på lång sikt är mycket bra för SCA som är bäst i klassen idag där man idag mer kan arbeta med rationaliseringar än med nedläggningar. Den andra delen av SCA dvs personliga hygienprodukter och mjukpapper ser det lite ljusare ut med i alla fall tillväxt och glädjande visar nu mjukpappersverksamheten den bästa marginalen detta kvartal än vad bolaget haft på flera år. P6G förvärvet ser hitills lyckat ut då nu SCA har mer omsättning i denna mindre konjunkturkänsliga verksamhet. För personliga hygienprodukter är det min uppfattning att det är ganska mycket engångsproblem som tyngt bolaget med produktionsomställningar. Ang. SCA och Statkrafts vindkraftprojekt som kommer hedga bort en stor del av bolagets energikostnader så finns det nu en mycket preliminär tidsplan framtagen om tillståndsprocesserna går bra. I sådant fall kommer vindkraften börja byggas i slutet av 2009. Enligt mig är SCA med dagens kurs ett mycket lågt värderat bolag sett till tillgångar och långsiktig vinstintjäningsförmåga då allt för mycket fokus enligt mig läggs på situationen här och nu.

Som storägare i både Handelsbanken, Ericsson, SSAB, Sandvik, SCA och som inte heller rosat marknaden direkt slår kursnedgångar hårt mot Industrivärdens substansvärde. Börsnedgångarna det senaste året har också skapat en allt mer tilltagande skuldsättningsproblematik i Industrivärden i spåren av de stora köpen i Volvo och tecknandet av nyemssionen i SSAB. Nu verkar det dock som Industrivärden under det andra kvartalet gjort miljardaffärer i aktier då man sålt aktier i Handelsbanken, SSAB och Ericsson och istället stor investerat i Volvo. Mer om detta komemr säkerligen i Industrivärdens rapport. Skuldsättningsgraden uppgår idag ändå till ung. 20% vilket betyder att Industrivärden allt mer börjar närma sig en situation har en femtedel av portföljen är belånad, det är mycket vanskligt om det blir stora ras på börsen. Några vidare vältajmade aktieaffärer har man minst sagt inte gjort det senaste året även om man självfallet skall se bolaget som en långsiktig industriell ägare. Däremot har man gjort en bra affär för knappt ett år sedan där man emitterade obligationer som medförde att Indstrivärden idag har en fast ränta på 4,6-4,7% i ung. 5 år till, räntan är dessutom avdragsgill. Att ha så förmånliga lånevillkor när man är belånad är få förunnat. Många av industrivärdens innehav har idag en direktavkastning klart högre än denna ränta vilket skulle borga för stabilt kassaflöde och bra utdelningar till Industrivärdens ägare men den krassa sanningen är att Industrivärden idag inte har möjlighet att göra några större nya investeringar idag utan här måste man helt enkelt ha en tro till att portföljbolagen levererar eller att man som sagt som i fallet Handelsbanken-Volvo säljer aktier för att köpa något annat. Jag tror dock att Anders Nyrén kastar lystna blickar på Investors Börje Ekholm som nu sitter med 15 Mdr(!) på kistbotten att investera med på en marknad som medför allt lägre priser. Den stora börsnedgången med allt sämre likviditet i det finansiella systemet skapar en guldsits för en investerare med stor summor likvida medel och likaså medför det hårda villkor för belånade aktörer.

Jag står fortfarande fast i min övertygelse att jag tror att Industrivärden kommer dela ut 5,50kr eller kanske tom 6 kr per aktie till våren. Skulderna till trots. Detta ger idag en direktavkastning på omkring 7% för C aktien. Historiskt sett är detta en mycket hög direktavkastning och Industrivärdens aktieägare har i alla fall möjlighet att köpa mer aktier i bolaget till våren. Lite spännande är det dock vem som köpt Industrivärdens aktier i Handelsbanken. Är det kanske huvudägaren Lundbergs som "hjälpt till" i skuldsättningsproblematiken? Det skulle inte förvåna mig. Jag står fast i min övertygelse att Industrivärden är en bra långsiktig placering i jämförelse med t.ex. investering i en indexfond.

Även Skanska verkar straffas hårt på börsen vilket förstärker Industrivärdens tunga kvartal.

tisdag 22 juli 2008

Vilken produkt blir detta århundrades bil?


I dagarna har jag passat på att läsa boken Dynastier som är en resumé över ett antal mycket framgångsrika familjer och deras framgångsrika företagande. I boken skrivs det om familjer som Baring, Rockefeller, Rotschilds och Ford med allt från framgångsrikt företagsbyggande till familjeintriger och förmögenheter som i stort sett försvunnit över en natt som när Tradern Nick Leeson satte Barings bank i konkurs på optionsaffärer. Med tanke på att förefattaren är amerikan är det inte oväntat en stark slagsida åt amerikanska familjer och deras förehavande så Kamprad, Persson och Lundberg lyser med sin frånvaro tyvärr. Flera av familjerna i boken har haft sin huvudsakliga sysselsättning inom den framgångsrika bilindustrin och i boken skrivs bla. om dynastierna Ford och Toyoda (jo dom stavar med D) som har växt upp runt bilen och angränsande områden.

I år är det exakt hundra år sedan Henry Ford satte sin modell T till världen och banade därmed vägen för en enormt framgångsrik industri under 1900-talet. Bilindustrin gick från experimentverkstad i början av seklet till big business på kort tid. I Början av århundradet hade i stort sett ingen en bil, i slutet av 1900-talet hade de allra flesta familjer i Europa och USA kanske inte bara en bil utan två. Dessutom var de flesta familjer beredda att betala en halv årslön för att köpa sig en bil, dessutom var bilen en av de första konsumtionsartiklar som många vågade låna pengar för. Inte undra på att bilindustrin skapade förmögenheter för sina ägare och en industri som sysselersätter tusental och åter tusentals arbetare växte fram. Vid i stort sett varje börstopp i USA under 1900-talet ja då var de lysande stjärnorna bolag allt som oftast GM och Ford som stod i stjärnglansen och gick det dåligt för GM gick det ofta dåligt för USA. Idag går det som bekant riktigt dåligt för de flesta bilföretag möjligtvis med undantag av Toyota som är det mest framgångsrika bilföretaget på senare år. Toyotas framgångssaga de senaste 30 åren är enastående. Mer än hälften av all ökad bilproduktion sedna år 1970 står Toyota för.

Sverige har också haft sin beskärda del av bilindustrin med företag som Volvo och SAAB. Bolag som än idag betyder mycket för ett exportberoende land som Sverige med många jobb och dessutom många underleverantörer som än idag säljer stort till fordonsindustrin. Dock är varken SAAB automobiles eller Volvo PV idag svensk ägda bolag utan har sålts av Investor (SAAB) och AB Volvo (Volvo PV) och dom såldes till de amerikanska jättarna General Motors och Ford. . Krasst finansiellt måste dessa båda affärer ses som mycket lyckade ur de säljarnas synvinkel då priset på dessa bolag idag troligtvis är betydligt lägre till följd att det går allt sämre även för den svenska bilindustrin med stor förluster för både SAAB och Volvo PV. Volvos ABs framgångar och expansion idag går mycket att tacka för att man lyckligtvis klev ur personbilstillverkningen till ett bra pris och investerade dessa pengar i mer lönsam verksamhet.

När nu den amerikanska ekonomin befinner sig på ett sluttande plan med allt mer tilltagande krisstämning är det en paradox att också den amerikanska bilindustrin befinner sig i stor kris och denna gång är det nog verkligen allvar för bilindustrin. När konsumenterna nu har börjat vända bilen ryggen, bränslepriser skenar, betalningsviljan är sämre och när asiatiska bolag knaprar marknadsandelar på löpande band då har de stora vinsterna i bilindustrin vänts till allt mer betydande och accelerande förluster och det är nog ingen järv gissning att någon av de stora biljättarna i USA har sett sina sista dagar om något år eller två. Det ser nog ganska mörkt ut tyvärr också för den svenska bilindustrin och dess underleverantörer. I Vart fall är en det ganska intressant aspekt att bilindustrin gör brakförluster samtidigt som lastbilsindustrin gör storvinster.

Men den enes död är som bekant den andres bröd. 1900-talet var bilens århundrade vilken produkt eller tjänst tror du blir detta århundrades superdeal? Dvs en produkt som idag knappt finns men som om 100år finns i var och varannans hem och folk dessutom är beredda att betala mycket dyrt för och där förmögenheter skapas bland ägare. Kom gärna med förslag

Själv åker jag numera betydligt mera tåg än bil, då kan man ju dessutom skriva blogginlägg när man tar sig hem från jobbet.

På bild, en trött älskling (min älskling givetvis) långt från bilar och trafik

söndag 20 juli 2008

Några ord om en Sveriges äldsta verkstadsbolag


Jag får förhållandevis ofta mail från bloggens läsare och först av allt måste jag säga att jag tycker detta är riktigt skoj och jag ber om ursäkt att det ibland kan ta någon dag innan ni får svar på era mail med mina synpunkter. Men jag försöker att besvara alla mail så gott det går

Många har skrivit till mig att det vore intressant om jag kunna skriva inlägg om fler företag än vad jag gör idag på bloggen. Det är ju alltid lätt att man blir ”hemmablind” och koncentrerar sig på att lära sig så mycket som möjligt om vissa företag och vara betydligt sämre insatt i många andra bolag. Som ni kanske har förstått ligger en av mina svagheter i att jag många gånge rär mer intresserade i hur det går för företagen än hur det går för företagens aktier. Men för att råda bot på kunskapstörsten tänkte jag idag skriva ett inlägg som jag inte har berört speciellt mycket tidigare, gamla anrika Husqvarna. Ett bolag som jag inte heller äger några aktier i men det är ett intressant företag helt klart väl värt att skriva några rader om.

Husqvarna är ett bolag som är ganska lätt att förstå sig på vad dom gör. Som ni säkerligen vet så är Husqvarna en av världens största tillverkare av vad man skulle kunna kalla utomhusprodukter såsom gräsklippare, motorsågar, bevattningsprodukter och grästrimmers. Bolaget har några av de allra starkaste varumärken som går att uppbringa bland sina konkurrenter med anrika namn som Jonsered (motorsågar), Gardena (finns det några andra vattenslangar?) och evighetsmaskinen Klippo (gräsklippare).

Även om Husqvarna är en av Sveriges allra äldsta industriföretag med rötter många hundra år tillbaka i tiden så är Husqvarna (denna omgång) en ganska ny fågel på börsen som börsintroducerades för något år sedan som avknoppnings från supermamman Electrolux som har satt många ”barn” till världen som t.ex. Getinge också. Husqvarna är ett eget börsbolag sedan sommaren år 2006. Detta medför att bolaget har ganska lite egen historik även om bolaget har plockat fram en del bakåträknad.

Husqvarna har ett mycket tydligt säsongsmönster vilket inte är speciellt konstigt då de flesta kan tänkas köpa ny gräsklippare på våren/sommaren och inte i smällkalla vintern. Lika så så är det nog inte direkt vanligt att man köper motorsågar när vårblommorna slår ut i blom. Företaget som helhet säljer därför som mest under perioden mars-juni dvs perioden som man nu just har redovisat sina resultat för. Husqvarna är också kortsiktigt sett ett mycket väderberoende företag då det självfallet är så att en torr sommar ökar försäljningen av bevattningsprodukter men i gengäld så minskar försäljningen av gräsklippare då gräset inte växer lika fort. Detta göra det till ganska mycket huvudbry att förstå om bolaget har gjort bra eller mindre bra resultat och hur mycket som bero på olika faktorer som t.ex. vädret påverkat bolaget resultat.

Med tanke på dagens makroekonomiska läge med bolånekris i USA, höjda räntor överlag och ökad inflation vilket slår mot konsumenternas köpkraft är det nog synnerligen troligt att bolaget får ett tufft 2008 men också säkerligen också ett ganska tufft 2009. Bolaget har huvuddelen av sin försäljning i Europa och USA och drar inte på samma sätt som många andra verkstadsbolag nytta av den ekonomiska tillväxten i t.ex. Asien. Den Europiska och Amerikanska konsumenten är och förblir under lång tid viktig för Husqvarna och när nu ekonomin är kräv så är det nog troligt att många konsumenter låter gräsklipparen gå någon sommar till även om den börjar bli till åren kommen

Husqvarnas produkter är dock något som man skulle kunna kalla ganska nödvändiga ändå gräs skall klippas, träd skall fällas och blommorna skall vattnas såväl i hög som lågkonjunktur. Produkter som gräsklippare, trimmers och motorsågar har också en begränsad livslängd vilket gör att många kunder kommer tillbaka om några år om man var nöjd med den gamla. Och priset på den nya maskinen med lite nya finesser är säkerligen lite dyrare än den gamla så omsättningen lär öka med tiden.

Den tydliga årstidsvariationen medför både risker och möjligheter men att ett företag som Husqvarna har försäljning av olika produkter vid olika tidpunkter på året skapar vill i alla fall jag tro ganska god kapitaleffektivitet då man vet när toppar och bottnar kommer och kan anpassa produktionen till detta. De senaste 4-5 åren har Husqvarna om man tror på de bakåträknad siffrorna haft mycket god räntabilitet på det egna kapitalet, goda marginaler på sina produkter och man har förvånansvärt låga investeringsbehov i verksamheten vilket har gjort att företaget kunnat använda pengar till förvärv. Den goda intjäningsförmågan och också medfört att Husqvarna har kunnat ta upp ganska mycket skulder då det inte varit några problem med att betala räntor. Det är först sista året som det blivit tydligt att den allt kärvare omvärlden minskat lönsamheten i bolaget men likväl tjänar man bra med pengar även om hösten i år lär bli tuff.

Husqvarna har i mina ögon en mycket intressant styrelse med mycket kompentent folk. Investors VD Börje Ekholm sitter i styrelsen, Vice VDn i Lundbergs Ulf Lundahl, Styrelseproffset nummer ett Peggy Bruzelius och som styrelseordförande gamla Autoliv VDn Lars Westerberg. Bolaget är däremot på väg att ersätta den nuvarande VDn som går i pension med en ny VD i form av Electrolux vice VD.

Så hur skall man då ställa sig till Husqvarnas aktie? Långsiktigt är det ett klart intressant företag just med tanke på den goda lönsamheten och räntabiliteten som pendlat mellan 25 och 40% på det egna kapitalet och en aktie som börjar närma sig det dubbla egna kapitalet. Men samtidigt finns det risker med att företaget kommer ha ett par svåra år framför sig nu så om man skall köpa aktie idag bör man vara långsiktig och det finns helt klart möjligheter att aktien kommer bli billigare nu när bolagets vinster kanske sjunker. Dock blir det säkerligen ganska frikostiga utdelningar från Husqvarna.

På bild, Kaitumdalen

fredag 18 juli 2008

Rekordmaskinen Ratos

Inlägg för en månad sedan

Idag är det minsann glada tider att vara aktieägare i Förvaltningsaktiebolaget Ratos sedan bolaget idag har gjort tillkännagjort sin största affär genom alla tider i pengar räknat när man nu säljer företaget Hägglunds Drives för 4,3Mdr och detta är också en ren aktieaffär vilket betyder att köparen också tar över hela nettoskulden i Hägglunds (som räknas in i Ratos balansräkning) och vi kan då också plussa på en knapp miljard i pris. Om jag förstår detta rätt så gör Ratos på denna affär en exitvinst på 4,4Mdr vilket är skattefritt för investmentbolag och det redovisade substansvärdet kommer öka med drygt 5Mdr(!) vilket är ca. 28-29kr per aktie. Detta kommer med största sannolikhet leda till att Ratos redovisar sin största vinst i historien för helåret och personligen måste jag nog säga att Bosch som är köparen av Hägglunds betalar dyrt, mycket dyrt då man betalar ca. 2,5ggr Hägglunds omsättning i pris ine billigt för ett verksatadsbolag om man säger så.

Vid alla försäljningar av innehavsbolag så publicerar alltid Ratos nyckeltalet IRR med detta menas den årliga avkastningen som investeringen totalt sett har inbringat. I detta nyckeltal inbegrips försäljningspris minus inköpspris plus alla utdleningar som bolaget har gjort under året och detat räknas sedan om till en årliga avkastning i procent (dvs ung. som bankräntan). I Ratos fall så har man ägt Hägglund Drives sedan år 2001 och hör och häpna så uppgår den årliga avkastningen till 56%. Det mina herrar och damer är nästan värt en applåd och jag tror inte det är många som kan räkna samma avkastning på speciellt många aktier som man ägt i 7 år. (56% per år omvandlar en tusenlapp till knappt 22 500kr på 7 år)

Försäljningen av Hägglund Drives medför att Ratos löpande vinster nu sjunker då det är så att Hägglunds är Ratos mest vinstgivande bolag men i gengäld så blir kassan med pengar nu fullkomligt sprängfylld. Frågan man nu måste ställa sig är vad sjutton skall Ratos göra med alla pengar? Vid den senaste rapporten (sista mars) så hade Ratos ung. 2,9Mdr i kassan och sedan delades det ut 1,4mdr i aktieutdelning till dessa ungefärliga 1,5Mdr som nu finns på kistbotten skall alltså läggas 4,3Mdr vilket ger 5,8Mdr (plus "småpengar" på 150Mkr i utdelning från Arcus) och de flesta av Ratos investeringar brukar ligga runt 500-1500Mkr och frågan är om man inte kan börja ställa sig frågan om Ratos är ganska överkapitaliserade men i vart fall lär det säkerligen bli en god aktieutdelning till oss ägare samt möjligheter att köpa bolag utan att låna några pengar mer än skuldsättning i innehaven.

Ursäkta om det i snabbheten kan ha blivit några räknefel ovan, får be att få korrigera i så fall.

torsdag 17 juli 2008

Inte så ballt att vara Balt idag


Banken SEB avlämnade idag sin rapport för det första halvåret anno år 08 millenium 2. Jag har varken något ägarintresse i bolaget (har dock tidigare ägt aktier i bolaget) eller är kund på något sätt men brukar ändå med nöje läsa bankernas rapporter då dom är en god temperaturmätare på samhällsutvecklingen och visst är det kul att följa hur det går för våra svenska storbanker.

Denna gång var det ett ”lättnadsrally” (vilket namn egentligen) som blev reaktionen på rapporten och marknaden reagerar positivt på att banken trots alla problem klarar av all leverera goda vinster till dess ägare med ändå förhållandevis låga kreditförluster. Säkerligen kommer miljardvinsterna finnas med bland de andra storbankernas rapporter också och överlag så skall vi vara stolta över våra svenska storbanker som idag på dagens globala finansmarknad tillhör bland de mest framgångsrika i hela världen mitt i denna turbulenta tillvaro för banker.

I stort sett varenda nyhetsmedia med ekonomisk inriktning delar sin syn på bolaget resultat och ekonomiska ställning och det vore ju ingen direkt roligt inlägg om jag skulle skriva samma sak som går att läsa på annat håll. Så vi tar och skriver om lite annat istället.

En sak står dock ut kraftigt i rapporten och nämns ändå inte direkt mycket i media. Vad jag talar om är situationen i Baltikum i allmänhet och Estland i synnerhet. Att bedriva bank i Estland är idag verkligen ingen dans på rosor då Estlands BNP tillväxt balanserar runt nollstrecket, inflationen är tvåsiffrig och de Estländska företagets konkurrenskraft urholkas kraftigt då lönestegringarna också stiger stort. Estlandsprivatpersoner har dock heller ingen vidare rolig tillvaro heller då löneökningarna inte klarar av att täcka inflationstakten och på detta är skuldsättningsgraden ganska stor. Sammantaget gör detta det tufft att vara bank när företagen inte investerar, privatpersoner får svårt att betala sina lån, företag och privatpersoner stimuleras till att amortera samtidigt som bankens kostnader ökar osv…

I SEB rapport syns detta även om SEB idag inte särredovisar det baltiska rörelsen på samma sätt som tidigare. Om vi dock räknar på SEB rörelse resultat i Estland som kommer både från kontorsrörelsen och företagsverksamhet så närmast rasar lönsamheten för Ühispank som SEB heter i Estland. Rörelseresultatet sjunker i jämförelse med fjolåret och vinsten är ynka 33 Mkr (mot tidigare normala 180-200Mkr per kvartal) detta samtidigt som kreditförluster på ett år bra mycket mer än fördubblats och gissningsvis är kreditförluster i Estland idag för SEB del nästan uppe på 1% dvs en av hundra medelkunder kan inte längre betala. På detta stagnerar också affärsvolymerna dvs färre kunder gör affärer med banken (vilket t.ex. kan betyda att det amorteras mer än det lånas). Min gissning är att vi kommer få se en situation som den svenska finanskrisen 90-92 i Estland inom något år och redan om något kvartal eller två så kommer SEB göra rörelseförluster i Estland.
Kreditförlusterna i Estland är idag isolerat för andra kvartalet nästan lika stora som hela förra året och har för de senaste kvartalen utvecklats på följande sätt, -12, -17, -32, -153, -166 och nu i detta kvartal -202Mkr
Kreditförluster under den svenska finanskrisen som jämförelse uppgick till som mest 5% (ca. 1% för SEB i Estland idag) vilket fick många banker att helt enkelt gå i konken. För SEB är dock förluster i Estland helt klart hanterliga och säkerligen skulle man säkert klara av situationen om i stort sett varenda Est inte hade råda att betala sina lån längre, men det skulle svida hårt i plånboken för aktieägarna.

En intressant punkt är att det helt klart är Svenska lånekunder som får täcka för problemen i Baltikum då banken som koncern trots allt högre finansieringskostnader klarar av att öka sina räntemarginaler mot kund. Kul för banken men knappast för bankens bolånekunder. Skall bli intressant att studera just denna punkt hos de andra bankerna.

Men man måste ändå sammanfattningsvis konstatera att SEB trots allt står stadigt och säkerligen tror jag att Wallenbergarna nu funderar på hur Banken kan expandera när många internationella konkurrenter inte har denna möjlighet glädjande börjar ju även lönsamheten för SEB tyskland öka betänkligt nu. Jag gissar att Banken kommer försöka köpa andra banker ute i Europa (kanske tyskland, eller Ukraina). Någon fusion mellan Nordea och SEB det tror jag man kan glömma, någon sådan fusion tror jag inte EU kommissionen skulle se med glada ögon på.

Idag har även Swedbank avlämnat rapport och även här verkar det vara samma tendens dvs klart bättre räntenetton och goda vinster men också kraftigt ökade kreditförluster. Det går som sagt mycket bra för svenska banker.

På bild, så här såg det ute upp på toppen av Kebnekaise förra veckan

onsdag 16 juli 2008

Vikten av att inte investera allt vid helt fel tillfälle




Det pågår alltid en debatt huruvida man skall kunna undvika förluster samtidigt som man kan ta del av aktiers långsiktiga värdeskapande. Det finns säkerligen många strategier som är mer eller mindre framgångsrika men det viktigaste är troligtvis inte att har några stopploss, eller att man tajmar börsen perfekt. Det viktigaste är att du inte investerar allt för mycket pengar vid helt fel tillfälle.

Nedan följer en historia hur illa det kan gå om man investerar allt vid fel tillfälle, det i Sveriges historiskt sett allra sämsta tänkbara.

Först av allt vill jag avfärda en myt. Och den myten är att börskurserna i Sverige nådde en topp år 1929 för att sedan rasa ner närmast extremt i samband med Krugerkraschen. Visst drabbades Sverige hårt att 30-tals depressionen men att Sveriges börs nådde en topp år 1929 är direkt felaktigt. Den verkligen börsbubblan vi i Sverige har haft vid sidan är år 99-00 är börstoppen som var i samband med Sommar OS år 1912. Hur många känner till detta, mer än "nördar" som tycker om ekonomisk historia.

1912 lyste inte bara solen över Sverige utan även framtidstron var stark på Sverige, med rätta skall det senare visa sig. Industrialiseringen hade börjat ta fart på allvar och inte minst de svenska uppfinnarna var världsberömda med Laval, Celsius mm. Sverige var också ett land som hade tillgång till vid den tiden enorma oljefält genom Nobelindustrier (deras oljetillgångar raderades dock ut i Ryska revolutionen när Lenin plockade in allt). Och som juvelen i denna krona tilldelades Sverige sommarolympiaden år 1912. Det tro sjutton att börsen var glad. Vad p/e tal var uppe in kan vi noga alla spekulera i men i vart fall var börsen högt värderad. Men självklart fanns det skäl för börsen att vara glad då Sverige under 1900-talet i mångt och mycket gick från ett ”utvecklingsland” till framgångsrik industrination. Men det fanns inte skäl för börsen att vara så glad som den var år 1912 vid sommar-OS.

I samband med finalen för Herrarnas stående längdhopp (som överraskande vanns av Greken Konstantinos Tsiklitras före amerikanen Platt Adams enligt Wikipedia) så träffas de tre klasskamraterna Tryggve, Glader och Kloker. Efter att ha sett finalen och firat med varsin flaska pommac (vilket var ganska förvånande i och med att Pommacen inte fick sitt definitiva genombrott innan på 20-talet enligt Wikepedia) beslutar dom sig för att spara var sin hundring. Jag har ingen vidare bra koll på vad en hundring kan tänkas vara värd då men jag antar att det var en klart ansenlig summa på ett par månadslöner. Tryggve sätter givetvis in sin hundring på banken på ett sparkonto som ger samma avkastning som korta statspapper, Glade köper gladeligen aktier i AB index. I själv verket skulle det dröja mer än 50 år innan fonder var uppfunna och i stort sett varenda aktie som då fanns på börsen finns med största sannolikhet inte kvar idag med undantag av Svenska Handelsbanken som funnits på börsen sedan år 1857. Men i detta hypotetiska fall så köpte Glader en indexaktie. Kloker följer Gladers råd och även han köper aktier i AB index.

Dessa tre herrar träffas sedan med jämna mellanrum för att stämma av läget. Den första gången dom träffas igen är år 1919. Tryggves hundralapp på banken har då växt till 133kr med räntan återinvesterad. Glader kan lite moloken bekräfta att hundralappen krympt till dryga 75kr dessutom har han spenderat all aktieutdelning på glada saker. Med tanke på att det mellan år 1912 och år 1919 inte finns någon statistik på aktieutdelningar så förmodar vi att Kloker glömt att plocka ut dessa utdelningar (man behövde då gå med kuponger till banken för att få del av utdelningen).

Sedan träffas vännerna år 1929 i samband med börsyran i NY. Trygge och hans sparande i bank är värt nästan exakt 200kr. Glader än mer moluken kan uppvisa att hundringen nu är värd 58kr (myten om börstoppen) och utdelningen har han spenderat.. Kloker däremot har börjat lära sig det där med kuponger och nu har han börjar gå till banken för att få del av detta. Dessutom har han varje år också köpt nya aktier för utdelningen sedan år 1919. Denna hög med pengar har nu växt till 132 kr så utdelningarna har i alla fall gett pengarna tillbaka, på dessa 17 år.

Sedan i depressionen år 1933 är tryggves pengar värda 230 kr då vi förmodar att banken som han satt in pengarna på inte gått omkull vilket ett hundratal banker gjorde redan 1920-21 och sedan givetvis ett hundratal till under 30-talet. Gladers pengar i aktier är nu riktigt långt ner i träsket och kvar av hundringen som satsades i aktier finns nu bara 17kr(!!) dessutom torde 17 kr år 1933 vara värda mindre än 17 kr år 1912. Kloker med hans kupongklippande har också fått se en stor nedgång och det finns bara kvar 71 kr i och för sig bra mycket mer än Glader men ingen kul läsning direkt. Så dom bestämmer sig för att inte träffas på många år.

1954 sammanstrålar de gamla vännerna igen Glader är nu på betydligt bättre humör och han kan faktiskt berätta att hans hundralapp nu faktiskt ä värd 100kr igen en ganska stor upphämtning från 17kr helt klart men ändå 0% i avkastning på 42 år(!!). Tryggves bankbok har också tjocknat till och är nu värd 381 kr. Kloker och hans utdelningshamstrande börjar också göra effekt och Kloker har nu faktiskt mer pengar än Tryggve då han samlat ihop 645 kr.

Återigen går det länge innan de nu riktigt gamla vännerna möts igen år 1987. Och dra på trissor har nu Glader och Tryggve nästa lika mycket pengar 3000kr vs. 2800kr så nu leder aktierna för första gången avkastningen på 75 år..Kloker och hans samlande börjar också ge effekt. Dessutom behöver nu kloker inte längre klippa kuponger utan får utdelningen utbetald och hundralappen har nu växt…till 57 000kr. Men ändå är et Glader som bjuder på middagen för utdelningspengarna.

På pensionsnärshemmet år 1992 träffas dom igen. Och Svea rike är i kris och allt verkar gå på tok. Återigen har Tryggve gått om Glader och har nu 4800 kr mot Gladers 3400kr. Kloker har fortsatt ticka på och hans aktier är nu värda 73 800kr.

I IT-yrans dagar år 2000 möts dom igen framför Sankte Pers port. Nu jäklar har aktierna börjar visa fart ordentligt och Sverige har återhämtat sig från kris på ett slagkraftigt sätt och är nu ett framstående IT land. Tryggves bankbok är bara värd 8300kr mot Gladers 22 400kr. Klokers aktier med alla utdelningar har också den stigit upp i himlen och är värd drygt 572 000kr (avkastning i genomsnitt 10,5%) för en hundring vid tidernas sämsta tidpunkt för aktieinvesteringar år 1912. Faktum är att bankboken var bra nära aktierna igen sedan år 2003…

Så gör som kloker spara dina aktieutdelningar utan dessa utdelningar kan man nästan lika gärna spara på banken. Men aktieutdelningar är som ett bankonto där räntan växer nästan varje år och spara regelbundet så att inte alla pengar sätts in vid ett tillfälle som t.ex. vid sommar OS 1912. Och det viktigaste av allt, investera inte alla dina pengar vid ett och samma tillfälle och ha aldrig alla dina pengar i aktier utan en bra slant gör sig alltid bra i räntebärande.

På bild, sjön Langas i Lappland

tisdag 15 juli 2008

En bild säger mer än...



Jag har som sagt inte varit hemma den senaste dryga veckan utan har befunnit mig i de svenska fjällen. Så jag bjuder på en guidad visning på en del av området, mycket nöje!

fredag 4 juli 2008

Inte lätt att vara riksbankschef


Det är inget lätt jobb han har den gode Stefan Ingves som chef för Sveriges Riksbank.
Oavsett hur Riksbanken väljer att höja/sänka räntan så gör man alltid fel eller rätt och är för tidig eller för sen. Det blir lite som med svenska fotbollslandslaget där alla svenskar har en uppfattning huruvida Chippen borde in på plan, att vi borde satsa på ett lite mer passningseffektivt mittfältsspel med en 3-4-3 diamantmodell och dessutom är Henrik Larsson alldeles för gammal för att vara med i laget. Lagerbäck som förbundskapten måste ju vara från en annan planet som inte förstår detta. Och ändå sitter vi fotbollstittare i soffan många gånger helt utan att några som helst kunskaper i avancerad fotbollstaktik osv… och då är det lättare att förstå när politiker, företagsledare och fackpampar går ut och kritiserar Riksbanken för felaktiga beslut osv.

Nej jag tror att Svenska folket på alla sidor kan vara lunga, Sverige har idag en mycket kompetent riksbanksdirektion. Ingves själv har inte minst tidigare visat att han har en god förmåga att se till det långsiktigt bästa och god förmåga att lösa kriser som kan uppstå. Skrikiga inlägg i debatten och liknande handlar nog mer om vad som är bäst för den enskilde individen. Om man själv sitter med slantarna på banken och bor i hyresrätt, eller vill som opposition kritisera en regering är ju räntehöjningar bara av godo men har man nyligen köpt hus och belånat sig till taknocken, eller är chefsekonom på en bank som inte är helt solid i sin verksamhet så vill man ju givetvis att räntan skall sänkas.

Som tur är tänker Riksbanken på Sveriges bästa i ett långsiktigt perspektivmed väldigt många aspekter inblandade dessutom har Sverige en helt självständig riksbanken vilket betyder att riksbanken bestämmer oavsett vilket politiskt parti som är vi makten punkt slut. Det är tur att Riksbanken har detta långsiktiga perspektiv och bara skall ta ansvar för ett stabilt penningvärde över tiden. Om riksbanken också skulle börja agera finanspolitik (som i USA) så hade det inte varit trevligare i längden. Just det långsiktiga perspektivet gör förhoppningsvis att Sverige kan hålla ganska låga räntor över tiden och då kanske man kan acceptera något högre räntor idag om det blir bättre imorgon?

Det förvånar mig tom chefsekonomer av högsta slag säger att Riksbanken nu gör fel som höjer styrräntan och att inflationen i stort sett helt och fullt är importerad och att mot denna inflation kan riksbanken då inget göra. Det kanske är så väl att lilla Sverige inte kan göra så mycket åt oljepriser och priser på mat men frågan är då om man hade bekämpat inflationen på ett bättre sätt om man låter räntan vara mycket låg? Självfallet inte, då blir det än troligare att inflationen biter sig fast i den reala svenska ekonomin då löner lättare kan höjas då företags och dessutom konsumenters lånebörda blir lättare och vips kan det blir otrevligare på lång sikt var avser inflationen.

Nej självklart skall lilla Sverige med sin importerade inflation använda de vapen som står till buds i arsenalen. Riksbanken som har till uppdrag at behålla ett stabilt penningvärde har i stort sett ett enda vapen, styrräntan och med denna kan man gasa eller bromsa ekonomin utan att ens statsministrar eller företagsledare kan blanda sig i de besluten. Nu väljer Riksbanken att trycka ner bromsen lite hårdare då det i Sverige idag visar sig att inflationen är högre än vad vi vill ha. Riksbanken har kommunicerat att den ”normala” räntan är mellan 3 och 5% och med dagens 4,5% så är det lite mer broms än gas. Men förhoppningsvis kan vi nu tro att räntehöjningarna börjar verka och att vi därför inte behöver krypa upp över normalräntan. Modigheten som Riksbanken uppvisar i detta osäkra konjunkturläge i kombination med hundratals miljarder i amorteringar på den svenska statsskulden lär också troligtvis stärka den svenska kronan till viss del vilket gör att inflationsbekämpningen får hjälp på traven (ex. matpriserna kanske stiger i dollar men inte lika mycket i kronor) dessutom har vi då bättre möjligheter att agera ifall konjunkturnedgången blir kraftigare än befarat i Sverige.

Den psyklogiska effekten av räntehöjningar är klart intressant. Det är bara läsa runt bland kommentarer på dagstidningarnas internetsidor, forum av olika slag och blogginlägg osv så ser man nästan direkt att denna räntehöjning kan få effekt nästan omgående. Vad en räntehöjning gör är att den ökar incitamenten till att spara och amortera och den minskar även incitamenten till att låna pengar. I tider som nu har varit där många svenskar nu lånat allt mer pengar under en ganska lång period är det bara samhällsekonomiskt sunt att vi svenskar stimuleras till att bli lite mer eftertänksamma. Jag tror att vi nu börjar hamna i ett läge där fler helt enkelt börjar se amortering som ett bra sätt at antingen minska sina kostnader eller som en ganska bra sparform. Vissa tvingas dessutom nu tänka över sina konsumtionsvanor och hålla lite hårare i plånboken.

En klart intressant aspekt i riksbankens senaste prognos är att man nu tror att konjunkturen kan tros försvagas under nästa år i relation till dagens starka konjunktur och man börjar också tro att det senaste årets räntehöjningar börjar få effekt och att inflationen därför kan tänkas avta och riksbanken då kan tänka sig att sänka räntan igen. Inte undra på att fastighetsaktier på börsen har gått upp på beskedet.

Kom ihåg att varje bolånetagare/investerare/banktjänsteman/fackpamp/företagsledare osv. har skyldigheten att ta hand om sin egen/företagets/bankens.. plånbok med de kronor som finns i. Allt ifrån att bedöma risker och avkastning och Riksbanken skall se Sveriges bästa på lång sikt och ta hand som Sveriges kronor. Ibland kanske vi bolånetagare/investerare/banktjänstemän/fackpamp behöver en liten smäll på fingrarna och en tankställare å att vi inte tror att risker inte finns i ekonomin. Det viktiga är ju trots allt att vi får en god samhällsutveckling på lång sikt.

Jag tycker Ingves gör ett bra jobb idag. Men Henriks Larsson är väl lite för gammlal för fotbollslandslaget?

På bild, Liddupakte någon mil från Kebnekaise

torsdag 3 juli 2008

Livbolagskris 2.0?


I det senaste större börsraset om varade mellan 00 till 02 så drabbades flera av de svenska livbolagen mycket hårt och vissa bolag fick gör återtag av utbetalad ränta, vissa fick radikalt ändra sina placeringar för att skydda solvensen och andra fick tom omvandlas från ömsesidiga till vinstutdelade bolag och frågan är om inte dagens kris återigen kan komma att aktualisera känsligheten i de traditionella livbolagen.

Livbolag är för den som inte är fullt insatt ett annat namn för vad man skulle kunna kalla traditionellt pensionssparande. När de första pensionskassorna togs fram så förvaltades dess pengar ömsesidigt dvs de anställda/pensionsspararna osv. förvaltade pengar ihop. Pengar som sedan skulle användas till deras pension och det skulle fungera både att viss individer betalade in pengar och andra kanske tog ut pengar som pension. Detta är en mycket gammal "uppfinning" och livbolagen kom till långt före aktiefonden var uppfunnen. Livbolagen fick sitt definitiva uppsving under början av 80-talet då man införde olika subventioner för att folk privat skulle spara pengar till sin pension. Det vanliga är att livbolagen är ömsesidiga detta betyder att alla pengar som finns i livbolaget är spararnas pengar och flera av bolagen är inte ens vinstgivande utan skall förvaltas ill vad man skulle kunna säga självkostnadspris. Speciellt lustigt blir ju detta om ett vinstrivande företag inom sig har ett livbolag. Skandia är exempel på en sådan konstruktion och där har det minst sagt förekommit flera intressanta turer som att livbolaget (skandia liv) köper tjänster av moderbolaget (skandia) och vips så kan man på så sätt ta ut ganska höga avgifter även ur livbolag som förvaltas ömsesidigt. Egentligen så har Skandia fått ett oförskämt dåligt rykte speciellt när det gäller traditionellt pensionssparande för det har faktiskt Skandia Liv varit mycket duktiga på att förvalta och bolagets kunder har fått god avkastning relativt sett.

Livbolagen har i mångt och mycket stora pedagogiska problem med att förklara hur avkastningen från dessa bolag fungerar. I grund och botten har varje livbolag ett antal placeringar det kan vara allt från aktier, obligationer, fastigheter, hedgefonder och skogsmark osv. Dessa placeringar ger sedan en viss avkastning som vilken fond som helst. Vissa år blir avkastningen bedrövlig, andra år blir den mycket bra osv. Men för att jämna ut mellan goda och dåliga år och på så sätt skydda sparare mot att pengarna minskar precis innan man går i pension så får man som livbolagssparare inte avkastnings på detta sätt utan man får avkastning på lite olika matematiska sätt. Dels så får man en "garanterad" avkastning som brukar vara 2-3% före avgifter skulle det sedan visa sig att det går mycket bra för livbolagets placeringar så uppkommer också en "bonus ränta" som betalas ut till spararna. Denna avkastning är däremot inte garanterad utan kan i framtidens tas tillbaka men även att detta kapital kan fortsätta växa vidare om det fortsätter att gå bra. Det är mao inte lätt som livbolagssparare hålla koll på vad man egentligen har och inte har och vilken avkastning som kan förväntas osv. Om man sparar under mycket lång tid så får man också förmoda att bolagets placeringar avkastar bättre än den "garanterade" räntan och idag sitter många äldre sparare med ofta mycket stora belopp som inte är garanterade utan i värsta fall kan tas tillbaka om börs och räntemarknaden säckar ihop. I grund och botten så är det avkastningen på livbolagets placeringar som spelar roll om ett bolag förvaltar pundet bra de kommande 20 åren är detta mycket mer värt än vilken ränta som ett bolag har idag.

Konstruktionen av livbolagen medför ju att bolagen måste hålla en mycket strikt riskkontroll. Dels vill man ju inte ta så stora risker att placeringarna blir dåliga så att tom den garanterade räntan äventyras, samtidigt vill man ju ta del av aktiemarknadens långsiktiga avkastning. I bolaget hålls normalt sett också ett "överskott" av pengar dvs pengar som inte är bokförda som en tillgång för någon specifik sparare. Detta är ju givetvis en mycket bra buffert att ha för att fortsätta betala ut god avkastning till sina sparare men också att "ha och ta av" i fall avkastningen på bolagets placeringar. Som sparare kan man följa dessa nyckeltal som solvens mm.

Livbolagen konstruktion medför en svaghet om placeringarna blir mycket dålig under en tid. Först försvinner "bufferten", man måste sänka återbäringsräntan och dessutom när det gått riktigt illa så måste man skära ned på risken för att inte äventyra den garanterade räntan. I börsnedgången 00-02 drabbades flera livbolag mycket hårt vilket medförde att i stort sett all poäng med bolagen försvann och placeringar omvandlades till en ren obligationsportfölj för att garantera spararna någonting. Vissa bolag klarade sig ganska bra som Skandia och AMF av det skälet att man skar ned på aktieinnehavet och satsade mer på obligationer mycket lämpligt. Andra bolag som KPA och Salus ansvar gjorde nästan tvärt om man gick verkligen in i väggen fullständigt. Jag skulle vilja säga att de största förlorarna var de kommunalt anställda som inte gjort ett aktivt pensionsbolag där kommunerna fortsatt pumpa in avtalspensioner i KPA traditionella försäkring trots att det i stort sett är omöjligt att bolaget ger en bra långsitktig avkastning. Vissa bolag som t.ex. handelsbanken gick in och stöttade upp sitt livbolag under livolagskrisen 02-04 genom att omvandla livbolaget till en vinstgivande bolag. Detta medför att Handelsbanken i detta fall står för nedåt riskerna och betalar pengar till livbolagets sparare under vissa premisser om resultatet varit dåligt men i gengäld så snor man lite avkastning om det gått bra. 2005 och 2006 kunde såldes SHB kvittera ur vinster ur Handelsbanken Liv men nu är det nog snart dags att betala.

Nu så efter den senaste nedgången på börsen är det dags nu igen med en återupprepning och en livbolagskris 2.0?
Jag tror många livbolagsdirektörer bävar och faktum är att nyckeltalen för många livbolag försämrats betänkligt. I själv verket tror jag att många bolag kan gå samma väg tillmötes mo antingen som bedrövligt skötta KPA där man accepterar en dålig avkastning eller att bolaget blir vinstgivande som SHB. Länsförsäkringar har redan flaggat för att ev. försöka ombilda sitt livbolag efter SHB modellen. Det kommer blir en lång process då det är spararna som måste acceptera en sådan ombildning och hur pedagogiskt förklarar man en sådan sak?

Nu skall vi dock inte måla fan på väggen fullständigt och det som talar för att livbolagen klarar av denna finansiella turbulens på börsen bättre än förra gången det begav sig är att räntenivåerna har ökat lite och det medför att obligationsportföljerna ger en lie bättre avkastning. En avkastning som kan väga upp förluster på aktier och krisen kanske inte blir lika allvarlig denna gång som 02-04 då räntorna knappt gav någonting.

Som statligt anställd är jag också livbolagssparare tillsammans med alla andra statligt anställda genom det ömsesidiga livbolaget Kåpan där 2% ens månatliga lönesumma sätts in. Kåpan är mycket lite känt främst kanske av att det inte är öppet för vem som helst utan det är bara vi statstjänstemän som får vara med. Det brukar därför aldrig vara med på någon ranking i dagstidningar etc. och bolaget gör aldrig någon reklam (i ett ömsesidigt livbolag medför ju en reklambudget att avkastning tappas) men faktum är att bolaget långsiktigt har lyckats mycket väl och tillhör de bäst avkastande livbolagen i Sverige dessutom mycket låga avgifter då det endast är en handfull individer som arbetar på Kåpan till skillnad mot t.ex. AMF hela staber av folk . Senaste åren har dock varit sådär och bolaget har gått på en och annan smäll i främst amerikanska obligationer men å andra sidan har man gjort fina vinster på skogsfastigheter som är en ganska ovanliga som placeringar.

På bild, ja det är toppen på Kebnekaise

I morgon drar jag till fjälls så ha det bra några dagar.

tisdag 1 juli 2008

Vet du vilka Sveriges största företag är?


Att vara allmänbildad tillhör ju kraven för att göra bra ifrån sig när man spelar TP eller Geografispelet Seterra (googla Seterra så kan du testa dina geografikunskap)Så dagens inlägg skall innehålla lite allmänbildning om vilka som är de allra största företagen i Sverige. Man kan ju räkna lite hur som helst om vad som är de största företagen osv. men för att få någon ordning på validiteten så skall vi i detta inlägg basera listan på information från amerikanska Forbes som tar fram listor på de mest besynnerliga saker och också storlek på företag i olika länder. Dels så kan man ju beräkna ett företag storlek i olika parameter det kan ju vara omsättning, antalet anställda, vinsten eller varför inte företaget som har det störst marknadsvärdet på sina aktier. Observera nu att på Forbes lista kommer inte företag med som inte är börsnoterade det medför t.ex. att svenska IKEA inte kommer med på topplistan.

Om vi håller oss till omsättning dvs hur mycket ett företag säljer för vilket är då Sveriges största företag? Ericsson skulle säkert de flesta svara eller varför inte HM men i själva verket är Volvo vilket inte skall blandas ihop med Volvo personvagnar som numera inte ingår i Volvo utan är ett dotterbolag i Amerikanska Ford numera.

Volvo av idag är ett gigantiskt företag som omsätter ca. 300 Mdr på ett år. Detta trots att volvo under de senaste 10-15 år har gått igenom en stor renodlingsprocess genom att sälja personvagnarna, dela ut dotterbolaget Swedish Match, procordia osv. och trots detta är man Sveriges största företag. I Volvo ingår ett flertal av världens största lastbilsmärken såsom Volvo givetvis, Renault, amerikanska Mack och t.ex. Nissan Diesel. Sammantaget av av världes största lastbilsproducenter. På detta kommer sedan Volvo Construction Equipment med anläggningsmaskiner av allahanda slag allt från jättelika dumprar till mindre grävmaskiner för parkarbete. Sedan finns det också Volvo bussar som tillverkar Bussar av lite olika slag och Volvo Aero som är en världens större tillverkare av flygmotorer och Volvo Penta som gör motorer för båtar. Det stoppar inte heller där utan det finns också en mängd "småolag" i form av Volvo IT som säljer IT tjänster både inom och utom Volvo samt "en mindre bank" i form av Volvo Finans. På koncernnivå omsätter således detta jätteföretag 300 Mdr. Dessutom har bolaget mycket låg skuldsättning så här finns det många tillgångar minst sagt, nästan så man skulle med lite god vilja kunna se Volvo som ett investmentbolag. Alla pratar ju också om Kina och vilken stormakt det är, faktum är att det enbart finns två(!!) kinesiska företag som är större än Volvo båda dessa företag är dessutom olje och gasbolag. I Indien finns det blott ett företag som är störe än Volvo och även det et olje och gasbolag. I brasilien lika så ett enda bolag större än Volvo och även det ett olje/gas bolag. I ryssland är det endast Gazprom och Lukoil som säljer mer än Volvo. Så Volvo är stort, mycket stort.

Nummer två två på listan men hela 30% mindre än Volvo är sedan världens största mobilsystemstillverkare som vi alla mer känner till som Ericsson. De flesta svenska tror jag skulle identifiera Ericsson som landets största företag men så är som sagt inte fallet och allt mer fjärran lyser tiden då Ericsson aktie var så högt värderad att den nästan stod för halva börsvärdet av hela stockholmsbörsen. Vilket knappast direkt låter rimligt om man inte är Sveriges största företag.

Nummer två på listan var egentligen egentligen ABB och AstraZeneca men det är ju idag inte längre några svenska bolag utan har sitt säte i alpländernaoch på brittiska öar så det räknar vi bort från vår blågula lista. Nummer blir istället en bank, Nordea som är den klart största banken i Norden och marknadsledande i både Sverige, Finland, till viss del Norge men även i Danmark kunde jag inte minst se när jag var där senaste där det fanns ett Nordea kontor i var och varannan ort i alla fall på Bornholm. Nordea är väl egentligen den enda svenska bank som skulle kunna växa fram till en global jätte inom finansvärlden. Nordea står idag stadigt och kan säkert långsiktigt dra nytta av kreditkrisen genom att köpa upp eller fusioneras med någon mindre bank. Dessutom står ju en stor del av Nordea på statens säljlista och tur är väl det då det knappast kan ses som kärnverksamhet för staten att ta hand om bolån, pensionssparande och kreditkortbetalningar.

Fyran är en ordentlig ”skräll” vill jag påstå, byggbolaget Skanska. Vem hade kunnat tror det? Skanska är inte vilket byggbolag som helst utan faktum är att man är en av världens största och många gånger bygger man de mest spektakulära byggen också. Dessutom tar man ofta in närmast giganstiska projektrisker när man finansierar projekten man bygger. Skanskas balansräkning blir som sagt sprängfylld av fastigheter och andra typer av byggnader.

På listan över Sveriges allra störst företag finns också SCA och detta bolag är ju om skrivet så mycket på denna blogg att jag nästan lämnar en presentation därhän. SCA håller i alla fall på med träförädling av alla dess slag allt från blöjor och inkontinentsprodukter till pellets och trädplank. Dessutom är man Europas största markägare då man äger hör och häpna 2,3M hektar skog. Vilket får ett land som Belgien att verka litet…

Både Electrolux och dess avknoppade kusin Husqvarna finns med på listan över Sveriges största företag vilket skvallrar om hur stort "gamla" Electrolux var. Electrolux som nummer sex och Husqvarna längre ned som nummer 22. (snäppet bakom AssAbloy) Båda företagen har världsledande positioner inom vitvaror respektive trädgård, park och skogsprodukter. Det är företag som vi i Sverige i högsta grad skall vara mycket stolta över. Electrolux har det tufft idag men om bolagets marginaler på sikt ökar kommer säkerligen fler få upp ögonen för Elux. I Husqvarna finns också många fina varumärken som t.ex .Jonsered, gardena och klippo. Husqvarna är ett spännande företag som dessutom idag är klart expansiva och Husqvarna har potentialen att vara nummer ett i världen inom sin nisch och gräsklippare lär alltid behövas land och rike runt. Och visst är det då trevligt att ett företag med ett ortsnamn kan ha denna ställning. Husqvarna är för övrigt ett av världens äldsta verkstadsbolag med en lång historik.

Sedan följer på listan en annan statlig verksamhet på nummer sju, TeliaSonera som inte direkt behöver någon närmare presentation. Då det här är frågan om detta sekels viktigaste infrastruktur telekom i alla dess form.

Sedan följer Scania som nummer 8, SEB 9:a, Sandvik 10:a och Swedbank 11:a

Klädjätten HM finns givetvis med på listan även om det säkert är lite mindre i storlek än vad de flesta tror med faktiskt ”bara” en 12:e plats över Sveriges största bolag snäppet före Atlas Copco. Trots detta är väl HM idag Sveriges största företag sett som börsvärde?

Vilka företag tjänar mest pengar då? Ja inte är det Volvo dom är som nummer 5 utan här är det Nordea, följt av Ericsson och Telia.

Det var dagens allmänbildning, för att få er bloggläsare att bli bättre på TP. Och kan ni förresten de andra Nordiska ländernas största företag, vi tar en liten frågesport…

Finland: Connecting people

Norge: 143 dollar fatet, billigt eller dyrt?

Danmark: ut på böljorna blå

Island: Cash is king

Länk till Forbes lista

På bild, en vårtbitare (ja den är äkta..)
MediaCreeper