onsdag 31 oktober 2007

Rapport tredje kvartalet SCA


SCA rapporterade idag för sitt tredje kvartal jag har som hastigast skummat igenom rapporten och tycker spontant att det inte var några större frågetecken eller utropstecken. I mångt och mycket följer SCA utvecklingen man haft det senaste året med en succesisvt i små steg förbättrad lönsamhet samtidigt som omsättning växer organiskt i maklig takt kring inflationen. Det är allt mer uppenbart för mig att utvecklingen inom SCA inte följer de andra skogsbolagen som haft det riktigt tungt den sista tiden med fallade dollar, svag marknad för tryckpapper och finpapper. Dollarn och den svaga tryckpappersmarkanden har självfallet påverkat SCA negativt men med anledning av att SCA är desto starkare inom mer stabila och lönsamma nischer som hygien så kompenserar detta mer än väl för försvagningen och vinstutvecklingen fortsätter.

Mest glädjande i denna rapport enligt mig är att lönsamheten för mjukpapper är på väg upp mot lite mer anständiga lönsamthetsnivåer, det är bra då Mjukpapper blir allt viktigare i SCA och där man nu valt att förvärva sista tiden. Tajmningen av avyttringen av den amerikanska förpackningsverksamheten kan ju inte direkt kritiseras heller.

Vid nästa rapport kommer man redovisa engångsavskrivningar med hänsvisning till det nyförvärvade P&G mjukpappersverksamhet. Även om detta slår mot vinsten per aktie är det som sagt en engångsavskrivning som inte direkt påverkar den långsiktiga avkastningen. En annan spännade aktivitet är att SCA nu inleder en översyn av värderingen på det egna skogsinnehavet. Även om detta mestadels är bokföringstekniskt är det intressant och jag tippar på att detta medför att SCA kommer värdera upp sin skog och en förändring av balansräkningen (där skogen finns) medför med IFRS reglerna också att det kan bli tal om vinster även i resultaträkningen. Om det blir en stor uppvärdering kommer detta förbättra bolagets finansiella ställning vilket medför troigtvis bra utdelningar till aktieägarna men jag är lite försikitg men positiv och räknar med att det blir en aktieutdelning på 4,50 kr per aktie dvs en direktavkastning på ung. 4% inte så dumt speciellt inte om man betänker att SCA aldrig någonsin sedan börsintroduktionen i början av 50-talet sänkt utdelningen.

I kommande kvartal tillträder SCA nya VD Jan Johansson. Min uppfattning är att han kommer till ett ganska väl dukat bord där man i SCA gjort ett bra arbete med att höja lönsamheten de senate åren och man nu förhoppningvis går in i en fas där tillväxtbefrämjande åtgärder. Någon ytterligare information om Vindkraftprojektet framgick inte.

Detta vara det sista inlägget på några dagar då jag skall åka bort ett tag.

Tankar om betavärde


I detta inlägg skall vi diskutera någonting som över huvudtaget inte har någon betydelse för investeringarnas avkastning på lång sikt, betavärdet.

Alla finansiella produkter påverkas av upp och nedgångar på underliggande marknader. Om börser eller obligationsmarknader stiger kraftigt är det tänkbart att de flesta aktier eller obligationer på samma marknad stiger/sjunker med samma tendens alldeles oavsett om det kommit någon ny information om bolaget eller inte osv utan upp eller nergångar beror helt enkelt på hur alla andra aktier eller obligationer rör sig. Vissa aktier är att betrakta som ganska "svängiga" och hoppar upp och ner ganska mycket dag till dag med vissa andra kanske anses som lite tråkiga men stabila och svänger normalt lite mindre.


Det finns ett ganska intressant nyckeltal kopplat till detta beteende det sk. Betavärdet. Betavärdet talar om hur ex. en viss aktie rör sig i relation mot den underliggande marknaden. En kort beskrivning om hur det fungerar. Om en viss aktie i genomsnitt rör sig precis som börsen ges den aktien ett betavärde på 1. Om svängningarna är större än börsens normal ges aktien ett högre beta värde t.ex. 1,5 vilket betyder att aktien kan förväntas gå upp eller ner 3% en dag som börsen går upp eller ner 2%. En aktie som har ett lågt betavärde t.ex. på 0,5 betyder detta att svängningarna bara är hälften i relation till börsen dvs om börsen går upp eller ner 2% på en dag så kan man förvänta att aktien går upp eller ner 1%.

Vad som resulterar i att en viss aktie får ett högt respektive lågt betavärde tvistar de lärde om. Företag vars vinster är konjunkturkänsliga får normalt högre betavärde, aktier med stor andel småsparare får ofta högre betavärde, företag med hyfsat förutsägbara vinster får normalt låga betavärden osv. många orsaker finns det med andra ord.


Vad betyder då detta för investerare?

Många analytiker och banktjänstemän använder betavärdet som ett riskmått på aktier och fonder vilket kan ses som ganska förståndigt då en portfölj med högt betavärde med stor sannolikhet går ner mer än börsen om börsen går ner och vice versa. Problemet med detta resonemang enligt mig är att man utgår ifrån börsen i sin helhet alltid skulle vara "normalt" riskfylld. Om börsen som helhet är att anse som spekulativt prissatt kan självfallet både företag med låga och höga betavärden ses som riskfyllda om dom är lika spekulativt prissatta. Och kanske är det just det där bolaget med det höga betavärdet som faktiskt de kommande åren som trots en ev. nedgång på börsen kommer ha bra vinstutveckling och därigenom förhoppningsvis utvecklas bra på börsen.
Själv ser jag inte betavärde som en bra måttstock på risk.

Risken som jag själv upplever med investeringar är självfallet risken att förlora pengar tillföljd av den bakomliggande fundamentala utvecklingen inte utvecklas bra dvs värdet på t.ex. aktier går ner. Att priset på aktier fluktuerar över tiden ja det får man alltid räkna med men det är värdet på företagen som bestämmer den långsiktiga avkastningen. Om en aktie hoppa upp eller ner mycket dag till dag på börsen är ingenting som talar om hur ett företag utvecklas på lång sikt.


Ett annat dilemma med aktier som har högt betavärde väl värd att diskutera är långsiktiga svängningar på börsen. I tider då börsen under några enstaka år utvecklats bra leder ofta detta till att aktier med högt betavärde utvecklas mycket bra och med stor sannolikhet går bättre än börsen under t.ex. två år. Individer som håller på med teknisk analys pratar ofta om dessa starka aktier eller aktier med bra momentum. Det finns tom fonder som investerar i aktier som har bra momnentum helt utan koppling till någon fundamental analys. Om kursutvecklingen på dessa aktier utvecklas klart bättre än företagens underliggande resultat under längre tid kan aktierna förr eller senare blir ganska dyra och påverkats kraftigt vid ett ev. bakslag för företaget. Speciellt om då börsen samtidigt går in i en fas där utvecklingen går dåligt. Många som placerat i aktier de senaste åren och har slagit index marknat kommer vid en eventuell nedgång tyvärr känna av det faktum att man kanske bara invetserat i företag som har ett högre betavärde.

En annan viktig aspekt är att betavärden förändras över tiden. Ibland kan ett företag har ganska höga betavärden för att sedan några år senare "lugna ner sig". Andra aktier kan göra en motsatt resa av att gå från lågbetavärdes aktier till att få högre betavärden. Ratos är ett tydligt exempel på en sådan aktie där man om jag inte helt missminner mig man tom hade ett negativt betavärde i början av seklet vilket betyder att Ratos normalt sett gick upp om börsen gick ner osv. Sakta men säkert har betavärdet ökat till att idag troligtvis vara mer svängig än börsen som helhet. Vad detta beror på kan man självfallet diskutera men kanske har det faktum att bolaget fått tiotusentals nya småsparare som aktieägare spelat en viss roll.


Själv struntar jag fullständigt i betavärden då det är helt ointressant för en långsiktig investerare. Hur en aktie hoppar upp eller ner mycket i pris kortsiktigt talar inte om någonting om hur dessa aktier kommer utvecklas långsiktigt. Den långsiktiga avkastningen går inte avläsa i hur svängningarna för en viss aktie ser ut idag. Så ta och strunta i betavärdet det är mitt råd.

tisdag 30 oktober 2007

Stockman goes Gmail

Jag håller på att byta bredbandslevrantör (tack och hej då televerket) och kommer därför som konsekvens byta epostadress. Vill du komma i kontakt med mig är den nya adressen:

cristoffer.stockman@gmail.com


En snyting för Ratos


Ratos har idag drabbats av en smäll på fingrarna då börsnoteringen, nyemissionen och delförsäljningen av Bisnode ställs in. Efterfrågan på bolagets aktier blev för lågt och om man hade genomfört noteringen med dessa marknadsvillkor hade det med största sannolikhet blivit fiasko vid introduktionen. Huruvida det är den omgivande börsutvecklingen eller Bisnode i sig själv som är oattraktivt låter jag vara osagt. Ratos förklaring lär vara intressant att ta del i kommande rapport och tillhörande presentation från Arne Karlsson. Personligen tycker jag bara prospektet för Bisnode börsnotering tydde på att det verkligen inte är något lättanalyserat bolag, jag förstår inte mycket av affärsidén skall jag medge. Förhoppningsvis så kan Ratos räkna i alal fall.

För Ratos är historien med Bisnode en ordentlig snyting i mina ögon. Dels att man givetvis inte lyckas sälja och då Bisnode är det företag i Ratos portfölj där man har mest pengar investerade betyder detta kanske att det inte blir frågan om någon extra utdelning till våren för Ratos aktieägare vilket nog jag allt mer hade börjat fundera på med tanke på den goda avkastningen under året och den goda finansiella ställningen, en försäljning av Bisnode hade varit mumma.

Vad värre är enligt min uppfattning är prestigeförlusten. Ratos har ett mycket gott anseende som ägarbolag, man är ärliga och duktiga när man köper bolag, man utvecklar bolagen på ett förståndigt och klokt sätt och när man sedan har sålt bolagen antingen till en annan köpare eller som en börsnotering då har bolagen fortsatt att utvecklas väl och man har inte som många andra riskkapitalbolag sålt av skuldsatta medemåttor. Typexempel kan väl Lindab stoltsera som, utköpt från börsen som en medelmåtta och sedan återinförd på börsen i betydligt bättre skick och aktien har också utvecklats mycket bra sedan börsintroduktionen. Ett bra exempel på vilket värde Ratos kan tillföra som ägarbolag.


Bakslaget med Bisnode kan medföra att detta förtroende för Ratos ruckas lite i kanten och man kanske anser att Ratos nu har ett ökat fokus på att sälja av bolag för att inte ha svarte petter på hand. Detta eventuella bakslag kan medföra att det generellt kan blir svårare för Ratos att sälja bolag i framtiden. Det vore inte bra för den långsiktiga utvecklingen. Men om denna prestigeförlust snabbt klaras ut och blåser över som en tillfällig vind så tror jag nog att den långsiktiga effekten är ganska begränsad och min förhoppning är fortsatt intakt till Ratos och jag tror fortsatt att Ratos kan uppfylla sin målsättning om att förränta det egna kapitalet om 20% per år över lång tid.

Även om börsnoteringen av Bisnode nu ställs in betyder ju detta inte att Ratos aktieägare blir helt lottlösa. Bisnode finns trots allt kvar i Ratos portfölj som ett 70% ägt bolag. Förhoppningsvis fortsätter bolaget att utvecklas bra och kan tillföra Ratos aktieägare kapitalåterföringar. Hur det däremot blir med en exit återstår att se men Ratos har fått en hel del kritik för Bisnodes otydlighet och spretiga verksamhet och ett tänkbart scenarie innan exit är nog att man kanske kommer renodla bolaget mer eller helt enkelt sälja bolaget i olika delar. Bisnode innehåller som sagt ett par ganska starka varumärken.

Jag nämnde lite tidigare om att jag nu inte tror att det blir någon extra utdelning från Ratos i år. Gissningsvis enligt mig hamnar nu utdelningen istället runt 7-8 kr i ordinarie utdelning. Inte så pjåkigt det heller.


söndag 28 oktober 2007

Tankar om ledarskap


Jag tror alla som har träffat en duktig entreprenör slås av den positiva drivskraft som dessa människor sprider omkring sig. Därför är det på tiden att det skrivs ett inlägg om ledarskapets betydelse vid aktieinvesteringar på denna blogg. Men vi kanske kan börja med ett bra citat att hålla i minne:

I'm a better investor because i'm a buissnessman and i'm a better buissnessman beacuse I'm an investor.
Warren Buffet

Erik Paulsson på Avanzadagen i Malmö


Att analysera ledarskap är bland de svåraste som finns när det gäller att investera i aktier i alal fall för mig. Däremot är det en enorm viktig faktor att ta hänsyn till för vi vet alla att en duktig ledare kan göra underverk på ett företag men värre är att en dålig ledning kan skjuta ett välfungerande företag helt i sank.

Tänk även på relationen mellan företagets affärsidé och ledningen. Det finns väldigt många affärsidér som i stort sett är omöjliga att tjäna bra med pengar på oavsett hur bra ledning det finns. Jag har själv träffat den fd. VDn för företaget Rottneros, Lars Blecko (för övrigt ny chef för Loomis AB Securitas) det är en väldigt klok man som gjort mycket bra för Rottneros bla. uppstarten av Rottneros Packaging och mer investeringar för att producera egen el. Tyvärr har Rottneros en i övrigt mångt och mycket helt omöjlig affärsidé då företaget i stort sett bara tjänar pengar om dollarn är hög, massapriset högt, elpriset är lågt och vedpriset är lågt. Skulle Rottneros ha haft en dålig ledning och svagare balansräkning sista åren hade Rottneros redan gått i konkurs troligtvis.

Å andra sidan finns det också affärsidéer som är så bra så att i stort sett en apa skulle kunna styra företaget. Warren Buffet sägs lite skämtsamt leta efter sådana företag.

En annan viktig aspekt att ta hänsyn till är ledarskapets inflytande. Här kan vi t.ex. så på skillanden mellan ett lite mindre entreprenörsföretag där ledningen betyder enormt mycket. Medan i Fallet Ericsson knappast är Carl-Henrik Svanberg som är helt avgörande för företagets långsiktiga utveckling. I många andra företag är det inte ens ledningen som bestämmer utan besluten ligger hos styrelsen. I fallet SCA är detta ganska uppenbart. Så det är viktigt att först ta rea på vilka individer som bestämmer och har inflytande över företaget.

Så vad skall man då titta på ledningen i ett större börsnoterat bolag?

Det absolut viktigaste som jag tycker man skall ställa sig är vad ett aktiebolag är och vad syftet med verksamheten är. Ett aktiebolag är en företagsform där en en flera ägare har olika andelar i företagets verksamhet och syftet med verksamheten är att tjäna bra med pengar på lång sikt. Syftet är inte vara insitiution en förvaltning och så vidare. Syftet är att tjäna pengar till aktieägarna punkt slut.

Detta kan låta mycke hårt och kallt och de finns säkert individer som tycker att aktieägarna är de minst viktigaste i ett företag och det är istället arbetstagarna som är de viktiga att skydda från de kapitalistiska aktieägarna. Enligt mig är detta resonemang fullständigt fel. Det finns absolut inget motsatsförhållande mellan aktieägare och arbetstagare enligt mig. Om ett företag blir framgångsrikt så gynnar detta alla intressenter runt omkring företaget såväl anställda som kommuner där verksamheten finns och så vidare. Det finns många gånger en pågående debatt om långsiktihet vs. kortsiktighet om där ledning gör kortsiktiga lösningar för att tillfredsställa aktieägarna. Självfallet är detta idiotiskt. Om en ledning gör aktiviteter som missgynnar ett företags långsiktigga utveckling kommer detta självfallet missgynna aktieägarna. Om ett företag betalar ut för dåliga löner så kommer detta inte vara bra för företaget på lång sikt, om ett företag smutsar ned vår natur är detta inte bra för företaget på lång sikt, om ett företag delar ut för mycket pengar och skuldsätts allt för hårt så är detta inte bra osv. Om man ägnar sig år brottslig verksamhet som skattefuskande och annat trams är detta själfallet negativt för aktieägarna på lång sikt.

Därför bör vi titta på hur ett företag sköts långsiktigt. Observera nu att långsiktigt inte betyder långsamt. Det finns ett favoritord som jag tycker skall genomsyra alla företag, förändringstryck. Ett företag måste alltid utvecklas i takt med tiden och efter kundernas behov. Detta är är många gånger smärtsamt med nödvändigt. Om något inte fungerar bra idag måste det förbättras, om någotinte är lönsamt måste det göras lönsamt eller läggas ner osv. På ett stort företag upprör detta alltid känslor då i alla fall jag aldrig hört att någon som arbetar med en viss sak som säger att det bästa är nog om vi avvecklar det jag håller på med. Detta är ledningen uppgift att göra det bästa möjliga för att tjäna pengar på lång sikt även om det många gånger är tuffa beslut och upprörda känslor.

Syftet är såldes att tjäna pengar och att i framtiden tjäna än mer pengar. Utifrån detta vad behöver då en bra ledning ha som exempel?

Förstå hur man tjänar pengar.
Detta kan tyckas basalt det vet väl alla hur man tjänar pengar? Man köper eller tillverkar något för en viss summa pengar och så säljer man det dyrare och där mellanskillnaden blir vinst. Men varför fungerar det inte så i alla företag? I min meningen därför att många ledningar har allt för bråttom. Man vill var först med att bygga upp någonting, först med att blir riktigt stora och glömmer lätt av det faktum att stora vinster många gånger först byggs upp med små vinster. För er som såg på länken ovan om intervjun med Erik Paulsson så började han redan som tonåring bygga upp PEAB med att tjäna 500kr på att bygga en tennisbana och sedan forsätta använda denna vinst till större vinster. Han startade inte ett aktiebolag för att sedan göra femtionelva nyemssioner som syftade till att bli stor. Nej PEAB började med att tjäna lite pengar som sedan blev mer för att sedan i slutet av 80-talet gå till börsen då PEAB inte vill skuldsätta sig för hårt när man köpte upp en stor konkrurent. Sedan kunde man använda pengar under fastighets och byggkrisen i början av 90-talet till att köpa än mer konkurrenter. Allt i syfte att tjäna mer pengar. och det har man gjort mycket framgångsrikt.

God förmåga att använda pengar.
Alla företag sitter på en påse pengar antingen som eget kapital eller lånade pengar som jag skrev i tidigare inlägg. Det är ledningen ansvar att dessa pengar används på ett förnuftigt sätt. Man skall investera pengar där det är ordentligt lönsamt och man skall undvika att investera där det inte är lönsamt. Det är många företag som saknar denna förmåga (särskilt bolaget Stora Kopparbergs/Stora/StoraEnso). Ett väldigt vanligt fel är att man ser pengar i bolaget som ledningens investeringsbudget och inte aktieägarnas pengar. Problemet med detta synsätt är att det lätt blir ganska dåliga investeringar för aktieägarna då ett företag bygger imperium där man mycket väl kanske blir störst som Stora Enso är men vad hjälper detta när aktieägarna har fått så dålig avkastning? Om man inte kan göra bra affärer är det alltid bättre att avstå och dela ut mer pengar. Dessutom sitter man senare ofta med större risker från vidlyftiga affärer. Jag personligen tror faktiskt att ett företag som har hårda krav från sina huvudägare att dela ut mycket i aktieutdelning också tvingas tänka sig mycket noga för när man väl gör sina investeringar och därigenom oftast gör bättre investeringar. När man pratar om företag som har god förmåga att använda pengar kan man inte låta bli att nämna HQ sfären är i stort sett alla bolag är mästare på detta.

Ett tips är att gå tillbaka i historien och följ en viss specifik ledning vilka beslut har dom tagit, hur blev avkastningen osv. Om man inte har lyckats i historien kommer man då lyckas framåt?

Kundfokus
Alla företag och företagsledningar måste ha kundfokus. Ger man inte vad kunden vill ha så kommer kunden till slut köpa av dig. En ledning måste alltid gå täten för detta kundfokus och tillverka vad kunden vill ha. Vill kunden har lågprisprodukter skall företaget göra detta vill kunden har högkvalitativa premiumprodukter skall företaget göra detta. Tappar ett företag kundfokus kommer detta drabba företaget. Som exempel kan vi ta företaget Apple vars produkter i alla fall jag är storförtjust i deras tidigare och nuvarande chef Steve Jobs får nog anses som ett geni att driva ett företag mot att uppfylla kundens förväntningar och de tidsperioder med annan chef för apple har man helt sonika inte lyckats med detta.

Förmåga att driva igenom förändringar
Kolla i gamla årsredovisningar Vad har ledningen sagt att man skall göra? Har man sedan några år senasre faktikt genomfört detta? Många företagsledningar svamlar betänkligt och ser nästan alltid fantastiska framtidsmöjligheter bara det att man skall göra en viss sak. Problemet är att vissa ledningar inte har förmågan att genomdriva förändringar, krasst visst men kalla fakta. Skall man ta något gått exempel så studera Alf Göranssons tid som Vd för NCC där kan man verkligen se en man som lyckats genomdriva stora fundamentala förändringar i företagets prestation. Bara önska honom lycka till på Securitas.

Förmåga att klara av motgångar
Alla företag drabbas förr eller senare av motgångar. Det är i motgång som agnarna verkligen skiljs från vetet eller som Öresund skrev i sin årsredovisning för några år sedan -Drakar stiger bara i motvind. Jag uppskattar för det första om en företagsledning är fullständigt ärlig i sådana fall, vad har gått fel?, varför?, hur har man tänkt att rätta till detta? Vad blir konsekvenser? En bra ledning har alltid förmågan att hantera problem i tid innan små problem blir riktigt stora. Ibland kanske man själv kan blir besviken för kursreaktionerna på aktier visd tillfällen då ett bolag drabbas av problem. Kanske sjunker aktien 5 eller 50% men med en synerligen bra ledning är problem oftast övergående och ett företag kan mycket väl vinnare på lång sikt.
Studera gärna relationen mellan olika företag i samma branch om vilka företag som bäst lyckas i en dålig marknad där hittar du ofta duktiga ledare som sedan får sina företag att växa på lång sikt.

Det var lite tankar om ledarskap.


fredag 26 oktober 2007

Solutions securing values




Trelleborg är ett spretigt och komplicerat bolag. Det är en blandning högt och lågt mellan en mängd olika företag och applikationer under benämningen " täta, dämpa, skydda". Här blandas jordbruksdäck med avancerade jetfirelösningar för Off-shoreindustri. Det finns företag inom koncernen som tillverkar både avancerade dykardräkter såväl som ljudisolering i bilar. Man gör tätningar för vindkraftverk och gasledningar. En relevant fråga att ställa sig hur kunde det bli så här? Är det inte bra om ett bolag jobbar med en viss sak istället för i stort sett helt obegriplig struktur? Än mer obegripligt blir det när man studerar historien.
Historiskt sett var man en i gång i tiden ett av Sveriges största företag men man har idag knoppat av vissa bolag som tidigare ingick i koncernen (t.ex. Boliden och Svedala) och sålt av andra. Oftast har strukturomvandlingarna kommit vid ekonomiska kriser t.ex. vid metallpriskollapsen i början av nittiotalet då det inte var kul att vara i metallbranschen soom då Trelleborg vara stora i. Det är lätt att idiotförklara företagsuppbyggandet men det är att göra det lite för lätt för sig då Trelleborg faktisk är en av de 10 företag som givit allra bäst totalavkastning på hela stockholmsbörsen senaste 25 åren. Under 80-talet var Trelleborg yuppisarna älsklingsaktie då förvärven av bolag stod som spön i backen och än idag är Trelleborg ett bolag som förvärvar friskt men som också lämnar bolag.

Så hur ser det ut idag mer i detalj?

Trelleborg är idag uppdelat i fyra divisioner som i sin tur består utav flertalet företag divisionerna är Engineerd system som tillverkar alla former av ingengörslösningar där den sammanhållande länken är polymerteknik. T.ex. slangar för oljeprojekt, byggnadstekniska fönstertätningar, bärlager till broar osv. Huvuddelen av verksamheten bedrivs till europeiska kunder. Verksamheten är väldigt väldiversifierad samtidigt som man idag visar mycket bra tillväxt som är fullt i klass med te.x. industrikusinen Sandvik även om marginalerna kanske inte är lika bra. Framtidsutsikterna måste ses som synnerligen goda för denna verksamhet och man har stora möjligheter att fortsätta växa om produktutvecklingen fortsätter.

Nummer två i storleksordning är Automotive. Det är en verksamhet som inte är lika kul idag. Produkterna handlar om alla former av polymerprodukter i bilar och andra fordon. T.ex. Vibrationsdämpning och ljudisolering. Här lider man av att vara underleverantör till kunder som har en oerhört tuff marknadsposition som Ford, GM, och europeiska bilmärken. Marknadspositionen är mycket bra däremot och man är inom detta område marknadsledande i både Europa och Nordamerika och till viss del även i Asien. ”Lönsamheten” är väldigt skral och man ligger på någon ynka procent i rörelsemarginal idag mot den historiska marginalen på knappa 6-10%. Man håller idag på med ett omstruktureringsprogram för att öka lönsamheten. Skall man ta något positivt så växer Trelleborgs marknadsandelar och konkurrenterna har det än värre än Trelleborg.

Nummer tre av divisionerna är Sealing solutions. Inom detta segment gör man tätningar av alla former. Allt från gummitätningar i världens största vattenkraftverk till minitätningar i flygplan. Det är en verksamhet som går ganska bra och Trelleborg är duktiga på produktutveckla och kunna få fram allt mer lönsamma produkter som skapar bra kundvärde. Helt klart en spännande verksamhet.

Den sista och minsta divisionen är Wheel systems som tillverkar jordbruks och industridäck. En verksamhet som kanske inte låter allt för spännande men som har hygglig lönsamhet och där drivkraften ligger i att utveckla allt bättre däck som minskar bränsleförbrukningen för traktorer och industritruckar som exempel.

Så hur styr man då denna kolloss som omsätter dryga 30 Mdr på årsbasis. Inom Trelleborg finns en sk. Aktiv portföljhantering (nej Trelleborg är inget investmentbolag om någon trodde det..) Denna portföljhantering innebär att ledning och styrelse löpande ser över de företag som finns inom koncernen. Man analyserar marknadstrender, lönsamhet inom ”täta, skydda dämpa” och utifrån den övergripande analysen så försöker man sedan hitta segment där man uppnår följande fyra faktorer:
  • Strategiskt rätt i en makroekonomisk analys
  • Unikt erbjudande med så få konkurrenter som möjligt
  • Ledande positioner inom specifika nischer
  • Lönsam tillväxt
Där man vill växa förvärvar man mindre konkurrenter och där man vill minska så avyttrar man bolag.

Med facit i hand har man väl inte legat så rätt direkt lönsamhetsmässigt med viss slagsida mor bilindustri t.ex men i övrigt uppfyller man dessa faktorer ganska bra.

Trelleborg har ett antal finansiella mål som man försöker uppfylla. Dels vill man har en årlig tillväxt på 8-10% över en konjunkturcykel, en avkastning på sysselsatt och eget kapital om 15% och ett kassaflöde på 80-90% av rörelseresultaten. Skuldsättningsgraden får inte bli högre än 125%. Bolaget har kommunicerat att Bolaget ser sig själva ha förmågan att ha en EBITDA marginal på 12%. (vinst före räntor, skatt och avskrivningar) Här är man absolut inte idag.

Jag upplever idag Trelleborg som mycket lågt värderat på börsen och det var ingen överraskning att aktien skulle göra ett ordentligt hopp för mig. Sett i relation till omsättningen är börsvärdet på bolaget endast knappt hälften (p/s tal 0,46). Jämför gärna detta med Trelleborgs verkstadskusiner på börsen som idag ibland värderas upp mot 2 ggr försäljningen även om många bolag normalt värderas runt omsättningen som börsvärde. Den låga värderingen är förstås förstålig pga av den dåliga lönsamheten idag inom främst automotive samt det faktum att Trelleborg är ganska exponerade mot Europa och Nordamerika i sin försäljning när tillväxten idag är som starkast i Asien samt det faktum att vissa av Trelleborgs viktiga kunder som t.ex. bilindustrin har haft tuffa tider. Enligt mig är Trelleborg på lång sikt ett minst lika kompetent bolag som andra verkstadsbolag och det finns enligt mig skäl att tro att Trelleborgs lönsamhet i framtiden kan bli betydligt bättre än situationen idag.

Om jag själv satt i styrelsen för Trelleborg skulle jag arbeta för att Trelleborg skulle avyttra sin division Wheel system. Varför kan man då fråga sig? – Däck är ju ändå den historiska grunden och själen i trelleborgkoncernen. Enligt mig är Industri och Jordbruksdäck idag en mogen bransch där den underliggande tillväxten i mångt och mycket följer BNP utvecklingen på de marknader där man finns. Marknaden är inte speciellt fragmenterad. Det förekommer givetvis en stark produktutveckling som går mot att däck som ger bättre effekt och lägre bränsleförbrukning som går att ta bättre betalt för men det är knappast en marknad där FoU arbete ger den bästa avkastningen. När det gäller varumärkesbyggande så är idag Pirelli/Trelleborg säkert ett ganska starkt varumärke men jag tror inte varumärket har speciellt stor betydelse i branschen utan kunderna ser nog mer till den bästa driftsekonomin och lågt inköpspris. Trelleborgs produktion av industri och jordbruksdäck anser jag vara mycket rationell och majoriteten av tillverkningen är idag stationerad till SriLanka ett land med låg kostnadsnivå på produktionen. Positionen man idag har på marknaden och den goda konjunkturen gör idag att Wheel system håller helt godkända rörelsemarginaler på 8-10% som är bland de bästa i branchen. Som jag ser det tycker jag situationen idag är bra sett ur avkastningshänsyn men man har dåliga organiska tillväxtutsikter och den enda rimliga lösningen är förvärvad tillväxt in på nya geografiska marknader där man inte finns idag. Dock är det min övertygelse att Trelleborg kan finna andra mycket mer intressanta förvärv som passar in i företagets andra divisioner. Dessutom är jag övertygad om att man skulle få mycket bra betalt för ett bolag som idag levererar god vinst och bra kassaflöde. Private-equitybolagen skulle säkert stå på kö för att lägga ett bud på ett Trelleborg Wheel systems. Kanske kan man idag få 3,5-4Mdr för divisionen. Pengarna man får in kan med fördel både användas amortering av skulder, förvärv och utdelning till aktieägarna.

Som jag ser det finns det två tydliga risker i Trelleborgs balansräkning ur aktieägarperspektiv som man bör vara medveten om. Dels det faktum att skuldsättningen av bolaget är ganska aggressiv med en skuldsättningsgrad på 102% och en soliditet på 34% och skulle den industriella industrikonjunkturen avmattas samtidigt som räntorna går upp finns det risk att ränteutgifter är upp en allt för stor del av rörelsevinsten och möjligheterna till förvärv skulle också stanna upp såvida man inte gör en nyemission vilket jag tror inte huvudägarna är så intresserade av. Detta vore ett mardrömsscenario och personligen hoppas man lugnar sig lite med förvärv och istället de kommande åren satsar mycket på lönsamheten inom koncernen istället för förvärv. Å andra sidan om den goda konjunkturen fortsätter och lönsamheten går upp inom Trelleborg då ger givetvis skuldsättningen bra positiv hävstång för aktieägarna.

Den andra risken som jag ser i Trelleborgs balansräkning är den stora goodwillposten på 9,7Mdr! Den stora goodwillposten hör samman med de stora antalet förvärv som Trelleborg gjort över tiden. De nya redovisningsreglerna, IFRS medför att ingen systematisk avskrivning av goodwill genomförs och goodwill skall istället årligen prövas för att se om det föreligger ett nedskrivningsbehov. Om vi de kommande åren får de en avmattning av konjunkturen finns det enligt mig ett visst mått av risk att Trelleborg måste ta ganska stora goodwillavskrivningar som då slår direkt mot vinsten per aktie även om det inte påverka kassaflödet dvs det de 107 kr i eget kapital per aktie som bolaget förfogar över kanske inte är så säkra pengar.

En annan riskfaktor som jag skrivit om tidigare är att Trelleborg just nu är under lagens lupp ang. konkurrenslagstiftningen. Detta gäller fendersystem inom några dotterbolag. Trelleborg räknar själv med att det kan bli en saftig bötesbot. Detta är givetvis inte trevligt men man får nog ändå förhoppningsvis se det som en engångsföreteelse som har minimal långsiktig betydelse. Jag är inte speciellt orolig för detta mer om att skuldsättningen ökar än mer om böterna skulle bli höga.

torsdag 25 oktober 2007

Lugn alla, aktier ger bra avkastning på lång sikt


Senaste veckan har jag läst en del artiklar och blogginlägg om aktiers långsiktiga avkastningspotential. Bland annat Jonas Lindmarkers välskriva artikel på morningstar.se och ett blogginlägg av skribenten Skilling Banco. Jag är väldigt förtjust i artiklar och inlägg som dessa som pratar om långsiktiga trender på aktiemarknaden och inte minst att man tar hänsyn till inflationen som på lång sikt är en oerhört viktig faktor att relatera till. Jag tycker nog att det är betydligt roligare att fundera på aktier på mycket lång sikt än vad som kommer hända den kommande veckan.

Lindmarker varnar för att aktier kanske inte alls är det bästa alternativet på lång sikt räntebärande placeringar kan mycket väl visa sig vara bra placeringar. Detta håller jag fullständigt med om det är inte alls givet att aktieindex är en bättre placering är obligationsindex. Självfallet beror det på till vilket pris man har köpt aktier eller obligationer för!

Tyvärr i många artiklar om aktiemarknadens långsiktiga avkastning missas ofta en mycket viktig punkt. Skribenter ställer sig inte frågan, vad är en aktie?

Just det var är en aktie? Skulle vi ställa denna fråga till 1000 olika ekonomijournalister så tror jag vi skulle få ganska många olika svar. nej aktier är ingen knapp i en internmäklare. Aktier är givetvis en andel av ett företag, en andel som man kan utnyttja som rösträtt på bolagsstämman, en andel av alla företagen framtida vinster osv. Men det absolut viktigaste är att aktier är en andel av ett företags egna kapital.

Alla som har försökt sig på att bedriva någon form av företagsverksamhet från grunden vet hur det fungerar. Man satsar en viss summa pengar och köper t.ex. ett 100 klockor för 100 kr styck och sedan så säljer man dessa klockor för 200 kr styck. Hux flux så har vi en vinst på 100kr per klocka vi har också ökat vårt egna kapital från 10 000kr till 20 000kr, bra jobbat!. Sedan kanske vi tycker detta är en superidé att sälja klockor så vi funderar på att öka insatsen lite och säga upp oss från jobbet och starta en klockaffär. Efter de senaste klockaffärerna så har vi 100 000kr på bankboken som vi nu väljer att sätta in ett aktiebolag och starta en klockaffär för. 100 000kr räcker tyvärr inte så långt då vi måste köpa in ett betydligt större lager och vi måste dessutom köpa in ett gäng märkesklockor som vi tror kommer gå som smör i småland. Med mössan i hand så går vi till banken och ber om ett lån för att kunna köpa in 1000 klockor för 500kr styck. Våra egna sparpengar använder vi för en reklamkampanj i lokaltidningen och köpa in alla andra saker vi behöver för att kunna starta en klockaffär. Efter att ha fått banklånet köper vi nu in klockor för en halv miljo kronor. Vår förhoppning är givetvis att tjäna storkovan på detta men samtidigt är ju också bankens förhoppning att tjna en slant på vår verksamhet genom att ta ut ränta, rntan sätts utifrån risken i vår verksamhet. Och det viktigaste är ju att vi får avkastning på vårt satsade kapital dvs de 100 000 kronor som vi satsade. En avkastning på 30 000kr per år i ren vinst efter att vi har betalt lön till oss själva som är en utgift för företaget och alla andra andra utgifter vore väl mumma? Detta gör ju också att vi nästa år kan statsa lite mer på marknadsförningen och finare klockor osv.

Hängde ni med? och vad tusan har detta med aktier och obligationer att göra? Jo det är just detta som aktier och obligationer är i detta fallet är det vi som sitter på aktierna och banken som sitter på obligationen. Om det tar mycket lång tid för oss att sälja våra klockor samtidigt som vi måste ta ut lön och betala räkningar och räntor då kommer vi inte kunna få 30 000kr i vinst kanske knappt något alls efter bankens dyra ränta. Banken å sin sida ser nog helst att vi inte går i konkurs och är nöjd om man tjänar 6% i ränteinkomster på 500 000kr. Å andra sidan om vi är riktigt duktiga så kanske vi kan tjäna ännu mer och banken lika mycket eller tom mer om vi lånar mer pengar i framtiden. Efter hand som företaget utvecklas och blir större blir det allt viktigare att få en god räntabilitet dvs avkastning på våra egna pengar. Dvs en mycket viktig faktor att ta hänsyn till är ju att varje investering som vi gör i företaget måste ge bättre avkastning än vad räntan är på ev. lån. Dessutom måste ju investeringen vara mer lönsam än om vi bara skulle ta våra pengar och sätta in på banken där vi idag säkert kan få 3,5% i säker avkastning dessutom vill vi också att inflationen skall täckas. I runda slängar måste vi minst tjäna 7-8% med dagens inflation gärna mer.

Dessa kloka investeringar som företag gör visar på att avkastningen på eget kapital oftast blir klart högre än ränteutgifter. Dvs våra "aktier" utvecklas bättre än bankens obligationer. Framgångsrika företag kan få mycket hög avkastning på det egna kapitalet. Kanske tom upp mot 30%(!). Om vi nu när vi byggt upp ett framgångsrikt klockimperium som har en räntabilitet på 30% där det egna kapitalet har växt till 10 Mkr så vill vi sälja företaget och dra oss tillbaka och dricka gott vin istället för att sälja klockor. Hur mycket skulle vi sälja företaget för? För de ynka 10 millarna som finns på banken? knappast...

Det finns en köpare som är villig att betala 30 miljoner vilket ger ett p/e tal på 10. Vi säljer våra aktier...

Den nya köparen har nu betalat 30 miljoner för 10 mijonor kronor på banken och ett framgångsrik klockimperium. Det kommer såldes ta fler år innan han får igen sina pengar då vinsterna från företaget (3 millar) bara ger en avkastning på 10% per år på satsat kapital. Nu börjar vi närma oss obligationsräntan.

Vi tänker nu att räntorna stiger och konsumenterna bli mindre sugna på att köpa klockor. Detta betyder nog att klockimperiumet blir mindre lönsamt och med tanke på att köparen har satsat 30 miljoner och nu vinsten kanske krymper till bara 1,5Mkr per år då tjänar den nya aktieägaren bara 5% per år. och värre är nog att ingen nu skulle ara beredd att köpa klockimperiumet för 30 Mkr utan snarare för 15 Mkr. Ve och fasa han kan göra en förlust!! Men bankens obligationer är lika mycket värda och ger 6% per år.

Men den nya köparen är en klok man som förstår att det kommer en hög konjunktur även i framtiden och bara om ha gör bra affärer där avkastningen blir minst inflation+ränta så kommer detta också bli lönsamt. Så han köper upp den jämstora klockkoncernen för 15Mkr (avkastning på 10%). Sedan blir det återigen högkonjunktur och klockor blir åter i ropet och den nya ägaren tjänar åter igen 30% på eget kapital. Och på lång sikt blir ofta avkastningen för aktierna allt närmare räntabiliteten även om han köpte lite dyrt.

Så just det! På lång sikt blir aktier mer lönsamma än obligationer om företag gör bra investeringar även om vi köper aktierna till så dyrt om 3 ggr det egna kapitalet. Däremot om vi köper våra aktier för 50 ggr det egna kapitalet som japanska aktier år 1989 eller IT aktier runt 99-00 ja då får vi skylla oss själva...då kommer det ta enormt lång tid att få igen pengarna i dessa lägen är räntebärande placeringar mycket bättre då dom ger bättre avkastning fram till dess att priset på aktier återigen blir attratikvt (vilket dom garanterat kommer att bli på ett eller annat sätt dvs kursfall troligt).

Men den genomsnittliga avkastningen sett som ett genomsnitt bortsett toppar och bottnar hamnar ofta runt 7-8% per år. Om däremot inflationen hamnar upp mot dessa nivåer blir det allt svårare att få bra real avkastning. Även obligationer blir en mycket dålig avkastning i en höginflationsekonomi då inkomsten från inflationen äter upp avkastningen. I sådana fall blir lätt både obligationer och aktier "dåliga" placeringar

Därför är et föredömligt att många av världens ekonomier idag har inflationsmål som t.ex. Sverige som har ett inflationsmål på 2%. Så lugn Jonas Lindmarker och Skilling Banco även om aktier under många perioder inflationsjusterat ger medioker avkastning så ger alltid aktier den bästa avkastningen på lång sikt då de allra flesta företag gör bra investeringar och om dom inte gör det så kommer priset på aktierna anpassas så att dom ger en blir investering pga av kursfall. Att börsen går ned är såldes det bästa för framtida investeringar som jag skrivit om tidigare.


onsdag 24 oktober 2007

Köpa eller sälja?


En intressant aspekt att diskutera är hur aktiv man som aktiesparare bör vara för att få en långsiktigt god avkastning. Vissa individer förspåkar att man skall vara aktiv och kanske lite mer kortsiktig och vissa indvider förespåkar att man skall ha ett långsiktigt perspektiv på sina placeringar det finns tom dom som förespråkar att aktier aldrig skall säljas.

Egentligen finns det tre sätt att förhålla sig till finansiella tillgångar (låt vara obligationer, realtillgångar eller aktier) Det ena är en fundamental inställning dvs man köper saker som man uppfattar som för billiga och sedan säljer man tillgångar som man uppfattar som för dyra dyra. Det andra sättet är att följa trender dvs en vinnare förblir en vinnare. Detta synsätt används mest inom teknisk analys där starka aktier köps och när sedan trenden bryts och aktierna går ned då säljer man sina aktier. Det tredje sättet att förhålla sig till investeringar är att köpa indexfonder dvs man tror sig inte kunna skapa någon överavkastning dvs man köper oavsett om saker är dyra eller billiga och man bryr sig inte om situationen idag.

Själv är jag helt och fullt fundamentalt inriktad dvs jag skulle inte investera i en indexfond då nackdelen med alla indexfonder är att dyra aktier är överviktade och tvärt om samt det faktum att börsens största bolag väger tyngt oavsett hur väl investeringsvärt detta bolag är. Jag är heller inte intresserad av teknisk analys. För mig återstår såldes att göra köp i vad som är billigt och sälja det är dyrt. Vad som sedan är dyrt och billigt är givetivis en fråga för sig. Mitt råd i allmänhet när det gäller värdering är att det är bättre att hitta ett fantastisk bolag hyffsat billigt än ett hyffsat bra bolag fantastiskt billigt. Mer om detta kommer säkert skrivas i kommande inlägg. Detta inlägget som som bekant handla som hur aktiv man skulle vara med köp och försäljningarna.

På tidningen privata affärers nätforum hittade jag följande mycket sunda inställning till denna fråga skriven av skribenten Solnamannen som förövrigt också har en mycket välskriven blogg

Man ska inte fortsätta äga en aktie (eller aktiefond) som man inte skulle kunna tänka sig att köpa till dess aktuella kurs (utan hänsyn till dess vikt i portföljen). Tycker du att något är för billigt, köp det. Tycker du något är för dyrt, sälj det. Om du inte vet hur du ska ta ställning till om något är dyrt eller billigt - köp inte alls.

Detta låter ju verkligen sunt och rimmar helt mot Benjamin Grahams fundamentala inriktning på aktieinvesteringar som jag skrev om i tidigare blogginlägg.

Tidsaspekten beaktas inte utan öppnar såväl för aktieägande under såväl kort som lång sikt om värderingsmåttet (priset) förändras från billigt till dyrt. Detta ställer stor krav på att kunna räkna på vad som är dyrt och vad som är billigt. Forskning talar ju dessutom om att ju mer aktiva aktiespare är i sitt ägande desto sämre avkastning får man och de med högst avkastning är de som istort ett är passiva men som köpt aktie i rätt bolag.

Jag tror alla individer som ägt aktier under längre tid i både uppgångar och nedgångar har upplevt problem med värderingen av bolag. Ibland har man tyckt att en aktie är snorbillig för att sedan det kommande åren bli ännu billigare likaså tror jag man har upplevt att den dyr aktie blir ännu dyrare. För två år sedan träffade jag en mycket duktig investerare som sa att Broströms ja det är börsens bästa investering då det fanns en fantastik bra historik av växande vinster, låg värdering, bra aktieutdelning osv. Som sagt har kursen de sista två åren minskat ganska kraftigt samtidigt som börsen gått upp betänkligt. Problemet var att historien framåt inte var lika bra som historien. Samma sak med en aktie som jag själv ägde som hade bra utveckling några år fram till år 2003 då aktien gick att köpa för p/e 10 med hög direktavkastning. Problemet sen var att lönsamheten sjunk strukturellet och vinsterna mer än halverades. En bilig aktie blev såldes dyr...eller i alla fall upplvedes så

Denna risk av temporär felvärdering gäller såväl professionella analytiker, proffsinvesterare och vi vanliga medemåttor. Viss indivder kanske är duktiga och vissa individer är mindre duktiga men jag tror att med handen på hjärtat att ingen människa kan med 100% säkerhet säg att kursen på en aktie inte kan sjunka 30% från nuvarande nivå och kommer kanske istället stiga med 100% de kommande 3 åren.
Vem kunde i början av år 2000 tro att Ericsson då ett av världens 20 störst företag några år senasre skulle vara på ruinens brant och aktien kunde gå att köpa för några kronor? Vem kunde så sent som år 2002 tro att storföretaget ABB bara några år senare mångdubblat sin kurs? Vem hade kunnat tro att SEB, en av sveriges största banker bara 15 år efter finanskrisen skulle kunna ge lika mycket i årlig aktieutdelning som priset på aktien var 1992? Vem hade kunnat tro att ett tråkigt och trist företag som Ratos med medioker avkastning egentligen från 50-talet fram till år 2002 sedan kunde gå upp 10-dubbelt till idag?---I stort sett ingen!

Däremot är det min fulla övertygelse att man kan avgöra om ett företag är billigt eller dyrt problemet är att man inte kan avgöra hur dyrt respektive billigt bolaget är. Detta behöver inte utgöra någon risk enligt mig om man är långsiktig. Speciellt inte om vi lyssnar på ett citat av Warren Buffet.

I think I can know if a woman is old enough to vote without knowing her age. So I think I can know if a company is cheap enough to buy with out knowing the precise value of it.

Dvs om man lär sig värdera vad som är billigt och vad som är dyrt är sannolikheten mycket stor att du får en långisktigt god avkastning men du måste vara beredd att företaget du köper aktier i kan bli ännu billigare men på lång sikt kommer värdet på företaget avspegla sig i dess pris. Ett ännu större problem uppkommer i att värdera om ett företag är allt för dyrt och bör säljas. Enligt mig mycket svårare än att avgöra om ett företag kan anses som billigt. Ett gott råd är att att om ett företag har haft en mycket bra utveckling under några år samtidigt som företaget ständigt har värderas upp mer än vinst och försäljningsutvecklingen, lönsamheten är på rekordnivå, analytiker öser beröm över bolaget och priset på aktien i relation till försäljningen är mycket hög. Ja d är risken stor att framtiden inte blir som historien.

Min åsiktigt är däremot att den bästa innehavs tiden för ett fantastiskt företag är för alltid. För hittar du ett företag som har exceptionära egenskaper och behåller detta företag under lång tid vad som än händer och hur företaget värderas så kommer avkastningen bli mycket bra. Tänk t.ex. på HM som rasade 50-60% mellan år 200-2002 men trots detta var man ändå en aktie som haft en av de bästa avkastningen under en 20 års period. Var det ett bra säljläge på HM aktien år 2000?

Nej häng inte läpp Warren Buffet(Bank of America) och Fredrik Lundberg(Husqvarna). Även om ni ligger med ganska stora förluster idag på dessa placeringar så kommer aktier som dessa säkert få en god avkastning om ni har en långsiktig ägarhorisont och återinvesterar utdelningar i fler aktier.



söndag 21 oktober 2007

Om mig...



Överväldigad av responsen i föregående inlägg med alla mail och några kommentarer måste jag först säga. En del e-post har berört om jag kunde göra en liten presentation av mig själv och berätta lite om min bakgrund avseende aktier och om jag är någon form av ekonom eller liknande.

Vi kanske skall börja med det enklaste, nej jag är ingen ekonom och har i stort ett ingen som helst dokumenterad ekonomisk bakgrund förutom ett fåtal högskolepoäng i företagsekonomi. Men däremot har jag läst en hel del böcker om både företagsekonomi och framförall investeringar och gärna då odödliga klassiker på området. Så man kan säga att det är rent och skärt intresse som gett mig kunskap. För min lön är jag tjänsteman i statens tjänst och jobbar med lagar, regler och ledningsystem inom arbetsmiljö och hållbar utveckling. Förr eller senare är inriktningen att li företagare på heltid. Jag är knappt 28 år gammal men redan gift med en underbar flickvän (fru heter det väl egentligen men jag har inte vant mig ännu) och vi bor i en radhusliknande lägenhet. Barn har vi tyvärr inga och vi har haft lite svårt på den fronten (ett antal misslyckade provrörsbehandlingar) så vi är nog allt mer inriktade på adoptera om inte nästkommande behandling fungerar.

På min fritid måste jag (och min fru) nog anses som ganska sport och friluftsintresserad och det brukar bli en 10-15 nätter om året i sovsäck och tält och jag är en stor beundrare av den skandinaviska naturen i alla dess årtider. Så jag både vandrar, paddlar, åker skridskor, skidor, klättrar (bestigit 4000m+ och ett gäng svenska höga toppar), cyklar... På idrottsplanet har jag en gång i tiden varit "hyffsat" vältränad och har t.ex. åkt Vasaloppet på 5,40, sprungit ett antal fjälllopp (bla. varit trea i tävlingen BAMM och fullföljt tävlingen Lowe Alpine Mountain Marathon i Skottland). Idag är tyvärr flåset inget vidare och jag är fult nöjd om jag tränar i behagligt tempo 3-4 gånger i veckan gärna då i skogen med karta och kompass. Egentligen är jag ingen tävlingsmänniska även om det kan framstå så..

Mitt intresse för aktier började lite smått sporadiskt under gymnasietiden då man insåg att föräldrarna varit förståndiga nog att spara i fonder till sina barn för att sedan öka under värnpliktstiden som jägarsoldat då jag hade förmånen att ha en stridsparkamrat att prata om aktier under långa nätter utan sömn. Under de första högskoleåren var det en liten nedgång i intresse (då å andra sidan hela svenska folket blev intresserade av Framfab och Information Highway...) då jag istället tränade mest hela tiden mot att intresset återigen har växlat upp under slutet av högskoleperioden och nu några år tillbaka som anställd. Mitt första aktieköp gjordes i företaget Sardus (numera uppköpt), tillverkare av bla. leverpastej och det kanske skvallrar om att någon större risktagare är jag inte men däremot anser jag att jag har en pyskologisk fördel i att jag inte brukar bli rspeciellt känslomässigt berörd av större nedgångar för aktier, har inga problem med att behålla aktier länge och är obotlig samhällsoptimist.

Jag har varit medlem i Aktiespararna i många år och måttligt engagerad inom organisationen. Målsättningen med aktiesparandet är definitivt inte att bli rikast i kommun och kunna dra mig tillbaka till ett varmare land och dricka pinacolada dagarna i ända utan mer att ge guldkant på tillvaron och få bra avkastning på pengar och kanske ge en slant till kommande generationer om det blir pengar över. Någon supersnål människa som sparar på minsta slant är jag heller inte men läsar gärna bloggar som berör ämnet "toksparande".

Tycker också om Skotsk Malt Whisky och har en liten privat samling och ett gäng böcker hemma. Favoriten är nog XXX

Ja det var en kort presentation.

onsdag 17 oktober 2007

Vad tycker du kan förbättras på denna blogg?

Målsättningen med denna blogg är givetvis att blir så bra som möjligt och svara upp mot läsarnas föväntningar.Har du förslag på hur bloggen kan utvecklas för att bli bättre eller förslag på vad du vill läsa om får du gärna skicka ett mail till:

cristoffer.stockman@telia.com

Balansräkning for dummies



Sista året har det varit en hel del prat om balansräkningar, "dolda pengar", överkapitalisering osv. Det är ofta inte lätt att hänga med i svängarna speciellt om man inte är en hejare på redovisning. Därför kommer här en liten snabbkurs, "balansräkning for dummies". Som exempel i detta fall tar vi företaget SCA och siffrorna är från senaste rapporten.

Rapporten kan hämtas från företagets hemsida och själva balansräkningen finns på sidan 16 i rapporten.När det gäller balansräkning så måste man första förstå hur den är uppbyggd. Alla balansräkningar utgår i från ett företags finansiella ställning vid en given tidpunkt till skillnad från resultaträkning som beskriver utvecklingen över en viss tiden.

En balansräkning består utav två sidor, tillgångssidan som beskriver alla former av tillgångar som ett företag har. Den andra sidan är finansieringssidan dvs som skall förklara hur man har finansierat dessa tillgångar. Dvs tänk att du äger ett hus det är en tillgång kanske värd 2 Mkr. Detta hus är finansierat med ett lån på 1Mkr det övriga värdet av tillgången är dina pengar som du har investerat i tillgången på redovisningsspåk kallas detta för Eget kapital. Summa summarum ger detta en ekvation:

Tillgångar=skulder+Eget kapital

Då har vi koll på grunderna så vi hoppar snabbt in i SCAs balansräkning och börjar med tillgångarna. Svensk redovsningslagstiftning och god sed säger att aktiebolag skall redovisa alla sina tillgångar i två (egentligen tre men den sista skiter vi i) Anläggningstillgångar och Omsättningstillgångar.

I senaste rapporten är SCA tillgångar:
Anläggningstillgångar:102 303 Mkr
Omsättningstillgångar: 35 232 Mkr

Anläggningstillgångarna består utav:
Ca. 20,3Mdr i Goodwill och övriga immarteriella tillgångar.
Detta är den mest komplicerade punkten och består utav varumärken (t.ex. Libresen och Tena), övervärden vid bolagslöp etc osv... Dvs tillgångarsom egentligen bara är en "pappersprodukt" men likväl har den ett värde. Idag med nya redovisningsregler genomförs inga planerade avskrivningar utan Goodwill "skall prövas" om värdet stå i relation till det verkliga värdet. Ofta hänger varumärket värde samman med försäljningen dvs om färre köper produkten t.ex. Libro så borde goodwillen bli lägre värderad.
Ca. 75,5Mdr i materiella anläggningstillgångar.
Detta är desto mer hårdvaluta och består utav mark, byggnader, och skog i SCA fall. IFRS som är en "ny" redovisningsstandard kräver att tillgångar som dessa skall redovisas till "verkliget värde" så att jag som aktieägare inte skall bli lurad att tror att företaget äger mer eller mindre tillgångar än vad dom gör. Om värdet på dessa tillgångar förändras så kommer detta att hamna direkt i resultaträkningen vilket t.ex. är förklaringen till varför fastighetsbolag har haft så stora vinster och utdelningar sista åren. För att bättre se vad dessa tillgångar består utav måste vi normalt titta i årsredovisningen. I SCA fall består posten av fastigheter, en mängd pappersmaskiner av olika slag samt idag kanske mest omtalat sin skog. Skogen har enligt årsredovisningen ett värde på knappt 19 Mdr. I noterna till denna redovisningspunkt kan vi läsa att skogens värde är en kalkylvärdering då det saknas information om försäljningspriser på så stora skogsinnehav. Skogen är framräknad av ett värde som betyder att den årliga biologiska tillväxten motsvarar ett direktavkastningskrav på 6,25%. personligen kan jag tycka att detta är lite lågt räknat när många fastighetsaffärer idag görs med en betydligt lägre direktavkastning.
Ca. 45,4Mdr i långfristiga finansiella tillgångar och aktieinnehav
I SCAs fall består dessa tillgångar enligt årsredovisningen av andelar i delägda bolag (bla. ett nytt bolag i mellanöstern som är en trolig förklaring till den stora ökningen av posten, innehav av överskott i en egen pensionsstiftelse samt inte minst 4 122 642 stycken A-aktier i företaget Industrivärden, varför man har dessa aktier värda över en halv miljard kan man ju verkligen fråga sig....Man äger dessutom 1 253 138 stycken aktier i sig själva genom SCA B aktier.

Rörelsetillgångar består utav:
Ca. 32,5 Mdr i Rörelsefodringar och lager
Inga konstigheter det är ej sålda varor samt utestående ej betalade kundfakturor. Dessa är en tillgång som ganska snart kommer omvandlas till pengar förhoppningsvis
Ca. 0,5Mdr i kortfristiga finansiella tillgångar
I SCAs fall består detta utav olika former av valutasäkringar, derivat på energi, utsläppsrätter etc. Dvs produkter som kan säljas men som säkert används för att minska riskerna i verksamheten.
Ca. 2,1Mdr i likvida medel
Enkelt, det är pengar på banken

Detta var en komprimerad bild av av bolagets tillgångar. Frågan man nu ställer sig är hur har företaget finansierat dessa tillgångar? Svaret på denna fråga får vi genom att titta på den andra sidan av ekvationen dvs skulder+Eget kapital.

Vi börjar för enkelhets skull med det tråkigaste, skulderna.
1,9 Mdr är pensionsskulder
Pengar som tillhör de anställda och som skall betals till dem när de går i pension.
Drygt 12 Mdr är övriga avsättningar
skatter, moms....mm
Drygt 20 Mdr är långfristiga skulder av olika slag
Pengar man har lånat på banken dvs ett "bottenlån"
Drygt 20 Mdr är kortfristiga finansiella skulder
SCAs kreditkort för att hantera utbetalningar...
Drygt 21 Mdr är rörelseskulder
Ej betalade fakturor och ännu ej betalde löner exempelvis

Sedan har vi det egna kapitalet. Som jag skrev tidigare så är skulder+eget kapital=tillgångar och räknar vi då baklänges så blir tillgångar-skulder=eget kapital

i SCA fall bestå det egna kapitalet av drygt 61,1 Mdr dvs pengar som bolaget tjänat genom åren, aktiekapitalet som man inte få förbruka allt för mycket.

Då har vi hela kartan klar för oss, vi vet vilka tillgångar företaget har och hur dom har betalat dessa tillgångar. Frågan är nu bara hur tycker vi om denna fördelning? Kan det finnas tillgngar som inte fullt ut återspeglas i sitt rätta värde? Har företaget kan tom för hög risk och riskerar en finansiell härdsmälta om försäljningen viker?

Personligen kan jag tycka att skogen är ganska snålt värderad, kanske har vi ett övervärde i bolagets ej ännu i byggda energitillgångar,

Ett användbart enkelt nyckeltal är soliditet dvs eget kapital dividerat med alla tillgångar i SCAs fall blir detta 44%. Översätter vi till hustermer så har SCA mao nästan amorterat halva sina lån. Har företaget eller familjen inga skulder men tillgångar så är soliditeten 100%. En siffra på över 25% är överlag helt okej om företaget går med bra vinster. En soliditet över 50% blir i fall företaget gör bra vinster kanske lite för mycket pengar i bolaget.

Skuldsättningsgrad är ett annat bra nyckeltal som talar om företagets långsiktiga betalningsförmåga. I fallet SCA är skuldsättningen 0,56. Jämför gärna det med många andra företag som idag ofta har en skuldsättning över 1. 0,56 är att betrakta som konservativt.

Ett annat nyckeltal som är av intresse för aktieägarna är eget kapital/aktie. Detta är ett företags "slaktvärde" dvs hur mycket penga som finns kvar per aktie och förtaget skulle slå igen idag och läggas ner och företaget skulle betala alla sina skulder. I SCAs fall uppgår detta egna kapital till 87 kr per aktie. Om bolagets värderas lägre än så får vi aktieägare gå på bolagsstämman och be dom lägga ned... :-) Sett ur den synvinkeln är nedsidan i aktien förhållandevis låg om bolaget forsätter att tjäna bra med pengar år efter år.

Ett annat nyckeltal är skuldbetalningsförmåga som talar om hur företagets betalningsförmåga ser ut. Dvs om ett företag tjänar bra med pengar så kan man ju ta mer lån och dela ut mer pengar till aktieägarna och tvärt om.

Det var en mycket förenklad "Balansräkningar for dummies" så läs, räkna, jämför....


tisdag 16 oktober 2007

Det hängde som sagt på marginalen...



"De historiska marginalerna kommer inte tillbaka"
"Ericssons marginal halverad -på ett kvartal"
"ERICSSON: LÄGRE ANDEL HÖGMARGINALPRODUKTER I NÄTVERKSAMHET 3KV"

Gårdagens bloggskrivning om marginaler och effekten på ett företags värdering fick minst sagt en viss aktualitet idag då Ericsson, Sveriges till igår största företag i börsvärdering mätt kommer med en vinstvarning om svaga marginaler och aktiekursen dyker nästan 30%.

Min uppfattning som alltid grundar sig på fundamentala faktorer är att när det inträffar extraordinära händelser som denna är att man bör hålla huvudet kallt och analysera "situationen från sidan". Oavsett om ett företag stiger eller sjunker stort är det inte säkert att bolaget är sådär köpvärt eller säljvärt för att kursen har rört sig 20-30%. Det är lätt att man låter känslorna tar överhanden och man känner att ett bolag är köpvärt bara för att det har gått ned eller är säljvärt bara för det sjunker. Precis som för andra investeringsbeslut handlar det om att utifrån dagens värdering försöka utröna om värdet på företag är högre än priset. Vilken kan tänkas vara den långsiktigta genomsnitltiga tillväxten? Vilka kan tänkas bli de genomsnittliga marginalerna? Hur ser balansräkningen ut?

Personligen har jag aldrig ägt några Ericssonaktier mer än indirekt via investmentbolag som Industrivärden. Orsaken är att jag aldrig riktigt förstått mig på hur dom tjänar pengar, och när bolaget väl tjänar pengar så brukar å andra sidan kassaflödet vara dåligt. Någon vidare teknologiskt geni som kan analysera vilken teknik som är framtiden vinnare är jag inte heller så jag har bedömt att jag inte är rätt ägare för Ericsson.

För Industrivärden kan tyvärr Ericssons kraftiga kursfall ställa till med lite bekymmer om man fortsatt att nettoköpa aktier i t.ex. Volvo. Skuldsättningen kan tänkas bli ganska hög om så är fallet. Kanske betyder detta att Industrivärden trycker på för att respektive styrelse i Volvo, SHB och ev. SCA genomför inlösenprogram som en motverkade faktor mot den ökande skuldsättningen?

måndag 15 oktober 2007

Det hänger på marginalen


Många aktieinvesterare lägger stor vikt vinsten per aktie och tillväxten som företagen uppvisar i försäljning och vinst. Utifrån dessa siffror beräknas nyckeltal som ex. p/e tal och p/eg tal. Tanken är då att ett företags tillväxt skall avspeglas i ett adekvat p/e tal. Ett företag som på några års sikt kan tänkas växa 10-15% per år kanske kan tänkas ha ett p/e tal på runt 15. Utifrån tankar som dessa letar man sedan efter billiga aktier att köpa och dyra aktier att sälja. Vid en ögonblicksbild på värderingarna på de större företagen på stockholmsbörsen idag är oftast värderingarna mycket rimliga om vi räknar bort engångsposter utifrån detta synsätt vilket egentligen skulle tyda på att alla företag skulle utvecklas ung. jämförbart vilket inte är att anse som trovärdigt. Så vad kan skilja det ena från det andra?

En viktig faktor att ta hänsyn till för en långsiktig investerare är att bedöm vilken som är ett företags långsiktiga och genomsnittliga marginal på sin försäljning. Kanske kan ett företag långsiktigt expandera sin lönsamhet och vinstmarginal eller kanske är det tvärt om att dagens lönsamma situation inte är långsiktigt hållbar och ett tänkbart scenarie är att vinstmarginalen minskar i genomsnitt. Det är denna genomsnittliga marginal som är mest intressant för en långsiktig investerare då det är detta genomsnitt som i mångt och mycket bestämmer ett företags genomsnittliga lönsamhet över tiden. Ev toppar och bottnar i lönsamheten jämnas på lång sikt ut och avkastningen till aktieägarna blir på lång sikt ställd mot genomsnittet.

Fundamentala förändringar som betydande marginalförändringar är har normalt sett en stor effekt på ett företags aktie. Ett företag som anses som billigt p/e talsmässigt med en viss marginal kan helt plötsligt bli dyr om marginalerna minskar och tillväxten kanske ev. avtar. Tittar man på de största kursrakterna under ex. de 5 senaste åren har utvecklingen i stort sett alltid ett samband med en bra marginalexpansion i kombination med god tillväxt. Hittar man bolag som är lågt värderade med goda långsiktiga framtidsutsikter och dessutom idag underpresterande ur marginalhänsyn mot vad som är att betrakta som normala marginaler på lång sikt är sannolikheten ganska bra att avkastningen blir god. Tänk dock också på devisen att en vinnare förblir en vinnare och tvärt om…så ledningen har stor del i framgången.

Ofta påverkas marginalförändringar av yttre faktorer som företaget själva kan ha svårt att påverka. För ett oljebolag är självklart oljepriset viktigt och för gruvbolag är självfallet priset på metaller en av de viktigaste faktorerna till företagets lönsamhet. Grunden för att bedöma bolag som dessa är att man har en klaruppfattning om råvarupriserna. Konsumentinriktade företag har oftast bättre möjligheter att själva påverka sina marginaler genom en god foU verksamhet. Jag tror vi alla har varit i situationen att välja mellan ex. en lite billigare tandkräm och den där super-duper nya tandkrämen med nya mikrogranulater som är några kronor dyrare men så mycket bättre. Så speciellt mycket dyrare är det inte för tandkrämsföretaget att producera den nya tandkrämen och kan man få konsumenter att välja den nya dyrare tandkrämen i högre grad finns det goda möjligheter att blir mer lönsam.

Inte allt för sällan påverkas även ett bolags marginaler av politiska beslut t.ex. har idag många konsument goda tider pga subventioner på bergvärmepumpar, hemhjälp och solvärmefångare. Ett annat exempel på där marginalerna direkt har påverkats av politiska beslut är läkemedelsbolagens ganska stora lönsamhetsförsämringar till följd av betydligt skärpta läkemedelslagar i främst USA under Clintons presidentperiod. De strängare reglerna har lett till allt högre utvecklingskostnader samt tidigt som många länder därav Sverige samtidigt antagit regelverk som tvingar apotek att välja billigaste produkten om två produkter anses likvärdiga vid statligt subventionerade läkemedel.

Det är ganska svårt att "gissa" den genomsnittliga lönsamhetsmarginalen för företag man investerar i. Någon exakt vetenskap är det heller inte frågan om enligt mig. Personligen tycker jag det viktigaste är att man har ett hum om den långsiktiga lönsamheten troligtvis blir bättre eller sämre än den nuvarande lönsamheten eller om situationen idag kan ses som normal. Beroende på dessa faktorer bör man justera nyckeltal efter om vad man tycker är investeringsvärt.

Höga vs. Låga marginaler?
Olika sektorer har helt klart olika lönsamhet och därtill skiljer det en hel del mellan respektive företag inom sektorerna. Min uppfattning är att höga marginaler utgör ett skydd mot sämre tider. Hennes & Mauritz är ett bra exempel på företag som har bland de allra bästa marginalerna bland sina konkurrenter. Skulle marknaden svikta för HM så kommer med stor sannolikhet konkurrenterna drabbas värre. Även om värderingen är mycket hög på HM idag kan företaget mycket väl vara ett bra val om man har ett mycket långt investeringsperspektiv. Företag som ligger och balanserar med ständigt låga marginaler men som idag upplever en god konjunktur kan däremot få det problematiskt vid en konjunkturavmattning till följd av sina sämre marginaler.

Det är däremot inte säkert att man uteslutande skall investera i sektorer med höga marginaler. Sektorer och företag med låga marginaler kan likväl vara långsiktigt bra investering då det kan finnas andra värden som gör att avkastningen blir god. Antingen kanske företaget innehåller stora realtillgångar som skog, kraft eller fastigheter. En annan faktor är att företaget kanske har låg kapitalbindning och en stor del av vinsten kan delas ut aktieägarna eller användas för förvärv.

Analysera med Peter Benson

Det var mina tankar om marginaler

lördag 13 oktober 2007

Growing opportunity?


Sista tiden har det varit en del jordbruksinlägg på denna blogg så vi tar väl och fortsätter med den trenden och skriver ett inlägg om ett amerikanskt företag som jag har ett ägarintresse i, företaget Archer Daniels Midlands, börskod ADM på NYSE.

ADM är ett drygt 100 år gammalt och klassiskt amerikanskt företag från hjärtat av USA. Man har genomgått stora förändringar och idag är man en av världens största företag inom vad som kan kallas "Agri-business". ADM omvandlar jordbruksråvara till livsmedel av olika slag och andra nyttoprodukter som Etanol och biodielsel. Särskilt stark position har man på området Kakaobönor där man står för ca. 15% av hela världens kakakoförädling så med stor sannolikhet har läsare på denna blogg säkert satt i sig en och annan chokladboll som på ett eller annat sätt passerat ADM verksamhet.

De senaste åren har ADM byggt upp en mycket stark position på vissa förnyelsebara bränslen (Etanol och Biodiesel) och man är idag en världsledare producent på detta område och definivt den största Etanolproducenten i USA och en av de allra störst på biodiesel i Europa. Förnyelsebara bränslen är högsta prioritet för ADM idag och man har inte minst visat detta i att styrelsen har hämtat VDn från oljebranchen (Exxon). Företagets utveckling på biobränsleområdet sker idag till viss del tillsammans med bolaget CononcoPhillips som är ett av USA större oljebolag.

Bolaget har en verksamhet som drar nytta av några av de riktigt stora megatrenderna i världen och i bolagets årsredovisning skriver man följande om dess a möjligheter:

As our cover illustrates, ADM is uniquely positioned in the intersection of three global
trends: growing demand for food to feed a growing and more prosperous global population; increasing demand for energy and, in particular, transportation fuels from renewable resources; and growing desire for environmental improvement.

Särskilt drar man nytta av trenden av högre förädlad kost hos världens befolkning.

Företaget Archer Daniels Midlands är nog att betrakta som synnerligen stabilt då man har visat vinst varje år de senaste 100 åren samtidigt som man har höjt/behållit akieutdelningen varje år i mer än 75 år. Det finns inget som direkt tyder på att bolaget inteskulel förbli så stabila även i framtiden-

Däremot bör man tänka på att bolaget inte alltid haft "rent mjöl i påsen" och företaget har ibland varit inblandade i olika fomer av skandaler som prissamarbeten med konkurrenter, tvivelaktig verksamhet i främst Afrika där anställda inte har haft några vidare bra anställningsvillkor och brott mot lagstiftning på olika områden i USA. Inte helt förvånande har ADM också en ganska stor lobborganisation och man arbetar idag hårt för att förbättra sin ganska dåliga goodwill i USA.

I bolaget finns en form av tradingverksamhet motsv. en mäklarfirma som tar olika former av finainsiella positioner på råvarubörser inom "soft-commondites". Bolaget har däremot ingen egen jordbruksverksamhet så tradingverksamheten är viktig för att motverka allt för volatila råvarupriser.

När det gäller bolagets aktie så är denna lågt värderad och detta speglar bolagets på lång sikt långsamt växande försäljning och medioker avkastning på kapitalet. I förhållande till bolagets årsomsättning så värderas ADM till ung hälften (p/s tal 0,52). Priset på aktien i relation boagets vinst (p/e) ligger på ca. 10-12 vilket också kan ses som ganska snålt värderat. Det egna kapitalet är dubbel så stort som lånen i balnsräkningen så även skuldsättningen är att betrakta som konservativ.

ADM har en mycket snål aktieutdelningspolicy och man delar idag ut 10-15% av bolagets årsvinst. Å andra sidan gör man idag ganska stora aktieåterköp vilket minskar antalet utestånde aktier och möjligör för kraftigt ökande utdelningar de kommande åren och ökar vinsten per aktie. En trevlig bisak med många amerikanska aktier är också att man genomför kvartalsvisa utdelningar så aktieägarna får kontantutdelningar var tredje månad istället för en gång om året som är brukligt i Sverige.
En annan bidragande orsak till de låga utdelningarna är att man investerat ganska kraftfullt de sista åren och man forsätter att ha en massiv investeringsbudget i närtid och kapitalbindningen är stor i nya fabriker och biobränsleanläggningar.

Företaget är nog att betrakta som ganska tjänstemannastyrt och det finns ingen enskild aktieägare har en markant position i bolaget och bolaget är ganska öppet enligt mig för en aktion av en en stark och aktivistfond. Flera av de största aktieägarna har idag koppling till amerikanskt jordbruk.

Personligen är jag osäker om jag skall behålla Archer-Daniels Midands och jag kommer troligtvis att sälja min aktier. För det första så upplever jag det som förhållandevis svårt att vara uppdaterad på bolaget med tanke på att aktien är listad på Dow Jones och inte i Sverige. Den andra faktorn är viss tveksamheter inför bolagets långsiktiga tillväxt och det är nog lite tveksamt om etanol är den bästa lösningen på drivmedelproblemen. En tredje faktor är osäkerheten på råvaruförsörjningen och för att upprätthålla företagets långsiktiga lönsamhet krävs att man kan höja sin aförsäljningspriser lika snabbt som råvaruprisuppgångarna.

Ett reportage om ADM på E24.se

Utdrag av svar till företaget Black Earth East

(Detta inlägg består av delar av konversation med styrelsen i Black Earth East AB)

För en tid sedan skrev jag ett inlägg om en förestående nyemission i Företaget Black Earth East. Kontentan i inlägget var att jag är tveksam till de finansiella villkor som nyemissionen tecknas till för nytillkommande mindre aktieägare men är positivt inställd till företagets affärsidé. Inlägget grundar sig på den information som har kunnat införskaffa via Internet och i det investeringsmemoradum som är framtaget av bolaget. Någon personlig kontakt med styrelsen hade jag inte haft innan inlägget skrevs vilket jag så här i efterhand kan se som olyckligt och kanske har jag underskattat vidden av informationsspridning som en blogg kan ha.
Min bakgrund inom organisationen Aktiespararna samt det faktum att jag är uppväxt i en lantbrukarsläkt i många generationer tillbaka i tiden inte så långt bort geografiskt från Black Earth east kontor fick mig intresserad av emissionen och är den bakomliggande orsaken varför jag omnämnde bolaget på bloggen.

Jag uppskattar att företagets VD, Henrik Cedergren har valt att kommentera och bemöta mitt inlägg om vad han upplever som missuppfattningar hos mig. I kommentaren klarlägger förhållanden som inte varit kända för mig. Bla. att hyreskostnader inte avsåg det egna hemmet utan en kommande kontorslokal.

Jag vill först av allt klarlägga att det inte är min avsikt att smutskasta eller misskreditera bolaget som sådant. Det kan ha uppfattas som jag raljerade över bolaget som sådant och hur det bedrivs mer än de finansiella villkoren i erbjudandet och tvivelaktiga emissioner i största allmänhet om det har uppfattas på det viset ber jag om ursäkt.

Kontentan av inlägget var att jag ställde mig frågande inför de finansiella villkoren för nya aktieägare och jag tyckte inte det fanns en rimlig ekonomisk balans mellan gamla och nya aktieägare i bolaget därav tvekan inför emissionen. Bolaget hade också vissa frågetecken som ett namn som lätt går att förväxla med en i media mycket omtalad kommande nyemission hos bolaget Black Earth Farming. Enligt uppgifter i tidningen Hallands Nyheter var också företaget direkt nystartat en uppgift som kan vara felaktig och ej kontrollerad på bolagsverket av mig. Affärsidén eller styrelsens operativa arbete har jag inget att invända mot. Helt klart är det en spännande affärsidé.

Självfallet står det varje bolag fritt att välja kapitalanskaffningsmodell antingen som lån (där ägarna behåller hela den framtida vinsten mot ett betydligt större risktagande) eller eget kapital finansiering (där vinstandelen normalt späs ut vid större investeringar). I händelse av att man vänder sig till ett stort antal privatpersoner för emission av aktier, obligationer eller konvertibla produkter är det min personliga uppfattning att man som företag har ett stort ansvar gentemot mindre investerare då det i mindre onoterade bolag finns stora möjligheter som majoritetsägare tillskansa sig stora privatekonomiska fördelar på minoritetsägares bekostnad. Betydligt större ansvar än att bedriva investeringsverksamhet i fondform eller investeringsförmedling. Det är också ganska tidsödande för ett mindre bolag att upprätthålla information och insyn i verksamheten vilket kan leda till svårigheter för mindre aktieägare att tillskansa sig tillräcklig information och kan blir en extra belastning för ledningen i bolaget.

Henrik Cedergren har kommenterat min punkt om insatt kapital i bolaget (minsta insatsen 100 00kr). Grundarnas i bolaget insatta kapital är självfallet intressant speciellt i fall med realinvesteringar då insatt kapital bortsett bolagets kostnader går direkt till den underliggande tillgången man valt att investera i. Om ägarna sätter in 100 000 kr för 30% av bolaget (och kommande ägare sätter in (8 Mkr) eller om man sätter in 1 miljon för samma andel, 30% och nya ägare sätter in 8 Mkr är synnerligen intressant då det radikalt förändrar de finansiella villkoren samt inte minst de nya aktieägarnas avkastning.

Jag har själv en bakgrund som styrelseledamot inom intresseorganisationen Aktiespararna på lokal nivå där jag personligen fått insyn i processer där det förekommit tveksam kapitalanskaffning av mindre bolag och synnerligen oseriösa företagare som har varit i gränslandet mot tvivelaktig verksamhet. I många fall direkt riktad mot aktiespararnas medlemmar som jag haft att företräda. Många gånger har det inte funnits en bakomliggande tanke att göra ett företag lönsamt och där man sett nyemissioner som ett sätt att finansiera löneuttag ur bolaget. Ett annat vanligt arbetssätt bland dessa oseriösa entreprenörer är att man låter minoritetsägare stå för nästan allt kapital och därmed den största ekonomiska risken och i händelse av att företaget skulle göra en bra vinst och utvecklas positivt så tillfaller denna i oproportionerlig del majoritetsägaren (oftast styrelsen).

Det kan finnas en klar poäng är min personliga uppfattning om man gör en kapitalanskaffning hos hundratals privatpersoner att det finns eller tillsätts efter emissionen minst en i förhållande till huvudägarna "oberoende" styrelseledamot i bolaget då styrelsen har att företräda samtliga aktieägares intressen i bolaget och inte styrelsens egna privatekonomiska intressen. Även om black Earth East är ett onoterat bolag så kan det ändå vara bra att i styrelsen läsa "svensk kod för bolagsstyrning" där det står en hel del om denna problematik.

Det är min personliga uppfattning att entreprenörer självfallet skall ha möjlighet till en viss "entreprenörsränta" och ekonomiska incitament att göra ett bra jobb. Denna ”entreprenörsränta” bör vara utöver vanliga avkastningen som mindre passiva aktieägare får. Denna extra avkastning för entreprenören bör stå i relation mot den personliga uppoffring av tid, kompetens, uppbyggt kontaktnät för företaget och det risktagande som entreprenörer alltid tar exempelvis. Detta gäller självfallet även Black Earth East. Det kan givetvis finnas olika uppfattning om hur denna "entreprenörsränta" kan tas ut. Ibland förespråkas högre andel av bolagets egna kapital (som i fallet Black Earth East), ibland kan man använda sig av optioner, vinstdelning mellan anställda och aktieägare i händelse av vinst, Rörlig bonus till ledningen om bolaget når sina finansiella mål men vanligast av allt är nog det faktum att man kan ta ut lön ur företaget. De olika modellerna har självfallet sina för och nackdelar. Vilket Black Earth East bör tänka noggrant på i kommande emissioner.

I fallet Black Earth East pågående nyemssion bör nytillkommande aktieägare vara medvetna om att denna "entreprenörsränta" fungerar på så sätt att nuvarande ägare/grundarnas insatta kapital (100 000kr) omvandlas till en ägarandel på ca. 30% av bolagets framtida vinst och tillgångar om bolaget tar in 8 Mkr i nyemissionen. Eller om vi omvandlar det i siffror och kronor att 100 000kr omvandlas till inköpta åkerarealer i Rumänien till ett nuvärde på drygt 2 Mkr obelånat för styrelsen före avdrag för bolagets alla kostnader i transaktionen. För en nytillkommande aktieägare som väljer att teckna aktier för samma summa som ägarna (100 000kr) blir substansvärdet på åkrarna klart lägre än 100 000kr före avdrag för alla kostnader pga denna utspädning. Man skulle kunna teoretiskt sett jämföra detta med om man som investerare istället satsade sina pengar i en stängd riskkapitalfond som satsar på jordbruksmark i Rumänien med samma finansiella villkor som i denna aktieemission vilket skulle innebära en köpavgift på ca. 25% och 0% i förvaltningsavgift till fondbolaget. Visst är det mycket dyrt men det kan likväl vara en mycket bra affär.

Det är utifrån detta utgångsläge som man givetvis kan ha olika uppfattning om hur fördelaktigt det är som nytillkommande skall bedöma avkastningspotentialen på bolagets affärsidé. För även om styrelsen/gamla aktieägare kommer ha bättre avkastning på sina insatta pengar än övriga aktieägare är det förhoppningsvis så att båda får bra avkastning då bolagets målsättning är att tjäna pengar. Även om priset på åkerareal är lågt i Rumänien bör nytillkommande aktieägare också beakta det faktum att kapitaltillskott kommer behövas i bolaget för att uppnå rationella åkerarealer.

Ett ytterligare råd till Black Earth East är att i kommande emissioner ha mer kompletterande information om förvaltningen och driften av marken vilket jag tycker saknas i memorandumet. Utöver förändringar i jordbruksmarkens prisläge bör bolaget verka för att få ett på årsbasis visst löpande driftsöverskott genom arrendeintäkter eller om man helt enkelt väljer att bedriva eget jordbruk.

Om de finansiella villkoren förändras i kommande emissioner skulle jag kanske kunna tänka satsa en mindre summa i bolaget för att inte minst få möjligheten att följa bolagets utveckling då man verkar på en intressant marknad.

torsdag 11 oktober 2007

Börsens tvärt emot boys



Öresund är ett bolag som jag följer förhållandevis noggrant som läsare av denna blogg säkert läst om tidigare i olika inlägg. Något innehav i bolaget har jag däremot inte.

I tisdags var det dags för HQ sfärens flaggskepp att redovisa sin rapport för de tre senaste månaderna. Rapporten som sådan var ingen munter läsning för aktieägarna då flera innehavsbolag haft en tråkig utveckling på börsen och inte minst det faktum att tajmningen på flera aktieköp och försäljningar varit ganska medioker i år för att inte säga usel. Öresund har gjort ett VD byte där kändisen Mats Qviberg har klivit av och Stefan Dahlbo klivit in. Jag däremot övertygad om att detta inte har någon större effekt då de större besluten inom bolaget med största sannolikhet sker i grupp (Det är många på HQ som tänker aktier ganska lika) och Dahlbos och Charettes arbete nog mer är en fråga om "trading" i portföljen. Att Hagströmer och Qviberg skulle hålla sig borta från strategiska beslut är inte troligt. Däremot är det säkert högt i tak och olika uppfattningar.

Sammanfattningsvis kan man däremot med stor säkerhet säga att år 2007 kommer gå till historien som ett dåligt år för Öresund precis som t.ex. 1999. Framförallt har givetvis aktien gått dåligt pga av en helt orimlig premie i början av året men även substansvärdet har haft en svag utveckling. Däremot har man gjort förhållandevis stora förändringar i portföljen. Den stora fastighetsexponeringen är borta och idag liknar balansen i portföljen ganska mycket index bortsett vissa innehav. Däremot är intressanta bolag på väg in så 2007 är ett år där förändringarna blivit ganska stora.

Utan att vara allt för konspiratorisk börjar jag däremot nästan tro att nye VDn Stefan Dahlbo är en av denna bloggs läsare (Välkommen Stefan). Senaste tiden har Öresund ökat exponeringen i två bolag omnämda på denna blogg som jag personligen är positivt inställd men som varit strykpåsar på börsen, AssaAbloy och SCA. Som sig brukligt är brukar man på Öresund först köpa upp positioner som ligger strax under Topp-tio listan (som offentliggörs vid varje månadsskifte) för att i händelse av beslut att öka exponeringen så brukar man "flagga" upp två-tre innehav samtidigt upp på listan. Idag ligger det främst tre innehav precis utanför topp 10, Holmen, SCA och AssaAbloy i dessa aktier är man idag köpare och andra bolag som finns på topp tio är man idag säljare t.ex. Fabege och kanske också Volvo om jag får gissa.

Öresund är lite smått kända för att göra tvärt emot vad som är populärt på marknaden. Speciellt gäller detta tidpunkter då det blir en form av fundamental fominriltning på börsen. I slutet av 1998-1999 byggde man upp stora fastighetsinnehav när andra köpte IT och telekom aktier. Under år 2003 när fastighetsbolag började bli populära började man bygga upp stora positioner i Industrivärden och Investor. Även idag går man sin helt egna väg och dom största nettoköpen görs i sektorn som får anses som mest opopulära för tillfället, nämligen skogen. Själv kan jag tycka att skogsbolag är en direkt tråkiga och dåliga placeringar men där SCA utgör ett undantag pga av sina radikalt annorlunda produkter jämfört med sin anordiska sektor konkurrenter. Holmen är ett välskött och duktigt skogsbolag men bolaget har tyvärr marknaden starkt emot sig och tidningspapper är nog en produkt som man kan tänksa stå inför en strukturell nedgång. Sedan finns det givetvis andra stora värden i Holmen bla. en mycket stark balansräkning och kanske kommer det en stor engångsutdelning till våren. Bland Industribolagen där många idag köper olag som Sandvik och Atlas så köper Öresund Electrolux och AssaAbloy.

Man bör också tänka på att det finns lite "dolda pengar" i Öresunds portfölj. Främst då tänker jag på det helägda bolaget Acne Jeans. Inget direkt stort bolag men jag är övertygad om att man nog skulle få bra betalt i händelse av att man skulle börsnotera bolaget. Andra mindre modebolag är ju synnerligen populära på börsen om man säger så.
Gadgeten innehöll ett fel