söndag 30 juni 2013

Solcellsproduktion juni 2013

Dags för den månatliga avstämning avseende solceller då jag lovat redovisas under 2013.  Under juni så har det varit lite växlande väder och inte bara sommarväder utan också en hel del dagar man ganska dåligt väder med följden mycket låg produktion. Dagarna är däremot som längst på året i slutet av juni så det är ändå Juni man kan räkna som årets normala toppmånad för solcellsenergi. Så tror jag även blir fallet denna juni månad. Jag har varit bortrest en del i månaden vilket gör att min egen förbrukning för månaden har varit väldigt låg som därmed lite sämre matchning är förväntat.

Produktionen per månad hittills under 2013:






Som jag tidigare skrivit så är min anläggning av det lite mindre slaget (2,7kW) och det är placerad i ganska östlig riktning då jag saknar sluttande tak helt mot söder. Lutningen är lite lägre än optimalt vilket sammantaget gör att min anläggning producerar en del under andra mer optimalt placerade anläggningar. Huset värms upp på fjärrvärme så elen som förbrukas i huset är enbart hushållsel i en normal svensk 60-tals villa med tvättmaskin, fjärrvärmepump,  extra frysbox och allt.


Solcellselsproduktion under maj:
409 kWh

Varav såld el på elnätet:
330 kWh
Varav Matchad el:
79 kWh

I ekonomiska termer räknar jag  schablonmässigt med 1,60kr per kWh i besparing på matchad el (dvs där jag förbrukar egen producerad el) och 1,1kr per kWh på såld el . Siffrorna inkluderar både rörliga elnätkostnader, elpriskostnader, ett fast försäljningspris på 1kr/kW och nätnyttaersättning med dagens ungefärliga priser. Besparingen räknas exklusive avskrivningen på anläggningen som är beroende på det pris man betalat för den..

Ekonomisk kalkyl:
Såld el: 330*1,1=363kr
Matchad el: 71*1,6=126kr
Total besparing: 489 kr under maj månad

tisdag 4 juni 2013

Prefrensaktieboomen



Just nu pågår en mindre boom på stockholmsbörsen med emitterandet av prefrensaktier. För att vara Sverige en förhållandevis ny sak för aktieägare att sätta sig in i. Senast i raden är Fastpartner (nyss avslutat emission) och Ratos (pågående)

Först något om sparformen
Prefrensaktie kan ses som någon form av mellanting mellan aktie och obligation. Det är aktier som har en förutbestämd utdelning som är ”prefererad” dvs den måste betalas ut före man ger utdelningar till vanliga aktieägare men själva ägandet är att likställa med aktieägande och kapitalet som bolaget får in genom att emittera prefrensaktier blir i balansräkningen upptaget som eget kapital fast det blir en form av räntebärande skuld. Då utdelningen är förutbestämd så kommer inte en preferensaktieägare få ta del av ett stigande överskott av vinster i bolaget genom höjda utdelningar utan den blir den förutbestämda utdelningen man får ut. Å andra sidan så får man ett visst skydd på nedsidan om vinsterna i bolaget sjunker. Preferensaktien ger dock inte alls samma säkerhet som obligationen (och utlånande banker) som alltid står före i kön om det blir en konkurs.

I många fall så brukar preferensaktierna också ges viss attraktivitet genom att man delar upp utdelningen exempelvis kvartalsvis så att de ger innehavaren löpande ”ränteintäkter”/utdelningar.

Det var vad en preferensaktie var för något. Då blir frågan. Varför är dessa så populära att emittera just nu? För att det ska finnas popularitet så måste det finnas intresse från både köpare och emitterade företag.

Ur köparens perspektiv (t.ex. småspararen) så råder det idag en brist på något säkrare tillgångar med något mer räntan än den minimala ränta som en bank ger vid inlåning. I dagens låga ränteläge så kräver vi inte så värst många procent i avkastning innan det börjar vattnas i munnen på oss. Ex 5% i avkastning är ju ung. dubbla räntan mot vad kostnaden för ett bostadslån är idag.

Den andra parten är ju det emitterande företaget. Varför ger dessa ut preferensaktier? Kontra lån så är ju räntan något högre idag. Å andra sidan så räknas ju preferensaktier som eget kapital vilket i alla fall bokföringsmässigt

Man kan tänka sig några situationer.
  1. Den farliga situationen. Dvs ett bolag som faktiskt inte får låna på banken och har en riskfylld företagsaffär. Dessa företag ger ut prefrensaktier och företagsobligationer då detta är enda sättet att ta upp lån.
  2. Det andra man kan tänka sig är att ett företag ser detta som ett attraktivt alternativ till ordinarie krediter. Dels är löplängden ofta ”oändlig” på prefrensaktier och med dagens ränteläge är det billigt att ta upp så långa lån till 5-6%. I ett annat ränteläge kan detta visa sig vara en bra affär jämfört med att stå i skuld till banken i alla fall för en del av lånen.
  3. Man kan också tänka sig att bolag emitterar prefrensaktier främst av bokföringskäl. Ex. Fastighetsbolag som vill uppvisa god soliditet men ändå ha en god utväxling mellan fastigheternas direktavkastning och räntan på bolagets skulder.

Personligen så tycker jag än så länge att det är positivt med det ökande intresset för prefrensaktier även om det med tiden om boomen fortsätter säkerligen kommer bli allt mer avarter

lördag 1 juni 2013

Solcellproduktion maj 2103

Dags för den månatliga avstämning avseende solceller då jag lovat redovisas under 2013.  Under maj så har det varit ömsom sol och regn men ändå en helt okej månad totalt sett, kring normalläget kan jag tro.

Som jag tidigare skrivit så är min anläggning av det lite mindre slaget (2,7kV) och det är placerad i ganska östlig riktning då jag saknar sluttande tak helt mot söder och detta då skulle kräva lite andra lösningar. Lutningen är lite lägre än optimalt. Huset värms upp på fjärrvärme så elen som förbrukas i huset är enbart hushållsel i en normal svensk villa med tvättmaskin, fjärrvärmepump,  extra frysbox och allt.

Solcellselsproduktion under maj:
346 kWh

Varav såld el på elnätet:
275 kWh

Varav Matchad el:
71 kWh

I ekonomiska termer räknar jag med 1,60kr per kWh i besparing på matchad el och 1,1kr per kWh på såld el. Siffrorna inkluderar både rörliga elnätkostnader, elpriskostnader och nätnyttaersättning med dagens ungefärliga priser.

Ekonomisk kalkyl:
Såld el: 275*1,1=302kr
Matchad el: 71*1,6=114kr
Total besparing: 416 kr under maj månad
Gadgeten innehöll ett fel