söndag 29 juni 2008

Katsching! betalningar i plast


Plastkort är någonting som vi konsumenter använder allt oftare nu för tiden. Allt mer avlägsen verkar tiden vara då man lämnade fram sedlarna i näven när man gjort en affär eller köpt något. Lika så tror jag köerna börjar sina allt mer utanför bankomater och uttagsautomater. Skälet är givetvis att vi allt mer börjar använda plast som betalningsmedel. Själv tillhör jag kategorin av människor som tycker det är synnerligen smidigt att betala med plast och de senaste åren har kontanterna allt mer börjar lysa med sin frånvaro i plånboken.

Det finns idag vad man skulle kunna säga tre olika typer av plastkort för oss konsumenter att välja på dels de vanliga bankorten där inköpssumman dras direkt från kontot, den andra varianten är kreditkorten där man får en faktura på alla inköp under en månad och numera finns också en tredje variant som man kanske skulle kunna kalla hybridkort dvs ett kreditkort som bara kan användas upp till så mycket som finns på kontot men däremot likvidförs kostnaden i samband med månadsskiftet och poängen med ett sådant kort är väl att man får ränta på pengarna under tiden utan att det för dens skull känns som ett kreditkort och poängen för banken med kreditkort med hybridkort är att det blir likt kreditkortet en skuldförbindelse till kunden om än räntefri. Skulder(en tillgång för banken) som kan användas för finansiering av bankens verksamhet.

Det finns mängder med mytbildningar idag om kreditkort och man skulle nästan kunna tro att kreditkort skulle kunna äta sig ur plånboken och ge sig på kortägaren. Som med alla kreditformer som t.ex. mobiler också är en form av kreditavtal så är det knappast kortet som boven i dramat utan att användaren som kanske förköper sig. Likaså finns det en och annan knepig marknadsföring från bankerna där man ibland tom talar om en kortkredit som "buffert" huruvida en skuld kan vara buffert övergår mitt förstånd en del. En bra kompromiss kanske är hybridkortet? I vart fall skall man nog inte var rädd för kreditkort.

För våra svenska banker så är plastkort big business inget snacka om saken. Det är ganska svårt att se vad bankerna egentligen tjäna på korten men i en presentation som banken Handelsbanken hade i samband med sin rapport för det första kvartalet så hade SHB provisionsintäkter ifrån korthantering med hör och häpna 349Mkr på tre månader. Som jämförelse kan nämnas att banken hade intäkter från fondavgifter under dessa tre månader på 444Mkr och aktiecourtage på 436 Mkr. Så att det är högsta grad är en synnerligen attraktiv verksamhet för bankerna är inget snack om saken. Det kan också vara intressant att jämföra intäkterna på 349Mkr med köpvolymen som korten användes till under de tre första månaderna som var knappt 4,5Mdr för SHB kort. Antalet kort som banken ar utestående är 475 000 och om vi räknar med en årsavgift på 200kr (50kr per kvartal) vilket då skulle ge ca. intäkter från kortavgifter på 22 Mkr resterande 327 Mkr kommer såldes från transaktionsavgifter (som kunden normalt sett inte ser röken av) vilket ger att affärerna i genomsnitt får betala 6-7% av inköpssumman i avgift till banken och visa/mastecard/amex. Genomsnittsköpet kanske ligger på 200kr och då hannar avgiften för affären, cafeét, bion eller liknade på ca. 12-13kr per köp om jag räknat rätt. Det är lite knepigt att media inte riktigt uppmärksammat bankernas avgifter i samband med kort som man många gånger gjort på fondsparande. Bankernas lönsamhet med kort lär vara betydligt högre än fonder och dessutom en verksamhet som är betydligt mindre volatil i sin karaktär.

Som aktiv konsument blir det nog allt mer aktuellt att se att man själv kanske kan ta del dessa intäkter som bankerna får. Jag tycker definitivt man skall se över vad man kan få tillbaka. Vissa kort ger t.ex. bonus som t.ex. icabanken där man får matcheckar som bonus och åker man tåg kanske det skulle passa med att få bonus på SJ? I de flesta kort ingår dag t.ex. reseföräkringar som i semestertider kan vara synnerligen bra om olyckan skulle vara framme. Andra former av kort är att man t.ex kan skänka en del av sina egna inköp till WWF t.ex. American Express ger "cash back" dvs man får en procentuell summa tillbaka i kontanter vid årets slut. Handelsbanken har t.ex. börjat med att kortkunderna får fondandelar gratis baserat på hur mycket man köper. För den inbitne golfaren som är beredd att betala lite för sitt kort finns det givetvis "hole-in-one försäkring" så att du utan att betala kan bjuda motspelarna på champagne om bollen skulle gå i på första slaget. Andra kort passar slarvamajor utmärkt då det ingår en allriskförsäkring för produkter som man köpt på kortet. Andra kort är synnerligen exklusiva och där det ingår consiergeservice och exklusiva reserveringar på de finaste restauranger, men då både smakar och kostar det.

Jag tror konkurrensen om kortkunderna på sikt leder till att villkoren blir allt bättre för kunderna, visst låter det trevligt.

Vilket är ditt favoritkort?, och har du egen bild på kortet?

Bilden kanske skulle pass apå ett kort, Gåsenstugorna i Jämtland

lördag 28 juni 2008

Vikten av att vara stadd i kassan


Börsen har minst sagt inte varit någon muntergök de senaste veckorna med i stort sett nedgång varje dag med ett par procent. Investerare tar nu ordentligt höjd för en rejäl konjunkturavmattning och högre varaktig inflation.

I varje nedgång och avmattningsfas är det alltid ett antal företag, privatpersoner och professionella placerare som hamnar i trångmål. Dagens skörd innehåller t.ex. Mats O Sundqvist som säljer av delar av ett av sina kärninnehav (Hexagon) för att allokera kapital till sina fastighetsinvesteringar vilket i själv verket handlar om att amortera av lån i fastigheterna. Mats O Sundqvist har i mina stycken en fin portfölj av investeringar men Jämtlänningen har haft ganska kraftig belåning i sina affärer och när nu marknaden har vänt ned så har belåningsgraden växt än mer i kombination med att räntenivåer också har ökar. Det kommer bli en tuff period för Mats O Sundqvist att konsolidera sin verksamhet.

En annan betydligt värre skött verksamhet som hamnat i trubbel idag är fastighetsbolaget Allkokton där ett dotterbolag nu får ställa in betalningarna då intäkterna inte räcker för att betala räntorna på utställda obligationslån. Personligen skulle jag skulle det inte förvåna mig om hela Allokton det kommande året kommer falla sönder som ett korthus då det är synnerligen tunna marginaler i deras verksamhet med i stort sett 100% belåning och halvknackig direktavkastning på fastighetena. Skulle nog sätta en peng på att bankerna plockar in sina panter och obligationsägarna får gå tomhänta. Alternativet är om Alloktons ägare har pengar över för nyemsissioner för att stabilitera verksamheten.

En annan tråkighet i dagens skörd är att kreditvärderingsbolaget Moodys nedgraderar kreditvärdigheten avseende finansiell stabilitet på Swedbank. Krasst innebär det att Swedbank kommer få låna upp pengar dyrare vilket troligtvis då spiller över på Swedbanks lånekunder. Troligtvis bedömer Moodys att banken kan riskera förluster i Baltikum och att bankens kapitaltäckning är något låg för nuvarande kreditbetyg i förhållande till dessa risker. Nu är ju ändå Swedbanks kreditbetyg fortfarande på en "investment grade" men signalen är helt klart illavarslande och jag tror det tänks mycket om riskkontroll i dagsläget inom bankerna. Bankerna som inte tagit samma risker har nu möjlighet att knapra marknadsandelar då deras konkurrenskraft ökar eller helt enkelt ge bättre avkastning till sina ägare. Från mina egna aktieinnehav får man nu ta sig en funderare om risknivåerna är för höga i t.ex. Industrivärden som börjar närma si en 25% skuldsättning av aktieportföljen och Trelleborg som också har en förhållandevis stor skuldsättning.

Händelser som dessa påvisar vikten av att ALLTID vara stadd i kassan. De som har tagit de största riskerna är nu de som har störst bekymmer med att fortsätta investera. Detta gäller såväl privatpersoner som företag. Den som dessutom är stadd i kassan har också i dagsläget när t.ex. aktier har skickats ned genom källargolvet med höjda riskpremier och därigenom högre förväntad avkastning på lång sikt stora möjligheter att investera och själv därigenom ta på sig högre risk eller möjlighet att köpa när andra nu är rädda. För de som tidigare tog risker med lägre riskpremier är det nu allt svårare att köpa aktier då likviditetskranarna stryps åt. Många kanske tycker dagens situation skapar köplägen men få har möjlighet att investera. För privatpersoner kanske det många gånger också handlar om att t.ex. amortering av bostadslån är en klok sak med allt högre räntor som faktureras från bankerna, troligtvis är det många som också säljer av aktier och fonder för att nu betala av sina lån på samma sätt som Mats O Sundqvist, det är många gånger klokt.

För den långsiktige investeraren som är stadd i kassan öppnar dock börsnedgången större och större möjligheter.

torsdag 26 juni 2008

Dyra och billiga sätt att bli delägare i hyreshus på



Att äga ett hyreshus har för många varit en god väg till intäkter och förmögenheter och jag tror även det är många som kittlas av tanken att äga ett hyreshus med några lägenheter som genererar ett stabilt kassaflöde och avkastning till förhållandevis låg risk (i relation till dagens börs i alla fall). Oftast är avkastningen så stabil och god att det lönar sig att belåna fastigheten dessutom vilket ökar den förmodade avkastningen på eget kapital. Givetvis kan man riskera att köpa ett hyreshus vid fel tidpunkt med sämre avkastning som följd men de som köpte hyreshus i 70,80, 90-talet och har haft huset fram till idag har i stort sett alltid gjort en god affär. Men om framtiden kan vi som sagt bara ana.

Avkastningen från ett hyreshus kommer ifrån två parameter dels det sk. Driftsöverskottet dvs hyresintäkterna från hyresgästerna minus kostnaderna för underhåll, reparationer och uppvärmning osv. Det andra sättet som också med tiden ger en förmodad avkastning är att värdet på huset ökar i takt med att hyrorna och driftsöverskotten stiger och huset då genererar högre intäkter, man skulle kunna kalla det inflationskompensation. En viss form av avskrivning behövs givetvis då även om man gärna vill tror det så står ett hus inte i många hundra år utan större ingrepp. Det normala är också att lånar en viss del av insatsen när man köper ett hyreshus så som kostnader tillkommer också ett finansnetto dvs utgifter för ränta.

I Sverige tillämpar vi idag den sk. Bruksvärdesprincipen dvs att ett hyresvärd inte kan ta ut vilka hyror som man önskar utan hyrorna skall alltid stå i relation till likvärdiga lägenheter (allmännyttan skall vara jämförelsen). För många hyreshusägare (och givetvis banker) har bruksvärdesprincipen varit en god trygghet då det i praktiken har medfört att hyrorna har ökat helt i takt med inflationen och givit jämn, stabil avkastning till hyreshusägarna i motsats mot kommersiella fastigheter av olika slag där hyror och avkastning kan åka berg och dalbana. Tyvärr anser jag personligen att bruksvärdsprincipen idag är mycket olycklig då det dels skapar väldigt billiga hyreslägenheter med tillhörande 25-30 åriga bostadsköer i storstäderna där boende i hyresrätt blir mycket billigare än att bo en i en bostadsrätt och bruksvärdesprincipen skapar också mängder med tomma lägenheter i "allmännyttan" ute på landet, där hyran för en trea kanske är dyrare än att köpa byns dyraste hus. Jag hoppas att det blir en viss förändring så att centralt belägna hyreslägenheter i Stockholm tillåts kosta en hel del mer i hyra än en trea i Degerfors, det hade hjälpt situationen i både Degerfors och Stockholm. Men marknadshyror är nog knappast något som är önskvärt att införa över en natt så det är en ganska svår process.

Olika hyresprinceiper till trots så prissätts ofta hyreshus i förhållande till husen intäkter med en viss riskpremie för landsbygden givetvis. Det finns många sätt som man kan äga ett hyreshus på. Det mest naturliga är givetvis att man köper ett helt hyreshus. Nackdelen med detta sätt att investera är oftast att man tar ganska stora privatekonomiska risker om man t.ex. lånar 3,5 av 4 Mkr som hyreshuset kanske kostar. Den som tar sig till banken med en lovande fastighetskalkyl som privatperson kommer snabbt inse att banken kräver att man själv går i borgen för lånet och oftast krävs det då att man själv har ett stort obelånat "värde" i sin egen bostad. Äger man ett hyreshus själv måste man givetvis också sköta all drift, underhåll och administration. Givetvis kan man få god hjälp av en organisation som fastighetsägarna och lokala "vakmästerieribolag" som man kan köpa in tjänster av så man skall inte mål f-n på väg men man bör vara beredd att investera med blåstället på.

Ett annat sätt att investera i hyresfastigheter är genom bostadsfondandelar eller fastighetsandelar där man går ihop ett helt gäng och köper en fastighet ihop. Detta kan vara kloka former av investeringar som främst skyddar privatekonomin på ett bättre sätt då man inte själv personligen garanterar t.ex. banklån och sköter drift. En försäljare av bostadsfonder som idag gör mycket reklam är företaget Svenska bostaden fonden Manegment AB. Genom dessa och givetvis andra aktörer kan man köpa in sig i fonder och andelar och på så sätt bli delägare i hyreshus. Tänk dock på att vissa aktörer (t.ex. Svenska investeringsgruppen) gärna säljer andelar av fastigheter som inte ännu är byggda och som gärna marknadsförs som att om man köper fastigheter under marknadsvärdet. Det man i själva verket då satsar på är inget hyreshus, det är ett byggprojekt med alla andra risker detta medför som risken att det inte finns någon hyresgäst eller att lägenheter kan bli svårsålda precis som i byggbolagens verksamhet. Ofta är det dock ganska dyrt att äga fastigheter genom fonder, mer om detta senare.

Det tredje sättet är givetvis att köpa aktier i bostadsföretag. Vad man då bör tänka på är att ett fastighetsbolag både äger fastigheter och har lån på dessa fastigheter. Köper man t.ex. fastighetsaktier för 50 000k så merför detta inte att kan likställa detta med att äga en fastighet för 50 000kr. Det är ganska ont om renodlade bostadsföretag på börsen men för att göra en enkel jämförelse så kan vi ta det ganska nya bolaget Din Bostad som finns på börsens small cap lista och har sin historia i ett omvänt förvärv av forskningsbolaget Tripep soom gått med stora förluster länge, förluster som gå utmärkt att kvitta mot fastighetsförvaltning. Huvudägare är den ganska kända och framgångsrika fastighetsinvesteraren Erik Selin. Din bostad är ett helt och hållet renodlat hyresfastighetsbolag som äger hyreshys utspridda lite varstans i landet med en belåning på runt ca. 75%. Med fastighetsaktier tar man givetvis en risk att aktierna flyger upp och ner i pris men i längden så borde det logiska vara att avkastningen på fastighetsaktier följer utvecklingen på bolagets bestånd på ung samma sätt som ett investmentbolag får likvärdig avkastningen som utvecklingen på substansvärdet plus utdelningar. Aktieägare till Din bostad bör också till viss del tänka på att likviditeten i den aktien är minst sagt kass så det kan vara ganska svårt att komma in och ut aktien.

Om man nu skulle ha låt säga 100 000kr som man skulle vilja investera i fastigheter (lägger ingen vikt vid om det skulle vara en bra eller dålig investering idag) och man inte vill ta en massa lån som blandas in i privatekonomin då kan det finnas goda skäl att göra en jämförelse mellan te.x en investering i Svenska bostadsfonden och i aktier i bolaget Din bostad. Vi förutsätter att SBF och Din bostad är lika skickliga i sin förvaltning och att båda två äger likartade hus. Huruvida så är fallet eller inte är jag ingen direkt expert på och det är svårt att ha någon uppfattnings om. Vi börjar med svenska bostadsfonden:

Nytecknade fonder i SBF äger som bekant inga fastigheter utan där sätts investerares pengar in och sedan köps fastigheter. Jag förutsätter att bolaget är seriöst och att det finns tänkbara objekt som i stort sett kan köpas direkt. Om man har 100 000kr så investerar man d denna summa in i fonden. I SBF alternativ betalar man då först en courtageavgift på 1,65% (1650kr). Utöver kostnaderna för drift, underhåll och administration osv. så tar också bolaget som driver fonderna ut en förvaltningsavgift på 0,65% per år ung på samma sätt som en aktiefond där man betalar en slant varje år till fondbolaget. Sedan tillkommer också en avgift på 20% av fondens årliga utdelning (motsvarande aktieutdelning) om utdelningen är högre än statsskuldsväxelränta, och det får vi hoppas att så är fallet med tiden. Självfallet när fonden väl köper in fastigheterna så betalar man givetvis marknadspris då en hundralapp på banken bara kan användas till att köpa en fastighet för en hundralapp (oräknat lån givetvis). Om lånegraden är 75% så medför detta att 100 000kr är lika med fastighetsinvestering på 400 000kr och lån på 300 000kr och fondens alla investerare blir då delägare i ett antal fastigheter.

Alternativet var hypotetiskt att köpa aktier i företaget Din bostad. Vad får vi då för pengarna?

Har vi 100 000kr som vi vill investera så köper vi aktier för dessa. Din bostads aktie kostar idag 40kr per aktie så detta medför att vi köper 2500 aktier. För detta får vi betala ett courtage till banken på låt säga 0,15% vilket då blir 150kr. Vad får vi sen för pengarna?

Din Bostad redovisar sina fastigheter till verkligt värde dvs marknadsvärdet. Vi kan ju inte till 100% veta att detta är just marknadsvärdet men gissningsvis ligger marknadsvärdet mycket nära. Marknadsvärdet på Din Bostads alla olika hyreshus är i senaste rapporten (31 mars) 5393 Mkr och bolaget har totalt sett 17 300 000 aktier. Varje aktie motsvara således ett marknadsvärde på 311kr i fastigheter. Det låter ju fantastiskt mycket men bolaget har också lån som inte är dina pengar utan bankens pengar dess måste räknas bort från ditt värde såldes. Lånet som bolaget har är 4147 Mkr så detta medför att varje aktie har lån på 240 kr. Kvar i "värde" per aktie blir då 71 kr per aktie sedan viss lite annat "balansräkningskrafs" som lite pengar på banken, möbler på kontoret osv. men det lämnar vi därhän. Den vinst för företaget förhoppningsvis gör den behöver vi inte dela med oss mer än betala lön till företagets anställda. Någon förvaltningsavgift behöver vi inte heller betala utan det är bara att gå till bolagsstämman och göra sin röst hörd om hur vid borde göra med vinster om vi skall satsa dessa i företaget och expandera eller om vi kanske vill dela ut vinsten. Det mest troliga är nog en kombination. Någon avveckling om t.ex. 10 år som många fastighetsfonder genomför det kan vi nog däremot inte räkna med utan här måste vi löpande ta beslut om vi skall behålla aktier eller sälja, å andra sidan kan vi ju sälja våra aktier på måndag tillskillnad mot fondinvestering där det kan vara svårare att komma ur investeringen

Belåningsgraden är ganska likvärdig mellan din bostad och Svenska bostadsfonden och det skulle inte förvåna mig om avkastningen från fastigheterna blir ganska likvärdig mellan SBF och Din Bostad och man bär i stort sett samma risker med sjunkande priser på hyreshus (den risken är betydligt lägre än många andra former av fastigheter bör man betänka) och man bär också likartade risker med att räntan stiger. Så om man vill investera med låt säga 100 000kr i fastigheter så är det nog ett betydligt bättre val att göra detta i aktier i form av Din bostad. Kostnaderna som SBF tar ut medför några tusenlappar förmodat lägre avkastning varje år. Däremot bör man vara beredd att var långsiktig (vilket gäller båda sparformerna) och man bör vara beredd att ta risken att aktierna åker upp och ner pris av logiska och ologiska skäl att investera genom Svenska bostadsfonden är enligt mig idag med att anse som synnerligen dyrt...å andra sida så känns fastigheter överlag ganska dyrt idag men det finns ändå skäl att jämföra tycker jag.

På bild, Svinesundsbroarna år 2007

onsdag 25 juni 2008

Stora föräldraansvarets dag


Idag (och 25 juli och 25 Augusti) är det många unga svenska som får sin allra första lön genom det där första sommarjobbet kanske är man 14 år och klipper gräsmattor, 16 år och jobbar åt kommunen som vaktmästare i sommar eller är 17 år och fått sommarjobb på verkstaden där grannen är arbetsledare. Så för alla er ungdomar som idag och de kommande månaderna får sin allra första lön vill jag först av allt säga stort grattis, du är väl förtjänt av att få en slant för det bra jobb du har gjort. Att få sin första lön är ett bra steg in i vuxenlivet, dessutom medför ju också lönen möjligheter som att du idag har börjar tjäna in dina första pengar till din pension, du kommer ha möjligheter att spara en slant för framtiden och dessutom kanske du den kommande månaden har råd att köpa dom där fräcka jeansen som du såg häromdagen.

Att bli vuxen medför också ett ökat ansvar som jag hoppas som du är beredd att ta även om du kanske inte vet vad som ligger framför dig i livet så hoppas jag du har drömmar, hopp och tror på dig. Dina föräldrar har haft stora utgifter för dig genom livet så det är inte konstigt att mamma och pappa redan idag kräver inte lite "hyra" från din lön. Du kostar ju helt klart en hel del med mat, vatten, elektricitet till datorn osv. Så den där delen av din lön som mamma/pappa ber om tycker jag du skall betala in på momangen, gå gärna in på internetbanken och överför pengarna redan idag så det blir som att betala en räkning det kan vara nyttigt att klara av inför framtiden. (Psst, Ett råd till mamma och pappa kan ju vara att spara dessa pengar till kalle eller lotta om man nu inte behöver pengarna). När du nu också har fått din första lön tycker jag det är viktigt att man redan idag börjar tänka lite på framtiden då det är många år som ligger framför dig. Kanske måste i framtiden skaffa dig någonstans att bo när du flyttar hemifrån eller kanske köpa en bil tom. Kanske kommer du även i framtiden bilda familj och få egna barn och då är det verkligen viktigt att ha lite pengar undanstoppade, eller kanske drömmer du tom om att starta ett eget företag eller bli multimiljonär på aktier. Detta är ju mål som ligger ganska långt fram i tiden så det är frågan om ett långsiktigt sparande och då kan mycket väl aktier och aktiefonder vara lämpligt. Så jag tycker nog att du minst bör lägga undan minst 10-20% av din lön till framtiden i någon aktiefond eller liknande. Det är ju himla djungel med fonder och så men skit i det idag och köp någon fond som du själv tror kommer gå bra i framtiden även experterna har ju svårt att veta så chansa lite idag. Är du en fegis går det ju alltid att lägga in pengarna på ett sparkonto det viktiga är att du tar bort 10-20% av lönen är du en "spara" går det ju alltid att spara mer också. Jaha så efter att vi nu har betalat föräldrarna och lagt undan sparpengerna så kanske det inte var så mycket kvar och det är ju en hel del kvar till nästa lön så det gäller att hålla hårt i slantarna så dom räcker hela månaden men lite roligt skall vi nog ändå kosta på oss det är ju trots allt din första lön som du fick idag.

Lämpligtvis som stöd till många föräldrar som idag har barn som man behöver prata ekonomi med så öppnade igår också finansinspektionens privatekonomiska utbildningshemsida, www.finanskunskap.se där man kan ta del främst myndighetsinformation om olika privatekonomiska spörsmål mycket är också utbildningsmaterial som går att använda i skolan om du kanske är lärare. Där du kan ta del av information. Men tänk på att det är DU som förälder som är den viktigaste förebilden och läraren om ekonomi för dina barn. Privatekonomisk undervisning i skolan borde givetvis vara bra om det fanns inte minst med tanke på alla dessa fler val som dagens medborgare ställs inför i jämförelse med tidigare generationer men i slutpunkten är det ändå du som är den viktigaste.

Personligen tycker jag att ungdomar mycket tidigt bör ta ett stort ansvar. Redan när man är 15-16 bör man enligt mig i stort sett få ett helhetsansvar för "sin egen privatekonomi" och redan då spara själva regelbundet i någon form. Personligen ger jag inte mycket för att man som förälder skall vara någon "supernanny" som städar framför barnen och tar ekonomiska beslut som "familjens superhjärna" eller kanske sparar pengar till barnen men inte i sitt eget namn för att dom kan ju slösas bort när kalle fyller 18.. osv. Nej, gör tvärt om låt barnen var delaktiga, låt dem få insyn i hela familjens ekonomi (vilket då medför att dom blir öppna med sin egen ekonom i framtiden), låt dem hålla koll på familjens aktier, låt dem göra egna misstag med att köpa dom där fonderna som inte var så lyckade då lär man sig alltid något, låt dem verkligen se hur dyr elen är och hur man betalar räkningar, kör omröstningar runt köksbordet om hur vi skall lägga om pappas PPM fonder, låt dem verkligen se hur lite pengar det är kvar på kontot i slutet av månaden och hur mycket räntan kan betalar på huslånet … och våga prata pengar det är en viktig del av livet, kanske särskild idag den 25 juni när barnets kanske första lön kommer, glöm inte att ta ut "hyran" direkt.

Och slutligen, tack Mamma och Pappa för att ni både lärde mig, har ställt upp och litade mycket på mig det har jag nytta av idag som vuxen.

På bild, Bornholmsbild

tisdag 24 juni 2008

Återköp av aktier bör tänkas över ordentligt


Återköp av aktier är en förhållandevis ny företeelse för svenska börsbolag. Förr om åren var det förbjudet för ett bolag att köpa och sälja sina egna aktier men sedan ett par år tillbaka så får börsbolagen numera göra detta m bolagsstämman i företagen godkänner sådana transaktioner. Poängen med återköp av egna aktier kan vara flera. Det mest uppenbara skälet till återköp av aktier är att man genom detta sätt på ett skattemässigt klokt sätt kan ”överföra” överskottskapital i företaget som företaget inte för att finansiera sin fortsatta tillväxt i teorin fungerar det på så sätt att återköpen av aktier medför att vinsten per aktie i de kvarvarande aktierna ökar och i teorin blir då dessa kvarvarande aktier mer värdefulla på ett skattemässigt effektivt sätt.


Ett annat skäl för att återköpa egna aktier kan vara att säkra ett optionsprogram om det finns sådana i ett företag. Optioner till ledningen kan ju i stort sett bli obegränsat värdefulla om aktien som optionerna baseras på stiger till skyarna. Och för att ett företag inte skall behöva betala mijardbelopp till företagsledningen i framtiden kan företaget återköpa egna aktier och sedan ställa ut optioner på dessa innehav till ledningen på så sätt företaget kontrollera kostnaderna för optionsprogrammen bättre självklart kan företagsledningen bli synnerligen förmögen om det går bra för företagets aktie men företaget riskerar då inte att få betala dessa stora summor då värdet på återköpta aktier också blir mer värdefulla mao tar man idag små kostnader idag istället för stora kostnader i framtiden. Så detta med återköp av aktier låter ju förträffligt bra då vinsten per aktie i företaget ökar utan att företagets vinst ökar.

Det är många som ställt in sig i jubelkören (även ekonomibloggare) för att företag med starka balansräkningar och gott kassaflöde skall avsätta en viss del av kassaflödet till att återköpa egna aktier istället för att t.e.x genomföra extra utdelningar. Däremot är det på tiden att även kritiska synpunkter förs fram på detta fenomen Dagens Industris utmärkta journalist Sophie Nachemson Ekwall. Skrev häromdagen att det är dags att man kritisk börjar granska dessa program för det finns också stora , stora nackdelar med återköpsprogram, vilket låter mycket klokt.

Ett uppenbart problem med återköp är att det kan tänkas vara så att bolagets aktiestår högt i kurs vid de tillfällen som bolagen har ”överskottskapital” och ett återköp av aktier då ibland leder till att återköpen sker till kurser som några år senare visar sig helt tokiga att återköpa aktier till. Mao de där 100Mkr som ”återfördes” till aktieägarna visade sig bara bli en tummetott. Allt som oftast är en fjäder i handen i form av utdelningar (som en aktieägare som fortsatt tror på företaget kan använda till att köpa mer aktier i samma företag) är betydligt bättre än allt för allt för viltflygande fåglar i skogen. Ett annat skäl till motstånd mot återköp är att det kan leda till intressekonflikter då företagsledningen som ofta är deltagare i olika incitamentsprogram som kanske baseras på vinsten per aktie i ett företag och utbetalas i form av aktier så medför återköpen av aktier många gånger en förmögenhetsöverföring från aktieägarna till företagsledningen. Själv föredrar jag som sagt att betala en duktig ledning bra inte att sälja delar av företaget till honom som bonus.

I normalfallet tycker jag inte att företag skall köpa tillbaka egna aktier annat är för att värdesäkra tänkbara förnuftiga optionsprogram det mest förnuftiga är oftast att dela ut pengar direkt.

Om ett företag är överkapitaliserat och en del av dessa pengar då kan återföras till aktieägarna görs detta enligt mig bästa genom antingen en extra utdelning eller ett sk. Split-inlösenprgram där företagets aktie splittas i två och en sk. Inlösenaktie lösen in mot kontanter. Men det finns tillfällen där återköp kan vara förnuftiga. En förutsättning för att detta skall vara förnuftigt är att bolagets aktiekurs handlas under bolagets egna kapital, samt att företaget inte har någon direkt belåning alt. stora pengar i kassan. Det finns då t.e.x ofta några olika typer av företag där återköp kan vara intressanta den ena kategorin är investmentbolag med nettokassa (t.ex. Investor när man nu i år kommer sälja sina scania aktier) och dessutom i vissa situationer lågt belånade fastighetsbolag. Återköp i sådana företag får ganska tydliga direkta värdehöjande effekter vid återköp vilket t.ex. Custos, Öresund och Drott varit exempel på. Däremot bör företag som kanske handlas upp mot mångdubbelt eget kapital inte återköpa aktier och speciellt gäller detta forsningsintensiva företag där aktieägarvärdet ofta ligger i att företaget är duktiga med att utveckla nya produkter inte att pappersmässigt höja vinsten per aktie. De mycket stora återköpen i AstraZeneca till i många fall betydligt högre kurser än idag lär knappast ha gjort någon aktieägare glad även om vinsten per aktie pappersmässigt har ökat till följd av återköpen. Så återköp av aktier tålas att tänkas igenom noggrant.

På bild, Min bror och jag filosoferar vid havet på Bornholm

måndag 23 juni 2008

Tar detaljhandelsfesten paus?



De senaste 15-20 åren har detaljhandeln i Sverige haft en fantastisk fin utveckling inte minst anförda av svenska internationella succéer som Hennes & Mauritz och IKEA. Och jag tror att alla kan inse vilken närmast explosionsartad utveckling det har varit bara de sista 10 åren där ständigt nya köpcentrum har poppat upp i städerna både i Sverige och internationellt och allt fler kedjor har etablerat sig på de flesta köpcentrum och gallerior. Tillväxttalen har under många år nu varit tvåsiffriga.

Hur har då detaljhandeln kunnat visa den enorma tillväxt under så lång tid?

Det första skälet torde vara den mycket goda reallöneutvecklingen som svenska löntagare haft, på detta har sedan räntorna varit låga, inflationen mycket låg, en allmän kredittillväxt i samhället och stigande tillgångspriser på fastigheter och andra typer av tillgångar. Med detta i sett i backspegeln är det inte svårt förstå att detaljhandeln tillhör den sektorn i ekonomin som kanske haft den bästa utvecklingen på börsen sista 10-15 åren då konsumenterna ständigt fått mer pengar i plånboken. Med dagens situation i ekonomin är enligt mig något illavarslande med något högre inflation och inflationsförväntningar i kombination med högre räntor och stigande råvarupriser. Med stor sannolikhet kommer reallöneutvecklingen för den genomsnittlige löntagaren inte bli lika god som tidigare och precis som i början av 70-talet är det nog troligt att konsumtionen då tvingas gå ned då de flesta inte kommer välja att öka sina lån i ett högre ränteläge. Även om kärinflationen ännu inte är direkt hög så ökar kostnaderna mest för tunga utgiftsposter som mat, tanka bilen och lånen på fastigheten för familjer detta tror jag redan idag känns i plånboken för många.

De senaste kvartalen har det varit ganska mediokra för detaljhandeln. Flera tidigare tillväxtstjärnor som Clas Ohlson, Hemtex, Kappahl mm har visat förhållandevis svaga rapporter med medioker tillväxt. Det mest oroväckande enligt mig är att tillväxten i jämförbara butiker dvs genomsnittförsäljningen idag tom minskar och tillväxten hålls uppe av att kedjorna etablerar fler butiker. Det är ett intressant fenomen att i stort sett samtliga kedjor anammar HM och IKEAs framgångsstrategi att ständigt och jämt öppna nya butiker på nya marknader och i nya gallerier. Problemet med ständigt nya butiker i kombination med sjunkande försäljning eller i alla fall stagnerande låg tillväxt i jämförbara butiker blir att förr eller senare hamnar man i ett läge där marknaden är mättad med butiker och lönsamheten i butikerna blir mycket låg eller tom förlusttyngd. Den känslan som jag själv har i ett sådant fall är att det kan vara svårt att arbeta vidare med samma tillväxtmetoder för företagen haft och många företag hamnar i ett läge där verksamheten måste konsolideras och lönsamhet bör prioriteras framför tillväxt för att skapa bästa aktieägarvärde. En annan förändring lär också bli att kassaflödet och lönsamheten inte klarar av att bära en lika hög skuldsättning som tidigare oh därmed kanske möjligheterna till förvärv bli något sämre.

En annan tänkbar förlorare på sjunkande försäljning i jämförbara butiker kan tänkas vara fastighetsbolagen som har nischat in sig på att t.ex. äga köpcentrum och gallerior detta då ofta hyreskontrakten baserar hyrorna på omsättningen i butikerna och man får då se framför sig lägre hyresintäkter samtidigt som kapitalkostnaderna kan tänkas öka av högre räntor. Man kan komma att klämmas åt från två håll med tänkbart lägre lönsamhet som följd och i ett sådant läge tror jag man kan räkna bort stigande fastighetspriser och amortering av för höga lån kan bli en prioritet framför stora utdelningar till ägarna i de lite mer skuldsatta bolegen.

Det skall bli spännande att se hur ett fantastiskt företag som HM klarar av att tackla denna förmodat ganska svaga kommande marknad för detaljhandeln. HM är och förblir detaljhandeln stjärna och aktien har sin plats i en väldiversifierad aktieportfölj. HMs vinster kommer säkerligen att växa vidare i kombination med stigande utdelning och ständigt stark balansräkning men personligen så tror jag inte att HM kommer mäkta med att öka vinsterna i lika snabb takt som tidigare då tillväxten varit enastående. Även HMs tillväxttakt lär bromsas ned även om nya marknader säkerligen är en spännande krydda men frågan är om inte förväntningarna på företaget är lite för högt uppskruvade.

På bild, klippor på Bornholm

fredag 20 juni 2008

Köpa till sillen?

Så här i midsommartider kanske det är dags att damma av den gamla klyschan att man skall köpa till sillen och sälja till kräftorna när det gäller aktier. Amerikanska aktiesparare lär däremot ha n annan uppfattning då deras uppfattning är ”sell in may and stay away” så här är man inga optimister i midsommartider. Om vi istället går på statistiken så har det historiskt sett varit lönsamt att köpa i oktober och sälja i slutet av mars så de finns som sagt många olika uppfattningar, själv kan jag säga att jag inte har någon direkt uppfattning om vad det bästa visdomsorden är utan tycker nog ett bra råd att följa att köpa aktier när man har goda ekonomiska möjligheter till detta och att man tycker aktier är attraktivt prissatta i ett långsiktigt perspektiv.

Trevlig midsommar, från ett lagom soligt Bornholm

tisdag 17 juni 2008

Inlägg från Bornholm

Så här veckan innan midsommar verkar de flesta ekonomibloggar gått i sommarsiesta och så också för denna blogg. Just nu befinner jag mig på ett soligt och varmt Bornholm för lata dagar i solen och några dagar på cykelsadeln. Förhoppningsvis kommer det några bilder i kommande inlägg när jag kommer hem.

Några ekonomiska korta reflektioner om situationen på Bornholm anno 2008
Bostadsituationen är nog ganska tuff idag och man märker det på mängder med hus till salu och i mäklarfirmornas skylfönster så lyser skyltarna med "sänkt pris" var var och vartannat objekt.

Det danska företaget Vestas influerar i högsta grad landskapsbilden och jag kan tänka mig att en stor del av energiförsörjningen här på Bornholm kommer från just vindkraft i kombination med mängder med solvärmepaneler som ligger på vart och vartannat hus här. Lantbruken verkar blomstra på Bornholm och märks framförallt på att många ladugårdar håller på att byggas ut och fräschas upp i kombination med tidningsrubrikerna även här skriver om ökade matpriser och att bränslepriserna är precis lika dyra här som de är i Sverige.

Idag har jag och min fru förresten varit gifta i två år, tänk vad tiden går snabbt, hippa hipp hurra för oss.

torsdag 12 juni 2008

Är långsiktighet fel melodi?


Läsare av bloggen har säkert förstått att jag är en förespråkare för att ha ett långsiktigt förhållnings sätt till aktier och likaså är jag försiktig med att investera "kortsiktiga" pengar på börsen. Säkerligen är det fler läsare av denna blogg som idag äger aktier eller fonder som ligger på minus , kanske tom rejält minus och det kan då i högsta rad vara surt att man "förlorat" pengar på kanske dåliga bankråd, halvknackiga investeringar, sin egen förmåga eller felaktigt tajmade blogginlägg som man tagit fasta på. Hur kul är det då att vara långsiktig? Inte direkt samma känsla som ett mål av Zlatan i krysset om man säger så….

Idag läste jag följande kritiska inlägg om långsiktighet

Vill bara säga det; långsiktighet på börsen är en värdelös strategi. Dom som lyssnar på buffett, aktiestinsen eller andra gamla rävar har kanske svårt att ta det till sig. men i och med Internet har förutsättningarna på börsen totalt förändrats. har svårt att tro att kusinerna på Investor är särskilt nöjda över sitt köp av SEB-aktier i augusti förra året, även om de är långsiktiga. de hinner sannolikt gå i graven innan de får tillbaka de pengarna. tajming på börsen är allt från och med 2000-talet och inte nog med att långsiktighet suger - även fundamental analys suger. något är rejält fel i läroböckerna när stora företag som ofta är välanalyserade backar över 50% på ett halvår. p/e-tal suger också. kassaflödesanalys är det enda som gäller. men det visste ni redan. men ändå orkar ingen göra avancerade kassaflödesmodeller med rimliga nuvärden. så det blir p/e-tal för tillväxt vid senaste kvartalsrapport. då går det som det går för aktier som björn borg, msab och neonet och odd molly så fort ett kvartal är något sämre än det tidigare. du som sitter långsiktigt på aktien är rökt. snabbt in - snabbt ut.
Det värsta av allt är att skräpaktier som Impact mfl. ändå klarar sig så pass bra som de gör medan storbankerna går i konkurs.
man trodde man hade lärt sig nåt som skippade knarkarrallyn i looserbolag trots att man visste hur de skulle te sig. man satt snällt långsiktigt på sina kvalitétsaktier där inget hände. nu åker skiten ut snart. all-in i trisslottsaktier!

Så är då frågan är långsiktighet som denna bloggs skribent förespråkar fel melodi?, börsen går ju för tusan ner och är snart ned 40% på ett och vissa trisslottsaktier är upp som ett spjut.

Svar nej! Att köpa aktier som går ned i pris det kommer alla aktieinvesterare drabbas av (långsiktiga kvalitet aktieägare som trisslottsköpare) det kan vara påfrestande för psyket men om jag skall vara ärlig så känner jag i stort sett inte en enda framgångsrik placerare som inte varit långsiktig i aktieinvesteringar utan som gjort sina pengar på att vara kortsiktig i trisslotter. Visst finns det investerare som periodvis har tjänat pengar på att t.ex."ligga kort" i aktier som ex. Geogre Soros som är en extremt framgångsrik värdeinriktad placerare. Men i stort sett varenda "superinvesterare" är de som köpt aktier i rätt företag och behållit dessa över längre tid. Det är extremt få investerare som lyckas med konststycket att ständigt hoppa in och ur aktier. Det finns mängder med orsaker till att så är fallet (courtage, skatt, mmm) men jag nöjer mig med att konstatera att det finns akademisk forskning som stöder detta att ju fler transaktioner du gör desto sämre avkastning. Självklart utsätts man ständigt för diverse köp och säljråd och det är inte konstigt då transaktioner är det som den finansiella sektorn lever av, inte passivt delägande i företag så tjänar banken eller nätmäklaren inga pengar.

Jag tror det allra vanligaste felen som många aktiesparare gör är just att man inte är långsiktig i sina investeringar samt det omvända att man investerar allt för kortsiktiga pengar på börsen. Många lockas av aktier när marknaden har gått upp ett tag och ju mer aktierna går upp desto mer aktier köper man gärna då i det som går upp mest, när sedan aktiemarknaden vänder ner konjunkturen blir sämre och börsen rasar jag då bli man så innerligt trött på eländet att man säljer av … allt som oftast med förlust och köper kanske en ny gräsklippare pengarna och skäms för grannen på grillfesten. Det andra felet är troligtvis vanligt bland yngre placerare och det är att man sätter alla pengar man har i aktier eller fonder. Varenda krona som blir kvar efter lönen skall snabbt in i fonder och aktier och så drömmer man om en framtid när man är ekonomisk oberoende på någon söderhavsö. Problemet med denna form av investering är att när man väl behöver pengar för konsumtion som att flytta till ett nytt boende, köpa en bil för att kunna ta sig till det där jobbet som låg långt bort, gifta sig, köpa en nya kolfiberkajak eller bjuda den där underbara flickvännen/pojkvännen som man aldrig trodde man skulle träffa på något fint ja då är man så illa tvungen att sälja aktier och blir på så sätt beroende av att man konsumerar vid rätt tillfälle. (blogginläggsskribenten hade tur när han köpte bil förra sommaren, helt klart..)

En klok aktiesparare har lån som inte äventyrar privatekonomin, en buffert att parera sämre tider med och pengar på banken att använda till konsumtion. Har man det så, är det lätt att vara långsiktig och dra nytta av aktiernas förhoppningsvis långsiktigt goda utveckling. Därmed inte sagt att man alltid kan tjäna pengar på aktier. Det kommer garanterat månader och år då aktier kanske inte är den bästa investering, vill man ha kontinuerlig avkastning skall man satsa på räntebärande investeringar. Men den som står ut med de stora svängningarna på aktier kommer bli kompenserade i utdelningar och kursökningar, förhoppningsvis.

Den allra största fördelen med att vara långsiktigt klok är det faktum att man äger aktier garanterat den dagen då det på flera års sikt var det bästa köpläget, nackdelen är givetvis det omvända att man äger aktier den dagen då det var som sämst också på flera år.

Detta kan man hantera genom att investera, spara och återinvestera utdelningar regelbundet och ligger man bara något ynka bättre än genomsnittet i dessa regelbundna köp så kommer avkastningen bli bättre än genomsnittet. För yngre placerare är trots allt också börsras det bästa som kan hända såvida man inte investerat sina sista slantar, utdelningar och nysparande kommer då per automatik få bättre avkastning då börsen är lägre värderad. För 70-80 talisters pension är årets börsras julafton då nya pengar kommer investeras till lägre kurser än innan.

Däremot skall man inte översätta långsiktighet till långsamhet och att man "inte får sälja. Anser man att en aktie är grovt övervärderad och man inte tror på aktien alls skall man givetvis sälja och köpa någon annan aktie eller helt enkelt ligga likvid men man skall vara långsiktig i sitt förhållningssätt till sparande. I vart fall skall man inte investera i "skräpbolag" för att det kommer ett "knarkarrally" och när man tittar på p/e tal så skall man se på genomsnittet över flera år då vinsten i värsta fall kanske kommer tillbaka till för några år sedan. För några dagar sedan köpte jag lite aktier dom har visst gått ned någon krona stycket, attan så dum jag var.

På bild, Den smått underbara skottska byn Kinlochhaeven (osäker på stavningen) som ligger mitt upp i Scottish Highlands

onsdag 11 juni 2008

Skall Ratos sälja sin Särimmer?


Jag tror ni alla känner till vikingamyten om grisen Särimmer som av asagudarna kunde slakta varje kväll och dagen efter fick man återigen sig ett nytt skrovmål. Asagudarna hade det enkelt för sig när man inte behövde tänka på stigande matpriser

I går kunde man i tidningen dagens industri läsa att Ratos kanske är på väg att sälja just sin egen Särimmer, bolaget Hägglunds drives. Hägglunds drives har en lång historia inom Ratos och Arne Karlssons förra arbetsgivare Atle. Det var först år 2001 som Hägglunds drives först kom i Ratos ägo när man köpte upp Ratos Vds gamla arbetsgivare Atle där bolaget hade funnits i flera år. Först till en början så ingick Hägglundsdrives i företaget Arcona (som också innehöll Ratos bolaget GS-Hydro plus något bolag till).

Den totala investeringssumma för dessa tre-fryra företag var ca. 400mkr. Sedan har Hägglund drives fortsatt att utvecklas bra och Ratos har då lagt bolaget i en självständig stuktur utan sina gamla forna industrikolleger. Man har kunnat ta ut utdelning flera gånger ur bolaget och för något år sedan kunde man göra en mycket stor rekapitalisering dvs där bolaget hade så fina vinster och kassaflöde att banker gick med på att lånefinansiera i stort sett hela bolaget och Ratos moderbolag kunde då plocka ur mycket pengar ur bolaget. Tom så mycket pengar att man i redovisning fick ta upp bolaget till ett negativt eget kapital dvs bolaget var/är egentligen en "belastning" för Ratos substansvärde.

Nettoskulden som idag ligger inbakad i Hägglunds uppgår till ca. 900-950Mkr och det redovisade värdet är fortsatt negativt med ett par hundra miljoner. Men likväl så torde bolaget ha ett visst värde då det är ett av Ratos mest lönsamma bolag och som vid varje kvartalsrapport idag bidrar med ganska många Mkr till Ratos resultaträkning. Enligt dagens industri så borde en ev. köpeskilling på bolaget hamna upp mot 4-5Mdr. Från detta skall vi sedan räkna bort bolagets skuld som slarvigt räknat var ca. miljarden som Ratos måst återbetala till banken. Kvar hos Ratos skulle i så fall vid en försäljning på 4Mr blir då hela 3Mdr och även om Ratos är ett stort bolag så är 3Mdr enorma summor även med tanke på att anskaffningsvärdet på några hundra miljoner som man dock flera gånger om redan fått ut i utdelningar. En reavinst på upp mot 3Mdr skulle faktiskt bara den affären betyda en vinst som uppgår till ett helt års toppvinst för hela koncernen Ratos och man kan då säkerligen dela ut en tia per aktie i utdelning även nästa år också.

Så utan att vara allt för noggrann med siffrorna så kan man konstatera att Hägglunds drives har varit en fantastisk investering för Ratos med god utdelningar och förhoppningsvis idag ett högt värde på dess verksamhet.. Men då är egentligen frågan om man skall sälja sin Särimmer som med åren alltid kunnat bjuda på nya festmåltider?

Men får man 5Mdr måste man nog erkänna att detta nog är ett mycket bra pris i relation till intjäningsförmågan och framtidsutsikterna precis som när Investor fick 200kr per aktie för Scania, nackdelen är ju som bekant att man säljer iväg en hel del löpande vinster så det gäller att Ratos har möjlighet att investera dessa miljarder i nya kloka investeringar. Blir det samma årliga avkastning som på Hägglunds drives så lär det i alla fall med tiden bli fler festmåltider för Ratos aktieägare. Kanske blir det för Ratos likt investmentbolagskollegan Investor fler investeringar i Norge?

Ratos aktie utnämndes förresten idag av en stor investmentbank som en av Europas sämsta aktieinvesteringar man kan göra av Europas 600 största börsnoterade företag. Kanske är det så att aktien idag är för dyr, men fel på företaget det är det verkligen inte. Enligt mig skall man köpa bra företag när dom är billiga och sedan skall man behålla och återinvestera utdelningar kanske inte i bolaget som har delat ut dem men väl i andra vid tidpunkten billiga och bra företag.

På bild, en vacker blomma som jag tyvärr inte kan namnet på, kan man få lite hjälp på traven?

Dessa Handelsbanksfarbröder



En av förra veckans snackisar var att två äldre farbröder inom Handelsbankssfären gick ut i media och kritiserade den stora fokuseringen på koldioxidutsläpp som ett miljöproblem. Dessa båda herrar vid namn Per-Olof Eriksson och Sverker Martin-Löf anser att koldioxidutsläppen inte alls skulle vara något stort problem och vi skulle kunna bränna upp hur mycket olja vi vill utan att detta skulle vara något problem tvärt om bara bra då det skulle gynna växtligheten. Istället för att straffbeskatta koldioxidutsläpp så skulle vi fokusera på de verkliga miljöproblemen som t.ex. rent vatten och svält i världen.

När jag läser artiklar som dessa måste jag säga att jag blir mycket besviken. Sverker Martin-Löf och Per-Olof Eriksson har gjort stora insatser för svenskt näringsliv tillbaka i historien. Eriksson är en av dem som är en bidragande orsak till Sandviks framgångsrika position idag samt att han också suttit som styrelseledamot i flera andra framgångsrika företag som t.ex. AssaAbloy. Martin-Löf behöver säkerligen ingen extra presentation men han har i alla fall varit VD i SCA (idag styrelseordförande) och dessutom flera tunga styrelseposter i svenskt näringsliv. I Högsta grad en person som delaktig i flera företag som jag själv har aktier i och båda herrarna förtjänar att få uppskattning för sina god insatser för svensk industri. Men i denna fråga är dom ute på hal is. Jag tror också att inte minst många som arbetar med CSR frågor inom SCA och Sandvik i högsta grad blir besvikna. I ett internationellt perspektiv så är SCA och Sandvik duktiga på dessa frågor med hållbar utveckling. T.ex. SCA rankas idag av WWF som en av världens mest framgångsrika internationella storföretag på miljö och hållbar utveckling och häromdagen fick dom en utmärkelse som en av världens bästa storföretag på att hantera etiska frågor. Tyvärr så lär mediebilden bli en annan när styrelseordföranden går ut och kritiserar beskattning av koldioxidutsläpp.

Givetvis är det viktigt att fokusera på alla typer av miljöproblem. Rent vatten håller jag med herrarna är ett mycket stort problem som vi kanske borde fokusera mer på. Men en i stort sett enad forskarvärld är överens om att klimatförändringar och "global warming" till följd av utsläpp från förbränning av fossila bränslen troligtvis är det kanske bland de allra största problemet som mänskligheten står inför. Kommer människorna fortsätta leva i harmoni och med nuvarande levnadsätt när polarisar smält, havsnivåer stiger, starka strömmar som golfströmmen kanske ändrar riktning, hela länder kanske översvämmas. I vart fall så lär miljöproblemen som dessa vara ett av de största hoten mot världsekonomin och bland de viktigaste arbetsinsatserna för denna fråga lär göras av min egen generation. Spännande i vart fall.

I Svensk och många gånger också i internationell miljölagstiftning så har man anammat de sk. "polluter pays principle"(PPP) dvs den som skitar ner skall var den som betalar. Har man t.ex. som fabrik släppt ut giftiga kemikaler i omgivningen så skall ägarna till fabriken och dess verkställande ledning kunna ställas till svar för vad dom gjort och dömas för t.ex. miljöbrott. Man har också t.ex. tagit vissa mindre steg internationellt för att anamma denna princip i kombination med att fokusera på de större miljöproblemen. Mest känt för detta kanske är det sk. Kyotoprotokollet där man internationellt (USA, Kina och ryssland undantaget tyvärr) enades om att minska utsläppen från fossila bränslen. PPP innebär givetvis att utsläpp av koldioxid är en miljöpåverkande aktivitet som i sin tur då företagen bör betala för att inte lämna över en skuld till kommande generationer.

Större omställningar som detta medför är definitivt smärtsamma inte minst för företag som Sandvik och SCA. Men även bör man tänka att det innebär uppoffringar och avbräck för SCA och Sandviks konkurrenter.xt Med vad herrar handelsbanksdirektörer kanske inte uppmärksammar är att om våra svenska företag blir mer framgångsrika med t.ex. begränsningar av koldioxidutsläpp så är detta som något på sikt kommer bli en konkurrensfördel och något som man kommer tjäna pengar på. Sån tur var verkar i alla fall enligt mig både SCA och Sandvik vara framgångsrika i sitt miljöarbete och båda företagen har kunnat sälja utsläppsrätter och på så sätt fått betalt för att minska utsläppen och kanske kommer SCA i framtiden kunna få betalt för en nettotillväxt i sin egen skog som i högsta grad binder mycket koldioxid.

Så farbröder Eriksson och Martin-Löf, är det inte snart dags att börja stämpla ut från kontoret och låta nya krafter ta över

På bild, Kosteröarna förra sommaren, en miljö att vara rädd om

måndag 9 juni 2008

Svar från Elisabeth Tandan, VD Aktiespararna

För någogon vecka skrev jag ett öppet brev till aktiespararna ang. pension, här kommer hennes svar. Vad tycker du?

Jag håller med dig till fullo i det du talar om i ditt öppna brev. Pensionssparandet är för de flesta svenskar det enskilt största sparandet och det är ett rimligt krav att vi också får ett större inflytande över vårt pensionssparande.

Aktiespararna har engagerat sig i behovet av finansiell folkbildning och vi ordnar regelbundet träffar för våra medlemmar för att öka kunskaperna om pensionssparande. Vi verkar också för att privatekonomi ska bli ett obligatoriskt ämne i både grund- och gymnasieskolan och är en aktiv part i det initiativ som finansmarknadsminister Mats Odell tagit för att öka svenskarnas kunskaper om finansiella tjänster och därmed stärka konsumenternas makt och konkurrensen på finansmarknaden.

Vi kommer att agera för att vi ska få full flytträtt, det vill säga att alla ska kunna flytta hela sitt pensionskapital. Vi stödjer därför helt det upprop som nyligen lämnats över till Mats Odell med kravet att regeringen snarast inleder ett arbete för att införa full flytträtt utan restriktioner för alla pensionssparare i Sverige. Vi kommer att bli mer synliga i den debatten framöver.

Över huvud taget vill vi verka för att ta bort inlåsningsseffekter i svenskarnas sparande, vilket är varför vi lanserat idén om ett särskilt investeringskonto som skulle skapa en miljö inom vilken spararna skulle enkelt kunna byta mellan olika sparformer utan att behöva tänka på kapitalvinstskatt eller deklaration.

Vi stödjer din tankar om att skapa möjlighet för att slå samman olika tjänstepensionsförsäkringar och därmed göra det möjligt för individen att överblicka och förvalta sin totala pension.

Det råder ingen tvekan om att de långsiktiga fondspararna i PPM-systemet drabbas av onödiga höga kostnader. Där är vi också överens.

Att det ska vara möjligt att direktspara i aktier i PPM-systemet och inom ramen för andra gällande fondförsäkringar är en fråga som också Aktiespararna driver. Även här behövs bättre kunskap.

Vi stödjer också förslaget att möjligheterna till individuella pensionskonton bör utredas. Jag håller med dig att det borde ge privatpersoner större möjligheter till överblick och förståelse och en bättre chans att med låga kostnader förvalta sitt pensionskapital.

”Röstmakt och ägarinflytande ska alltid vara hos ägarna”. Detta är centralt för oss därför verkar vi för ett ökat direktsparande i aktier, till exempel inom ramen för investeringskonton.

Vi stödjer alla förslag som ger oss mer aktiva och kunniga sparare och vi kommer att även fortsättningsvis höras i den svenska pensionsdebatten och arbeta för att förbättra villkoren för det svenska pensionssparandet.

Med vänliga hälsningar,
Elisabeth Tandan

Vad är det som kan hända med våra aktier?


Om jag förstått denna bloggs läsekrets rätt så finns det en hel del läsare av denna blogg som man kanske skulle kunna kategorisera som mindre erfarna när et gäller aktieinvesteringar så därför kanske jag också skulle kunna skriva ett inlägg av mer nybörjarkaraktär.

Att äga aktier är normalt sett en ganska okomplicerad tillvaro, mer då än givetvis den psykologiska aspekten med att kurser rör sig upp och ner beroende på typsnittsstorleken i affärspressen. Men ibland så byts den enkla okomplicerade tillvaron ut och vi som ägare tvingas bevittna olika händelser med aktierna och ibland tvingas vi också ta ställning till olika frågeställning. Jag tänkte nedan göra en enkel sammanställning om vad som kan hända.

Utdelningar

Den allra vanligaste händelsen som våra aktier är med om är utdelningar. Detta betyder att det överförs kontanter från företaget till dess ägare. Detta är normalt sett ett tecken på att företaget är välmående och tjänar en hel del pengar så att det har råd att betala ut pengar utan att äventyra företagets framtidsutsikter. Utdelningar utbetalas normalt sett en gång om året då det defacto är bolagsstämman som fattar beslut om aktieutdelningar för året som har gått. Som aktieägare kan man givetvis själv gå till bolagstämman och rösta för eller mot styrelsens förlag på utdelningar. Äger man amerikanska aktier så kommer utdelningen normal sett fyra gånger om året och detta pga att det inte är bolagstämman som fattar beslut om utdelningar utan styrelsen alena. Utdelningar har historiskt visat sig ganska viktigt för den långsiktiga avkastningen på våra aktier så de kan vara en klok strategi att återinvestera utdelningen som man fått från sina aktier i nya aktier så att man på så sätt förhoppningsvis får mer utdelning nästkommande år, gratis så att säga. När bolagstsämman har fattat beslut om utdelning så brukar normalt sett kursen på aktien sjunka lika mycket som utdelningen dagen därpå. Detta då för att aktien handlas utan rätt till utdelning. Sedan tar det ett antal dagar innan utdelningen betalas ut till aktieägare som är berättigande till den.

Uppköp

Ibland så beslutar sig ett företag för att köpa upp ett annat företag och ibland så kanske man äger aktier i just det uppköpta företaget. Det normala är då att det köpande företaget tvingas att lägga ett bud som är ganska mycket högre än bolagets aktiekurs för att aktieägarna i bolaget under uppköp skall vara beredda att sälja sina aktier. I en budprocess så får du som aktieägare information från det köpande bolaget om vilket pris som du blir erbjuder eller priset kanske är i aktier i det uppköpta bolaget. Detta erbjudande måste du normalt sett då tacka ja eller nej till. När det budet kommer är det normala att aktien stiger kraftigt upp till ung. nivån för budet och det kan då vara ganska lockande att direkt sälja aktien men om aktien ganska snart handlas över budet ja då kan det vara bra att ha lite is i magen då det med stor sannolikhet kommer ett nytt högre bud eller kanske tom bud från en annan spekulant. Om aktieägarna inte går med på att bolaget köps upp kan detta få negativa konsekvenser för aktien och om budet faller är det vanigt att aktien gör lika så. Men du har precis samma aktier kvar.

Split

Ibland när det ha gått väldigt bra för ett företag under längre tid är det normala att aktien tendera att bli ganska dyr i kronor räknat och kanske handlas för flera hundra kronor styck. Då kan styrelsen föreslå till bolagsstämman att bolagets aktie skall splittas dvs att varje aktie delas upp i fler aktier t.ex. varje aktie blir tre aktier. Om man då har 200 aktier så får man då efter en sådan manöver 400 aktier men priset på aktien halveras givetvis. Normalt sett är splittar ett ganska bra tecken och allt som oftast betyder det att företaget är välmående och vinsterna kan tänkas växa. Givetvis finns det också en omvänd situation där varje aktie slås samman precis som nyligen i fallet Ericsson där varje 5 aktier lades samman till en aktie. Hade man då 1000 aktier innan så fick man nu 200 aktier men där priset på aktien stiger men värdet totalt sett givetvis är det samma.

Nyemssioner

En annan förhållandevis vanlig händelse är att styrelsen föreslår en nyemission. Detta betyder krasst att företaget behöver mer pengar från oss aktieägare för att fortsätta bedriva verksamheten. Liksom i fallet med de övriga händelserna så är det aktieägarna som har sista ordet om dom går med på en nyemission. I samband med en nyemission så är företaget alltid tvingade att ta fram ett prospekt som tala om villkoren för nyemissionen och hur företaget skall använda pengarna. Man brukar skilja på två typer av huvudorsaker till en nyemssion. Den ena formen av nyemissionen är en form av negativ orsak dvs att företaget har gjort förluster och har svårt att fortsätta sin verksamhet om man inte får in mer pengar. Detta är normalt sett inget gott tecken och man bör vara försiktig att investera i företag som historiskt sett återkommande har gjort nyemissioner av detta slag. Speciellt bör man tänka på att företaget alltid i samband med nyemissioner målar upp en bild av hur fantastisk affärsidé som dom har och bara dom får in lite pengar så skal företaget tjäna storkovan. Det normala är att sådana genombrott inte sker utan stora vinster byggs normalt upp med små vinster. Så analysera noggrant sådana fall och läs prospektet noga.

En annan form av nyemission är en offensiv nyemission. Detta betyder att ett redan idag lönsamt och välmående företag beslutar sig för en stor satsning som dom idag inte har pengar för. Det kan t.ex. handla om att man köper upp ett annat företag eller att man gör snabba produktionsökningar som man inte riktigt har råd med för de pengar som finns i kassan. Ofta kan sådana affär som välplanerade uppköp av lönsamma företag vara mycket kloka investeringar och har man förtroende för företaget så kan det vara klokt att satsa pengar i nyemissionen då företaget normalt sett ökar sin framtida vinst.

Ibland kan det dock vara svårt att skilja mellan offensiva och en negativa nyemissioner då många gånger olönsamma företag presenterar nyemissioner i samband med större orders eller förvärv så mitt råd är att alltid noggrant läsa prospektet som tas fram.

I samband med nyemissioner så uppkommer en ny form av värdepapper d sk. Teckningsrätterna. Detta fungerar på så sätt att aktieägarna får en teckningsrätt för varje aktie som man har och sedan för att delta i nyemissionen så krävs det att man lämnar in X antal teckningsrätter plus då det kontanter som företaget behöver t.ex. om nyemissionen är 1:10 120 kr betyder detta att man skall betala 120 kr för en ny aktie och att det krävs 10 teckningsrätter utöver detta. Så har man 200 aktier så betalar man då med 200 teckningsrätter och 2400kr. Efter nyemissionen är klar har man då 220 aktier. Teckningsrätter finns för att aktieägare som inte vill delta i nyemissonen skall kunna sälja denna "vinst" då nyemisissionskursen i 99 fall av 100 är under nuvarande aktiekurs. Det är också fullt möjligt att köpa teckningsrätter om man tror hårt på nyemissionen. Te.x om man har 200 aktier så kan man t.ex. köpa till 200 nya teckningsrätter så att man får 400 teckningsrätter och då skall betala in 4800kr plus de 400 teckningsrätterna. I det fallet får man sedan 240 aktier när allt är klart.

Split plus inlösen

Det normala är att utdelningar till aktieägarna normalt utbetalas som kontant "vanlig" utdelning. På senare år har det dock blivit vanligare med inlösenprogram pga av de i vissa fall kan vara mer skatteeffektiva för både bolagets huvudägare och även småsparare.

Rent tekniskt så fungerar det så att aktien delas i två en vanlig aktie och en inlösenaktie. Inlösenaktien löses sedan in mot konanter. Rent tekniskt kan det fungera på så sätt att aktien handlas till 100kr och styrelsen föreslår en ordinarie utdelning på 3 kr och ett inlösenprogram på 5 kr per aktie. Först så delas utdelningen ut och aktien handlas ner till 97 kr. Sedan splittas aktien i en vanlig aktie och en inlösenaktie som teoretiskt sett handlas till 5kr st och aktien handlas då till 92 kr. Inlösenaktien lösen sedan in mot kontanter någon vecka senare.

I alla inlösenprogram sker en nedsättning av aktiekapitalet detta betyder att bolaget måste ha mycket aktiekapital att ta av för att kunna göra ett inlösenprogram. Det andra man skall ha klart för sig är att inlösenaktien räknas som en avyttring av aktier, vilket gör att inlösenprogrammet är skattefritt för ett investmentbolag. Därför så fördelas inköpspriset mellan de vanliga aktierna och inlösenaktierna enligt ett beslut från skatteverket i ovanstående fall t.e.x vanliga aktier för 94% och inlösenaktierna får då 6%. Och har man köpt aktierna för 10 000kr så är 600kr inköpspriset på inlösenaktierna.

Detta var lite urval av saker som kan hända med våra aktier, förutom konkurs då..
På bild, solnedgång över Ågelsjön utanför Norrköping där jag tillbringade en del av helgen i tält.

onsdag 4 juni 2008

Hur illa är det ställt för bankirerna?

Bilden är aktiekursen för SEB 1988-2008 (källa Avanza)

Att bankerna går mot sämre tider tror jag idag de flesta är överens om idag samtidigt som detta mer och mer hal blivit en form av konsensus uppfattning så har givetvis också bankernas akiekursen åkt utförsbacke på börsen och såväl t.ex. SEB som Swedbank har idag fått halverade kurser gentemot för ett år sedan. Frågan man då givetvis ställs inför är, hur illa är det ställt och kommer svenska banker drabbas lika hårt som många europeiska och amerikanska banker.

Banker är generellt sett inte lätta att analysera och man behöver ta hänsyn till en mängd faktorer då det är en riskfylld verksamhet speciellet när dte börjar kärva till sig. Analysen bör illehålla allt från en hyffsad prognos om den makroekonomiska utvecklingen som i högsta grad på verkar bankerna. Bankerna långsiktigtiga och uthålliga vinstnivå i förhållande till makroekonomin. Kvalitén på lånestocken, hur uthållig provisionsnettot är och inte minst en faktor som i högsta grad har blivit aktuell just nu, hur kvalitén är på det egna kapitalet dvs om banken har nåra lik i garderoben utöver kreditförlustrisker. Börjar det gå på tok för en bank så kan en alvarlig situation lätt utvecklas till en "livshotande" precis som det gjorde för den amerikanska banken Bear Stearns och frågan är om inte det börjar krisa till sig för vissa andra banker också "over there" Leman Brothers verkar t.ex. ha det lite skralt i kassan liksom bolåne banken Countrywide. Personligen så tror jg inte vi sett sista bankoffret.

När det gäller bankanalyser är frågan om inte farbror staten som både är "överhuvud" (riksbanken) och kontrollorgan för banksektorn (finansinspektionen) är bland de bästa analytikerna. I går så släppte t.ex. riksbanken en sk. stabilitetsrapport (2008:1) dvs en översikt om hur det ser ut just nu för bankerna och de finansiella systemen i Sverige, det tål att slå en blick på. Även om det är en förhållandevis ljus bild så är det ändå ingen direkt munter läsning om man säger så.

Riksbanken har också gjort div. stresstest på storbankerna dvs hur banken skulle klara sig om läget blev betydligt värre än idag. Ett av stresstesten innebär t.ex. att banken drabbas av att 5% av banken utlåning hamnar på obestånd. Vi skulle kunna jämföra detta med om ett para större fastighetsbolag som är banken kunder inte har råd att betala sina lån. Faktum är att en enskild händelse som detta skulle slå bort en stor del av bankens årsvinst och det skulle också givetvis slå hårt mot bankens egna kapital. Mn det viktigaste är att bankerna trots allt skulle klara av sådana svårigheter och det kan behövas då riksbankens ser risker på den kommersiella fastighetsmarknaden främst av et skälet att riskpremierna är låga dvs intäkterna från fastigheter i relation till fastighetspriserna. Och självklart håller jag med riksbanken att det är lite otäckt att när avkastningskraven i stort sett är mindre än räntenivåerna. Det kräver defensiva fastighetsbolag som i värst fall klarar av hyresminskningar. Situationen på privatbostäder är inte riktigt lika mycket berört i stabilitetsrapporten mer än att bankerna är förhållandevis aggresiva med lånevilligheten och det faktum att svenskarna idag tenderar att prioritera bostadskostnader i högre utsträckning än tidigare. Men fortfarande är det på de sättet att arbetsmarknad och löneutveckling är ganska stabilt god i Sverige idag. Men det finns värre marknader….

En faktor som riksbanken denna gång har specialgranskat är bankernas exponering mot baltikum där såväl Swedbank som SEB i högsta grad är verksamma. Resultatmässigt så är det Swedbank som har störst exponering där nästan en tredjedel av resultatet kommer från Baltikum och även en str del av utlåningen finns. Här ser situationen helt klart mer ogynnsam ut. Inflationen är idag mycket hög, lönespiralen är högt upptrissad och därigenom minskar balternas konkurrenskraft avsevärt med en klart minskad BNP tillväxt mot tidigare, valutor som faller och allt mer tilltagande bytesbalansunderskott. Detta i ett läge där kreditexpansionen varit stark de senaste åren. Inget direkt drömläge för en kontorschef så at säga.

Så börjar det snart bli köpläge på bankaktier? De rullande nyckeltalen börjar ju bli allt mer attraktiva även om det säkerligen är så att bankernas intjäning kommer kapas ordentligt. Sedan skall i också komma ihåg att det varinte allt för många år sedan som man faktiskt kunde köpa t.ex. SEBs aktie för under en tia…som synes på SEB kursutveckling sedan 1988. Men långsiktigt är välskötta banker allt som oftast en god investering.

tisdag 3 juni 2008

Det finns alltid något gott med det onda


Det är verkligen inte mycket roligheter om man är aktieinvesterare i dagsläget. Råvarupriser slår nya all time high på löpande band, inflationen är om än hyffsat låg men i klar ökande trend, räntenivåer som ökar i måttlig takt och gör räntebaserade investeringar allt mer attraktiva i absoluta tal (om än inte i reala termer) och på detta en allt mer avtagande BNP ökningstakt. Sedan som lök på laxen stiger viktiga konsumtionsvaror som bensin och livsmedelspriser kraftigt. Man behöver nog inte vara hjärnkirurg för att inse att allt fler konsumenter kan få det lite mer knappt i plånboken de kommande åren helt klart. Inte minst nu sedan pengar ha gått från att vara en vara med ganska god tillgänglighet till att allt mer en knapp resurs. Men detta öppnar också möjligheter för att citera den mycket duktiga investeraren Jonas Wahlström (ordf i Öresunds nya aktivistfond Granite) i senaste numret av HQ kundtidning när han kommenterar nedvärderingen av börsen.

-Det som händer nu kommer få väldigt stora konsekvenser även i Sverige och jag tror att det i slutändan kommer svida i konsumenternas plånböcker. Krasst innebär det att pengar har blivit en vara svår att komma åt men det fina är att avkastningen på de affärer man ändå kan göra kommer bli desto bättre.

Så finns det givetvis stora ljuspunkter. Omställningen till ett mer hållbart samhälle har t.ex. fått god hjälp på traven av allt högre råvarupriser. Häromdagen kunde jag t.ex. läsa att bensinförsäljningen i landet Sverige nu på ett år har gått ned med 14% samtidigt som såväl etanol, el och biogas allt mer ökar. Även om den svenska trafiken inte är världens största miljöbov så medför givetvis en 14% nedgång av bensinförbrukningen en hel del minde koldioxidutsläpp och desto dyrare bensinen blir desto bättre blir kalkylerna på alternativen. Jag tror många familjer i Sverige idag funderar på om man inte kan klara sig med en bil, åka kollektivt lite oftare, om man kanske skall byta ner sig i storlek eller att man helt enkelt som nästa il inte skall välja en miljöbil av krasst ekonomiska skäl.

De höga råvarupriserna lär säkert kapa en och annan vinstmarginal i svenska tillverkningsföretag men i gengäld lär det bli allt mer lönsamt att arbeta t.ex med energibesparingar och minskat råvaruinnehåll i bolagets produkter. Det finns en mängd roliga exempel på intressanta lösningar. Allt från allt fler energilampor till ex. transportbolaget UPS som numera gör ett världsomfattande arbete i syfte att minska antalet vänstersvängar i deras körslingor. För det "vet ju alla" att vänstersvängar drar mer bränsle och gör man flera miljoner vänstersvängar så kan man spara in en hacka dessutom har man genom fler högersvängar också förbättrat olycksfallsstatistiken, dubbel lycka alltså och ett synnerligen gott exempel. Visste du t.ex. Sopbilar som vars lastutrymme byggs i SSABs produkt Hardox som är ett av världens starkaste stål i relation till sin vikt antingen kan lasta mer och därigenom allt färre resor till tippen eller så kan man bygga en lika stor men lättare sopbil och därigenom på något av vartdera sättet spara in på bränslekostnader. Med mindre mängd stål i kilo räknat i sopbilen så sparar vi också in på mängden järnmalm som behövs och detta säkert som SSAB också kan ta mer betalt för det höghållfasta stålet.

Även bolag med god råvaruförsörjning lär gynnas när priserna stiger. Bolag som SCA och Holmen med närmast gigantiska skogsinnehav lär kanske få det tufft när det bli allt mer slagsmål om träden när t.e.x Ryssland nu verkar göra mycket för att stänga dörren till den nordiska skogsindustrin. Men våndan dessa bolag stå inför lär inte vara något mot bolagen som står utan skogsinnehav. Stora nedläggningar av mindre effektiva pappersbruk är nog att vänta. Miljökonsekvenserna lär blir positiva med mindre utsläpp. När omställningen "är klar" lär kvarvarande industrier få en skuts i lönsamhet uppåt.

Vad man kan hoppas på är att våra svenska företag ser möjligheterna i denna marknad och att man nu har bra tillfällen att arbeta aktivt med råvarurelaterade kostnader och samtidigt vara expansiv med at ta fram produkter och tjänster som sparar pengar åt bolagets kunder och därigenom också kan bidra till ett mer hållbart samhälle.

När det gäller olje och råvarupriser så får man dock passa sig för den räta linjens logik och förbannelse. Det är inte många som idag med stor säkerhet kan säga om en tunna olja fundmentalt kan tänkas vara värd, därmot är det en allmän vedertagelse idag att tro att oljan bli dyrare trots minskad konsumtion i västvärlden. Själv ger jag mig dock inte in i den debatten för det är en sak som jag inte är byxad att ha en åsikt om. Däremot skadar det inte att läsa inledningsordet i Industrivärdens årsredovisning anno 1993

När man minns hur tokigt man tänkt och hur fel man fått och hur annorlunda det faktiskt i regel gått och hur världen har drabbats av sällsamma metamoroser, får man årligen mindre och mindre respekt för prognoser

Så visst finns det alltid något gott med det onda och något ont med det goda. En lite tanke måste man däremot idag skänkas till företaget Holmens prövade aktieägare, för någon månad sedan var det en brand och tillhörande stort stopp på ett av företagets större pappersbruk och idag tvingas man konstatera att upp till 700ha skog hel sonika brunnit upp i en skogsbrand. Inget roligt där inte.

På bild, Sveriges högsta berg sett från Kaskasatjåkka 2067 möh
Gadgeten innehöll ett fel