tisdag 30 september 2008

Att ombilda eller inte är frågan

Att den senaste tidens turbulens på finansmarknaderna har fått gröpa ur det svenska folkets pensionspengar är nog ställt utom allt rimligt tvivel. PPM fonder har gått ned i värde, pensionförsäkringar ser ut att innehålla ett allt mindre värde, placeringar i avtalspensioner. Tom AP-fonder som utgör en stor grundtrygghet i pensionssystemet är nu i gungning. Med gungning menas kanske inte hela systemet i sig själv men däremot "bromsarna" dvs om placeringarna ger stor negativ avkastning samtidigt som utbetalningar är större än intäkter så slår en sk. Broms till och med detta innebär att pensionerna (den allmänna inkomstpensionen) inte kommer räknas upp i takt med den allmänna löneutvecklingen för att inte äventyra statsfinanserna. I grunden är detta något mycket bra då det säkrar pension överhuvudtaget för yngre och ej ännu födda svenskar men det är trist för individer som närmar sig pensionsåldern med stormsteg då deras köpkraft urholkas i förhållande till tiden som löntagare. Men jag hoppas att dagens 50-70 åringar också unnar sig dagens ungdomar en pension och inte en skuld till sina föräldrar.

AP fonderna utgör den allra största "tryggheten" i pensionssystemet bortsett då det faktum att många svenskar har arbete och betalar skatt. En annan trygghet för många är de traditionella pensionsförsäkingarna som väldigt många svenskar har i en eller annan form. Kanske en pensionsförsäkring man tecknade bak på 80-talet, en avtalspension som din arbetsgivare betalt in osv.

I Sverige förekommer en form av missförstånd att traditionella pensionsförsäkringar under alla förhållanden skulle vara någon form av säkrare placering än fondförsäkringar. Det är en stor missuppfattning bland såväl banktjänstemän som privatekonomiska rådgivare att så är fallet. Precis som vilken annan placering som helst så kommer avkastningen från traditionella pensionsförsäkringar att följa avkastningen på gjorda investeringar. Har man en fondförsäkring så kommer avkastningen styras av fondernas innehav i aktier eller räntebärande och sparar man i en traditionell pensionsförsäkring så kommer avkastningen följa livbolagets placeringar alldeles oavsett vad man idag ger för ränta och återbäring. I längden spelar detta ingen roll utan det som spelar roll är avkastningen på investeringarna.

Om jag skall vara lite kategorisk så innehåller många livbolag ung. hälften aktier och hälften räntebärande tillgångar och lite övriga placeringar såsom fastigheter, hedgefonder och allsköns annat finansiellt dribbel och dravel. Men det är stor skillnader i viss livbolag är det i stort sett bara räntebärande tillgångar Mao så finns det inte någon magisk formel som garanterar någon form av avkastning. För att sedan långsiktigt jämna ut avkastningen mellan de olika spararna i livbolaget så ger livbolagen en form av avkastning där man ger en viss ränta på ett garanterat kapital och sedan bonusränta (som kan tas tillbaka) som kallas återbäringsränta. Man bygger också upp reserver i livbolagen i goda tider som man kan ha och ta av i sämre tider.

Livbolagen och traditionella pensionsförsäkringar bedriva normalt på ett av två sätt. Antingen som vinstutdelande eller som ömsesidigt. Med ömsesidigt så menas att livbolaget helt och fullt ut ägs av kunderna och kunderna delar vinster och förluster ömsesidigt. Om det går bra så behåller kunderna alla pengar och vice versa. Det enda man betalar till banken eller försäkringsbolaget är av avgift för själv förvaltningen som kan vara allt mellan 0,1% som kåpan och Alecta har till upp mot procenten för de lite dyrare bolagen. I några fall ägs dessutom försäkringsbolaget av kunderna själva. Detta är den traditionella formen av pensionsförsäkring

Den andra formen av traditionell pensionsförsäkring är en vinstutdelande form. Med detta menas att livbolaget ägs av en bank som tar en viss del av vinsten i goda år. Tex. om bolagets placeringar runder ett år ökar 10% så snyltar banken 1% men i utbyte så ställer man upp som garant för att bolaget inte får göra några återtag av utbetalad utdelning. Detta ger en något större trygghet i osäkra tider samt inte minst så resulterar det i att bolaget kan hålla en över tiden jämn fördelning av tillgångsslag i sin förvaltning. Visst kan det ge dålig avkastning i perioder men man är ändå tryggad att ta del av uppgångar i aktiemarknaden utan att oroa sig för livbolagens åtaganden.

Ett ömsesidigt ägt bolag som får problem med sina finanser tvingas att sälja risktillgångar som aktier och istället köpa statsobligationer som exempel. Det är lagom kul att som exempelvis livbolaget KPA pension under raset 00-03 löpande få sälja av aktier för att sedan lagom till börsen hade nått en botten efter stora fall i stort sett till 95% vara placerade i räntepapper för att trygga sina åtagande. Man lyckades genom detta också försumma i stort sett hela uppgången på aktiemarknaden mellan 03-07. Lagom kul för de kommunalt anställda ickeväljarna i sin tjänstepension som årligen sätter i in ör 4% av sin bruttolön i detta skräp. Lagom till år 2007 så ordnande sig finanserna något och man kunde öka andelen aktier…. bingo som sagt och en skandal att försäkringstagarna inte heller har flytträtt.

Idag förekommer vissa processer av ombildning där pensionsbolagen i vissa fall frågar sina kunder om man skall omvandla pensionsförsäkringen från en ömsesidigt driven form till en vinstutdelande form. I vissa fall är detta i stort sett framtvinagat av att pensionsbolaget havererat dvs haft så dåliga placeringar i relation till sin återbäringsränta att pensionsförsäkringen knappt kan uppfylla sina åtagande eller så är det av andra skäl. Ett av skälet är att man då kan hålla fast vid en given Placeringstrategi enklare samt att man har ett förhållande mellan bolaget och försäkringstagarna där bolaget får del av vinster när det går bra men även ställer upp med garantier mot återtag av given avkastning.

Ombildningar är mycket känsliga processer där det är en "förhandling" mellan banken/försäkringsbolaget och dess kunder. Hur skall det som är samlat i ladorna värderas? Ombildar banken enbart för att tjäna pengar på förvirrade kunder osv. I dagsläget så håller Länsförsäkringar LIV på att fråga sina pensionstagare i traditionella pensionsförsäkringar om man önskar ombilda från ömsesidigt till vinstutdelande bolag. Det är minsann ingen lätt fråga på en sådan smått obegriplig produkt som en traditionell pensionsförsäkring. Man skickar ut brev till kunderna men kryssfrågor och informationsblad. Tidningen Privata affärers chefredaktör Annika Creutzer tycker att kunderna skall säga nej och kräva en oberoende värdering av en extern part så inte kunderna blir blåsta. Och ställer sig också frågande till att pensionsspararna kan förlora viss avkastning då man ger en viss summa till banken. Även bloggaren Genialex kommer till samma slutsats

För egen del så anser jag att kunderna skall säga JA till ombildning av pensionsförsäkringarna men jag kan hålla med Annika Creutzer att det bör göras en oberoende värdering av livbolaget innan ombildningen. Varför då JA?
  • En ombildning innebär att alla pensionssparare får en obligatorisk flytträtt på sina pengar oberoende hur länge man sparat i Länsförsäkringar traditionella försäkring. Är man missnöjd med bolagets förvaltning så kan man ta sina pengar och dra dit gräset är grönare. Så är inte fallet idag. Det är en mycket bra utveckling. För den som vill ta ett större eget ansvar går det om ett livbolag ombildas till vinstdelande och med full flytträtt tom flytta till pensionsförsäkringar med egna aktieval. Mao kan man lägga halva pensionen i Investor aktier om man så vill (gäller enbart privat pensionsförsäkring)
  • En ombildning gör den traditionella pensionsförsäkringen till en något mer begriplig produkt än ett ömsesidigt ägt bolag. Visst ger man en viss vinst till Länsförsäkringar om det går bra på finansmarknaderna men å andra sidan så ger Länsförsäkringar en garanti om det verkligen går dåligt och då är Länsförsäkringar skyldiga att se till så att du som pensionssparare har kvar din alokering så att man som pensionssparare kan ta del av när det vänder på aktiemarknaden.
PS. From i morgon kan du som är privattjänsteman/kvinna med kollektivavtal och född före 1979 flytta dina ITPK pengar till valfritt försäkringsbolag. Passa på är mitt tips även om det inte är så många bolag att välja på.

måndag 29 september 2008

Den Isländska sagan mot sitt slut

Likt asatrons dagar så har det skrivits många sagor på vårt nordiska grannland, Island. På bara ett par år så har den Isländska ekonomin vuxit från nästan ingenting till att bli en ganska stor ekonomi med expansiva företag inom främst den finansiella sektorn. Namn som Kaupthing, Glitnir, FL Group, Bauduras, Baugur har vuxit ut till finansiella jättar med ekonomiska engagemang mängder med företag över hela Europa. Även i Sverige har islänningarna varit på frammarsch med etablerade bankontor, fastighetsinvesteringar, strukturerade produkter, inlåning från privatpersoner och också ett aktieägande i många av våra svenska företag.

Den expansiva tillväxten som nästan kommit från ingenstans är skapad av så väl såväl hårt arbete, en förändrad statförvaltning och ett risktagande i sann vikingamentalitet och de isländska bankerna har i stort sett agerat som både investeringsföretag och traditionella banker. Man har tagit ägarpositioner samtidigt som man lånat ut pengar och i sinnrika korsäganden mellan olika finansiella företag har ett avancerat spindelnät av lån och ägarandelar växt fram fullt i stil med expansiva historiska gestalter som Krüger och Rockefeller. Stora vinster med stort risktagande således

Givetvis kunde denna expansion inte hålla på hur länge som helst och nu kommer allt mer tecken på att den Isländska framgångshistorien än en gång skall förpassas in bland vikingasagorna på bibliotekens historieavdelning. Problemen började redan för något år eller två sedan när den isländska hemmaekonomin öberhettades bestänkligt, inflationen skenade och trots att den isländska riksbanken i möjligaste mån försökt hejda överhettningen så har man under längre tid nu fått dragit med höga tvåsiffriga räntor och med detta så har den isländska blomstrade fastighetsutvecklingen fallit pladask och en del av grundfundamentetet i de isländska bankerna brakade samman.

Idag har några av de första käglorna på den isländska bowlingbanan fallit brutalt i och med att banken Glitnir har förstatligas av den isländska riksbanken till följd av akut likviditetsbrist i spåren dröjde den inte många timmar innan Glitnirs högbelånade ägarbolag FL Group ansökte om konkurs hos en tingsrätt i Reykjavik. I FL Group finns såväl stora försäkringsbolag som fastighetsbolag som bla. agerat i Sverige. Det kommer vara ett stort virrevarv att hålla koll på vad som är tillgångar av värde och vad som är tillgångar som nu försvinner ut i Atlanten i snabbare takt än avsmältningen på glaciärer. Med tanke på de olika isländska finansiella företagens inblandning i varandra finns nu säkerligen risk för att andra Isländska banker/investmentbolag/försäkringsbolag/fastighetsbolag kan få betydande problem såväl med likviditeten som med soliditeten.

Man får bara hoppas att de svenska bankerna inte har allt för mycket pengar utlånade i olika konstellationer till den isländska ekonomin men bara det faktum att isländska fastighetsinvesteringar i olika formerinte är helt ovanliga i Sverige tror jag kan oroa en och annan bankdirektör i Sverige har skäl att ta en extra titt på kundförteckningen.

onsdag 24 september 2008

Helt blankt?

Blankning har de senaste tiden varit upp för diskussion och inte är det direkt konstigt då användandet av blankning alltid varit kontroversiellt och behäftat med moraliska aspekter. Att blankning blivit allt mer vanligt förekommande de senaste åren står utom rimligt tvivel och enligt statistik så uppgår blankningsnivåerna de senaste veckorna till rekordnivåer och all time high.

Kortfattat går normal blankning till på följande sätt:

En aktieägare sitter med ett antal aktier som h*n vill behålla långsiktigt. En annan investerare erbjuder sig mot räntebetalning låna aktieägarens aktier. Ex. så betalar h*n en ränta på 6% alla rättigheter såsom rösträtt, utdelningar osv ligger kvar hos ägaren av aktierna plus då att h*n erhåller då dess 6% extra för den tid som aktierna är utlånade. Låter väl som en bra affär, inte minst för en aktiefond som på så sätt får en avkastning som blir bättre än att bara äga aktierna. Den som väljer att låna aktierna säljer omedelbart sedan sina aktier som h*n lånat. Individen som har andrahandskontraktet på aktierna hoppas att aktiekursen skall gå ned för att sedan återköpa aktierna h*n sålt och återlämna till den riktiga aktieägaren. En blankning består således av dels ett aktielån och dels en försälningj och återköp av aktier. Det finns också ett alternativt slut på blankningen och det är att aktieägaren kräver tillbaka sina utlånade aktier då tvingas blankaren att återköpa sina aktier men i själva verket så ordar individens mäklare säkerligen ett nytt aktielån hos någon annan som vill låna ut sina aktier. Efterfrågan och utbudet styr till viss del också räntan som blankaren måste betala för aktielånet.

Man kan alltid ha moraliska aspekter på blankning och helt klart finns det vissa tvivelaktigheter

Dels självfallet det moraliska eller omoraliska i att sälja aktier som man bara lånar och inte har någon rätt i alls. I teorin så tar en blankare också obegränsade risker t.ex. så kan en individ blanka en aktie som kostar 10 kr och hoppas att den skall gå ned till 5 kr per aktie men i teorin så kan det ju komma ett uppköpsbud på 1000kr per aktie och utlånarna kan då vilja ta tillbaka sina aktier och blankaren kan tvingas köpa tillbaka aktier som h*n inte har råd med och i värsta fall så kan sådana osannolika händelser få hela mäklarfirmor att gå omkull då kreditkrisken på en enskild kund i teorin är obegränsad och frågan är då hur aktieägaren skall få tillbaka sina aktier… Tänk själv att bli av med huset och din inteckning i fastighetsregistret när du hyrde ut huset under semestern, inget kul

En annan tvivelaktighet är blankning av banker och finansiella institut. Bank A kan ju ex. starta en hedgefond ta in mängder med pengar från kunder och sedan sätta igång och blanka aktier i bank B samtidigt som bank A själv officiellt kan uttrycka sin oro för risken i bank B och bli restriktiv med utlåning till banken vilket i teorin kan få finanserna att börja svaja i bank B om bank A är tillräckligt stor och sedan lagom när kursen sjunkit ned ordentligt så lägger banken själv ett uppköpsbud på bank B… där man kanske kan komma över tillgångar som är väsentligt högre än priset på aktien. Vanlig affärsverksamhet eller marknadsmissbruk? I USA så verkar det som det idag förekommer federala juridiska undersökningar mot att vissa finansiella institut kan ha gjort just så. Särskilt olyckligt är det att massiv blankning av detta slag påverkar bankernas upplåningskostnad och en viss del av spekulationen får den "utsatta" bankens låntagare betala.

En tredje problematisk hantering är sk. Naken blankning vilket i Sverige med vårt regelverk endast går att göra under en dag men inte över en natt. Med naken blankning innebär helt enkelt att en kund i en mäklarfirma trycker på säljknappen och t.e.x säljer 1000 Swedbank aktier. Ordern går till avslut direkt och aktierna blir sålda. Problemet var bara att kunden inte hade några Swedbankaktier men innan dagen är slut så återköper kunden sina aktier och gör en vinst om aktien gick ned och en förlust om aktien gick upp. Mao har h*n sålt och sedan köpt aktier som h'n inte har och aktier som i själva verket inte finns alls(!) utom då på datorskärmar. I Sverige så levereras ju inte aktierna direkt utan vi har likvid dagar vilket betyder att det räcker att kunden återköper för att kundens mäklaren skall kunna skicka aktien från den andra affärspartern till den tredje och själva netta ut sig själv och vara neutral då aktier räknas samman varje dag i Sverige mellan de oliak bankerna och kontoförande institut som är kopplade till stockholmsbörsen. I USA om jag förstår det rätt så har man även kunnat blanka naken över längre tid. Hur det i själva verket fungerar har jag ingen aning om. Naken blankning leder också till att antalet aktier faktiskt ökar, på pappret. I teorin så kan det köpas och säljas så mycket "låtsasaktier" att det på en dag omsätts mer aktier på börsen än vad som finns i bolaget och detta utan att det i själva verket behöver betyda att en enda aktie faktiskt i praktiken byter ägare(!!). En enormt bra affär för alla aktiemäklarfirmor givetvis då omsättningen i en aktie i stort sett kan uppnå en obegränsad omsättning och generera courtage flera gånger om, utan att aktien för den delen byter ägare. Även vid naken blankning så finns det i teorin en obegränsad förlustrisk och kanske får vi i framtiden se aktioner där den ena mäklarfirman försöker få den andra mäklarfirman att konka genom att under dagen nettoköpa aktier och grannfirman nettosäljer naket och sedan så lägger mäklarfirman (eller en kund till mäklarfirman) ett uppköpsbud på hela företaget på 10 ggr börskursen så där lagom klockan 15-16 så man hinner sälja av sina aktier innan man drar tillbaka budet då det var ett "misstag".

I sakfrågan om man skall förbjuda eller i vart fall mer reglera hur blankning skall få utföras har jag egentligen ingen uppfattning om är egentligen för dåligt insatt i finansmarknadens alla krumbukter och omständigheter men samtidigt som kan ställa sig frågande till de kanske hypotetiska risker ovan. Att däremot en småsparare blankar några hundra Ericssonaktier det är nog knappast något som kan får det finansiella systemet i gungning. Många förespråkare för blankning säger att blankning tvärt emot kan förebygga aktiebubblor och är en del i en fungerande derivatmarknad. Det kanske må vara så men i sin mest extrema form kan det knappast sägas vara enbart av godo. Förbjuda, tveksamt men reglera kanske förståndigt….

tisdag 23 september 2008

Då är det upp till bevis Öresundspojkar!

Substansrabatten i investmentbolag har sedan urminnes tider varit en het debattpotatis. Alla har haft olika uppfattning om vad ett investmentbolag skall göra för att eliminera rabatten, om bolaget bör satsa på återköp, om rabatten kanske tom är bra för aktieägarna eller om bolagets pengar bör satsas på att göra kloka aktieinvesteringar. I början av Mars månad ex. så valde Investor som är landets största investmentbolag att sälja sitt mycket långvariga innehav i Scania som på ett eller annat sätt varit med i Investor i stort sett sedan urminnes tider. Med affären så gick Investor från att vara lite skuldsatt (lite till om man räknar med nettoskulden i de operativa innehaven) till att hastigt och lustigt ha en hel del miljarder på kistbotten. Med tanke på att Investor dessutom handlas med allt som oftast 20-30% rabatt på substansvärdet var det många som börjad prata om att bolaget borde återköpa aktier. Det gjorde bolaget också i april men enbart för att säkra ledningens optionsprogram som i förhållande till Investors substansvärde nog är att betrakta som en piss i Mississippi även om Wallenberg direktörer allt som oftast är ganska väbetalda.

En av dem som var tydligast i sin kritik var Öresund förra Vd och nu vice styrelseordförande Mats Qviberg. Jag vill minnas att jag läste i krönika (vet ej var) om att Qviberg gärna hade velat äga den allra sista Investoraktien med adress Investor om att bolaget borde använda varenda slant som bolaget har för att återköpa aktier så länge som substansrabatten är är hög. I teorin så omvandlar bolaget i en sådan manöver 1 krona i substansvärde till 1 krona och 30 öre om bolaget har en substansrabatt. Aktierna som då finns kvar på marknaden blir då självfallet mer värdefulla mätt i substansvärde. I senaste rapporten gav såväl Investor, Industrivärden som Kinnevik svar på tal är man presenterade sin syn om att det långsiktigt är bättre om bolaget finner goda investeringar än att köpa upp sig själv. Aktieägarna har nog i alla fall kortsiktig tskäl att vara glada för detta beslut då börsen mest gått ned sedan scaniafffären.

Öresund själv som Qviberg var VD för gjorde i slutet av 90-talet stora affärer i investmentbolagsrabatter. Först så köpte man under kort ti in sig kraftigt i investmentbolaget Custos och fick i praktiken ägarmajoritet och kunde förverkliga en kommande god affär. Först så gav man ledningen uppdrag att i stort sett sälja ut innehaven (bla. Hufvudstaden såldes ut med god förtjänst till Lundbergs). Custos var ett bolag som hade handlas med stor rabatt och som nu dessutom fick en fin kursutveckling pga utförsäljningar. Ett steg i dra nytta av substansrabatten var att dela ut SCA aktier som Custos var en stor ägare av till Custos egna aktieägare mao så överfördes dessa SCA aktier i sitt fulla värde genom ett inlösenprogram till Öresund Kapitalbasen minskade i Custos men ökade i Öresund och till slut så kunde Öresund lägga ett uppköpsbud på hela "rest-Custos" och betala med egna nytryckta aktier. Kontinuerligt så köpte Öresund också tillbaka egna aktier och efter alla manövers så både växte substansvärde och rabatten eliminerades i Öresund. Det fanns nog knappast några aktieägare i Öresund som var ledsna för att ett gammalt Investmentbolag som Custos gick i graven. Sedan dess har i stort sett Öresund handlas med mycket låg substansrabatt eller tom premie under vissa perioder. Fram till idag….

En av Öresunds allra största ägare, skönsångaren Mats O Sundqvist har det sista årets pressats hårt av en mycket hög belåning. Den senaste tidens stora kursfall har fått proppen att gå ut i all hans investeringsbolag och Sundqvist har tvingats att konsolidera sin verksamhet och sälja av aktieinnehav för att rädda finanserna. Ett av bolagen som fått ryka är just Öresund där på korttid många aktier kommit ut till försäljning. Dessutom har det varit lite si och så med Öresunds fingertoppskänsla i sina investeringar så glorian har fallit lite på sned och bolaget har återigen nu en substansrabatt. Utan att ha några exakta siffror så beräknar jag att substansrabatten idag ligger på runt 15-20%. Med 600 Mkr på bankboken och börsaktier för drygt 5 Mdr så är det nu upp till bevis att Öresund lever som dom lär….Jag gissar att bolaget nu öppnar plånboken och återköper aktier ordentligt.

På tal om återköp så blev jag själv häromdagen kallad till extra bolagsstämma med en enda fråga på dagordningen. Svenskt Stål Aktiebolag talar nu om för aktieägarna att finanserna nu har blivit allt mer sunda av försäljningen av rördivisionen och ett mycket starkt underliggande resultat och kassaflöde. Summasummarum är nu bolaget återigen i situationen att finanserna är starkare än målsättningen och man vill nu hantera denna "problematik" med att återköpa egna aktier och man begär nu aktieägarnas sanktion för detta.

Överlag skall jag säga att jag generellt är skeptisk till att bolag köper sin egna aktie över börsen kanske då möjligtvis med undantag av obelånade investmentbolag med substansrabatt. I teorin är återköp ur bra som helst då man ökar såväl vinst per aktie som substansvärde. I praktiken är det inte alltid lika bra det finns ju en klar risk att bolag återköper dyra aktier och man trots återköpen får se en dalande aktiekurs. Inte allt för sällan så sammanfaller ju dessutom de två parameterna att bolaget tjänar bra med pengar och har gott om pengar på kistbotten med att bolagets aktie också står ganska högt i kurs. Inte minst de massiva återköpen i ex. AstraZeneca förskräcker där bolaget prioriterat återköp av den egna aktien framför att ex. satsa mycket på forskning och dessutom har återköpen ibland gjorts till kurser nästan dubbla dagskursen.

Personligen tycker jag det finns ett bra sätt att hantera överskottspengar, dela ut dom! Antingen som extra utdelningar eller som "splitt-inlösen" program. Om bolaget ser goda skäl för att återköpa egna aktier ex. om aktien är ordentligt nedtryckt i skorna så kan man göra detta genom ett obligatoriskt inlösenprogram t.ex. att man "tvingar" aktieägarna att sälja var 20:e aktie för ex. 400kr. I ett sådant förfarande så får aktieägarna en inlösenrätt med ett visst värde och aktieägarna kan då välja mellan att sälja sin del enligt erbjudandet mot en ekonomisk kompensation eller om man vill öka sin ägarandel, ha aktierna kvar och få en liten ersättning för inlösenrätterna. Då får varje aktieägare ta ett enskilt beslut istället för att ledning och styrelse får leka fritt.

Synd att man inte kan poströsta till SSAB bolagsstämma, då hade jag röstat nej till styrelsens förslag.

måndag 22 september 2008

Slutet för kapitalförsäkringar?

Idag presenterades kommande års budget och som vanligt är det en mängd siffror som ändras hit och dit. Bolagsskatter som sänks, jobbavdrag hit och dit, höjt reseavdrag, att Premiepensionsmyndigheten läggs ned osv. En mängd siffror att gräva ned sig i och nu kommer säkert tidningara skriva om "vinnare" och "förlorare"

Däremot finns det en intressant sak i budgeten. Regeringen tar initiativ för att återigen förändringar i beskattningen av kapitalinkomster dvs aktier, fonder, kapitalförsäkringar och obligationer t.ex.

Syftet är att dels neutralisera beskattningen mellan olika form av ägande dvs på ett eller annat sätt så skall man inte gynnas eller missgynnas om man ex. äger aktier i en kapitalförsäkring eller värdepappersdepå eller om man äger fonder eller aktier. Man kommer också att eftersträva att förenkla beskattningen av aktier då många har problem att deklarera rätt med nyemissioner, splittar tilläggsköp och delförsäljningar.

Man kommer också försöka täppa till kryphål som idag finns i lagstiftningen t.ex. at man kan ta ut pengar ur kapitalförsäkringar vid årskiftet och därefter direkt sätta in pengar och på så sätt undgå beskattning.

Det är bra att man ser över beskattningen av aktier anser jag även om man idag inte presenterar något direkt förslag på hur beskattningen kan komma att se ut. Jag personligen hoppas att detta blir ett brett blocköverskridande beslut så att aktiesparare och andra faktiskt vet hur beskattningen kommer se ut för många år framåt och inte något som ändras i takt med valen.

Hur tycker du beskattningen av kapitalinkomster bör se ut?

söndag 21 september 2008

Är du värd att investera i?



Den senaste tidens turbulens på finansmarknaderna försämrade konjunkturutsikter, uppstramad utlåning från banker, högre inflation och räntor mm. Finns det all anledning att titta i den egna plånboken. Stefan Inves sa för ett halvår sedan en mycket bra sak att Riksbanken är en av aktörerna som skall hålla i statens plånbok medan var och en som agerar i samhällsekonomin är ansvariga för sin egen plånbok. Man kan också se det som om man skulle våga att investera i sig själv.

Att det blivit ett allt större fokus på privatekonomi i media, i skolar och bland banker tycker jag enbart är av godo och något som skall uppmuntras. T.ex. så presenterade Swdabnk häromdagen sin stora privatekonomiska satsning på nätet som heter www.ekonomikompassen.se Bra initiativ enligt mig.

När det gäller den egna privat ekonomin så går det alldeles utmärkt att använda sig av några företagsekonomiska begrepp.

Kreditscoring
Kreditscoring är ett matematiskt verktyg som banker och kreditinsitut använder för att beräkna kundens risker ung. som kreditinstiutetens rating av företag som AAA eller C+. För privatpersoner så finns det också en kreditscoring, en skala från 1-10 hur kreditvärdeing en individ är. På nätet kan du gratis testa vilken din egen kreditscoring är på sidan www.ratsit.se. Självbevakning heter tjänsten där.

Soliditet
Att vara solid hr blivit et mycket omtalat begrepp i media sista tiden då uppenbarligen ett par banker och finansinstitut i USA idag inte är direkt solida längre. Med soliditet menas det egna kapitalet i relation till tillgångarna storlek dvs hur mycket av ens tillgångar som inte är lån. Det går utmärkt att räkna ut på privatekonomin. Räkna samman dina tillgångar hus, bil, aktier, kontobehållning osv. Ta sedan att räkna samman lån dvs huslån, studielån och övriga ev. krediter. Skillnaden mellan tillgångarnas värde och lånens storlek ,det egna kapitalet tar du sedan och delar med tillgångarnas storlek. Tex. Säg att du har 2 Mkr i tillgångar och du har hus och studielån på 1,5Mkr. 500 000kr/2 Mkr=0,25 dvs din soliditet är 25%. En hög soliditet är bra och en låg soliditet gör dig mycket känslig för värdeförändringar på dina tillgångar t.ex. i ovanstående fall om huset skulle gå ned i värde då utraderas dina tillgångar mycket snabbare om du har en låg soliditet än en hög. En soliditet under 25% är riskfylld skulle jag vilja säga både för företag och privatpersoner. Ligger man lågt i sin soliditet bör man använda sparpengar till att amortera medan en person med hög soliditet utan problem kan köpa aktier för hela sparsumman. Om du t.ex. har 50 000kr som "ligger och skräpar" på ett bankonto så blir du inte rikare av att använda dig av dessa pengar för att amortera på lån, men däremot så ökar din soliditet. En bra tumregel är också att ju mindre tillgångar man äger destor högre krav på soliditet.

Likviditet
Jag tror många blandar hop begreppen solid och likvid. Ett företag kan vara mycket solidt men däremot ha mycket dålig likviditet. Tex. En pensionär äger ett hus värderat till 1 Mkr och h*n har inga lån alls men inga direkta pengar heller. Soliditeten i detta fall är 100% medan likditetet är ansträngd speciellt om pensionären i detta fall på sin pension har svårt att få tillvaron att gå runt eller om livet kanske går runt med det kommer ofta saknas pengar för ex. ett bilinköp, en trasiga vitvaror och nya köksluckor. Skulle däremot pensionären i detta fall ha några hundratusen på ett bankonto så skulle pensionärens situationen i vardagen bli mycket enklare då det fanns tillgång till pengar lätt tillgängligt istället för att springa till banken och låna pengar. Privatekonomerna kallar detta buffert och den bör väl vara på ett par månadslöner i alla fall enligt mig.

Vinstmarginal
Alla företag vill göra så höga vinster som möjligt och det finns väl skäl för att även privatpersoner bör efter sträva god vinstmarginal. Det handlar mao om att hålla koll på intäkter och utgifter. Ta dina månatliga inkomster och utgifter och gör en bugdet för hushållsekonomin. Hur mycket blir över för sparande? Ta denna summa och dela med inkomsternas storlek vilken procentuell marginal får du? En siffriga tal gör familjen känslig för inkomstbortfall och ”produktionsstörningar” och man bör nog efter sträva vinstmarginaler på minst 10% men ännu hellre på 20% särskilt om man har jobb och stadiga inkomster.

Ja det var några företagsekonomiska begrepp i privatekonomin. Visst sjutton skulle det kännas bättre att investera i en investering med goda vinstmarginaler, bra soliditet och likviditet?

För övrigt tycker jag verkligen om denna tiden på året. Inte för kallt, inte för varmt, härliga höstfärger och klar luft. Bilden är från Dovrasjöarnas natureservat där jag och min fru tillbringande gårdagens lunch.

torsdag 18 september 2008

Hur är det ställt med Swedbank?

För någon vecka sedan skrev jag ett inlägg om bostadsobligationer och ovanliga skillnader mellan de olika bankernas upplåning genom dessa säkerställda obligationer.

Riksbanken och riksgälden har idag om jag förstår saken rätt valt att försöka extra emittera statsskuldsväxlar och köpa just bostadsobligationer för att "ge en extra skjuts åt likviditeten i banksystemet" plus givetvis då att svara mot den stora önskemålet från investerare att köpa statspapper.

Lite kusligt så börjar upplåningsskillnader mellan bankerna öka än mer än för någon veckan sedan och den bank som främst är drabbad är Swedbank. På tvååriga säkerställda obligationer är nu räntan enligt följande:

Handelsbanken 5,19%
Nordea 5,24%
SEB 5,33%
Swedbank 5,4%

Mao 0,21% högre kostander för Swedbank. Det kanske inte låter så mycket men i banksammanhang är en skillnad på upplåning på 0,2% mycket stort. I normala fall så har bankerna en marginal på bolån om ca. 0,5-1%. (lägg på denna marginal på ovanstående så har man ung. kundräntor). Mao 0,21% är en femtedel av hela vinsten på bolån...Inte alls kul för Swedbank och Swedbanks kunder även om verksamheten i grunden är stabil. Antingen så kommer marginalerna och vinsten att sjunka för Swedbank, eller så får Swedbanks kunder betala mer eller så kommer man helt enkelt tappa markandsandelar då andra banker blir billigare.

Skall man se det positivt så kommer kanske Nordea och handelsbanken redovisa rekordresultat i räntenettot då deras marginaler ökar..

Våga ta kontrollerade risker idag

All form av investerings och affärsverksamhet och kanske livet i största allmänhet dessutom handlar om att våga ta kontrollerade risker. Tar man aldrig några risker vinner man inget kort sagt, den som tror att det går att få bra avkastning utan att ta risk går förr eller senare på en mina (Aktieindexobligationer ex.). På investeringsmarknaderna är det idag inte många som vågar ta risker. Förflyttar i oss över på andra sidan Atlanten så verkar panik råda och närmast absurd obenägenhet att ta några risker. Under en kort tid igår tex. Så var efterfrågan på de allra kortaste statsväxlarna från FED vilket i stort sett kan liknas med att man sätter in pengarna på det säkraste bankonto som finns med staten som trygghet. Efterfrågan på dessa kortaste statsskuldsväxlar var så hög att räntan (dvs avkastning) var ner på rätenivåer under 0,1%....Mao så är investerare idag beredda att i stort sett betala pengar för att inte förlora vilket nog får anses som absurt och madrassen förefaller då som ett bra val. Samtidigt ville väldigt få låna ut pengar till de ordinarie bankerna med följden att räntan på bankcertifikat steg betydligt. Vill du investera i amerikanska räntebärande tillgångar skall du inte köpa statspapper enligt mig, lika bra med rena dollar i så fall.

Att våga ta kontrollerade risker handlar också lika mycket om att inte ta dumma risker. Att spekulera och chansa är synnerligen dumt och leder förr eller senare till att man åker på ganska stora smällar. Typexempelt på detta är individer som har haft stora huslån och som under 2006-2006 när räntan var på 100-års lägsta valde att inte amortera och istället konsumera eller för den delen kanske köpa aktier…Jag tror många idag till viss del ångrar sig att man inte amorterade mer på sitt boende när man hade så bra möjligheter till detta. Eller för den delen företag som expanderat på lånade pengar och delat ut vinsterna..

Givetvis så kommer vi idag gå mot sämre tider, vinster kommer sjunka i företag, bolåneräntor kan förmodas stiga, arbetslösheten kan förväntas bli högre i Sverige, pensioner kommer urholkas. Det kommer kort sagt bli bistra tider för många av oss svenskar, ung som gammal även om verkligen får hoppas att vi får uppleva ett nytt 90-94 när hundratusentals svenskar aldrig fick chansen att komma in på arbetsmarknaden under flera år, konkurser stod som spön i backen och de individer som drabbas av dåliga försörjningsmöjligheter dessutom i vissa fall förlorade hundratusentals kronor på fastigheter när man sålde dessa. Trots allt ser det förhållandevis ljust ut för Sverige. Arbetslösheten är fortfarande låg, för att inte säga mycket låg, Sveriges statsfinanser är bättre än på många år vilket ger utrymme för reformer och inte minst faktum att svenska banker i denna kris än så länge har skött sig bra med vissa undantag. Många företag har också stabila finanser och en stor del av behovet av uppsägningar i företagen kanske denna gång kan hanteras genom att vi idag på den svenska arbetsmarknaden de kommande åren har stora pensionsavgångar.

Även om många är pessimister och mycket ser mörkt ut så tycker jag att man idag kan våga ta kontrollerade risker. Många aktier handlas idag med stor riskpremie och även om det skulle visa sig att vinsterna halveras så svarar ändå denna avkastning mot ett bra avkastningskrav som ligger klart över avkastningen från riskfria alternativ. Många aktieutdelningar kommer säkerligen att ligga still eller sänkas, men likväl kommer dessa aktieutdelningar idag ge bra direktavkastning. Det är dock lätt att man i investeringssammanhang blir ganska mycket löpsedelsfokuserad och man agerar på känslor som oro och uppgivenhet. Många företag på vår svenska börs är stabila i sin intjäning och förhållandevis okänsliga för finanskriser och sämre konjunktur. Dasspapper, livsmedel etc medan vissa delar givetvis är mer känsliga för sämre tider såsom gruvbolag och sjötransporter. I dåliga tider ges också möjligheter för bra företag att stärka sina positioner då man har sunda finanser. Det är ingen slump att företag som Handelsbanken, Getinge och Bank of America nu ställer sig på köpsidan och slår till med förvärv mitt under brinnande finanskris. Men företag som dessa gör det med ett kontrollerat risktagande. Getinge finansierar sitt förvärv genom att aktieägarna får står för pengarna i en nyemission för att slippa låna så mycket pengar och Handelsbanken köper enligt dem själva "14 lönsamma och mycket välskötta bankontor på orter är vi själva inte finns för ett pris som är ung lika mycket pengar som dessa banker har i sitt eget kassaskåp, dessutom så sänker vi dessa bankkontors upplåningskostnad". Det handlar som sagt om att våga ta risker.

Även på räntemarknaden tycker jag det finns skäl att börja ta risk idag. Många företagsobligationer på några år löptid handlas idag med väldigt stor riskpremie gentemot statsobligationer. Företagsobligationer i ex. stora stabila företag som Vattenfall, SCA och Volvo ger idag ordentligt bra avkastning (6-8%) och är säkerligen inget dumt val om man kan sitta med obligationerna löptiden ut tom Investors obligationer med sin superstabila balansräkning ger över 6% i ränta. Att företag som dessa skulle konka det håller jag som mycket osannolikt, men men det är ju lite högre risk än att köpa statspapper. 0,1% i ränta som T-notes gav igår innebär ju trots allt bara en liten förlust.

Men grunden för att våga ta risker är att man har en stabil grund att stå på. Den finansiella krisen som nu pågår kommer slå hårt mot exempelvis hårt belånade företag och företag. I sådana fall är det alltid grunden man bör prioritera.

tisdag 16 september 2008

Synd att inte Capio finns kvar på börsen

Capio är ett bolag som sedan något år tillbaka inte längre finns kvar på börsen och tur är väl det annars hade jag nog köpt aktier i detta företag bums. Om jag inte minns fel så var Capio en avknoppning från investmenbolaget Bure som i sin tur har sina rötter tillbaka i de gamla löntagarfonderna. Varför då aktier i Capio? Uppenbarligen så måste detta företag tjäna grova pengar en dag som denna.

Min fru och jag kan som sagt inte få barn och vi håller därför på att förbereda oss förhoppningsvis för en adoption om några år. En sak som man måste genomgå inför en adoption är en grundlig läkarundersökning där det intygas att man är frisk och inte har några sjukdomar som kan göra att har svårt att vara förälder. En läkarundersökning som denna skulle man ju kunna tro att man kan genomföra på en vanlig vårdcentral, men icke sa nicke saker som detta anses inte ligga i de allmänna sjukvårdsresurserna. Istället så har vi fått boka in oss på privat sjukvård här i Örebro så har vi idag varit i kontakt med ovan nämnda Capio för diverse prover, kontroller mm. Personligen är sjukvård och undertecknad ingen bra kombination och "som vanligt" så resulterade blodprovet (armvecket) i att jag fick ligga ner ett par minuter för att kvicka till.

Men, Mycket professionell sjukvård enligt mig själv med ett vänligt och snabbt bemötande från så väl receptionisten som läkaren. Trevliga och ljusa lokaler (jag har personligen inte mycket till övers för sjukvårdsmiljöer efter 4 provrörsbefruktningar). Mao allt man kan önska sig när man är kontakt med vården. Förutom då på en punkt, att man idag har blivit drygt 3000 spänn fattigare…men vad gör väl det när man blir undersökt av en söt ssk..

Och helt klart var det en jäkla snurr på verksamheten i detta hus med folk som kommer in och träffar sjuksköterskor, läkare och andra sjukvårdsspecialister (35 000 besök per år enligt läkaren som behandlade mig). Kortfattat så måste denna verksamhet omsätta rätt bra med pengar om varje nöjd kund lägger ner några tusenlappar. Måste som sagt var en ganska trevlig aktieinvestering och säkerligen rätt lönsam för riskkapitalbolaget som idag äger Capio.

Ostrukturerade produkter?

Först vill jag säga att jag har varit ute och paddlat kajak i helgen därav bristen på inlägg sista tiden..

Efter kollapsen för den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers så kommer det återigen fram hur onödiga och dessutom till viss del hur osäkra "strukturerade produkter" värdepapper är samt vilka kreditrisker dessa strukturerade produkter skapar i det finansiella systemet. Även svenska banker är i högsta graden påverkade. Istället för att skriva runt om detta så tänkte jag skriva om ett exempel på aktiendexobligation.

Börje Börjesson ät kund i storbanken AB och har några hundratusen över på sparkontot som "står och samlar damm" enligt uttanlanden från ex. Avanzas chefsekonom Claes Hemberg har han hört. Så börje ger sig till Storbankens kontor för lite rådgivning vad han kan göra med sina pengar. Av sin personliga bankvinna får han rådet att "våga ta risker men ändå inte förlora pengar". Så Börje tecknar sig för en Aktieindexobligation som heter Våga och Vinn. För denna obligation betalar han 110 000kr plus 2000kr i courtage. I denna obligation så är han alltid garanterad pengarna tillbaka (100 000kr) men han har också chans att ta del av värdestegringen på den vara av ett råvaruindex, ett fastighetsindex och ett aktieindex m 5 år. Börje tycker detta låter mycket bra. Han får garanterat tillbaka sina pengar så han behöver inte känna att han förlorar och dessutom är han inte beroende av hur börsen går för han får även en extra avkastning från antingen råvaruindexet om det stiger samt och fastigheter stiger i pris. Så Börje köper och går lättad hem och slipper känna att hans pengar samlar damm.

Vad händer nu?

I det första fallet (låt oss kalla detta fall Penser) så sålde helt enkelt storbanken någon annans Aktieindexobligation. Mao så kanske Börje köpte en skuldförbindelse till en amerikansk investmentbank som lovar att uppfylla detta löfte som Börje fått i sitt produktblad över placeringen. Mao Börje har köpt något från någon han inte visste om (eller ej heller kanske fick information om). Löften löer givetvis ut enligt produktbladet under förutsättning att banken inte går i konkurs. Skulle det vara så att banken (den amerikanska investmentbanken) går i konkurs så får kunden försöka kräva in sin skuld precis som alla andra låntagare till banken. Skulle Storbanken gå i konkurs där Börje är kund så faller investerareskyddet ut dvs Aktieindexobligationen får Börje med sig till nästa banken som han blir kund i. Storbanken agerar i detta fall precis som vilken elektronikfirma som helst när man säljer andra bankers produkter. Penser fonkomissions kunder som köpt marknadsneutral aktieindexobligation lär nog bli varse om detta den kommande tiden.

I det andra fallet (låt oss kalla detta fall Swedbank) så står storbanken som garant och emittent. I det fallet så har Börje en skuldförbindelse på storbanken och det känns ju kanske lite mer tryggt. I det fallet så måste Storbanken uppfylla villkoren i Börjes produktblad på Aktieindexobligationen. Skulle storbanken gå i konken så får Börje försöka kräva in sin skuld som vilka andra långivare som helst. Det intressant är dock hur banken gör för att säkra sina åtaganden.

För det första så köper Storbanken en nollkupongare (obligation där all ränta betalas ut i när obligationen löser ut) hos kanske Riksgälden eller varför inte i någon annan bank så man får lite bättre ränta tex. ett fastighetslån till ett dotterbolag inom Lehman Brothers. Detta för att alltid få tillbaka Börjes satsade pengar och kunna betala ut detta till Börje när AiOn löser ut. För att sedan skydda sina åtagande för avkastningsdelen. Aktieindexobligationen innehöll ju ett villkor där Börje skulle få avkastningen från det index som utvecklades bäst av råvaruindex, aktieindex, och fastighetsindex. För att säkra detta åtagande så köper Storbanken optioner/certifikat/warranter eller andra former av mer eller mindre suspekta produkter. Aktieindex är ju ganska enkel för här finns ju standardiserade Omx optioner som handlas på börsen. För råvaror så köper man ex. optioner från en holländsk bank som tagit fram ett råvaruindex med olika råvaror. Detta är kanske en likvid produkt eller en produkt med något mindre likviditet. För att säkra sitt åtagande mot fastighetspriser så köper man kanske optioner på något "real estate turbo super-duper index" som en amerikansk investmentbank tagit fram.

Låt säga nu att den amerikanska investmentbanken efter 3 år av 5 år på obligationen (och optionen givetvis också) hamnar på obestånd. Och kan inte uppfylla sina åtaganden då upphör också optionen att fungera. Givetvis tråkigt för den amerikanska investmentbankens aktieägare och anställda som blir satta på bar backe. Men om fastighetsindex visar sig ha stigit kraftigt så kanske dessa innehåller ett värdemoment i Börjes aktieindexobligation som säkras av Storbanken. I det fallet så måste Storbanken dels konstatera att opionen är värdelös samtidigt som banken har en skuld. Mao så måste banken ta en kreditförlust. Gör man detta tillräckligt ofta och i hög utsträckning så kan det lätt bli betydande belopp. För Börjes del får vi hoppa att storbankens förluster inte blir så stora så att storbankens egna finanser hotas utöver då att aktieutdelningen till bankernas aktieägare bli lite sämre.

Det är allt mer uppenbart att konstruktionen av massa strukturerade produkter som sålts till såväl privatpersoner, pensionsfonder och andra instituionella är en bidragande orsak i den nu pågående finanskrisen. De strukturerande produkterna skapar också en större sammanflätning mellan olika banker där man blir allt mer sammansyltande i varandras affärer och riskerna som bankerna tar inte är kopplade i egen bok utan allt mer sammanflätade mot värdeppaper. För egen del väcker detta bara avsky. Vad kommer härnäst? En stor fördel med den pågående finanskrisen är att mycket trams förhoppningsvis rensas upp.

Det trista är att produkterna många gånger är fullkomligt onödiga och många gånger skapade enbart för att svara mot ett konstlat kundbehov. Alla kunder vill vinna men ingen vill förlora….

torsdag 11 september 2008

Gör Clas Ohlson verkligen rätt?

På lördag är det fest i den lilla byn Insjön i Dalarna då bygdens stolthet Clas Ohlson AB traditionsenligt håller bolagsstämma och öppet i butiken i Insjön enbart för aktieägare och jag tror redan spekulationerna är i full gång om vilken ClasOhlson produkt som blir årets aktieägargåva. Det faktum att bolagstämman hålls på en lördag brukar resultera i att ClasOhlson har mycket välbesökta årsstämmor då få vill miss lite reaerbjudanden ihop med lite gratismat, säkerligen också en hel del aktieägare enbart för detta events skull.

Som alla säkert vet så är ClasOhlson ett detaljhandelsbolag som säljer en mängd olika mestadels importerade prylar för hemfixare, teknikfreaks, cyklister, individer som behöver en väckarklocka, lite nya pärmar eller en ny skruvdragare. Kort sagt i stort sett alla svenskar har nog någon gång varit på "gubbdagis" och köpt någon liten pryl, självfallet även undertecknad inräknad. Produkterna säljs genom dels en mängd olika butiker i i stort sett alla större och medelstora städer i Sverige och övriga Norden samt numera också i en butik i Storbritannien. Dessutom så har man försäljning via internet för de som inte har tid att gå i butiken. I många stycken skulle jag vilja säga att ClasOhlson är ett mycket välskött företag. Man har alltid haft sina finanser i ordning, god lönsamhet, ett välskött varumärke utan några direkta skandaler och dragit nytta av samhällets utveckling genom att expandera sitt butikskoncept. I dagens bankkristider så har Clas Ohlson en mycket viktig fördel då man kan be banken dra åt skogen då man saknar banklån och de enda skulderna som bolaget har vid månadsskiften och kvartalsrapporter är väl lite obetalda fakturor. I dagens läge är detta en ordentlig styrka.

Den senaste tidens allt mer besvärliga situation för landets konsumenter har som bekant smittat av sig på landets detaljhandel och även om Clas Ohlson i alla fall själva anser att man säljer allt bättre i sämre tider inte minst då ClasOhlsons sortiment likt IKEA och HM säljer mycket på just sitt låga pris i kombination med helt reko produkter så är det ändå idag ett faktum att det har gått lite spöken i bolagets försäljning sista tiden. I dagsläget är trenden att man tappar ung 5% i omsättning i förhållande till fjolåret i "jämförbara butiker". Mao betyder det att du och jag har plockat bort var 20:e köpkrona på Clas Ohlson i förhållande till fjolåret. Detta är en mycket stor skillnad för hur det har sett ut för deltaljhandeln låt säga de senaste 10 åren som en trend då konsumtionen ständigt och jämt gått upp med några procent per år och tillväxten har accelereras genom att butikskedjorna öppnat nya butiker i allt fler upppoppande köpcentrum och gallerior, tillväxt på tillväxt således och många gånger fantastisk avkastning till aktieägarna sett över längre sikt.

Den förändrade omvärldssituationen med tuffare marknadsvillkor har fått många detaljhandelsföretag att dra i bromsen. Många expansionsplaner och butiksöppningsscheman har fått läggas på hyllan när lönsamheten sjunker. Hittills har jag förstått att företag som Hemtex, IKEA, Zara mm nu prioriterar lönsamhet före tillväxt. Mao fokusera mer på kostnader än på nya butiker.

Clas Ohlson har hittills inte aviserat några omläggningar av sin strategi utan tillväxten i nya butiker skall fortsätta i samma takt "som den alltid gjort" och man har tom tagit fram ett lite mindre butikskoncept som skall medföra att ClasOhlson kan expandera även till orter med lite lägre kundunderlag. Personligen måste jag medge att jag är något skeptisk till ClasOhlson tillväxtplaner. Företaget må vara obelånat, välskött och lönsamt men risken att expandera på en allt mer vikande marknad medför risken att investera sig allt längre in i sämre lönsamhet. Givetvis så kommer man plocka marknadsandelar från konkurrenter men tillväxt i nya butiker kostar och binder mycket pengar då det tar ett tag innan nya butiker blir lönsamma och dessutom när försäljningen i alla butiker sjunker samtidigt som kostnader för personal, inköp av varor, hyror, el mm stiger så finns det klara risker med att lönsamheten sjunker betydligt och säkerligen även vinsterna med omsättningen i bästa fall ökar något tillsammans med en större balansräkning. Man kan i och för sig resonera för att Clas Ohlson är ett av de bolag som har råd att "ta ett par hundår" i syfte att plocka marknadsandelar för nästa konjunkturuppgång då man har sina finanser i så gott skick, men är det verkligen rätt väg att gå?

Min uppfattning är att fler detaljhandelsbolag i allmänheten och givetvis också ClasOhlson borde ta tillfället i akt att slå "halv-halt" (för att förstå det ordet får man nog ha gjort militärtjänst) och fokusera på lönsamheten och prioritera investeringar i de anläggningar som har högst lönsamhet för att på så sätt ha ett tåligare butiksbestånd mot sämre tider och hålla uppe avkastningen på kapitalet till förfogande istället för att expandera mer på en allt mer överhettad detaljhandelsmarknad. I längden tror jag att aktieägare tjänar mer på hög lönsamhet än på ökad försäljning.

tisdag 9 september 2008

Borta bra men hemma bäst?

Själv tillhör jag kategorin av bloggare som inte bor i några av våra tre storstäder Stockholm, Göteborg eller Malmö. Detta i kombination med heltidsjobb en tågresa bort osv så innebär detta att man som aktieägare inte riktigt alltid exempelvis kan springa på bolagsstämmor då de flesta av Stockholmsbörsens bolag har sina huvudkontor i antingen Stockholm, Göteborg eller Malmö med något enstaka undantag. Ofta är ju det också på så sätt att man per automatik får en viss inblick om hur det går för en verksamhet om man bor förhållandevis nära företaget. Kanske läser man i lokalpressen, har vänner som arbetar på företaget eller själv kanske kan vara underleverantör, konsult osv.

Personligen tycker jag detta är något ganska trevligt med att många företag har en stark lokal anknytning. Vad vore ex. Sandviken utan Sandvik?, Trelleborg utan Trelleborg?, Volvo och SKF i Göteborg, Husqvarna och Huskvarna, Lundbergs och Norrköping osv. Många lokalboende har ju också blivit ganska förmögna på kuppen genom att äga aktier i byns/stadens stolthet. Antalet aktiemiljonärer i Sandvikaktier lär nog vara en del i just Sandviken….

För egen del så är det ont om börsbolag i mitt närliggande geografiska område. Även om många här har ganska bra koll på ex. AtlasCopco och Lundin Mining som är stora arbetsgivare i trakten. Lite mer spännande så finns det också börsbolag som har sitt huvudkontor bara några hundra meter från min bostad. Företaget Malmbergs Elektriska, ett företag som trots det nära avståndet (brukar dessutom jogga förbi ett par gånger i veckan) jag personligen har ganska dålig koll på så detta inlägg skrivs för min egen kompetensutvecklings skull.

Malmbergs är en elgrossistfirma som importerar, köper och säjer elmateriel dvs sladdar, kopplingar, fläktar och allt möjligt elektriskt egentligen. De senaste åren har man också gett sig in på att ta fram lite mer egna varumärken. Man har ett ganska brett spektrum av kunder allt från privatkunder som vill göra saker själva, till andra grossister, elektrikerfirmor, dataföretag och byggföretag. Man har nu upparbetat försäljningskanaler i alla nordiska länder och dessutom ett antal butiker i vissa större städer. Inom just sin speciella nisch, elprodukter så är Malmbergs idag en av Sveriges största och konkurrenterna har ofta en lite mer diversifierad verksamhet. Konkurrenterna som man har är bla. ElektroSkandia, StorEL, Schneider men också lite komiskt en aktör som har sin största verksamhet i grannkommunen, Ahlsell som är ett av Sveriges största grossistfirmor (sedan ett antal år tillbaka riskkapitalägt). Företag som ex. Swedol är mer kunder än konkurrenter till Malmbergs.

Malmbergs må vara okänt på börsen men trots sin "litenhet" så är det ändå ett företag som omsätter drygt en halv miljard på årsbasis och man har de senaste åren haft en förhållandevis god tillväxt under god lönsamhet samt inte minst också med ett ständigt växande kassaflöde. Jag upplever utan att vara allt ör införstådd i bolaget tillgångar att balansräkningen är gott skick och företaget är ganska väl förberett på lite bistrare tider. Rörelsemarginalerna brukar ligga runt 9-10% så ä egentligen inget företag med några supermarginaler idag direkt men ändå en verksamhet som binder ganska lite kapital, hyffsat modesta investeringsbehov och avkastningen på det sysselsatta kapitalet har sedan år 2003 pendlat mellan helt okej 18-25%.

Inte helt oväntat så finns det en hel del yttre faktorer som sprider en hel del oro omkring företagets kommande intjäningskapacitet. Till ganska stor del så är företaget beroende av en god byggkonjunktur och framtidsutsikterna i alla fall i det korta perspektivet är nog lite si och så inom detta området. Man är också beroende av investeringsviljan hos företag och privatpersoner om att bygga till, renovera osv. Men också IT investeringar då ex. fiberoptikkablar är en storsäljare. Företaget har talat om vikten att växa även om det är lite sämre tider i syfte att förbättra sin marknadsposition och till viss del så han man råd med detta idag med de hyffsat stabila verksamheten.

Vad tycker du är Malmbergs Elektriska något att ha? Själv äger jag inga aktier än så länge trots huvudkontoret i stort sett på gatan.

På tal om elektronik så verkar min iPod ha sett sina bästa dagar då den numera ideligen laddar ur sig själv även i avstängt tillstånd. Det ryktas visst om att det i kväll skall släppas nya iPods från Apple får väl hålla utsikt på detta för att hålla igång den amerikanska konsumtionen.

måndag 8 september 2008

Det gäller att skilja på väder, årstider och klimat

På dagens Aktuellt så hördes en ganska bra kommentar från deras börskrönikör
"fritt från minnet"

-Så tror du att detta statliga övertagande av Freddie Mac och Feannie Mae kan vara slutet för den dåliga börsutvecklingen och att börserna nu återigen börja stiga?

-Faktum är att ingen vet utan alla gissar. Det är som om du skulle fråga vår meteorolog om vilket väder det blir på julafton, alla har en uppfattning men ingen vet utan gissar.


Liknelsen om att spå vädret är faktiskt mycket bra. Vi kan alla ha en mängd olika gissningar om vilket väder det kommer bli på julafton själv tror jag på några minusgrader, gnistrade sol som skiner från en klarblå himmel när jag åker långfärdsskridskor i mellandagarna...Andra har istället säkerkligen en mer "lågoddsare" i form av regn, rusk och tråkväder på julafton. Hur som helst är det inte lätt att gissa om vädret på julafton.

Däremot så kan vi nog med ganska stor presition "gissa" att det blir varmare på Midsommarafton år 2009 än på Julafton 2008. I klimatmodeller och liknande har vi också en förhållandevis god uppfattning om hur klimat kommer utvecklas dvs de närmsta 10-20 åren. Självfallet finns det även i dessa modeller "pessimister" och optimiser som ex. har olika uppfattning om den globala uppvärmningen men i många stycken är man betydligt mer överens om hur klimatet ser ut om 20 år än om vädret på julafton år 2008.

Mao vad som händer med börsen den närmsta tiden det är svårt att gissa om men däremot så kan vi med ganska god marginal tro att börsen långsiktigt avkastar mellan 5-10% i genomsnitt över en mycket lång period. Ibland kanske det blir sämre tider, ibland är det livets glada dagar och i värsta fall så kommer säkerligen många storföretag gå i konkurs likt facit medan andra storföretag kommer "födas" på kort tid likt Google.

Jag skulle vilja påstå att det är betydligt enklare att placera på längre sikt än att försöka förutsäga värdret i morgon. Nu är det ju säkert flera som då tolkar detta som att man aldrig skulel sälja några aktier vilket givetvis inte direkt är fallet men däremot långsiktigt ägande av aktier att föreutstrpåka enligt mig. Tänk också på att dålga tider är en av de viktigaste faktorerna för att skapa långsitkig avkastning från aktier.

torsdag 4 september 2008

Vilken grabb!

10 årige Sebastian från Jokkmokk har minst sagt haft ett turbulent dygn sedan han häromdagen kom bort på fjället inte så långt från Kvikkjokk fjällstation där han var på klassresa med sin skolklass. Fascinerad av en myrstack glömde han bort tiden och kom bort från sin klass. Det dröjde länge innan läraren för klassen inte innan vid bussen insåg att det var ett av barnen som saknades och var kvar på fjället. Eftersökningar sattes in utan resultat och även helikotersökning under natten blev resultatlösa.

Att tillbringa en natt ensam, genomfrusen, hungrig dessutom i regn och kyla på fjället det är ingen trevlig upplevelse inte ens om man är 10 år gammal. Dessutom direkt livshotande om man agerar felaktigt. Unge herr Sebastian agerade verkligen inte felaktigt utan exemplariskt då han stannade på platsen när han väl insåg att han var vilse, tänkte vad han skulle göra, orienterade sig och planerade för en kylig tillvaro under natten. Helt enligt överlevnadsregeln STOP såsledes. Han sökte skydd från väder och vind under en klippavsats inbäddad under en grann, han ransonerade sin matsäck genom att äta blåbär (håller magen i trim trots hunger) samt sätta i sig myror(!!) (i högsta grad energirika) och höll sig framförallt lugn utan att drabbas av panik. Samt försökte göra sig synlig för eftersökningspatrullen. Allt efter morfars tips om hur man överlever i skogen som han hade lärt in sig. Inte många ungdomar eller ens vuxna som hade klarat av en situation som denna lika bra.

Vad har vi då att lära oss av denna historia? Givetvis att man skall vara förbered för svårigheter, förbereda sig för det värsta och agera rationellt när saker väl inte går som planerat. Det gäller in alla sammanhang och inte mins när man är vilse på fjället eller i skogen.

För egen del får jag också Flashbacks av denna historia då jag tillbringat en natt nedgrävd i en snödriva i full snöstorm i Norska Trolleheimen och jag var inte heller så kaxig i denna situation även om jag både hade utrustning, sällskap och var drygt dubbelt så gammal som Sebastian. Men jag kan intyga att man är ganska liten på jorden i sådana sammanhang.

Preparatus supervivet Sebastian!

PS. är du förälder så passa gärna på att utbilda dina barn i vad dom skall göra om dom kommer bort t.ex. via hemsidan för utbildningspaktet Hitta vilse

MIssade tillfällen

Alla investerare kommer med tiden vara med om flera olika typer av investeringar. Dels säkerligen några investeringar som förhoppningsvis blir mycket lyckade och dels några ganska misslyckade placeringar där avkastningen inte alls blir som man hoppades på. Man kommer också vara med om många missade chanser dvs där man faktiskt inte köpte dom där HM aktierna i mitten av 80-talet eller att man var väldigt nära att köpa ABB aktier för några kronor för inte alls för många år sedan eller kanske bankaktier under 90-talskrisen. Eller varför inte att man missade chansen att binda räntan år 2005 när reporäntan i Sverige nådde all time low i alla fall på 1,5% med bolån bara något högre.

För egen del missade jag chansen i somras när oljehysterin var som tydligast i somras med en oljepris på nästan 150 dollar så tyckte jag att detta påminde ganska om en spekulationshysteri och dessutom så fanns det väl egentligen ganska mycket som tyder på en rejält minskad efterfrågan om konjunkturen försvagas och samtidigt oljepriset stiger. När olja var på dryga 140 dollar så ville jag "investera" med en mindre summa i en sk. Säljwarrant i oljepriset (dessutom fanns ett erbjudande att dessa handlades utan courtage just vid tillfället) som innebar möjligheten att sälja olja för 130 dollar fatet i . Handen var på köpknappen men som alltid så väljer jag att vänta ett dygn för att tänka över saken och diskutera saken med min fru (som dessutom äger hälften av depån). Efter en diskussion var vi överens om att avstå då spekulation som detta var frågan om inte är något vi vill håla på med , sam också att detta är helt och hållet ett finansiella värdepapper och inget "verkligt" som en aktie eller obligation. Dessutom har vi en översenskommelse att olja är något vi inte skall investera i inte minst av etiska skäl. Med tanke på hur oljepriset har utvecklat sig sedan dess så var detta ett dumt beslut krasst finansiellt att avstå då warranten har ökat flera hundra procent sedan dess.

Alla investerare kommer befinna sig i situationen att man missat en chans på en god investering, missat chansen att sälja en aktie vid rätt tillfälle eller för den delen kanske också en god konsumtion när man missade att köpa den där begagnade kajaken som var så fin och där chansen nu inte finns mer. För att med tiden bli en god investerare måste man lära sig hantera felbeslut, missade chanser och så vidare är min övertygelse. Inte minst psykologin spelar ofta ett spratt och alla påverkas nog mer eller mindre av mediebrus och andras uppfattningar och det är inte alltid lätt att "gå mot strömmen" och binda bolån på lång tid när bunda räntan är svindyr på 3,3% mot rörliga boräntan på 2,4% eller blanka ett kraftigt stigande oljepris. Men med tiden är jag övertygad om att erfarenheten är av goda och kan man lära sig av sina misstag blir man med tiden en allt bättre investerare.

Vilket är ditt bästa tips för att lära sig av missade chanser?

onsdag 3 september 2008

Räntehöjningar även utan räntehöjningar?

Idag på förmiddagen så har riksbanksfullmäktige haft en sammanträde om den ekonomiska utvecklingen internationellt och i Sverige och utifrån dessa parametrar så har Riksbanken också fattat ett beslut om den svenska reporäntan, om denna skall sänkas, ligga kvar på 4,5% eller kanske höjas. Ett beslut som brukar tilldras stor uppmärksamhet och vara en diskussionspunkt såväl på ekonomisidor i dagstidningar som i arbetsplatsers fikarum runt om i Sverige.

Det normala är ju att förändringar av reporäntan får direkt påverkan på våra plånböcker. Sparräntor på banken höjs eller sänks och likaså låneräntor givetvis. Räntenivåer påverkar också samhället indirekt då ex. det leder till större hyreshöjningar med om räntan höjs och det påverkar också företags resultat på det finansiella planet. Dessutom kanske det allra viktigaste är att det påverkar investeringskalkyler för såväl företag som privatpersoner för den där nya maskinen eller om man verkligen har råd med det där drömhuset och dessutom så påverkar räntenivåerna privatpersonerns konsumtionskraft. Dessa förändringar följer inormalfallet reporäntan slaviskt dvs +0,25% i reporänta och +0,25% i ränta på ett rörligt bolån.

Den finansiella turbulensen som funnits den sista tiden har till viss del kopplat loss det direkta följsamma förhållandet mellan marknadsräntor och reporäntor. Vi har mao det senaste året fått se mer stigande marknadsräntor än reporäntor och jag tror många har förfasat sig över att "bli lurade av banken" som har höjt bolåneräntan mer än riksbanken och många har nog också fått lära sig skillnaden mellan STIBOR räntan och reporäntan och vilken som egentligen är den som påverkar bolånen. Dessutom har ju inte sparräntorna höjts lika mycket så vi har även fått större räntemarginaler. Det som har gjort detta är att "marknaden som sitter på kapitalet" kräver mer i ränta och högre riskpremier.

De svenska bankerna har varit en av de banker i världen som gått mest torrskodda genom denna finansiella turbulens och även om räntenivåerna har stigit mer än reporäntan så är situationen här i Sverige i högsta grad stabil idag tillskillnad mot USA t.ex. där FED fund rate är 2% medan amerikanska bolånekonsumenter får betala bolån på 6% och uppåt.

Men, lite oroande är det att de senaste veckorna så har riskmarginalerna på den svenska räntemarkanden också ökat betydligt inte minst idag. Det verkar också vara lite skillnader mellan de olika svenska storbankernas finansieringsvillkor. Detta skall vi exemplifiera nedan genom att se på bostadsobligationer. För den som inte vet så är bostadsobligationer normalt en av de billigaste sätten att finansiera sig för bankerna då en bostadsobligation alltid har en inteckning direkt i bankens bolån dvs om banken går omkull så tar obligationsägaren över ditt bolån. Bankcertifikat och liknande är att betrakta som mindre säkra då dom inte har någon direkt inteckning i tillgångar förutom bankens balansräkning givetvis.

Alla de svenska storbankerna har idag ett utestående 2 års bostadsobligationslån (2 år bunden ränta som bolånetagare alltså). Lösendagarna skiljer sig enbart några dagar mellan bankerna så det är i stort sett identiska villkor i obligationerna. Det normala är tidigare att alla bankerns obligationer handlas i stor sett helt identiskt då investerare tror att kreditvärdigheten på kunder hos de olika bankerna är likvärdig. Idag är så inte fallet...

SHYP 1570 (Handelsbanken) ränta 5,3%
NBHYp 5519 (Nordea) ränta 5,32%
SEBB 563 (SEB ränta 5,39%
SPIN 174 (Swedbank) ränta 5,42%

Tänk på att bankerna självfallet lägger på en marginal genetemot sina kunder för att kunna tjäna pengar

Mao så skiljer det idag hela 12 punkter mellan "ytterligheterna" Handelsbanken och Swedbank. Vad detta betyder är antingen att Handelsbankens kunder också kommer betala lägre bolåneränta om man idag tecknar ett 2 årigt bundet bolån genetemot kunderna i Swedbank. och det andra alternativet är att båda bankernas kunder betalar lika mycket i ränta om man tecknar bolån idag och att Handelsbanken då har högre marginaler än Swedbank. För en aktiv kund så skulle jag vilja säg att man nog är i bättre förhandlingsläge ang. sin bolåneränta på ett Handelsbanks- eller Nordeakontor.

Så hur går det då med räntan i morgon? Mycket svårt läge skulle jag vilja säga är själv ganska kluven men jag gissar att det blir en höjning med en kvarts procentenhet men att detta blir den sista höjningen på ett bra tag samt att Riksbanken skruvar ned sin ränteprognos.

måndag 1 september 2008

Många bloggar på semester

Det verkar som sagt vara en hel del bloggare som är på längre eller kortare "semester" bloggare som frisk Ekonomi, Hur jag blev rik och idag offentliggjordes också en längre semester för alla ekonomibloggares "urmoder", Löparen (Egentligen heter han Bo Engwall och har bla. varit svensk mästare i Marathon på 80-talet).
"Löparen" är väl den enda bloggaren inom ekonomi, aktier och investeringar som egentligen blivit en "rikskändis" och nådde sin storhetstid som bloggare runt millieumskiftet anser jag. Kanske någon känner igen honom från Tv programmet om aktier runt millieskiftet med Leif Loket Olsson som programledare? Han har också ofta intervjuas i diverse tidningar. Men mest ihågkommen är han säkert vara som mycket aktiv skribent på i stort sett alla aktieforum som funnits av värde (Di börssnack, Privata affärer/Prat om pengar, WCW osv) där han ofta "haussade" sina egna aktier.Men han var i grunden en mycket kunnig och inbiten skribent även om företagen han analyserade inte direkt var lågriskplaceringar om man säger så.

Löparen har varit en mycket framgångsrik placerare om man ser det över längre sikt men hans investeringstil har minst sagt varit kontroversiell och inte direkt allmänt accepterad. Löparen var duktig på att räkna, skriva men framförallt att tala om för andra vilka aktier man borde köpa. ofta skrev han om aktier med ganska låg omsättning och hög volalitet. Men han har min fulla respekt även om hans typ av placeringar i stort sett är raka motsatsen mot mig själv.

Mitt största personliga minne av honom var när jag gick i direkt debatt med honom via Privata affärers internetforum för något år sedan ang. det kanadensiska företaget Afri-Can Marine Minerals (kortnamn AFA) som är ett företag som sysslar med diamantutvinning i Afrika. Min personliga åsikt var att ett förlustbringande företag av denna typ knappast kunde vara någon placering värd att investera i för gemeneman i Sverige, i själv verket mer likt trisslotter. Under en period steg dock aktien ordentligt (säkerligen mycket tack vara svenska placerare) men efter Löparen klev av så har kursen inte varit någon vidare om man säger så.

Han var också skribent (vilket själv själv också var ) på internetforumet om löpning, www.marathon.se som numera inte alls är ett forum tyvärr. Intresset för löpning och aktier har vi som sagt gemensamt. Så ha så trevligt på semestern Bosse!

konsolideringsdags i många företag den närmsta tiden

Helt klart är det nu så att vi går mot lite sämre tider eller i värsta fall ganska mycket sämre tider I vilket fall som helst så kommer många företag i olika branscher den kommande tiden att få prioritera sk. Konsolidering framför allt för vidlyftiga expansionsplaner. Egentligen behöver det inte vara av ondo långsiktigt att ett företag genomgår en period där man prioriterar lönsamhet framför tillväxt och kloka företag som tidigt tar tag i problemen när lönsamheten viker och under en tid försöker arbeta intensivt med sina kostnader är ofta de företag som vid nästa uppgång i ekonomin är de som främst lyckas nytta av detta volymerna återigen ökar.

Kan man då tänka sig ge några exempel på företag där nu lönsamheten bör vara främst i förhållande till tillväxt.

Ett slående exempel är Hemtex. Hemtex har de senaste åren varit en mycket stark tillväxtmaskin som kunnat dra nytta av den ökande konsumtionen och ökade realinkomster. Även det ökade intresset för hemmet har säkert hjälpt hemtex tillväxt. I dagsläget är det inte riktigt lika muntert när högre räntor, högre inflation och därigenom sämre utrymme hos oss svenskar för konsumtion. Detta slår som sagt mot Hemtex och idag så har Hemtex en vikande tendens där försäljningen i jämförbar butik minskar (likt många andra sektorkollegor också) denna minskning om än ganska marginell så betyder detta att lönsamheten i butikerna minskar samtidigt som det också betyder att det blir allt svårare att etablera nya butiker då dels vinstgenereringsförmågan i nya butiker inte alls blir lika bra som tidigare samt också givetvis det faktum att de "gamla butikerna" inte generar lika mycket pengar som tidigare som bekostar denna expansiordan.

Hemtex möter idag denna förändring med en delvis förändring av strategin. Expansionsplanerna dras ned ordentligt samtidigt som man använder viss del av överskotten som då frigörs till åtgärder i syfte att öka lönsamheten. Man skall också löpande pröva butikerna lönsamhet och de minst lönsamma butikerna skall läggas ned. Huruvida detta är akieägarvänligt eller inte återstår att se men i grunden s ror jag Hemtex gör rätt. För första gången på länge så möter man ju också konkurrens inom hemtextilbranschen och då är de viktigt att hålla koll på lönsamheten. Själv tror jag åtgärder som dessa kommer vidtas i fler detaljhandelsföretag och tiden med kraftig butiksexpansion tar nog en paus den kommande tiden och säkerligen kommer tillväxten mattas av ordentligt.

Ett annat exempel på företag som nu borde slå till på bromsen är industriföretaget Trelleborg. Trelleborg är i mångt och mycket ett tudelat företag idag, vissa delar går alldeles utmärkt och visar en fin tillväxt med andra delar av företaget (det som är kopplat till bil och byggindustri) går ganska dåligt och har så gjort ett tag. Bolaget har i mångt och mycket hanterat detta genom att trycka gasen i botten ökat expansionen i de sektorer som går bra och byggt på sin skuldbörda samtidigt som man gjort mindre åtgärdsprogram i syfte att stärka upp lönsamheten. Skulle ekonomin svikta ordenligt så är det en ganska farlig väg som Trelleborg ger sig ut på med ökad skuldbörda mm. Dessutom står företaget inför juridiska dilemman efter att dotterbolag i Frankrike har deltagit i olika kartellbildningar på området marina fendrar. Och jag skulle nog personligen föredra att bolaget väljer att sälja av någon del av företaget i syfte att banta ned skuldbörda och använda pengarna till att prioritera lönsamhet i den kvarvarande verksamheten för i grunden har Trelleborg en fin verksamhet med bra marknadspositioner på flertalet områden. Kanske man säljer Wheels till någon private-equity fond?
MediaCreeper