tisdag 30 september 2008

Att ombilda eller inte är frågan

Att den senaste tidens turbulens på finansmarknaderna har fått gröpa ur det svenska folkets pensionspengar är nog ställt utom allt rimligt tvivel. PPM fonder har gått ned i värde, pensionförsäkringar ser ut att innehålla ett allt mindre värde, placeringar i avtalspensioner. Tom AP-fonder som utgör en stor grundtrygghet i pensionssystemet är nu i gungning. Med gungning menas kanske inte hela systemet i sig själv men däremot "bromsarna" dvs om placeringarna ger stor negativ avkastning samtidigt som utbetalningar är större än intäkter så slår en sk. Broms till och med detta innebär att pensionerna (den allmänna inkomstpensionen) inte kommer räknas upp i takt med den allmänna löneutvecklingen för att inte äventyra statsfinanserna. I grunden är detta något mycket bra då det säkrar pension överhuvudtaget för yngre och ej ännu födda svenskar men det är trist för individer som närmar sig pensionsåldern med stormsteg då deras köpkraft urholkas i förhållande till tiden som löntagare. Men jag hoppas att dagens 50-70 åringar också unnar sig dagens ungdomar en pension och inte en skuld till sina föräldrar.

AP fonderna utgör den allra största "tryggheten" i pensionssystemet bortsett då det faktum att många svenskar har arbete och betalar skatt. En annan trygghet för många är de traditionella pensionsförsäkingarna som väldigt många svenskar har i en eller annan form. Kanske en pensionsförsäkring man tecknade bak på 80-talet, en avtalspension som din arbetsgivare betalt in osv.

I Sverige förekommer en form av missförstånd att traditionella pensionsförsäkringar under alla förhållanden skulle vara någon form av säkrare placering än fondförsäkringar. Det är en stor missuppfattning bland såväl banktjänstemän som privatekonomiska rådgivare att så är fallet. Precis som vilken annan placering som helst så kommer avkastningen från traditionella pensionsförsäkringar att följa avkastningen på gjorda investeringar. Har man en fondförsäkring så kommer avkastningen styras av fondernas innehav i aktier eller räntebärande och sparar man i en traditionell pensionsförsäkring så kommer avkastningen följa livbolagets placeringar alldeles oavsett vad man idag ger för ränta och återbäring. I längden spelar detta ingen roll utan det som spelar roll är avkastningen på investeringarna.

Om jag skall vara lite kategorisk så innehåller många livbolag ung. hälften aktier och hälften räntebärande tillgångar och lite övriga placeringar såsom fastigheter, hedgefonder och allsköns annat finansiellt dribbel och dravel. Men det är stor skillnader i viss livbolag är det i stort sett bara räntebärande tillgångar Mao så finns det inte någon magisk formel som garanterar någon form av avkastning. För att sedan långsiktigt jämna ut avkastningen mellan de olika spararna i livbolaget så ger livbolagen en form av avkastning där man ger en viss ränta på ett garanterat kapital och sedan bonusränta (som kan tas tillbaka) som kallas återbäringsränta. Man bygger också upp reserver i livbolagen i goda tider som man kan ha och ta av i sämre tider.

Livbolagen och traditionella pensionsförsäkringar bedriva normalt på ett av två sätt. Antingen som vinstutdelande eller som ömsesidigt. Med ömsesidigt så menas att livbolaget helt och fullt ut ägs av kunderna och kunderna delar vinster och förluster ömsesidigt. Om det går bra så behåller kunderna alla pengar och vice versa. Det enda man betalar till banken eller försäkringsbolaget är av avgift för själv förvaltningen som kan vara allt mellan 0,1% som kåpan och Alecta har till upp mot procenten för de lite dyrare bolagen. I några fall ägs dessutom försäkringsbolaget av kunderna själva. Detta är den traditionella formen av pensionsförsäkring

Den andra formen av traditionell pensionsförsäkring är en vinstutdelande form. Med detta menas att livbolaget ägs av en bank som tar en viss del av vinsten i goda år. Tex. om bolagets placeringar runder ett år ökar 10% så snyltar banken 1% men i utbyte så ställer man upp som garant för att bolaget inte får göra några återtag av utbetalad utdelning. Detta ger en något större trygghet i osäkra tider samt inte minst så resulterar det i att bolaget kan hålla en över tiden jämn fördelning av tillgångsslag i sin förvaltning. Visst kan det ge dålig avkastning i perioder men man är ändå tryggad att ta del av uppgångar i aktiemarknaden utan att oroa sig för livbolagens åtaganden.

Ett ömsesidigt ägt bolag som får problem med sina finanser tvingas att sälja risktillgångar som aktier och istället köpa statsobligationer som exempel. Det är lagom kul att som exempelvis livbolaget KPA pension under raset 00-03 löpande få sälja av aktier för att sedan lagom till börsen hade nått en botten efter stora fall i stort sett till 95% vara placerade i räntepapper för att trygga sina åtagande. Man lyckades genom detta också försumma i stort sett hela uppgången på aktiemarknaden mellan 03-07. Lagom kul för de kommunalt anställda ickeväljarna i sin tjänstepension som årligen sätter i in ör 4% av sin bruttolön i detta skräp. Lagom till år 2007 så ordnande sig finanserna något och man kunde öka andelen aktier…. bingo som sagt och en skandal att försäkringstagarna inte heller har flytträtt.

Idag förekommer vissa processer av ombildning där pensionsbolagen i vissa fall frågar sina kunder om man skall omvandla pensionsförsäkringen från en ömsesidigt driven form till en vinstutdelande form. I vissa fall är detta i stort sett framtvinagat av att pensionsbolaget havererat dvs haft så dåliga placeringar i relation till sin återbäringsränta att pensionsförsäkringen knappt kan uppfylla sina åtagande eller så är det av andra skäl. Ett av skälet är att man då kan hålla fast vid en given Placeringstrategi enklare samt att man har ett förhållande mellan bolaget och försäkringstagarna där bolaget får del av vinster när det går bra men även ställer upp med garantier mot återtag av given avkastning.

Ombildningar är mycket känsliga processer där det är en "förhandling" mellan banken/försäkringsbolaget och dess kunder. Hur skall det som är samlat i ladorna värderas? Ombildar banken enbart för att tjäna pengar på förvirrade kunder osv. I dagsläget så håller Länsförsäkringar LIV på att fråga sina pensionstagare i traditionella pensionsförsäkringar om man önskar ombilda från ömsesidigt till vinstutdelande bolag. Det är minsann ingen lätt fråga på en sådan smått obegriplig produkt som en traditionell pensionsförsäkring. Man skickar ut brev till kunderna men kryssfrågor och informationsblad. Tidningen Privata affärers chefredaktör Annika Creutzer tycker att kunderna skall säga nej och kräva en oberoende värdering av en extern part så inte kunderna blir blåsta. Och ställer sig också frågande till att pensionsspararna kan förlora viss avkastning då man ger en viss summa till banken. Även bloggaren Genialex kommer till samma slutsats

För egen del så anser jag att kunderna skall säga JA till ombildning av pensionsförsäkringarna men jag kan hålla med Annika Creutzer att det bör göras en oberoende värdering av livbolaget innan ombildningen. Varför då JA?
  • En ombildning innebär att alla pensionssparare får en obligatorisk flytträtt på sina pengar oberoende hur länge man sparat i Länsförsäkringar traditionella försäkring. Är man missnöjd med bolagets förvaltning så kan man ta sina pengar och dra dit gräset är grönare. Så är inte fallet idag. Det är en mycket bra utveckling. För den som vill ta ett större eget ansvar går det om ett livbolag ombildas till vinstdelande och med full flytträtt tom flytta till pensionsförsäkringar med egna aktieval. Mao kan man lägga halva pensionen i Investor aktier om man så vill (gäller enbart privat pensionsförsäkring)
  • En ombildning gör den traditionella pensionsförsäkringen till en något mer begriplig produkt än ett ömsesidigt ägt bolag. Visst ger man en viss vinst till Länsförsäkringar om det går bra på finansmarknaderna men å andra sidan så ger Länsförsäkringar en garanti om det verkligen går dåligt och då är Länsförsäkringar skyldiga att se till så att du som pensionssparare har kvar din alokering så att man som pensionssparare kan ta del av när det vänder på aktiemarknaden.
PS. From i morgon kan du som är privattjänsteman/kvinna med kollektivavtal och född före 1979 flytta dina ITPK pengar till valfritt försäkringsbolag. Passa på är mitt tips även om det inte är så många bolag att välja på.

2 kommentarer:

  1. Du gör - som vanligt - en tydlig och klar översikt. Sedan kommer vi till olika slutsatser. Jag tycker intressekonflikterna mellan de som äger det vinstutdelande livbolaget och försäkringstagarna är svårlösta. Du beskriver ägarkapitalet som en buffert som försäkringstagarna kan ha glädje av, men ägarna kommer att ta bra betalt för den. Även om det nog inte alltid kommer att synas direkt.

    SvaraRadera
  2. I Fallet Länsförsäkringar är det egentligen liten sifferlek med ägarkapital då Länsförsäkringar inte är ett aktiebolag i traditionell mening utan är kundägt dvs försäkringstagarna äger också det bolag som tar del av vinsterna. Men skulel det gå dåligt för pensionsspararna så är det ex. bilfösäkringskunder som får betala och kunderna själva också genom lägre Länsbonus som återbäringen i LF kallas.

    Jag skulle i och för sig inte haft någon annan uppfattning om själva sakfrågan

    Jag gissar att det finns en "risk" att Länsförsäkringar också börsintroduceras lktt ex. Föreningsbanken där alla kunder fick gratis aktier.

    SvaraRadera

Gadgeten innehöll ett fel