torsdag 29 september 2011

Vilken nationell självförsörjningsgrad på mat kan vi tolerera?

Många roliga vitsar kan man dra om smörbristen som nu pågått i landet ett litet tag. Frågan är hur mycket "allt smör i Småland" nu egentligen är? inte mycket smör finns det i alla fall...

Vi står väl inte direkt och faller på om man ska ha smör eller margarin i baket eller matlagning men situationen är ändå värd att filosofera kring. Man tycker ju att det borde vara goda tider för våra svenska mjölkbönder men så är inte fallet kan jag intyga med en morbror med ett par hundra mjölkkor.

Riksdagsledamoten Staffan Danielsson (C) är en förhållandevis intressant filur och riksdagsledamot som intresserar sig mycket för risker som det svenska samhället kan stå inför. Han sitter med i försvarsutskottet och EU-nämnden. I grunden är agronom och lantbrukare och har således också ett stort intresse för jordbruksfrågor då han tidigare suttit med i LRFs förbundsstyrelse.

Hans inslag i den svenska försvarspolitiken med mera lämnar jag därhän men jag tänkte lyfta upp en debatt Staffan har intressanta fakta kring de svenska riskerna i livsmedelförsörjningen som herr Danielsson omnämner i ett blogginlägg

Jordbrukspolitik är komplicerat och jag personligen innehar inte tillräcklig kompetens på område för att egentligen uttala mig. Men Staffan Danielssons inlägg i debatten är ganska intressant när han konstaterar att Sverige är ett av länderna i Europa med högst andel jordbruksimport. Mer än hälften av vår mat är importerad!

Min morfar (som är gammal lantbrukare still going strong på väg mot 90 år) har i sitt förråd kvar gamla ransoneringskuponger från kriget (dvs WW2). Kuponger som jag själv lekte med när jag var liten och jag är väl väldigt mycket för ung för att faktiskt förstå att det inte vara så många år tillbaka i tiden som det blev brist på mat här i landet och smör, kaffe, socker, mjöl med mera fick lov att inhandlas tillsammans med färgglada små papperstalonger. Skulle vi mot all förmodan hamna i en livsmedelskris igen med stängda gränser, ja då blir det betydligt värre då vår inhemska produktion på mat är lägre än den någonsin varit. Och Volvobilar blir mat inte mätt på...

När vi ändå pratar lantbruk så ta gärna och läs SIK rapporten 830 som tar upp intressanta jämförelser mellan konventionellt och ekologiskt lantbruk. Där klimatpåverkan skiljer sig betydligt mer mellan olika enskilda gårdar än skillnaden mellan ekologiskt och konventionellt lantbruk.

onsdag 28 september 2011

Krisen i Länsförsäkringar Liv


Ok old news (inlägget skrev för en knapp vecka sedan men glömde publicera

Som skrivs i media de sista dagarna så befinner sig ett antal ömsesidiga livbolag i en synnerligen prekär situation där solvensen dvs bolagens åtaganden kontra värdet på deras förvaltningsåtagande är på väg att urholkas betänkligt.

Varför blir det då på detta sätt?

Dels så aktiemarknaden gått ned betänkligt men det behöver inte vara något större problem. Vad som dock är ett problem för livbolagen är att låga räntenivåer, har blivit lägre. Det har inneburit matt livbolagen fått kursvinster på sina innehav i statsobligationer bla. Men räntenivåerna är också avgörande för beräkningar av bolagets skulder som ökar då räntenivåerna går ned. Kortfattat så fungerar det på så sätt att bolagen exempelvis har ett garantiåtagande på låt säga 2% per åt på insatta pengar. Denna ränta är något man måste betala till sina kunder och som ingår i Livbolagets skulder. År då bolagets tillgångar avkastar bättre än 2% så medför detta att bolaget bygger upp ”reserver” som man antingen ge återbäringsränta till sina kunder på eller ”spara i ladorna”. Återbäringen är räntan man får på sina pensionspengar utöver garantiräntan. Detta återbäring kan bolagen göra ett återtagande på om det blir stora ras vilket skedde t.ex. inom AMF och som deras dåvarande VD undvek genom att göra överflytt till fondförsäkring vid synnerligen lämpligt tillfälle...ja ni kommer säkert ihåg AMF-soffan.

Problemet nu är att många livbolag börjar närma sig kritiska punkter för när de garanterade åtagandena börjar bli kännbara i bolagens balansräkningar.

Ett av bolagen som idag ligger värst är idag det klassiska bolaget Länsförsäkringar Liv. Enligt uppgift ligger deras solvens idag på ca. 112. Vilket i praktiken betyder att bolaget befinner sig nära gränsen för någon form av bokföringsteknisk ”konkurs” där bolaget inte kan leva upp till de garanterade åtagande som man har. Konkurs blir det ju inte i teknisk mening men man kommer inte kunna hålla sin "garanterade" ränta och sina löften till pensionsspararna.

Jag personligen har en gammal pensionsförsäkring som ligger inom Länsförsäkringar Liv, förvisso en fondförsäkring så jag berörs inte mer än indirekt av krisen inom Länsförsäkringar Liv. Häromdagen så fick jag ett brev i postlådan med avsändare, Länsförsäkringar Liv. 

I brevet förklarade man att man med anledning av den krisartade situationen har vidtagit två åtgärder. En åtgärd är att man stoppat att ta emot nya kunder i den traditionella livförvaltningen. Detta innebär att det kommer in färre friska pengar in i Länsförsäkringar Liv. Pengar som direkt får ett åtagande om garantiränta och på så sätt ”profiterar” på gamla pengar. Stopp för nya kunder mao dom hänvisas till fondförsäkringar. Länsförsäkringar kommer också sälja fondförsäkringarna från Livbolag till försäkringsbolaget (Länsförsäkringar Sak) detta för att undvika någon form av "utmätning" av fondförsäkringar gentemot livsparare kan jag gissa,

Andra åtgärder som att sälja av stora mängder aktier det har nog redan Länsförsäkringar gjort och möjligheterna att återta solvens tack vara börsuppgångar blir nog sämre och sämre.

Jag har mycket svårt att se hur detta problem ska lösas. Med nuvarande räntenivåer så kommer livbolag bli statsobligationsportföljer med mer eller mindre noll i avkastning, i alla fall noll i real avkastning. Ett alternativ är ju att ombilda livbolagen till vinstutdelande (som ex. Handelsbankens Livbolag) där ett företag bakom garanterar avkastningen men i gengäld tar del av eventuell överavkastning. Men kan kan ju då undra om Länsförsäkringar Sak och de olika länsförsäkringsbolagen kan tänka sig hantera en sådan konstruktion? Förra gången detta var uppe på tapeten så röstade pensionsspararna nej eller om det nu var Finansinspektionen som sa nej.

Andra tänkbara alternativ är att pensionsspararnas röstar igenom att deras livbolag omvandlas till någon form av "mixfond" utan garantier. Men även detta är nog ganska så osannolikt även om detta nog skulle öka livbolagens möjligheter (och risker) på sikt.

lördag 24 september 2011

Skatteberäkningar på investeringssparkonto och kapitalförsäkring mod. NY

Vid årsskiftet ändras beskattningen av kapitalförsäkringar samt så införs den nya sparformen Investeringssparkonto. De som idag har en kapitalförsäkring berörs av denna lagförändring vare sig man vill det eller inte.

Det verkar råda viss osäkerhet hur dessa beräkningar av skattesats sker.  Bland annat har bloggaren 4020.se skrivit inlägg kring rörighet i förslaget. Så jag tänkte redovisa två hypotetiskt ENKLA exempel över min uppfattning om hur beskattningen kommer tas ut. Jag kommer i detta inlägg inte beröra individer som belånar eller "trixar" (t.ex. att ta ut och sätta in pengar ofta från sin KF) på annat sätt i sin nuvarande sparande.

Grundförutsättningar för exempel ISK. 
Fröken Lisa Solstråle har idag en kapitalförsäkring på 300 000kr och månadssparar till denna kapitalförsäkring 2000kr i månaden löpande. Statslåneräntan är 3%. Så kommer flyger då champagnekorkarna i luften och vi går in i år 2012 och Lisa avvecklar sin kapitalförsäkring och startar ett ISK den 1 januari 2012. År 2012 blir också ett mycket märkligt år då detta år så står börsen helt still. detta är givetvis fullkomligt omöjligt men så är det för att exemplet ska bli så enkla som möjligt.

För ISK är det fyra stycken mättillfällen för skatteberäkningen. Med största sannolikhet 31/3, 30/6, 30/9 och 31/12.

För Lisa Solstråle blir första mättillfället sista mars 2012. Vid sista mars så har hon satt in 300 000kr+6000 dvs kapitalunderlag= 306 000kr. Hennes sk. schablonintäkt blir då (306 000*0,03)/4=2295kr i inkomst av kapital som hennes bank för bok på men inga pengar dras från kontot.

Vid sista juni är det återigen dags för avstämning och hennes kapitalunderlag är 306 000kr+6000kr i insättningar. Banken beräknar shablonintäkten till  (312 000*0,03)/4=2340kr. i inkomst av kapital som hennes bank för bok på men inga pengar dras från kontot.

Sista september ny avstämning och kapitalunderlaget är nu 312 000kr+6000kr och schablonintäkten blir (318 000kr*0,03)/4=2385kr

Sista december är det dags för sista avstämningstidpunkten och kapitalunderlaget är nu 318 000kr+6000kr i insättningar och schablonintäkten blir (324 000kr*0,03)/4=2430kr.

Banken sammanställer nu årsbeskedet och skickar ut ett brev till Lisa banken har sammanställt hennes schabloninktäkt till 9450kr. Denna siffra kommer automatiskt redovisas på Lisas deklaration utan att Lisa behöver göra någonting. Skatten som Lisa får lov att betala blir 9450*0,3=2835kr. Men vi bör här betänka att andra inkomster och utgifter inom inkomstlaget kapital påverkar skatten. Kanske betalar hon räntor på sitt bostadslån, har sålt sin skogsfastighet med förlust osv osv. Men rent rensat så blir hennes skatt i detta exempel 2835kr. 

Grundförutsättningar för exempel KF
Herr Kalle Mullerochelände han har istället en kapitalförsäkring fast med samma innehåll dvs Herr Mullerochelände har idag en kapitalförsäkring på 300 000kr och månadssparar till denna kapitalförsäkring 2000kr i månaden löpande. Precis som tidigare så kommer herr Mullerochelände ha kvar sin kapitalförsäkring under hela 2012. Vid årsskiftet 2012/2013 fastställs avkastningsskatten.

Först värdet på kapitalförsäkringen vid årets ingång, detta var 300 000kr. Sedan lägger vi till de premier som herr Mullerochelände betalar in under första halvåret dvs 12 000kr dessa beräknas fullt ut. För premier som herr Mullerochelände betalat in under andra halvåret dvs 12 000kr så beräknas dessa till hälften dvs 6000kr. (observera här att herr Mullerochelände inte belånar eller för ut/in pengar under året i sin KF)

Herr Mullerocheländes kapitalunderlag för avkastningsskatt blir således 300 000+12 000+6000=318 000 och avkastningsskatten blir då (statslåneränta 3%) =2862kr en summa som dras från kapitalförsäkringen.

Svårare än så är det nog inte att beräkna skatten om jag förstår saken rätt....

torsdag 22 september 2011

En bok i veckan är bra för magen


Bondlurken och kulturstroppen Cornucopia lallar visst omkring på bokmässan med troligtvis ett glas rosévin i ena och autografpennan i den andra handen kan vi läsa på hans blogg. Vilket givetvis stimulerar oss blogggrannar att skriva någonting om böcker.

Jag är en individ som tycker om att läsa det ska sägas med en gång. Brukar läsa en stund var kväll innan John Blund kommer på besök i min säng. Brukar både köpa böcker ibland och men främst låna på biblioteket. Läser både skönlitteratur och mer faktainspirerade böcker. Tycker mycket om näringslivshistoria bland annat (surprise, surprise...)

Senaste tiden har det dock hänt en liten revolution hemma i sängkammaren hos mig (fy dig om du nu tänkte någon snuskig tanke, det är ju böcker vi pratar om! (Övriga revolutioner i sängkammaren kommer inte nämnas på denna blogg ). Visst ligger det fortfarande någon bok, diverse gratis "reklamblad" och miniräknare på nattduksbordet. Men dessa attiraljer har fått sällskap av ett litet husdjur jag skaffat hemma då jag köpt mig en sån där surfplatta med ett äpple på baksidan. (detta inlägg skrivs på detta muskedunder kan jag meddela, tillsammans med mitt gamla blåtand tagendbord).

Bland nyheterna häromdagen kunde man läsa att KF-media (Akademibokhandeln, Bokus.com mm.) nu drar igång en storsatsning på e-böcker. Kul tycker jag även om jag inte direkt har någon lång erfarenhet av e-böcker.

Jag håller just nu på att läsa Jan Guillou helt nyutkommna bok Brobyggarna i form av en E-bok på iPaden. En ganska trevlig upplevelse hittills. Visst var och är jag till viss är jag lite skeptisk mot att hålla i en "plåtburk" istället för en bok men det går förhållandevis bra måste jag medge med viss skepisism (man behöver ju inte ens ha tänt sänglampan, bara en sådan sak). Självklart har man inte riktigt samma "känsla" som att hålla i en bok men likväl så funkar det.

Det är också många saker som är väldigt trevlig med böcker på iPad. Framförallt mitt lokala bibliotek då jag nu kan ligga hemma nersjunken i soffan eller nerkrupen i sängen och låna böcker direkt från biblioteket, helt gratis (ja förutom då kostnaden för den överdrivet dyra teknikprylen/leksaken)

Så i valet mellan att köpa Brobyggarna som E-bok för 147kr på Bokus.com så valde jag istället att helt gratis låna boken på det lokala biblioteket som en e-bok direkt från soffan. Tycker detta är en omåttligt fin tjänst till oss kommuninvånare och jag känner inget direkt stort behov av att ha boken på "bokhyllan" i iPaden för all framtiden utan nöjer mig med att gratis läsa ut boken på 28 dagar.
 5kr per e-boklån verkar författare få i provision också.

Småhusbyggaren gråter ut


Som man kan läsa om var och varannan dag så är de svenska bostadspriserna på väg ner och småhusbyggandet har gått ned kraftigt från toppnivåer även den värsta ROT trenden börjar väl avta också kan jag tänka mig. Riksbanken, finanssipektionen mm. Har vidtagit olika åtgärder (t.ex. råd till banker att kräva minst 15% i kontantinsats vid bostadsköp, räntehöjningar mm.)  för att bromsa att tidigare toppnoteringar löpt amok och lett till överhettning. 

Man kan såklart  idag diskutera om denna inbromsning nu blir förhållandevis hård eller om det i den perfekta av världar blir en mjuk inbromsning. Tyvärr så är det ju så för oss människor att alla fester leder förr eller senare mot sitt slut och med sansade åtgärder (varannan vatten) så kan man se till att man vid festens slut inte blir allt för bakfull dagen efter. För att leva i ett konstant festrus det gör man inte utan det normala är som sagt en vardag, en grå sådan denna tid på året.  Enligt min uppfattning så har de senaste årens marknad att kategorisera som feststämning, inte ett normalläge. Att man kan sälja lägenheter och villor i form av en enda visning när köpare står på kö och bjuder över varandra är inte ett normalläge. Lika så att det på mindre orter (likt den jag själv bor i) byggs nya hus som aldrig förr, det är heller inte ett normalläge.
 
Denna utveckling  från fest till normalläge drabbar så klart mäklare, småhusbyggare, sågverk och individer som köpt dyra hur till toppriser med hög belåning. För den skulle behöver viss nedgång till normalläge inte betyda att allt blir jämmer och elände utan att det helt enkelt blir vardag igen. Kloka företagsledare och ägare förstår detta. 
 
Sedan finns det förstås ett antal festprissar som gärna vill ha fest var eviga dag och direkt vid minst lilla nedgång pratar ut i media om att det nu är dags att plocka fram helrör och chipsskålar från poltikerhåll.  Vi har sett mäklarfirmor gråta ut i media om elaka krav på kontantinsats som borde försvinna och nu senast i raden kommer alla småhusbyggare som ryter till mot den tråkiga vardagen likt partyprincessor.
 
Ett av landets större företags exponerade mot denna utveckling för visso privat och inte börsnoterat är företaget Deromengruppen med sitt huvudkontor placerat i Derome. En ort som ä så liten att dom inte har eget postnummer (mellan Kinna och Varberg). För övrigt väldigt nära där jag självär uppväxt och där jag än idag har kvar mycket släkt och vänner.  Derome är ett synnerligen intressant företag som i sig förtjänar ett blogginlägg. Då deras VD och huvudägare Karl-Eriks Andersson i dagens Industri tar ton om att det är ett jäkla ofog att citat ”Riksbanken skrämmer upp husköpare”. 
 
Jag är lite oförstående inför detta påstående. Som jag ska skriva nedan men först en bakgrundsbeskrivning kring Deromegruppen (Derome) som Karl-Erik är VD och ägare av.
 
Derome är uppdelat i ett antal små dotterbolag. Först ett bolag som köper in virke (Timmer) från skogsägare i västsverige. Då jag själv är född i detta område så är det så att man som skogsägare i dessa trakter så säljer man antingen till antingen till Södra, StoraEnso eller till Derome. Detta virke använder sedan Derome i sina tre sågverk som ligger i Derome, Kinnared och Anneberg om jg minns rätt.  Så här sågas virket upp till plank, bräder, reglar och annat.  Restprodukter från sågverken tas om hand om genom att man har pelletstillverkning. En del av denna pellets har värmt upp mina föräldrars hus med jämna mellanrum. (senast så tror jag dock att farsgubben köpte från StoraEnso).  Derome bedriver sedan egen byggvaruhandel i Varberg och Derome samt säljer produkter till andra byggvaruhandlare runt om i landet. Utöver detta så har man också fabrik för konstruktion av takstolar. 
 
Dessa takstolar och annat konstruktionsvirke används genom att Derome har en egen småhustillverkning som är bland de större i landet skulle jag gissa. Dermoes småhus säljs under varumärkena A-hus och Varbergshus.  Hustillverkningen omsätter ca. 750Mkr dvs omkring knappt hälften av Sveriges största småhustillverkare (bolag som då enbart bygger hus).
 
Överskottet från Deromes verksamhet och för att hålla igång sin egen industri (man har byggt sina egna bostäder, i trä förstås) har man placerat i en fastighetsförvaltning med ca. 1000 lägenheter. Flest lägenheter runt omkring Varberg. 
 
Totalt sett omsätter Derome omkring 2 mdr och har en balansomslutning (utgången av 2009) på 1,6mdr så det är verkligen inget litet bonnföretag om nu någon skulle tro det.
 
Självklart är nu Derome ett företag som nu drabbas på alla fronter. Enormt taskig sågverkskonjunktur efter att Sveriges största (Holmen-Braviken)  och näst största (Södra-Värö) nyligen öppnat samtidigt som efterfrågan i Sverige gått ned. Sedan har Småhusbyggandet har gått ned, byggvaruhandeln viker. Virkespriserna fortfarande höga osv. Inte kul för Derome.
 
Så VDn Karl-Erik har börjat gråta ut i Dagens industri för att riksbanken ”skrämmer upp” de som kan tänka sig bygga ett nytt hus.  
 
Om man köper eller bygger ett nytt hus så kan man ju antingen göra detta för helt egna pengar (få förunnat att ha denna summa på bankboken i unga år när man skaffar familj) eller så låter man banken hjälpa till med finansiering. Jag skulle tro att det allra största flertalet av de som bygger ett nytt hus tar banklån för detta ändamål. 
 
Idag har vi en reporänta på 2% och vi har en ränteprognos som är förhållandevis bred där Riksbanken flaggar för att reporäntan fram till år 2014 flaggar för att reporäntan kan hamna allt mellan 0% och 7% med störst sannolikhet att den ligger mellan 1,5% och 4% de kommande åren. Är detta att skrämma upp husköpare?
 
Nej anser jag. Som bolånetagare så tar man normalt sett ett lån på väldigt lång sikt då ett hus har förhållandevis lång brukningstid. Låt säga att man har för avsikt att bo i ett hus i 40år. Räntekostnaden för att bo här med bostadslån blir då genomsnittsräntan över 40år, och det spelar förhållandevis lite roll vad räntan är idag. Men om vi tänker oss att riksbankens ränta de kommande åren är håller sig mellan 1,5-4% så innebär detta bolåneräntor mellan 2,5-7%. Skrämselräntor? Knappast…  och troligen inte någon direkt räntetopp sett över genomsnittsräntan de kommande 40åren.

Så upp med hakan Karl-Erik! Visst festen lider mot sitt slut men även en grå vardag har sin charm. Förhoppningsvis (ett visst mått av barndoms-lokalpatriotism kan här skönjas) så kommer Derome stå mycket starkare än många andra konkurrenter.  

torsdag 15 september 2011

Öppnar min dörr


Under perioden 1-9 oktober genomförs ett evenemang vid namn Framtidsveckan i Örebro Län.
Framtidsveckan är ett samarbetsprojekt mellan en mängd olika aktörer såsom kommunerna i länet, Länsstyrelsen, Naturskyddsföreningen, Örebro Universitet, Studiefrämjandet, EU(!!) med mera.

Under dessa dagar genomförs ungefär 200 olika små och stora arrangemang runt om i Örebro Län. Arrangemang som då har en gemensam knutpunkt i omställning till en mer resurssnål och hållbar framtid. Högt och lågt förstås och betydande skiftande kvalitet i arrangemangen. Allt från en kurs i att mjölksyra vitkål djupt inne i Tivedsskogen till klimatguidning av en representant från naturskyddsföreningen på ICA Maxin runt om i länet. I ett av arrangemangen kommer besökarna faktiskt möta mig i egen hög person.

Då undrar du säkert varför en individ som jag kommer vara med vid detta arrangemang. Kommer jag stå och yra om ekonomi och aktier eller om skog som investeringsobjekt i folkets Hus? Nepp inte denna gång. Kommer jag hålla kurs i att lägga in rödbetor? Nepp. Kommer jag hålla föredrag om det vackra i att paddla kajak eller springa i berg? nepp

Men undertecknad kommer däremot hålla öppet hus hem hos mig den 1 oktober mellan kl 10-12. Vid denna tidpunkt kommer jag ha en liten förevisning på min synnerligen nyinstallerade solcellsanläggning (ström alltså) som jag har på taket. En anläggning som är så ny att den sista tråden in in elcentralen idag inte är insatt av en behörig elektriker men detta ska enligt utsago (ja ni vet hantverkare..) ske inom den allra närmsta dagarna. Sedan kommer den vara upp and running även om någon vidare effekt i inte kommer tas utan innan nästa vår. Anläggningen är på 3000W och är 21kvm (14 paneler som sitter på 3x7m) och i den bästa av världar som kommer jag nästa sommar vara nettoförsäljare av el. På årsbasis kommer jag nog dock få köpa lite ström eller om det blir riktigt lyckat plus minus noll.

Så kom gärna förbi och titta in den 1 oktober, kl 10-12. Jag har såklart ingen aning om hur många som kan tänka dyka upp. I värsta fall så blir det väl ingen, om möjligt någon förskrämd kommunalpolitiker som blivit utkommenderad av partiet. Vem vet kanske det också blir någon som läser denna blogg? Om du uppger kodord "STÖVELSKAFT" och är allmänt välartad vid besöket så kanske, kanske jag kan tänkas bjuda på kaka och hemkokt saft till dig som besökare.

Lite nervöst måste jag medge att jag är. Det är ju alltid lite speciellt där man ska visa upp sin bostad för folk. Vad kommer folk att tycka? Man är ju ingen direkt inredningsstjärna men man får väl göra som fastighetsmäklarna och pimpa så gott det går. Det värsta är väl att man ska gå genom pannrummet för att se hjärtat i anläggningen (dvs två stycken växelriktare som gör om likström till växelström).ja ni vet ju hur det brukar se ut i pannrum...

För dig som inte kommer på besök så ska jag nog skriva något inlägg då och då som kritiskt följer upp effekten på anläggningen.

(PS. Som du ser på bilden verkar det vara lite småskuggigt, vilket beror på att bilden är tagen sent på eftermiddagen och att min anläggning inte ligger i södervinkel utan effekten på anläggningen blir bäst morgon-förmiddagstid. Ja alternativet hade varit att vrida huset (kändes lite dyrt) och jag var heller inte direkt sugen på att söka massa bygglov på mer avancerade konstruktioner på tak/altantak/tomt)med risk för att jag inte fått upp anläggningen i tid.

Ställa ut säljoptioner for dummies

Säkerligen finns det flera bloggläsare till denna blogg som har en förhållandevis likvid kassa från aktieplaceringar (detta inlägg vänder sig i första hand till er). Liksom det finns individer som har stor andel aktier.  I båda situationerna sitter man liksom i smeten. Har man massa aktier så kan ju börsen rasa och har man kassa så kan ju börsen gå upp och i värsta fall så köper man tillbaka aktier för dyrare penning än man sålt för. Ja ni vet. Och jag skulle nog vilja gå så långt att en bra rekommendation är att alltid försöka eftersträva en fördelning på 50/50 mellan aktier och sparboken, du vet gungorna och karusellerna...
 
Men åter till detta med att vara likvid och ha kassa. 
Hur ska man då hantera denna situation? 
Ja det finns så klart många valmöjligheter vilket är en klar fördel med att vara likvid. Man har tid att reflektera och tänka efter. Ett sätt är att luska ut ur fundamental synvinkel till vilka kursnivåer man kan tänka sig köpa en viss aktie, ett annat alternativ är att vara inriktad på teknisk analys.
 
Ett förhållandevis bra sätt att hantera problemet är att ställa ut säljoptioner, särskilt nu när det är förhållandevis hög volalitet på börsen och priset på optioner då blir ganska så höga. Nedan ska jag försöka enkelt beskriva ett hypotetiskt exempel på hur man kan tänka genom att använda aktier i företaget Sandvik som exempel.

Förutsättningen för exemplet är att du idag ha en likvid kassa om minst 75 000kr som du kan tänka dig använda för en enda enskild aktieplacering.
 
Sandviks aktie kostar idag ca. 85kr stycket. Du tycker detta är lite dyrt och är likvid. Däremot så skulle du kunna tänka dig att köpa 1000st Sandvikaktie för 75kr om nu kursen skulle rasa ned till denna kurs.
Ett alternativ du har är ju att sitta och vänta och möjligtvis få någon procent i årsränta från banken på din kassa. Går sandvikaktien ned till 75kr, så köper du. Går aktien upp så kommer du så klart inte göra någonting alls. 
 
Ett tredje alternativ är att använda en mycket enkel optionsstrategi. Att ställa ut/sälja säljoptioner.
Du som ställer ut/säljer säljoptioner åtar dig ett krav att köpa en viss aktie för ett visst pris, i detta fall 1000st Sandvik aktier för 75kr styck. Den som köper din option har just en option (möjlighet men inget krav) att sälja 1000st Sandvik aktier för 75kr till dig.  För den möjliglighet/option så måste den som köper denna option betala dig som motpart en summa pengar för att ingå detta löfte. 
 
Skulle Sandvik exempelvis rasa ned till 50kr så gör optionsköparen en rejäl vinst såklart, som då denne kan köpa Sandvikaktier för 50kr och sälja för 75kr. men låt säga att aktien står still på 85kr så kommer ju optionsköparen inte utnyttja sin option/möjlighet då man då gör förlust.. Då låter man option helt enkelt löpa ut och så blir det en lite, liten förlust kort och gott. 
 
Du som optionsutställare/säljare gör vinst i form av att du får en liten summa pengar för ditt löfte och dessutom så skulle du ju i vilket fall som helst köpt Sandvikaktien för 75kr och du skulle liktförbaskat fått en förlust om aktien föll ned till 50kr.

Så hur går det till?
Du har en påse pengar på kontot (minimum 75 000kr avsett för detta ändamål enskilt) och du kan tänka dig köpa Sandvik för kursen 75kr fram till och med november månad. Antingen så ringer man till sin mäklare och berättar detta så hjälper denne till att mäkla affären eller så leter man själv upp den optionen som uppfyller kraven. 

De flesta banker samt hemsidan derivatinfo har bra sökmotorer för detta.  Vi väljer i detta fall lösendag i november.  Så den aktuella optioner som vi hittar via bankens hemsida heter då SANDW75  vilket betyder SAND=Sandvik, W=november 75=lösenkurs 75kr.

Denna option kostar idag cirkus 3kr per bakomliggande aktie (i alla fall kvällen den 14 september då detta inlägg skrevs). Vilket innebär att du som säljer/ställer ut denna option (tänk på att optioner handlas i poster om hundra aktier så du ska ställa ut 10kontrakt) erhåller 3000kr minus courtage.

I praktiken innebär detta två alternativ. Du kommer antingen att köpa Sandvik aktie för 75kr styck plus erhålla 3000kr i en premie. Eller så kommer du inte köpa aktien (Om Sandviks aktie håller sig över 75kr) och då enbart få premien.

Om man ser optionspremien som en ”årsränta” på likvida medel så blir denna förhållandevis god. Kassan som krävs för att vara 100% säker är 75 000kr, erhållen premie 3000kr på ett fjärdedels år. Årsräntan blir mao (3000/7500)*4=16% inte så illa pjåkigt att förränta kassan med denna ränta så länge man är likvid.

tisdag 13 september 2011

Att välja mellan kapitalförsäkring och Investeringssparkonto (ISK)

Det är nu spikat att regeringen föreslår att Sverige från årsskiftet 11/12 får en ny sparform vid namn Investeringssparkonto. Jag har tidigare varit djupt kritisk till att ytterligare en sparform tas fram. Jag tror inte att vi svenskar behöver ytterligare en sparform utan det som behövs är en enklare beskattning av värdepapper.  Vi svenskar kan nu äga aktier och andra värdepapper som direktägt innehav, via kapitalförsäkring, via individuellt pensionssparande, via stiftelse osv. och nu då från årsskiftet  investeringssparkonto, ISK. 
 
Grattis Sverige! Dressman/svenska staten ger dig  ytterligare en sparform och ger din bank ytterligare möjligheter att dela upp dina sparslantar i olika konton och ta lite extra avgifter och mindre transaktionsposter på aktier. 
 
ISK kommer inte bli en omedelbar succé, troligtvis kommer förhållandevis få individer starta ett ISK konto initialt. Men nu är det ju som det är och ISK kommer med största sannolikhet att finnas från årsskiftet och då får vi förhålla oss till det. Jag har tidigare skrivit jämförelse mellan direktägt och kapitalförsäkring. Mycket av det som då skrev s gäller fortfarande för alla former av schablonbeskattade innehav som ISK är också.

Vad som idag kanske är intressant är valet mellan ISK och KF. För de som väljer schablonbeskattade så står valet till ISK eller Kapitalförsäkring. Troligtvis är det många som läser denna blogg som idag har en kapitalförsäkring hemma i garderoben och funderar lite på ISK.
 
Om vi börjar med själva den årliga beskattningen så blir beskattningssiffran lika mellan Kapitalförsäkring och ISK från årskiftet. Den årliga skatten på innehavet kommer bli 30% statslåneräntan x beskattninsbara värdet på kapitalförsäkringen. För kapitalförsäkringen innebär detta en liten höjning från dagens 27% av statslåneräntan. Regeringen har inför någon synnerligen krånglig beräkningsgrund för KF och ISK där skatteflykt ska undvikas genom att beskatta insättningar. I praktiken är nog detta krångligare än vad det låter och skrivs om i media. För den som har en kapitalförsäkring och regelbundet sparar en slant i månaden är detta inget man kommer märka av. De som kommer få lite problem är de som tar ut och flyttar in pengartill och från kapitalförsäkringen alternativt aktivit handlar med en belånad kapitalförsäkring.
 
Med dagens närmast groteskt låga statslåneräntor så innebär detta en mycket låg beskattning. Men om vi tänker oss ett normalläge över tiden med en statslåneränta på normala nivåer som t.ex. 4% vilket då ger en årlig skatt som är 1.2% av depåvärdet. Hamnar Sverige i en greklandskris med enormt höga räntor så ska du omdelbart avsluta din ISK eller kapitalförsäkring och ta ut pengarna då beskattningen då blir riktigt hög.

Så vad finns det för praktiska skillnader mellan kapitalförsäkring och ISK då? mer än att man kommer kunna gå på bolagsstämma då aktier i en ISK skrivs på dig som individ, inte ditt försäkringsbolag.
 
 En förhållandevis viktig skillnad mellan ISK och Kapitalförsäkringen är den olika beskattningsgrunden. Beskattningen av KF, där är skatten som betalas är avkastningsskatt. Detta innebär att det är ditt försäkringsbolag som är skyldig att betala skatten (som dom tar utav dig förstås). Skatten är således också ingenting som har med din taxerade inkomst att göra. Utan är en sak först och främst för ditt försäkringsbolag.
 
Skatten som tas ut på ISK är däremot ingen avkastningsskatt, utan en scahblonbeskattning av kapital. Du tar ditt skattepliktiga underlag i ISKen och multiplicerar med den aktuella statslåneräntan
Om du har ett skatteunderlag i ISK på låt säga 1Mkr så innebär detta att du får en inkomst av kapital i din deklaration om 40 000kr vid en statslåneränta på 4%. En inkomst som du således ska betala 12 000kr i skatt på.

Antalet kronor du betalar i skatt blir lika men för vissa kan den olika skattegrunden utgöra själv för skatteplanering.
 
Låt oss säga att du idag har riktigt stora bostadslån där du vid höga räntor ligger farligt nära gränsen för fullt ränteavdrag (vilket är utgiftsräntor på 100 000kr per år) så innebär detta att du bör välja ISK framför kapitalförsäkring.  Om du låt säga har lån på 2Mkr och räntan är 6% så betalar du ränteutgifter på 120 000kr. Detta ger dig ett ränteavdrag på 30% av 100 000kr. och 21% av 20 000kr. Totalt tillbaka på skatten i form av ränteavdrag, 34 200kr. 

Har du 1mkr i en kapitalförsäkring påverkas inte ränteavdraget alls. Du får dock betala avkastningsskatt på kapitalförsäkringen (vid statslåneränta på 4%) om 12 000kr. Totalt får du då tillbaka på skatten 22 200kr om vi räknar in avkastningsskatten som en utgift.

Men om du har 1Mkr i en ISK så innebär detta (vid en statslåneränta på 4%) att du får en kapitalinkomst på  40 000kr. En kapitalinkomst blir kvittningsbar mot ditt bostadslån. I detta hypotetiska fall så kommer du totalat sett redovisa ett underskott av kapital om 80000kr. Totalt sett så kommer du då få tillbaka 24 000kr på skatten. 

I detta hypotetiska fall så sparar man 1800kr per år i skatt på att välja en ISK framför Kapitalförsäkring. I just dettta unika fall där man slagit i taket på ränteavdraget.

En sak att tänka på är att skatten på ISK inte kommer dras direkt från din ISK utan är en sak som du kommer ta upp i deklarationen, vilket kan vara både en fördel och nackdel.

Återkommer med fler jämförelser mellan ISK och KF, men det får bli i andra inlägg.

tisdag 6 september 2011

En fis i rymden?

SvD, DI mfll tidningar samt flera bloggar bla flute och Cornucopia har uppmärksammat den ökande svenska konsumtionen av naturgas. Givetvis är naturgasen från naturen men knappast något naturligt val idag, Cornucopia använder begreppet fossilgas och det är väl ett mer passande namn då det handlar om gas från ändliga och fossila källor.

För att gör en lång historia kort.
Jag anser att en ökad naturgaskonsumtion i Sverige är bara så, fel, tokfel och generalfel.
Tokfel med att det förstås är tokigt att öka konsumtionen och genomföra investeringar inom ändliga energiresurser när vi i själva verket borde minska vår konsumtion för att inte få än värre problem att ställa om vår energikonsumtion i framtiden. Generalfel av den orsaken att en ökad gaskonsumtion nog lär oroa en och annan general då det innebär säkerhetspolitiska risker. (för yngre läsare: General är en hög befattningshavare inom Försvarsmakten,  inte snus i detta fall).

I mångt och mycket är det Ryssland som kommer leverera den kommande naturgasen till Sverige (särskilt om 10-15 år), visst man kanske lider av lite rysskräck men man behöver nog inte vara direkt konspiratorisk för att se de säkerhetsmässiga problemen med ett gasberoende, i allmänhet och till Ryssland i synnerhet.

Men är inte gas faktiskt ganska bra?
Jo det tycker jag nog men inte naturgas, det finns betydligt bättre alternativ idag. Biogas exempelvis är givetvis inte alena lösningen all på all världens energiproblem men är väl värt att satsa på i lokala stadsnära projekt.

Jag kan ta ett för mig närbeläget projekt med fin-gas. Mellan Örebro och Kumla finns en förhållandevis nybyggd Biogasanläggning av industriell typ. Det är Swedish Biogas som har byggt en rötningsanläggning och sedan har man från anläggningen pipelines in till Örebro och ett par tankställen. Sedan drivs en hel del stadsbussar på den lokala biogasen och en och annan kommunal tjänstebil. Rötningen som genomförs är mestadels matavfall om jag förstår saken rätt men också vissa försök med att röta slåtter från en våtmark utanför Örebro.



Visst det har varit mycket problem med biogasen i Örebro och främst har det varit högre efterfrågan än vad som kunnat produceras, massa upphandlingstjafs, tveksam koll på kommunala pengar mm. Sedan är det hitintills inte direkt lönsamt för ägarna heller.

Men jag tycker försök som detta med biogasanläggningar och lokala nät är behjärtansvärt och väl värt kommunala investeringar likt man gjort i Örebro och hoppas det förlöper väl och succesivt byggs ut med fler produktionsanläggningar och tankställen. Så jag hoppas att att det i detta lokala nät kopplas in fler gårdsanläggningar, ev. industriella anläggningar och pipeline även till Kumla.

Jag har aldrig varit på studiebesök i anläggningen trots att den ligger mycket nära men det hade varit skoj att göra. Så om du som läsare känner någon som känner någon är jag idel öra.

söndag 4 september 2011

Amerikansk sida bäst på nyckeltal i svenska bolag

Som så många andra så tycker jag det är bekvämt att titta på andrahandsuppgifter om historiska nyckeltal, lönsamhet, osv osv... gärna uppställda i snygga diagram och tabeller.

Nyckeltal över investeringsbara företag finns som sagt i många former, vi har te.x. eminenta bloggaren 4020 skapelse borsdata.se som visar information och nyckeltal i form av, historiska aktiekurser, kvartalsvinster, årsvinster och utdelningar,  omsättning och marginal samt historiska np/e tal. Gott så för en gratis tjänst.

Tittar vi exempelvis på Sandvik som jag skrev om i föregående inlägg så ser deras historiska nycktaltal och annan information ut så här på börsdata.se

I annat fall är man hänvisad till att enbart titta på nyckeltal och aktiedata och hur detta ser ut idag och avsaknad av historik. Exempelvis Avanza Bank har ju gratisuppgifter om detta. Tittar vi återigen på Sandvik kan vi se följande statistik Ett annat alternativ är att exempelvis se på Bloomberg

Sedan finns det ju lite mer intressanta tjänster även om man då kanske får betala för tjänsterna som exempelvis Aktiesparas hitta kursvinnare eller att man helt sonika blir kund hos någon bank och får ta del av deras analyser, prognoser och nyckeltal vilket också är trevlig läsning.

Men personligen så tycker jag nog att sidan 4-traders.com  står i särsklass. På denna sida finns det gräsligt med information och lätttillgänliga diagram och tabeller. Även för ett svenskt bolag som Sandvik där omsättninghistorik, vinster, marginaler, skuldsättning, gisssningar prognoser......

Man kan t.ex. titta på hur analytikerna rankar Sandvik
Eller bolagets historiska lönsamhet (inkl. gissningar prognoser)


Eller varför inte lite historik och prognoser över bolagets finansiella skuldsättning

Eller vilka som är bolagets största ägare

och mängder med annan information.

Fast man ska komma ihåg att lätttillgängliga andrapartsfakta alltid är vanskliga! Självfallet måste man läsa bolagets egen information. Däremot kan det vara en god hjälp på vägen att snabbt "skanna" av intressanta företag (och dess konkurrenter)

Sandvik satsar på Stureplansstrategi


Du känner väl till det gamla ordspråket " Om inte Mohammed kan komma till berget så får berget komma till Mohammed". Ja så kanske man skulle kunna sammanfatta Sandviks nya strategi att flytta sitt huvudkontor från Sandviken till kungliga huvudstaden. Dessutom så gör ju Sandvik maskiner som mycket väl kan flytta hela berg vilket gör det ännu lite behändigare med en sådan flytt.

För som första VD sedan 1800-talet så vägrade som bekant Sandviks nya VD Olof Faxander att flytta med sin familj från Nacka till Sandviken när han tillträdde som VD och då är det väl logiskt att Sandvik får lov att flytta huvudkontoret så Faxander får lite närmare till jobbet. Dessutom blir det mer praktiskt för de som bestämmer andra styrelseledamöter som Fredrik Lundberg och Andres Nyrén som nu enklare kan knacka på Sandviks VDs dörr mot tidigare lite tjurskalligare VDar som mest kanske drömde sig tillbaka till när familjen Stenbeck och Kinnevik var ägare och inte några Handelsbanksdirektörer i storstaden när dom satt där "ute i skogen" i Sandviken och muttrade.

Personligen så tycker jag en flytt av ett huvudkontor i många fall är huvudet under armen. Visst finns det fördelar så klart men också stora fördelar med enklare logistik, enklare rekrytera folk osv. Men en lång flytt av ett stort företags HK är ingen smal sak att göra.  Man tvingas nu hyra in i sig  svindyra ändamålsenliga lokaler i huvudstaden. (vem vet, kanske blir det Stockholm Waterfront där även sfärkollegan SCA har sitt huvudkontor). rekrytera personal, säga upp personal, flytta personal, avgångsvederlag, IT-miljö, rekrytera kompetenstapp, förändrade kommunikationsstrukturer.............bla bla.

Man kommer på gott och ont få större personalrotation. Visst är det lättare att kanske rekrytera kompentent folk men säkerligen ökar sannolikheten också att kompetent folk slutar i högre grad. Dessutom kommer man säkerligen tappa mycket av sin nuvarande personal i HK då dom kanske är precis lika benägna att flytta som Faxander och inte flytta med till Stockholm (eller Amsterdam).  Nu tänker sig Sandvik ett smalt "spets HK" i huvudstaden men säkerligen så kommer nog huvudkontoret med tiden växa till sig då givetvis så många som möjligt vill ha nära till ledningen.  Man kommer också tvingas ta stora engångskostnader i samband med flytten enligt ovan. men kanske viktigast av allt. Fler individer än tidigare kommer komma längre bort från en produktionsanläggning.

Men det är ju inte nog med att enbart flytta HK. Följande soppa ska nu kokas ihop:

Nu väntar vi bara på att Sandvik byter namn till kanske, Nybroviken?

lördag 3 september 2011

Vad ska det bli av alla skogsfastigheter?


Min bank som jag är kund i skickar regelbundet hem till mig tidningen Tillväxt i brevlådan. (Ja den brevlådan som har ett lock och man blir blöt när man hämtar posten om det regnar).
Tidningen brukar omväxlande vara fylld av onyttigheter och nyttigheter och givetvis drösvis av tips om vad för tjänster banken kan sälja dyrt "hjälpa till med".

I senaste numret presenteras en hel del statistik ang försäljningar och ägande kring skogsfastigheter. Som du som läsare säkerligen vet så är skogsfastigheter något som idag ofta ägs av äldre herrar och damer. En statistik som presenteras är åldersfördelningen av svenska skogsfastigheter. Knappt 75% av svenska skogsfastigheter ägs av individer äldre än 50år. Ungdomar (dvs upp till 49 år) göre sig icke något större besvär i skogen. I Sverige finns det 38 880st skogsfastigheter som ägs av individer äldre än 75 år vid senaste årsskiftet.

Denna siffra är kanske svår att förhålla sig till men tittar vi på en annan sida i samma tidning så visas där  antalet sålda/generationsväxlade jord och skogsbruk som är förhållandevis stabil.

Bottensiffran år 1993  var 1906st och toppsiffran då allra flest fastigheter bytte ägare var 1999 med 3987st under fjolåret såldes 3238st. Helt ovetenskapligt så verkar antalet försäljningar följa utvecklingen på börsen.

Siffror är förhållandevis intressant för det var ju 38 880 skogsfastigheter som äga av någon äldre än 75år. Man kan alltså dra slutsatsen att antalet försäljningar/generationsskiften är förhållandevis lågt eller som det skrivs på en annan plats i tidningen, medelåldern har ökat radikalt de senaste åren. Medelåldren bland ägare har senaste 10åren ökat med 7år(!!).

I livets långa arbete är man som bekant tidsbegränsat anställd fram till i genomsnitt 83,1 år om du är av det kvinnliga könet och 78,9 år som man. Om vi tänker oss att de som idag är äldre än 75 år säljer/generationsväxlar sina skogsfastigheter under en 10år period så innebär enbart dessa generationsväxlingar ca. 3900 transaktioner per år. Man kan säkerligen anta att även indvider yngre än 75år säljer fastigheter av olika anledningar precis som det säljs hus och lägenheter.

Jag kan inte dra andra slutsatser än att de kommande 10åren med största sannolikhet innebär toppnoteringar i antalet generationsskiften och försäljningar av skogsfastigheter. Medelåldern hos ägarna inte minst talar för detta, skogsägarna kommer helt enkelt dö ut hur tragiskt det än låter.

Utbudet av skog kommer mao de kommande åren bli rekordstort. Kommer efterfrågan bli lika stor? Finns såklart mycket som talar för detta men också mycket som talar emot. Om efterfrågan hålls konstant och utbudet ökar så innebär i teorin att priserna bör gå ned och omvänt då också förstås. De höga priserna på skogsfastigheter är kanske ett resultat av en ökad efterfråga och fortsatt lågt utbud. Ett utbud som nu kan komma att växa rejält och det blir kanske bättre balans mellan köpare och säljare.
MediaCreeper