torsdag 28 februari 2013

Solcellsproduktion februari 2013

Jag har ju lovat att redovisa ”live-resultat” från min solcellsanläggning så här blir det en synnerligen bedrövlig februari månad redovisad.Som jag skrev i tidigare inlägg så har jag ingen fräck mätutsrustning på min anläggning och anläggningen är inte optimalt placerad väderstreckmässigt pga husets placering.

För den som har solceller i mellansverige så har februari månad 2013 varit en synnerligen dyster månad. klart sämre än Januari 2013. Bland de sämsta månaderna jag någonsin uppmätt. Faktorerna för det dåliga resultatet under februari är tvenne. Först och främst har det varit rejält med snö och i alla fall mina solceller har legat inbäddade i snö i stort sett hela månaden med undantag av några få dagar. På slutet av månaden har snön varit ”ispansar” pga kalla nätter och varma dagar vilket också gjort att snön inte åkt av. Att ta fram ishackan och gå lös på panelerna skulle jag inte rekommendera. Inte ens idag den sista dagen i månaden är panelerna helt snöfria utan har lite isklumpar vilket begränsar produktionen betydligt. Det andra skälet för dålig produktion är att stora delar av februari har varit ganska gråtrist, i alla fall i Närke.

De få dagar som solcellerna legat fria utan snö så har det dock varit soliga dagar i jämförelse med januari. Dessa dagar var i stort sett tre, 1 och 2 feb och så månadens sista dag idag den 28:e. Just dessa dagar är de enda där de producerats el (i stort sett) så har det varit helt reko förhållanden vilket gjort att under just dessa tre dagar så har anläggningen givit ett överskott och under någon solig timme har jag sålt enstaka kWh. Mao det har dels varit dålig produktion och dels varit dålig matchning. Ingen bra kombo ur strikt ekonomisk synvinkel.

Solcellselsproduktion under februari månad:
7 kWh

Varav såld el på elnätet:
3 kWh

Varav Matchad el:
4 kWh

Mao, en mycket extremt låg produktion för februari och rejält ojämn under månaden dessutom.  E.ON (bolaget som är redovisningsexempel) redovisar ett rörligt elpris på ca 95 öre i februari. Utöver detta är den rörliga elnätskostnaden 37,5 öre/Kwh, båda två beräknade med skatt och moms. Bryr mig denna gång inte ens om att redovisas besparingen i kronor då det inte räcker till en enda semmelbulle.

Det kanske lite intressanta i februari är att jag denna månad trots den låga produktionen kommer att få lite lite pengar inbetalda från energibolaget på mitt konto då det varit 3kWh överskott sålt. För det är så det funkar idag innan ev nettomätningslag kommer träda i kraft att man som småskalig energiproducent varje månad får två elräkningar. En elräkning för vad man köpt för el (tänk elen som förbrukas av tvättmaskinen på kvällen) och en räkning varje månad med en inbetalning över såld el (tänk att det inte förbrukas något kl 11 på vardagar).

Det som ställer till det för dessa dubbla räkningar är främst två saker, skatt och moms. När man köper el så får man vackert betala skatt och moms men om man råkar ha överskott och säljer el så får man ju bara elpriset på nordpool (+nätnytta). Kalkylmässigt innebär detta att man tappar omkring kalkylmässigt 50-60 öre per såld kWh mot om man direkt hade fått lov att kvitta köpt och såld el på elräkningen och betalat skatt/moms på mellanskillnaden. Att ställa timer på tvättmaskinen att gå igång kl 11 är mao för min del klart klokt att göra. Blir så att säga gratis tvätt.

Nu tar vi och vänder blad och riktar blickarna mot vårvintermånaden mars.

måndag 11 februari 2013

Kommentarer kring affärer mellan ICA och Industrivärden


PÅ bild ICA Maxi Kumla, 5 min promenad från undertecknad.

Idag offentliggjordes en ”redigt stor affär” på börsen för att vara lite bonnig när Ahold avyttrar 60% av ICA till Hakon Invest som avvecklas och på sikt blir ”nya-ICA”. Affären finansieras genom att Industrivärden kliver upp som ägare i Hakon och är med och garanterar en nyemission som genomförs i Hakon plus en stor nettoskuldsättning som initialt tillhandahålls av Handelsbanken och Nordea.



Jag kan ju först och främst inte låta bli att delge vad jag tänkte när jag häromdagen när jag läste industrivärdens bokslut. För första gången sedan 2006 så hade det ju i rapporten dykt upp en post ”övrigt” i börsportföljen på 305mkr, brukar ju lite smått när det gäller Industrivärden signalera att något nytt innehav är på gång in. Idag fick posten sig en förklaring.



I affären så finns det som sagt två parter som möjliggör affären. Hakon genom deras huvudägare ICA-handlarnas förening vilket består av mängder med icahandlare runt om i landet samt Industrivärden som är ett klassiskt investmentbolag. Låt oss titta på de olika parternas utgångsläge, vi börjar med Industrivärden.


Industrivärden är ett klassiskt investmentbolag intimt sammankopplat med Handelsbanken. Sedan Industrivärdens avyttringar av bolag såsom exempelvis Fundament, PLM och AGA så har bolagets tidigare stabila kärnverksamhet blivit allt mer konjunkturkänsligt. Inte minst sedan intåget i Volvo. Min uppfattning är att bolaget de senaste åren aktivt letat möjligheter som dämpar konjunktursvängningarna i verksamheten. SCA har genomfört en stor omställningsprocess där huvuddelen idag består av mjukpapper och hygien i kombination med en krympande skogsindustriell verksamhet som dämpar sig själv med stort skogsinnehav och allt mer egen energiförsörjning sammantaget har SCA blivit ett mycket konjunkturstabilt bolag. Skanska har blivit mer aktiv på OPS projekt och även här kan vi ana en mer stabil verksamhet. 

Eventuell nya konjunkturstabila verksamheter att investera i, skall ju också uppfylla Industrivärdens krav att vara stora börsnoterade bolag. Sådana lyser med sin frånvaro, Industrivärden har ju historiskt bränt sig på medicin så den branschen går bort. Konjunkturstabilt tilldrar sig också intresse från riskkapitalbolagen vilket gör att flera av dessa typer av bolag r onoterade. En annan hypotetisk tänkbar affär kanske skulle varit att Industrivärden löste ut svenska statens ägande i telia men nya ICA uppfyller som få bolag dessa ägarkriterier. Nya ICA löser således ett problem som Industrivärden haft och en bra match.


Finansieringen löses genom att man säljer Höganäs till ett bra pris och får 1,4Mdr i kontanter och sedan tror jag också att Nyrén och Co börjar känna allt mer tillförsikt att det första konvertibellånet ligger rejält över break even och står detta sig i två år till så kommer 4mdr skulder försvinna från skuldsättningen och man har lyckats med konststycket att göra nyemission i ett investmentbolag. Industrivärdens åtagande för ICA investeringen ligger kring totalt 2,4Mdr.


Man ska nog inte heller sticka under stolen med att det även i högsta grad också finns indirekta orsaker som väger till Industrivärdens fördel. Den nya ICA-koncernen blir en riktig börsjätte på largecap men ICA går också från att vara en lilleputt till att också bli en jätte på kapitalmarknaden då den nya koncernen vill låna rejält med pengar. Och man kan ana vid utskickade pressmeddelanden att Handelsbanken blir nya ICAs husbank. Det är klart att det är en stor fjäder i hatten att kunna vara med och finansiera nya ICA med dess starka varumärke. Initialt kommer skuldsättningen ligga högt men i takt med löpande vinster, lite avyttringar av tillgångar inom ICA/Hakon så kommer nog ICA så småningom efter några växa fram som en stabil och pålitlig utdelare av pengar med en lämplig skuldsättning dessutom. Bra för både Industrivärden och Handelsbanken. Handelsbankens utlåning backas till viss del upp av stora fastighetsinnehav som finns i ICA. Intressant och se vad som händer med lilla ICA-banken?


Sedan den andra parten. Hakonbolaget, eller Hakon Invest som det heter idag. Först av allt affären med fusionen mellan Hakon och ICA är också vad jag tycker ett erkännande av själva noteringen av investmentbolaget Hakon Invest. Denna udda fågel på börshimlen har haft ett 40% ägande av ICA och strött vinster och utdelningar från ICA lite hejsan svejsan i andra små bolag på ett högst tvivelaktigt sätt. Men en mycket viktig sak, genom själv börsnoteringen av Hakonbolaget har bolaget tagit höjd för att kunna vara med och påverka vid ägarförändringar i ICA. Ett icke noterat ägarbolag av ICA-handlarnas förening aktieinnehav i  ICA skulle idag haft betydligt större svårigheter att genomföra affären, möjligtvis via internationella riskkapitalfonder men frågan är om 1000-tals ICA handlare hade velat få in den typen av ägare i ICA? Troligtvis nej. Nu som börsnoterat Hakon Invest har man kunnat hållit i taktpinnen om Ahold velat sälja innehavet. Och nu med fusionen mellan ICA och Hakon så fullbordas det som alla egentligen vill dvs att ICA-handlarna äger ICA, ja vid sidan av en klassisk och stabil ägare i form av Industrivärden. Jag tror ingen misstycker till att investmentbolaget Hakon nu ”läggs ner” som huvudfokus blir ICA.


Sammantaget en ganska kul affär, oväntat men ändå på något sätt väntat. Inte minst så väcker den en del nationalistiska känslor och självklart är det kul att ett av Sveriges starkaste varumärken, återigen är i svensk ägo.

lördag 2 februari 2013

Solcellsproduktion januari 2013


Jag har som en del kanske vet om en solenergianläggning på mitt hus. En stämningsbild i mörka januari se ovan. En anläggning som producerar elektrisk ström sådan som driver din tvättmaskin och dator. I första hand inte någon någon kapitalplacering utan lika mycket installerad av nyfikenhet och dessutom inte minst av lite ideella skäl då jag vill inspirera andra. En viss energihedge i min konsumtion av energi dessutom. Tack svenska staten för installationsbidraget också.

Med anledning av att jag fått många frågor och en del verkar ganska så intresserade så tänkte jag under 2013 vid varje månadsskifte redovisa under anläggning har presterat och skriva några ytterligare blogginlägg kring solcellsenergi  då jag nu börjar få lite erfarenhet. Jag tänker att förklara och skriva detta så enkelt som möjligt, jag saknar helt formell  teknisk kompetens och bör betraktas som en lekman i elfrågor som de flesta andra.
 
Först lite grunder om mitt system. Det är ett mycket enkelt och okomplext system som består av ett antal poly-kristallina solceller på taket (2,9kW). Två stycken växelriktare i källaren. Dessa växelriktare är sedan inkopplade i elcentralen. Vidare har jag en elmätare i huset som är dubbelriktad dvs i händelse av att jag skulle producera mer el på taket än vad som simultant förbrukas i huset så levererar jag ström ut på elnätet (och får betalt för denna elen). Mer om denna procedur i något kommande blogginlägg. Mitt hus är långt i från optimalt för solel, det bör man vara observant på, utan ett helt normalt 60-talshus.  I själva verket ligger mitt tak i väst-östlig riktning och saknar sluttande lämplig yta rakt mot söder. Beräkningar visar att min anläggning ung presterar på ca.  80% av full kapacitet med anledning av väderstrecksplacering och takets något låga lutning mot optimalt.

Vidare så har jag ingen fräck mätutrustning som skickar ut data från anläggningen på någon webportal eller mobil-app. Det är enligt mig inte ekonomiskt försvarbart att betala några tusen för denna "nice-to-have" funktion. Jag får istället manuellt läsa av produktion på växelriktaren (som drivs av solpanelerna och såhär års är stendöd fram mot eftermiddagskvisten då solen går ned tidigt. I Sammanställningar över produktionen blir det således viss "grovhuggenhet" i siffrorna  och siffrorna blir månadsvis.

Så hur har det då presterats under januari månad?
Januari månad är som bekant en mycket mörk vintermånad och dessutom så har det varit en hel del snö på taket vilket gör att funktionen går ned och oftast inte fungerar alls. Av den årliga solinstrålningen beräknas i Närke ca. 1-1,5% av årets solinstrålning infalla.

Solcellselsproduktion under januari månad:
14Kwh

Varav såld el på elnätet:
0Kwh

Mao, en mycket låg produktion som knappast gör plånboken glad.  E.ON (kommer använda detta bolag som redovisningsexempel) redovisar ett rörligt elpris på 91,6 öre i Januari. Utöver detta är den rörliga elnätskostnaden 37,5 öre/Kwh, båda två beräknade med skatt och moms. Då ingen el är såld utan all producerad el förbrukad i mitt eget hus har den ekonomiska besparingen i januari 2013 varit ca. 18kr. Inte mycket att hurra för...

Snart stundar dock ljusare tider, redan idag 1 feb har det producerats nästan 2Kwh på en dag.

fredag 1 februari 2013

Höga berg och djupa dalar


 Återigen har vi fått sett ett mindre börsnoterat bolag med många mindre ägare vara med om en mycket kraftig och brutal nedgång i aktiekursen efter "finansieringsproblem", en ren och skär slakt. Som sig brukligt i dessa fall är det allt som oftast bolag inom råvaruindustrin eller forskningsintensiv högteknologisk verksamhet. Denna gång var det det "norska" bolaget Northland Resources vars aktiekurs nästintill kollapsat efter bolaget behöver mer pengar till att driva sin alldeles nystartade gruva.

Fallet denna gång innehåller många mycket intressanta aspekter. För det första avhandlar det ett företag med en verksamhet som fått stort massmedial uppmärksamhet. Ingen har nog undgått gruvruschen i Pajala sista åren men nya järnmalmsgruvan. Vidare är det ett bolag med riktigt många svenska småsparare i allmänhet och norrländska diton i synnerhet.

En annan intressant aspekt som berörs i just detta fall är skillnaden mellan "svenskt" och "kanadensiskt" sätt att genomföra nyemissioner, dvs få in pengar i en verksamhet i finansiella trångmål. i Sverige har vi en tradition av att bolagets huvudägare går in som garanterar för en stor del av emissionsbeloppet, varje aktieägare blir tilldelad teckningsrätter för vare innehavd aktie och ett visst antal teckningsrätter ger rätt att teckna nya aktier till en given kurs. Vidare erbjuds oftast något som heter subsidär företrädesrätt dvs aktieägare kan ansöka om att teckna extra aktier i fall emissionen inte blir fulltecknad dvs aktieägare går före ev. icke aktieägare. Det är en förhållandevis komplicerad sak att genomföra en nyemission i Sverige. Det kräver bolagsstämma, prospekt, en administrativ procedur som tar tid för att slutligen få in pengar. Långsamt och ganska dyrt men samtidigt så behandlas alla aktieägare lika och önskar man inte teckna nya aktier så kan man sälja av teckningsrätter som ger ett visst värde.

Så går det oftast inte till i  "utlandet". Här ligger istället ett mycket större fokus på styrelsen. Bolaget behöver pengar. Styrelsen går ut och "raggar pengar" och säljer nyemitterade aktier i bolaget med viss rabatt till oftast bolagets huvudägare ett stora institutionella investerare. oftast i någon "book-buildingprocess" via någon investmentbank med fint namn. Sedan godkänner en bolagsstämma emissionen i efterhand. Fördelen är att processen är synnerligen snabb. I normalfallet rör det sig om enstaka dagar. Det behöver inte vara så stora rabatt till nuvarande kurs och emission blir således i idealfallet "billig" för de som äger gamla aktie i form av mindre utspädning. Det finns dock stora problem med detta sätt att genomföra emissioner.

Den första aspekten är att små aktieägare inte ges möjlighet att teckna nyemitterade aktier. Dessa får vacker köpa/sälja via börsen om man önskar öka eller minska sin insats i bolaget. En annan aspekt finns också, det är i dessa fall helt nödvändigt att emissionsprocessen går riktigt snabbt och att information inte läcker. För om styrelsens behov att dra in pengar i en emission blir allmänt känt utan att processen dras igång så finns det givetvis ett stort intresse för eventuellt nya aktieägare att aktiekursen blir så låg som möjligt på nya aktier. En allmänt vedertagen hedgemetod bland stora hedgefonder är ju att först blanka aktien och sedan hedga blankningen genom att teckna aktier i nyemissionen och ställa upp och rädda företaget. Hedgefonden gör då en kassaskåpssäker vinst om emissionskursen på nya aktier blir lägre än blankningskursen. just denna specifika tekniken funkar inte i svenska emissioner då dessa innehåller teckningsrätter.

Personligen så tror jag nog den svenska modellen för nyemissioner har klara fördelar. Inte minst fallet  Northland visar detta.
MediaCreeper