Årsbokslut solceller

Då var det dags att göra årsbokslut över min solcellsanläggning jag har på taket

Som jag tidigare skrivit så är min anläggning av det lite mindre slaget (2,7kW) och det är placerad i ganska östlig riktning då jag saknar sluttande tak helt mot söder. Lutningen är lite lägre än optimalt vilket sammantaget gör att min anläggning producerar en del under andra mer optimalt placerade anläggningar. Huset värms upp på fjärrvärme så elen som förbrukas i huset är enbart hushållsel i en normal svensk 60-tals villa med tvättmaskin, fjärrvärmepump,  extra frysbox och allt som finns i en normal svensk villa.  Nedan ska jag försöka pedagogiskt redovisa hur det fungerar.


Siffrorna för solcellerna ser ut som följer

Solcellselsproduktion under 2013:
2356 kWh
Varav såld el på elnätet:
1809 kWh

Varav Matchad el:

547 kWh

I ekonomiska termer räknar jag  schablonmässigt med 1,60kr per kWh i besparing på matchad el (dvs där jag förbrukar, egen producerad el inom husets väggar) och 1,1kr per kWh på såld el dvs när elen går ut på elnätet. Siffrorna inkluderar både rörliga elnätkostnader, elpriskostnader, ett fast försäljningspris på 1kr/kW och nätnyttaersättning med dagens ungefärliga priser. Intäkten räknas exklusive avskrivningen på anläggningen som är beroende på det pris man betalat för den.

Ekonomisk kalkyl blir således enligt följande:
Såld el: 1809*1,1=1990kr
Matchad el: 547*1,6=875kr
Total besparing: 2865 kr under 2013

Givetvis har jag också behövt köpa el under den tiden på dygnen när det är mörkt eller då solcellerna inte givit tillräckligt med kraft för att täcka upp för förbrukningen i huset.

Den köpta elen uppgår till 1862kWh och således är min nettoförbrukning av el i huset, 53kWh, för hela 2013.

I strikt ekonomiska termer kan jag efter några få år (installation under 2012) med solceller dra följande slutsatser. Det är med dagens elpriser en tveksam ekonomisk investering och det är med största sannolikhet mer lönsamt att sänka sina boendekostnader genom att amortera bostadslån eller genomföra investeringar med en avkastning med högre än 0% real avkastning. troligtvis är energibesparingsåtgärder i hemmet mer lönsamma än solceller även om dessa har en stor kapitalkostnad kontra besparingen.

Dock är min personliga sårbarhet för elprisutvecklingen, mycket låg och chockpriser på el är något som inte direkt kommer drabba hushållskassan. Jag har också lyckats sänka husets driftskostnader och sommartid får jag pengar utbetalt vilket i sig kan upplevas stimulerande kassaflödesmässigt. Skall bli intressant att följa den kommande 10 års perioden.

-------

Det kommersiella priset för den typ av anläggning jag har ligger idag omkring 50 000kr om man prutar väl (paketpris inkl. montering av hantverkare och elektriker). Det finns möjlighet att få ett statligt bidrag på idag 35% av investeringskostnaden. Tyvärr är potten för solceller lågt kontra efterfrågan och det är idag kö på bidraget.

Nettokostnaden efter bidraget (om man får detta) blir således idag omkring 32 500kr. Med en rak avskrivning på 15 år blir den årliga kostnaden 2167kr. Jämför man med mina siffror för i år ger anläggningen ett ekonomiskt överskott på 698kr och kalkylräntan på detta kontra mot investeringskostnaden blir således 2,1% per år i avkastning.

Kan förändrad elnätsavgift användas i energiomställlningen?

För en helt vanlig konsument i villa eller lägenhet så består elräkningen av komponenterna elnätsavgift och avgiften för den inköpta elen.

Elbolag som man köper strömmen av är valbart och man kan välja vilket bolag man så önskar och  fokusera på bästa pris eller om man t.ex. vill köpa el från förnyelsebar energi. Väljer man inget bolag blir man anvisad till det bolag som äger till elnät och får då ett riktigt dyrt tillsvidarepris. Vilket i praktiken innebär att det är viktigt att välja bolag! (tänk på de kära studenter när ni flyttar hemifrån)

Elnätet är inte valbart utan det är den som äger elnätet i ditt område som du betalar elnätsavgift till. I mitt personliga fall så är det EON efter detta bolaget köpte upp det lokala Örebro Energi. Själva elen jag förbrukar betalar jag till ett annat bolag. Sedan har jag som jag tidigare skrivit om en egen elproduktion i huset genom solceller vilket komplicerar till mitt förhållande en hel del med elbolagen men detta tänkte jag inte gå in på specifikt i detta inlägg.

För att göra ett begripligt exempel skall jag ta mig själv. Jag har med min 16A anslutning till huset en fast elnätsavgift på 79kr per månad (vilket är priset på att  bara vara inkopplad i elnätet och ha en garanti på det kommer ström ur två hål i väggen om jag skulle behöva) och utöver detta betalar jag inkluderat i elnätsavgiften en elöverföringsavgift på 41,76 öre/kWh. Tillkommer sedan moms på detta som tas ut av staten.

Trenden de senaste åren avseende elnätsagifter är att den fasta delen ökar i förhållande till den rörliga elnätsöverföringsavgiften. Sedan är ju trenden också att elnätsavgifterna totalt sett ökar mer än elpriserna men det är ju en annan historia.

Innebär detta något problem att det blir mindre rörliga kostnader och mer fasta elkostnader? Ja det skulle jag vilja säga.

Jag har två invändningar

1. Att allt större andel av elnätsavgiften blir fast innebär det att det blir mindre lönsamhet för företag och privatpersoner att genomföra energibesparingsåtgärder. Exempelvis så har det de senaste åren blivit mindre lönsamt med t.ex. en LED lampa istället för en glödlampa då större delen av den totala elräkningen inte går att påverka. Energibesparing är enligt mig precis lika viktigt i omställningen till en mer hållbar energisituation i Sverige som utbyggnad av förnyelsebar energi.
2. Att allt större andel av elnätsavgiften blir fast innebär sämre incitament i form av försämrad lönsamhet till produktion av egen elproduktion exempelvis solceller på taket.

För att lösa detta problem hade jag gärna sett en prismodell på elnätsavgifter som är helt rörlig, men kostnadsneutral totalt sett så elnätsbolagen kan underhålla näten som förut.

Låt mig ge ett högst hypotetiskt exempel. 

Nätbolaget Kräm i väggen AB får varje år in 100Mkr på elnätsavgifter från de lokala 50 000 kunderna. Något som används för underhåll av elnätet och en liten vinst till bolaget. Fördelningen är att fasta avgifter står för 50Mkr och den rörliga elnätsöverföringsavgiften står för 50mkr. Varje kund betalar i genomsnitt således 1000kr i fast elnätsavgift och 1000kr i rörlig elöverföring varje år. (OBS bolaget kanske också säljer ström vilket jag inte räknar in här) varje kund i genomsnitt  för varje år över 2380kWh till sina lägenheter och hus.

Den fasta elnätsavgiften i detta exempel blir således ungefär 83kr per månad i fast avgift och 42öre per kWh i rörligt elnätsavgift. Elnätsbolaget skulle få in precis lika mycket intäkter om man helt slopade den fasta avgiften men istället höjde den rörliga elöverföringen till 84öre/Kwh.

Dock inträffar här en intressant sak. Varje energibesparing i form av 1 Kwh som görs i varje hushåll blir hela 42 öre lönsammare! Har man en solcellsanläggning som förutom såld överskottsel under ljusa sommarmånader matchar kanske 1000 kwh internt inom huset får man en besparing på 420kr/ år helt utan skattesubvention eller statliga bidrag.

De hushåll med ”slösaktig” energiförbrukning får således betala mer och de med låg förbrukning får betala mindre. Klart logiskt i mina öron och jag tror detta kan leda till större fokus på att sänka elförbrukningen totalt i samhället.

Inspiration till detta blogginlägg har hämtats från Bengt Villablogg -solceller på varje tak!

Solceller september månad

Under september så har det varit några få fina dagar men också en hel del gråmulna och tråkiga dagar och fry känns att hösten nu börjar nalkas med stormsteg.

Som jag tidigare skrivit så är min anläggning av det lite mindre slaget (2,7kW) och det är placerad i ganska östlig riktning då jag saknar sluttande tak helt mot söder. Lutningen är lite lägre än optimalt vilket sammantaget gör att min anläggning producerar en del under andra mer optimalt placerade anläggningar. Huset värms upp på fjärrvärme så elen som förbrukas i huset är enbart hushållsel i en normal svensk 60-tals villa med tvättmaskin, fjärrvärmepump,  extra frysbox och allt.

Solcellselsproduktion under september:
195 kWh
Varav såld el på elnätet:
155 kWh

Varav Matchad el:

40 kWh

I ekonomiska termer räknar jag  schablonmässigt med 1,60kr per kWh i besparing på matchad el (dvs där jag förbrukar egen producerad el) och 1,1kr per kWh på såld el . Siffrorna inkluderar både rörliga elnätkostnader, elpriskostnader, ett fast försäljningspris på 1kr/kW och nätnyttaersättning med dagens ungefärliga priser. Intäkten räknas exklusive avskrivningen på anläggningen som är beroende på det pris man betalat för den.

Ekonomisk kalkyl:
Såld el: 155*1,1=171kr
Matchad el: 40*1,6=64kr
Total besparing: 235 kr under september månad

Vad som också hänt under  september månad är att regering presenterat ett stöd till småskalig energiproduktion som träder i kraft under (tyvärr) halvårsskiftet 2014. Jag hade i mitten av september förmånen att träffa ansvarigt statsråd Anna-Karin Hatt och prata lite kort om detta stöd. Det är till viss del komplicerat men om vi förenklar det ner till sin essens så innebär stödet att man som småskalig producent får ca. 70öre per kWh som man säljer på elnätet. Tar jag min anläggning innebär detta att jag under perioden januari till september 2013 skulle om reglerna nu var införda fått ett skatteavdrag på netto 1220kr.

 En summering fram till sista september är att det producerats 2225 kWh i anläggningen fram till sista augusti.  Hittills i år har jag netto köpt  externa 1289kWh och nettosålt 1743kwh dvs jag har hittills i år producerat mer än jag gjort av med! Nu går vi in i den mörka årstiden så jag räknar med att de externa inköpen nu går i kapp och förbi försäljningen så att året slutar med visst underskott.

Solcellsproduktion augusti 2013

Dags för den månatliga avstämning avseende solceller då jag lovat redovisas under 2013.  Under augusti så har det varit klassiskt augustiväder. Lite varmare, lite regnigare och dagar som blir allt kortare och sedan mot slutet av månaden ganska trevligt väder. En hel del dagar under månaden har det varit god produktion från solceller medan det också varit ett antal dagar med väldigt låg produktion och en försmak på hösten.

Som jag tidigare skrivit så är min anläggning av det lite mindre slaget (2,7kW) och det är placerad i ganska östlig riktning då jag saknar sluttande tak helt mot söder. Lutningen är lite lägre än optimalt vilket sammantaget gör att min anläggning producerar en del under andra mer optimalt placerade anläggningar. Huset värms upp på fjärrvärme så elen som förbrukas i huset är enbart hushållsel i en normal svensk 60-tals villa med tvättmaskin, fjärrvärmepump,  extra frysbox och allt.

Solcellselsproduktion under augusti:
316 kWh
Varav såld el på elnätet:
228 kWh

Varav Matchad el:

88 kWh

I ekonomiska termer räknar jag  schablonmässigt med 1,60kr per kWh i besparing på matchad el (dvs där jag förbrukar egen producerad el) och 1,1kr per kWh på såld el . Siffrorna inkluderar både rörliga elnätkostnader, elpriskostnader, ett fast försäljningspris på 1kr/kW och nätnyttaersättning med dagens ungefärliga priser. Intäkten räknas exklusive avskrivningen på anläggningen som är beroende på det pris man betalat för den.

Ekonomisk kalkyl:
Såld el: 228*1,1=251kr
Matchad el: 88*1,6=141kr
Total besparing: 392 kr under juli månad

 En summering hittills under 2013 är att det producerats 2030 kWh i anläggningen fram till sista augusti. Mitt årsbehov på hushållsel brukar ligga omkring 2700-2800 kWh så det finns vissa förhoppningar om att nå upp till denna nivå fram till årsskiftet.

Solcellsproduktion juli 2013

Dags för den månatliga avstämning avseende solceller då jag lovat redovisas under 2013.  Under juli så har det varit lite växlande väder med ömsom varma och vackra strålande sommardagar men också några riktigt gråa och trista regndagar. Förhållandevis normalt skulle jag säga. Dagarna börjar nu bli lite kortare samtidigt som värmen överlag varit stark vilket medför något sämre effekt i solcellerna. Vi har därför (som normalt) en lägre produktion under juli än juni.

Som jag tidigare skrivit så är min anläggning av det lite mindre slaget (2,7kW) och det är placerad i ganska östlig riktning då jag saknar sluttande tak helt mot söder. Lutningen är lite lägre än optimalt vilket sammantaget gör att min anläggning producerar en del under andra mer optimalt placerade anläggningar. Huset värms upp på fjärrvärme så elen som förbrukas i huset är enbart hushållsel i en normal svensk 60-tals villa med tvättmaskin, fjärrvärmepump,  extra frysbox och allt.

Solcellselsproduktion under juli:
395 kWh

Varav såld el på elnätet:
313 kWh

Varav Matchad el:

82 kWh





I ekonomiska termer räknar jag  schablonmässigt med 1,60kr per kWh i besparing på matchad el (dvs där jag förbrukar egen producerad el) och 1,1kr per kWh på såld el . Siffrorna inkluderar både rörliga elnätkostnader, elpriskostnader, ett fast försäljningspris på 1kr/kW och nätnyttaersättning med dagens ungefärliga priser. Intäkten räknas exklusive avskrivningen på anläggningen som är beroende på det pris man betalat för den.

Ekonomisk kalkyl:
Såld el: 313*1,1=344kr
Matchad el: 82*1,6=131kr
Total besparing: 475 kr under juli månad

Solcellsproduktion juni 2013

Dags för den månatliga avstämning avseende solceller då jag lovat redovisas under 2013.  Under juni så har det varit lite växlande väder och inte bara sommarväder utan också en hel del dagar man ganska dåligt väder med följden mycket låg produktion. Dagarna är däremot som längst på året i slutet av juni så det är ändå Juni man kan räkna som årets normala toppmånad för solcellsenergi. Så tror jag även blir fallet denna juni månad. Jag har varit bortrest en del i månaden vilket gör att min egen förbrukning för månaden har varit väldigt låg som därmed lite sämre matchning är förväntat.

Produktionen per månad hittills under 2013:






Som jag tidigare skrivit så är min anläggning av det lite mindre slaget (2,7kW) och det är placerad i ganska östlig riktning då jag saknar sluttande tak helt mot söder. Lutningen är lite lägre än optimalt vilket sammantaget gör att min anläggning producerar en del under andra mer optimalt placerade anläggningar. Huset värms upp på fjärrvärme så elen som förbrukas i huset är enbart hushållsel i en normal svensk 60-tals villa med tvättmaskin, fjärrvärmepump,  extra frysbox och allt.

Solcellselsproduktion under maj:
409 kWh

Varav såld el på elnätet:
330 kWh

Varav Matchad el:

79 kWh

I ekonomiska termer räknar jag  schablonmässigt med 1,60kr per kWh i besparing på matchad el (dvs där jag förbrukar egen producerad el) och 1,1kr per kWh på såld el . Siffrorna inkluderar både rörliga elnätkostnader, elpriskostnader, ett fast försäljningspris på 1kr/kW och nätnyttaersättning med dagens ungefärliga priser. Besparingen räknas exklusive avskrivningen på anläggningen som är beroende på det pris man betalat för den..

Ekonomisk kalkyl:
Såld el: 330*1,1=363kr
Matchad el: 71*1,6=126kr
Total besparing: 489 kr under maj månad

Solcellproduktion maj 2103

Dags för den månatliga avstämning avseende solceller då jag lovat redovisas under 2013.  Under maj så har det varit ömsom sol och regn men ändå en helt okej månad totalt sett, kring normalläget kan jag tro.

Som jag tidigare skrivit så är min anläggning av det lite mindre slaget (2,7kV) och det är placerad i ganska östlig riktning då jag saknar sluttande tak helt mot söder och detta då skulle kräva lite andra lösningar. Lutningen är lite lägre än optimalt. Huset värms upp på fjärrvärme så elen som förbrukas i huset är enbart hushållsel i en normal svensk villa med tvättmaskin, fjärrvärmepump,  extra frysbox och allt.

Solcellselsproduktion under maj:
346 kWh

Varav såld el på elnätet:
275 kWh

Varav Matchad el:

71 kWh

I ekonomiska termer räknar jag med 1,60kr per kWh i besparing på matchad el och 1,1kr per kWh på såld el. Siffrorna inkluderar både rörliga elnätkostnader, elpriskostnader och nätnyttaersättning med dagens ungefärliga priser.

Ekonomisk kalkyl:
Såld el: 275*1,1=302kr
Matchad el: 71*1,6=114kr
Total besparing: 416 kr under maj månad

Solcellsproduktion april 2013

Dags för den månatliga avstämning avseende solceller då jag lovat redovisas under 2013.  Under april så blir ju dagarna allt mer längre och ljuset gör att det är lättare att producera egen solcellsström. Vädret har varit lite skiftande under april i jämförelse med den otroligt soliga mars månad. Jag skulle nog tippa på att solinstrålningen varit förhållandevis normal i april sett över hela månaden med några regndagar.

Som jag tidigare skrivit så är min anläggning av det lite mindre slaget (2,7kV) och det är placerad i ganska östlig riktning då jag saknar sluttande tak helt mot söder och detta då skulle kräva lite andra lösningar. Lutningen är lite lägre än optimalt. Huset värms upp på fjärrvärme så elen som förbrukas i huset är enbart hushållsel i en normal svensk villa (ganska så energieffektiv) med tvättmaskin, fjärrvärmepump,  extra frysbox och allt. Den inköpta elen blir i april ungefär 125kWh exklusive den matchade elen vilket gör att jag under april får ett procentuellt tydligt överskott på el i huset. En del skulle säga att jag är självförsörjande på ström.

Solcellselsproduktion under april månad (fram till kl 13 sista dagen):
298 kWh

Varav såld el på elnätet:
235 kWh

Varav Matchad el:

63 kWh

I ekonomiska termer räknar jag med 1,60kr per kWh i besparing på matchad el och 1,1kr per kWh på såld el. Siffrorna inkluderar både rörliga elnätkostnader, elpriskostnader och nätnyttaersättning med dagens ungefärliga priser.

Ekonomisk kalkyl:
Såld el: 235*1,1=258kr
Matchad el: 63*1,6=101kr
total besparing: 359 kr under april månad 

Som jag skrivit tidigare är ett stort dilemma med solcellsel matchningsproblematiken. Elen produceras i "stor" omfattning under den ljusa delen av dygnet (i mitt fall med peaken kl 10.30) då det bildas ett överskott som säljs. Sedan när man kommer hem, solen går ner och man lagar mat så blir det ett underskott som måste inköpas. Detta utöver årssykeln med högre produktion under sommaren och noll under vintern och omvänd förbrukning tillföljd av mer belysning. Ännu mer tydligt blir det för dem med större anläggningar och eluppvärmning. Rejält underskott och rejält överskott blir det då.

Bäst lösning  och ekonomi blir det såklart om man kan matcha elen så mycket som möjligt (eller i avtalet med sitt elbolag har nettomätning med årsavstämning). Jag är övertygad om att det i framtiden kommer att dyka upp allt mer smarta lösningar på dessa matchningsproblem.

Tänk följande exempel. Jag äger en bil idag (en vanlig mindre personbil som går på bensin) och har väl en genomsnittlig svensk klimatångest för denna lyx. Men tänk så smidigt det hade varit med en plug-in laddhybrid. En bil som kunde köras på lite olika bränslen och som laddades upp med elström så fort det blev ett överskott i huset på solcellsström. Elström som användes vid lite kortare transporter på några mil, Jo jag vet att det är fullkomligt omöjlig lösning för detta idag men tanken kittlar. Man kanske skulle blivit ingenjör trots allt......

Solcellsproduktion mars 2013

Under året kommer jag skriva "liveresultat" från min solcellsanläggning. Som jag skrev i tidigare inlägg så har jag ingen fräck mätutsrustning på min anläggning och anläggningen är inte optimalt placerad väderstreckmässigt pga husets placering vilket sänker systemets produktionsförmåga.

Om februari blev en mörk och solig månad så blev mars en desto trevligare månad. Många dagar med härligt vårvinterväder med kalla nätter och klara dagar. Än har inte all snö smält på min tomt. 

Jag har varit bortrest en hel del dagar under mars av både privata och yrkesmässiga skäl. Vilket gör att min förbrukning av el varit låg under månaden. och faktum är att räknar man kWh som kWh så har jag under mars månad varit självförsörjande på el. (huset värms upp på fjärrvärme om nu någon tycker detta låter konstigt.


Solcellselsproduktion under mars månad:
252 kWh

Varav såld el på elnätet:
204 kWh

Varav Matchad el:

48 kWh

Jag förändrar lite den ekonomiska kalkylen för att förenkla lite. Räknar 1,60kr i vinst på matchad el och 1,1kr på såld el. Siffrorna inkluderar både elnät, elpriskostnader och nätnytta med dagens ungefärliga priser.

Ekonomisk kalkyl:
Såld el: 204*1,1=224kr
Matchad el: 48*1,6=77kr
total besparing: 301kr

Svenska statens vinster på småskalig solcellsproduktion

 

Med anledning av att jag fått en del frågor kring producera el från solceller och elpriser så tänkte jag här i ett inlägg redogöra lite för hur det förhåller sig och problem som uppstår när man producerar från solceller.

Först och främst så tänkte jag göra en sammanställning över hur en elräkning ser ut och är uppbyggd av.

Den första kostnaden som uppstår är elnätavgiften vilket är en avgift för att vara inkopplad på elnätet och överföringen till ditt hem. Elnätavgiften finns ingen valfrihet i utan du är i ett monopolgrepp till den som äger ditt elnät, i mitt fall är det tyska E.ON som äger mitt elnät. I normalfallet består elnätsavgiften av tre delar. Först en fast avgift, sedan en rörlig avgift beroende på hur mycket som energibolaget transporterar i ledningen till dig och slutligen ska staten ha sitt i form av moms.

I mitt fall är den fasta avgiften som jag inte kan påverka alls över huvudtaget 89kr inkl moms.

Den rörliga elnätsavgiften beror sedan hur mycket jag köper in och uppgår till 44öre per kWh tillkommer moms på 25% vilket gör att den totala rörliga kostnaden blir 55öre per kWh.

Sedan tillkommer sedan själva strömmen. Som konsument har man här möjligheten att välja vilket elhandelsbolag du vill ska faktuera dig för din strömförbrukning. Jag säger fakturera för oberoende av vad du väljer för bolag, fin- eller fulel så kommer strömmen från närmsta elskåp och närmsta kraftkälla som är inkopplat till denna. Ditt val är mao en ”digital produkt” och någon form av ekonomisk transaktion mellan bolagen.

Elhandelsavgiften består utav en mängd olika delar. Först själva elpriset, detta pris som sätts på elbörsen Nordpool. Det går att köpa ett fast pris för en bunden period eller ett spotspris. Låt oss ta spotpris för igår den 4 mars varför jag valde denna dag kommer du förstå nedan.

Igår var det genomsnittliga spotpriset ca. 42 öre per kWh i det elhandelsområde jag tillhör. (finns ju fyra idag i Sverige)

På detta elpris på din elräkning läggs sedan en elcertifikatavgift på 3 öre (detta är pengar som sedan ges till producenter av förnyelsebar energi). Sedan är det ett påslag som ditt elhandelsbolag tar ut dvs deras ”elhandelsmarginal” (jämför bankernas skillnad på in och utlåning). Låt säga att man har ett påslag på 2 öre per kWh.

Sedan tillkommer energiskatten som i Sverige idag är 29öre per kWh.

Och sedan på toppen så läggs det på moms 25% på den totala kostnaden.

Summa summarum för själva elen igår i mitt område 95öre per Kwh.

Totalsumman för både el och elöverföring 1kr och 45 öre per kWh igår ja sedan tillkommer den fasta avgiften som man inte kan påverka och är lika oberoende om man stängt av all el eller inte.

I går den 4 mars så köpte jag in 5kWh till mitt hus. Det ger en total rörlig kostnad på 7kr och 25 öre för en dag detta för all hushållsel i en normal svensk villa.

Nu har ju jag som bekant solceller på taket. Igår den soliga 4 mars så producerade jag uppskattningsvis ca. 8KWh på ett dygn. Produktionen skedde givetvis enbart under de få soliga timmarna (jag har ett östligt läge på mina solceller så det är från morgon till tidig em såhär års). Jag befann mig på jobbet under denna tid och förbrukningen var såklart låg. Under dessa få timmar så blev det ett överskott i anläggningen och 5kWh såldes på elnätet. Dvs 3kWh förbrukade jag min egen el och 5kWh i överskott och 5kwh i underskott (man lagar mat och tänder lamport på kvällen).

Summa 0Kwh. Igår var således första dagen för året jag

När man säljer el så är kalkylen lite annorlunda än när man köper. Det man får betalt för spotpriset vilket var 42 öre sedan minus elhandelsbolagets marginal ung 2 öre dvs total 40 öre. Sedan får man betalt för sk. Nätnytta vilket betyder att min utmatning av ström går direkt till min granne och minskar effekten/slitaget eller vad man nu ska säga i systemet. Jag får betalt 6öre per kWh för detta.

46 öre i inkomst per såld kWh totalt sett igår. Staten ja dom betalar ju inte ”tillbaka” skatt och moms såklart. I vissa fall så ”sponsrar” elbolagen med att betala oftast 1kr per kWh (är så i mitt fall men använder mig inte detta av i kalkylen).

Gårdagens kalkyl blir alltså (schablonmässigt):

3kWh förbrukad egen el. Besparing på3*1,45=4,35kr

5kwh köpt el för en kostnad av 5*1,45=7,25kr

5kWh såld el för en intäkt av 5*0,46=2,3kr

Netto: 60öre i kostnad, och solcellerna har givet mig intäkten 6,65kr på en dag i mars.

Vilket betyder att trots att jag sett över dygnet var självförsörjade på el så får jag lov att betala 60öre på en dag. Den största vinnaren på att jag inte matchar min elproduktion och elkonsumtion bättre är inte själva elbolaget, som tjänade i runda slängar 40öre på mig och den dåliga matchningen med skillnad mellan inköp och försäljningspris.

Svenska staten å sin sida gjorde energiskatt och momsvinst på 4kr och 27öre på en dag genom att jag både köper och säljer, här räknat med att min granne köper min el.'

En lag om nettomätning (dvs där jag varje månad direkt på elräkningen får kvitta köpt och såld el skulle däremot rejält förbättra ekonomin för en solcellsprduktion.

Vill du läsa om vad produktionskostnaden för småskalig solcellsproduktion är så rekommenderar jag detta inlägg

Solcellsproduktion februari 2013

Jag har ju lovat att redovisa ”live-resultat” från min solcellsanläggning så här blir det en synnerligen bedrövlig februari månad redovisad.Som jag skrev i tidigare inlägg så har jag ingen fräck mätutsrustning på min anläggning och anläggningen är inte optimalt placerad väderstreckmässigt pga husets placering.

För den som har solceller i mellansverige så har februari månad 2013 varit en synnerligen dyster månad. klart sämre än Januari 2013. Bland de sämsta månaderna jag någonsin uppmätt. Faktorerna för det dåliga resultatet under februari är tvenne. Först och främst har det varit rejält med snö och i alla fall mina solceller har legat inbäddade i snö i stort sett hela månaden med undantag av några få dagar. På slutet av månaden har snön varit ”ispansar” pga kalla nätter och varma dagar vilket också gjort att snön inte åkt av. Att ta fram ishackan och gå lös på panelerna skulle jag inte rekommendera. Inte ens idag den sista dagen i månaden är panelerna helt snöfria utan har lite isklumpar vilket begränsar produktionen betydligt. Det andra skälet för dålig produktion är att stora delar av februari har varit ganska gråtrist, i alla fall i Närke.

De få dagar som solcellerna legat fria utan snö så har det dock varit soliga dagar i jämförelse med januari. Dessa dagar var i stort sett tre, 1 och 2 feb och så månadens sista dag idag den 28:e. Just dessa dagar är de enda där de producerats el (i stort sett) så har det varit helt reko förhållanden vilket gjort att under just dessa tre dagar så har anläggningen givit ett överskott och under någon solig timme har jag sålt enstaka kWh. Mao det har dels varit dålig produktion och dels varit dålig matchning. Ingen bra kombo ur strikt ekonomisk synvinkel.

Solcellselsproduktion under februari månad:
7 kWh

Varav såld el på elnätet:
3 kWh

Varav Matchad el:

4 kWh

Mao, en mycket extremt låg produktion för februari och rejält ojämn under månaden dessutom.  E.ON (bolaget som är redovisningsexempel) redovisar ett rörligt elpris på ca 95 öre i februari. Utöver detta är den rörliga elnätskostnaden 37,5 öre/Kwh, båda två beräknade med skatt och moms. Bryr mig denna gång inte ens om att redovisas besparingen i kronor då det inte räcker till en enda semmelbulle.

Det kanske lite intressanta i februari är att jag denna månad trots den låga produktionen kommer att få lite lite pengar inbetalda från energibolaget på mitt konto då det varit 3kWh överskott sålt. För det är så det funkar idag innan ev nettomätningslag kommer träda i kraft att man som småskalig energiproducent varje månad får två elräkningar. En elräkning för vad man köpt för el (tänk elen som förbrukas av tvättmaskinen på kvällen) och en räkning varje månad med en inbetalning över såld el (tänk att det inte förbrukas något kl 11 på vardagar).

Det som ställer till det för dessa dubbla räkningar är främst två saker, skatt och moms. När man köper el så får man vackert betala skatt och moms men om man råkar ha överskott och säljer el så får man ju bara elpriset på nordpool (+nätnytta). Kalkylmässigt innebär detta att man tappar omkring kalkylmässigt 50-60 öre per såld kWh mot om man direkt hade fått lov att kvitta köpt och såld el på elräkningen och betalat skatt/moms på mellanskillnaden. Att ställa timer på tvättmaskinen att gå igång kl 11 är mao för min del klart klokt att göra. Blir så att säga gratis tvätt.

Nu tar vi och vänder blad och riktar blickarna mot vårvintermånaden mars.

Solcellsproduktion januari 2013

Jag har som en del kanske vet om en solenergianläggning på mitt hus. En stämningsbild i mörka januari se ovan. En anläggning som producerar elektrisk ström sådan som driver din tvättmaskin och dator. I första hand inte någon någon kapitalplacering utan lika mycket installerad av nyfikenhet och dessutom inte minst av lite ideella skäl då jag vill inspirera andra. En viss energihedge i min konsumtion av energi dessutom. Tack svenska staten för installationsbidraget också.

Med anledning av att jag fått många frågor och en del verkar ganska så intresserade så tänkte jag under 2013 vid varje månadsskifte redovisa under anläggning har presterat och skriva några ytterligare blogginlägg kring solcellsenergi  då jag nu börjar få lite erfarenhet. Jag tänker att förklara och skriva detta så enkelt som möjligt, jag saknar helt formell  teknisk kompetens och bör betraktas som en lekman i elfrågor som de flesta andra.
 
Först lite grunder om mitt system. Det är ett mycket enkelt och okomplext system som består av ett antal poly-kristallina solceller på taket (2,9kW). Två stycken växelriktare i källaren. Dessa växelriktare är sedan inkopplade i elcentralen. Vidare har jag en elmätare i huset som är dubbelriktad dvs i händelse av att jag skulle producera mer el på taket än vad som simultant förbrukas i huset så levererar jag ström ut på elnätet (och får betalt för denna elen). Mer om denna procedur i något kommande blogginlägg. Mitt hus är långt i från optimalt för solel, det bör man vara observant på, utan ett helt normalt 60-talshus.  I själva verket ligger mitt tak i väst-östlig riktning och saknar sluttande lämplig yta rakt mot söder. Beräkningar visar att min anläggning ung presterar på ca.  80% av full kapacitet med anledning av väderstrecksplacering och takets något låga lutning mot optimalt.

Vidare så har jag ingen fräck mätutrustning som skickar ut data från anläggningen på någon webportal eller mobil-app. Det är enligt mig inte ekonomiskt försvarbart att betala några tusen för denna "nice-to-have" funktion. Jag får istället manuellt läsa av produktion på växelriktaren (som drivs av solpanelerna och såhär års är stendöd fram mot eftermiddagskvisten då solen går ned tidigt. I Sammanställningar över produktionen blir det således viss "grovhuggenhet" i siffrorna  och siffrorna blir månadsvis.

Så hur har det då presterats under januari månad?
Januari månad är som bekant en mycket mörk vintermånad och dessutom så har det varit en hel del snö på taket vilket gör att funktionen går ned och oftast inte fungerar alls. Av den årliga solinstrålningen beräknas i Närke ca. 1-1,5% av årets solinstrålning infalla.

Solcellselsproduktion under januari månad:
14Kwh

Varav såld el på elnätet:
0Kwh

Mao, en mycket låg produktion som knappast gör plånboken glad.  E.ON (kommer använda detta bolag som redovisningsexempel) redovisar ett rörligt elpris på 91,6 öre i Januari. Utöver detta är den rörliga elnätskostnaden 37,5 öre/Kwh, båda två beräknade med skatt och moms. Då ingen el är såld utan all producerad el förbrukad i mitt eget hus har den ekonomiska besparingen i januari 2013 varit ca. 18kr. Inte mycket att hurra för...

Snart stundar dock ljusare tider, redan idag 1 feb har det producerats nästan 2Kwh på en dag.

Solceller september 2011

Som jag skrivit tidigare så har undertecknad precis installerat ett solcellssystem på mitt hus och hade igår förmiddag öppet hus med en liten förevisning hur systemet fungerar och en liten frågestund. Jag uppskattar att ca. 25 personer dök upp vid tillställningen, en och annan bloggläsare också. Jag tackar å det varmaste den bloggläsare som hade med sig blomsterskott som nu står planterade på fönsterbrädan!

Bild från framtidsveckans hemsida

Nu skulle jag såklart skrivit hur fantastiskt mycket el jag producerat september månad Tyvärr har mitt nätbolag (det där tyska bolaget med en röd skylt) inte riktigt skött sina åtaganden (grrr) som dom skulle ha gjort vilket gör att jag tyvärr inte kan redovisa någon direkt produktionssiffra då varken jag eller en elektriker jag anlitar  får in och pilla i nätbolagens utrustning som finns i våra lägenheter och hus. Men om EON nu geschwint ordnar till sina åtaganden så lovar jag att inte bli allt för förbannad på dom.

Vi går nu in i höstmånader vilket medför att möjligheterna till solenergi nu faller drastiskt för varje vecka som går då solen står allt lägre över horisonten så det kommer inte bli många kWh producerade innan nästa vår. solcellsenergi är och förblir en sommaraktivitet.

Många hade frågor om den tekniska biten.
Så en kortfattad presentation. Rent krasst så fungerar systemet så att det produceras likström på mitt tak genom att små elektroner vandrar från det ena kiselskiktet till det andra i i solcellerna. Denna likström leds sedan ner i trådar från respektive solcellsmodul till två stycken växelriktare jag har på källarväggen. Här omvandlas likströmmen till 220V växelström som vi har i våra uttag. Strömmen leds sedan till till husets elcentral för vidare transport och mätning.

I första hand matchas producerad ström och förbrukad ström inom huset. Dvs strömmen från solcellernas skickas direkt till frysboxen och kylskåpet eller vad för elektrisk pryl man nu har igång. Om det blir ett underskott i systemet (dvs när jag förbrukar mer än jag producerar, tänk mitt i natten eller på vintern) så köper jag kompletteringsel precis som vanligt enligt prislistan i elavtalet jag tecknat.

Om det blir ett överskott i systemet dvs att jag producerar mer än jag förbrukar (exempelvis en solig sommardag då jag befinner mig på arbetet) så kommer strömmen skickas ut från huset och jag kommer få betalt för den el jag säljer i form av det aktuella priset på elbörsen nordpool (minus ett antal ören), betalt för sk. "nätnytta"  samt sk. grönt cetifikat (stödsystembidrag till förnyelsebar elproduktion). Nettomätning (dvs kvittning mellan köpt och såld el på varje elfaktura) är tyvärr inte aktuellt för min del idag, men jag hoppas förstås att detta inför då det skulle innebära ett antal kronor bättre inkomster varje månad.

Fullständiga ekonomiska kalkyler kan jag tyvärr inte göra då jag dels enbart gissat årseffekten och jag har dessutom inte riktigt betalat ett kommersiellt pris för anläggningen.

Nej nu ska jag tillvara ta äpplen från trädgården en masse då mitt ena äppelträd dignar av äpplen.