torsdag 28 juni 2012

Första robotskottet från en Visbykorvett

Ibland blir jag lite pojkaktig i sommarvärmen, ursäkta mitt plötsliga infall. Men här är i alla fall FMVs officiella video från den första provskjutningen av Robot 15 från Försvarsmaktens nya Visbykorvetter.

FMV - Första robotskottet från en Visbykorvett

För den som inte vet vad en RBS 15 är för någonting så är det "lekmannamässigt" en robot som är ca. 4,5m lång och en halvmeter i diameter och används till sjömål dvs fientliga fartyg. Om du jämför storleken med en gevärskula till älgstudsaren hemma så kan du säkert föreställa dig den kraft som finns i detta vapen. RBS 15 kan såväl monteras på flyg (JAS t.ex.), så fartyg (som i detta fallet Visby) som fordonsmonterat från land. Jag såg själv ett fordonsmonterat system i Finland härom veckan. Även om det idag är en ganska så gammalt system så är det synnerligen viktig i svensk försvarsförmåga mot fientliga fartyg som skulle vilja göra operation mot svensk kust.

Ett avfyrat skott kostar väl ett par normala årslöner ska väl också sägas.

Sommarläsning: Vad är pengar? Andreas Cervenka


Det är just nu en pågående trend att ekonomijournalister med självaktning på landets största tidningar ska skriva böcker som ett extraknäck. Inte sällan direkt kopplat till vad journalisten skriver för artiklar för tidningen. Carolina Neuraths skriverier och sedermera boksläpp om HQ kraschen är typfallet.

En av de alla ekonomjournalister som skrivit bok i närtid är Andreas Cervenka på SvD som brukar skriva snusförnuftiga krönikor på SvD. Ska direkt medge att jag gillar många av hans krönikor som brukar vara fyllda med mycket snusförnuft och samtidskänsla. Men hans bok håller tyvärr inte alls samma klass, jo det är kanske det den gör. Jag vill påstå att boken saknar en röd tråd och är ganska så osammanhängande i sitt upplägg och som läsare så får man intrycket av att man läser flera olika mer eller mindre kritiska krönikor efter varandra. Tidningskrönikor i kapitel efter kapital i en bok....sömnpiller.

I boken är det också förhållandevis mycket referenser till två andra böcker som är desto mer läsvärda och som står i min bokhylla. "This time is different" och "Fooled by randomness" lägg tiden på att läsa dessa båda böcker istället i sommar  är min uppfattning.

Förlåt Cervenka, men denna bok var inte bra. Nu låna jag den digitalt via iPad på mitt lokala bibliotek så den kosta mig inga direkta pengar, men jag skulle nog inte rekommendera att lägga pengar på att köpa boken.

Vem tar vem i skogsindustrin?

Skogsindustrin är och kommer troligt för lång framtid vara en av Sveriges viktigaste exportindustrier. För är det något Sverige har så är det gott om träd. Faktum är att vi aldrig haft så mycket skog i Sverige som vi  har idag, tacka skogsvårdslagen från 1903 för det som lagstadgar att man måste återplanera avverkad skogsmark, som fått till följd att de senaste 100 åren har vi bara fått mer och mer skog medan globalt skogen avverkas allt mer.

Det kanske inte uppleves så i media att skogsindustrin är så viktig då andra företag dominerar nyhetsinnehållet men sammantaget har svensk inhemsk skogsindustri ungefär ett rent exportvärde på 130 Mdr, vilket om vi relaterar till Sveriges totala export handlar om ca. 10% men då vi inte tillnärmelsevis importerar lika mycket skogsvaror som vi exporterar så, nettomässigt handlar det om att svenska skogsindustri står för ca. 50% av nettoexporten. Dvs en mycket viktig industri för svenskt välmående. Skogsindustrin vill själv framhäva sig som den "gröna tillväxtnäringen" medan jag tror ex. naturskyddsföreningen har ettoch annat att säga om skogsindustrin.

Idag står skogsindustrin idag inför stora utmaningar. i vissa fall handlar det om förhoppningsvis temporära problem såsom sågverksindustrin som inte får sålt så mycket av sina varor när småhusbyggandet krisar i mer eller mindre hela Europa. I andra fall handlar det om bestående förändringar i form tidningsläsandet transfereras från papper till elektroniska lösningar såsom surfplattor och datorsurfande på hemsidor. Sådana förändrar leder till överskott och behov av nedläggningar. I andra fall så mår man ganska så bra inom t.ex. vissa delar av mjukpapper och förpackningar.

Idag genomförs det stora strukturomvandlingar inom näringen där skogsföretagen göra affärer med varandra. I vissa fall rent krisartade affärer (läs mindre sågverksbolag), i andra fall försälningar och bytesaffärer med varandra (ex. SCAs försäljning av förpackningsrörelsen och köp av mjukpapper) i vissa fall också företagssammanslagningar.

En stor affär annonserades härom veckan i form av att Kinnevikägda Korsnäs vill gå ihop med Billerud och bilda bolaget med det snusförnuftiga namnet BillerudKorsnäs. Ett jätteaffär där två likstora bolag ska gå samman och där deras verksamheter ska komplettera varandra. Korsnäs är stora på t.ex. Vätskekartong (ex. mjölk och juicepaket) medan Billerud är stora på t.ex. kraftpapper (ex. mjölpaket) och Fluting (råvara för wellpappkartong för frukt t.ex.). På pappret och i powerpointpresentationer ser det ut som en smakfull kombination då bolaget blir en sammantagen jätte med omsättning på ca. 20Mdr. Marknaden har också applåderat affären där två hyfsat starka aktörer väljer att gå samman. Jag är i just detta fallet ganska så skeptisk. Sammantaget vill man genom affären skapa synnergieffekter om 300Mkr på årsbasis som extra skulle landa ner i aktieägarnas fickor. utöver nuvarande situation med lönsamheten. Dessa "betydande" synergivinster handlar om ung. 1,5% av årsomsättningen och de kommer inte inträffa innan några år fram i tiden. På pappret bra, men i verksamheten handlar det om att slå samman två lika stora företag med betydande risk för att man måste ta stora kostnader idag för att förhoppningsvis vinna en osäker vinst i framtiden.

Affären 1998 mellan dåvarande STORA och finska Enso påminner en hel del om affären  även om denna är i mindre skala. Även då var det två företag som kompletterade varandra och där man skulle ta fram stora synergieffekter (pratades då om 2mdr årligen, på omsättning om 90Mdr). Slutresultatet har istället förskräckt i form ideliga besparingsprogram, återkommande "engångsposter", omstrukturering och en mer eller mindre ständigt skral lönsamhet i det sammanslagna bolaget. i efterhand får nog sammanslagningen ses som misslyckad.

Ibland är nog 1+1 bara 1,8 och inte 3.
Gadgeten innehöll ett fel