tisdag 30 april 2013

Solcellsproduktion april 2013

Dags för den månatliga avstämning avseende solceller då jag lovat redovisas under 2013.  Under april så blir ju dagarna allt mer längre och ljuset gör att det är lättare att producera egen solcellsström. Vädret har varit lite skiftande under april i jämförelse med den otroligt soliga mars månad. Jag skulle nog tippa på att solinstrålningen varit förhållandevis normal i april sett över hela månaden med några regndagar.

Som jag tidigare skrivit så är min anläggning av det lite mindre slaget (2,7kV) och det är placerad i ganska östlig riktning då jag saknar sluttande tak helt mot söder och detta då skulle kräva lite andra lösningar. Lutningen är lite lägre än optimalt. Huset värms upp på fjärrvärme så elen som förbrukas i huset är enbart hushållsel i en normal svensk villa (ganska så energieffektiv) med tvättmaskin, fjärrvärmepump,  extra frysbox och allt. Den inköpta elen blir i april ungefär 125kWh exklusive den matchade elen vilket gör att jag under april får ett procentuellt tydligt överskott på el i huset. En del skulle säga att jag är självförsörjande på ström.

Solcellselsproduktion under april månad (fram till kl 13 sista dagen):
298 kWh

Varav såld el på elnätet:
235 kWh

Varav Matchad el:
63 kWh

I ekonomiska termer räknar jag med 1,60kr per kWh i besparing på matchad el och 1,1kr per kWh på såld el. Siffrorna inkluderar både rörliga elnätkostnader, elpriskostnader och nätnyttaersättning med dagens ungefärliga priser.

Ekonomisk kalkyl:
Såld el: 235*1,1=258kr
Matchad el: 63*1,6=101kr
total besparing: 359 kr under april månad 

Som jag skrivit tidigare är ett stort dilemma med solcellsel matchningsproblematiken. Elen produceras i "stor" omfattning under den ljusa delen av dygnet (i mitt fall med peaken kl 10.30) då det bildas ett överskott som säljs. Sedan när man kommer hem, solen går ner och man lagar mat så blir det ett underskott som måste inköpas. Detta utöver årssykeln med högre produktion under sommaren och noll under vintern och omvänd förbrukning tillföljd av mer belysning. Ännu mer tydligt blir det för dem med större anläggningar och eluppvärmning. Rejält underskott och rejält överskott blir det då.

Bäst lösning  och ekonomi blir det såklart om man kan matcha elen så mycket som möjligt (eller i avtalet med sitt elbolag har nettomätning med årsavstämning). Jag är övertygad om att det i framtiden kommer att dyka upp allt mer smarta lösningar på dessa matchningsproblem.

Tänk följande exempel. Jag äger en bil idag (en vanlig mindre personbil som går på bensin) och har väl en genomsnittlig svensk klimatångest för denna lyx. Men tänk så smidigt det hade varit med en plug-in laddhybrid. En bil som kunde köras på lite olika bränslen och som laddades upp med elström så fort det blev ett överskott i huset på solcellsström. Elström som användes vid lite kortare transporter på några mil, Jo jag vet att det är fullkomligt omöjlig lösning för detta idag men tanken kittlar. Man kanske skulle blivit ingenjör trots allt......


Bankkundernas avkastning på sparande


Häromveckan så skrev bloggen Lundaluppen ett intressant inlägg om avkastningen som banken Avanzas kunder haft på sitt sparande. Avanza av det skälet att denna bank har en trevlig öppenhet kring kundernas avkastning i sina rapporter men det torde även gälla andra konkurrenter (typ den som börjar på N och slutar på ordnet). Ett inlägg och ämne som är väl värt att lyfta fram och diskutera mer kring.

Först lite förutfattade meningar om nätmäklarkunden. Jag tror det är en mer intresserade och aktiv sparare än genomsnittet. Kanske något mer placeringsbara tillgångar än genomsnittet justerat för ålder och troligtvis någon som skummar igenom bloggar med ekonomisk inriktning, som typ den här. Hen sparar regelbundet pengar från sin inkomst, som är något högre än genomsnittet då hen i genomsnitt är något mer akademiskt utbildad än genomsnittet. Hen hoppas på det stora aktieklippet och vill kanske gå i pension tidigare än 67 år ålder (grattis Kungen på 67 års dagen förresten) Oklart är dock om hen bär hängslen mer än genomsnittet i samhället.

Så här ser avkastningen ut för Avanzas kunder i relation till Six return index
ÅrAvanzas kunderSIXRX
2008
-36 %
-39 %
2009
43 %
53 %
2010
16 %
27 %
2011
-16 %
-14 %
2012
8 %
16 %
Ack
-4 %
19 %
Snitt
-1 %
3 %

Summa summarum så brukar Avanzas kunder få sämre avkastning än index varje år med något undantag. Det finns heller ingen direkt trend i ovanstående siffror att kunderna skulle ha generellt lägre eller högre risk. Utan risknivån i kundernas sparande verkar svänga lite i takt med börsens utveckling. Om jag får ge en egen syn på orsaken till den sämre avkastningen än index så tror jag det beror på "taskig tajming" dvs man blir mer benägen att köpa aktier när börsen (har) gått upp och man säljer efter börsen har börjat gått ned. Med en generellt sett förhållandevis aktiv kund då den genomsnittlige Avanzakunden i genomsnitt per konto gör 1,5 värdepapper per månad och i genomsnitt betalar 1314kr per år i courtage till Avanza.

Många brukar jämföra och lyfta fram storbankernas Sverigefonder som ett dåligt sparande. Det är fonder som "skuggar" index och avviker någon procent hit och dit i relation till index men som ofta har avgifter upp mot någon procent. Med dessa förutsättningar så får du med största sannolikhet en avkastning som någon eller två procent sämre än index över tid. Inte ett så bra sparande men ännu mer trist att detta verkar ge bättre avkastning än egna aktieaffärer...

Hur ska man då som kund hantera detta? Jo givetvis kan man göra massa bra vältajmade aktieaffärer och säkerligen så är det mer än hälften av bankens kunder som gör det om man skulle fråga dem i en enkät. Eller så får man skaffa sig någon annan edge.

Ett intressant jämförelsematerial när det gäller avkastning är att passivt köpa investmentbolagsaktier. Den mest klassiska kombinationen av detta är kanske 50% Investor och 50% Industrivärden som också är ungefär vad Spiltan Investmentbolagsfond har med lite tillägg av andra bolag. Detta är en kombination med dessa två tråkiga bolag har de senaste 5 åren enligt deras årsredovsiningar gett i genomsnitt +5,85% i årlig avkastning (2008-2012) mot SIXRX +3% och Avanzakunderna -1%. Detta trots Industrivärdens maktambitioner i Volvo och Wallenbergarnas excesser vad gäller ersättning till befattningshavare i bolaget.

Trevlig Valborg!

tisdag 9 april 2013

Tankar om pensionsåldern


Idag så presenterades en av årets mest intressanta statliga utredningen dvs den om vår pensionsålder. 

Jag har ett förhållandevis stort intresse för pensionsfrågor så jag har läst igenom utredningens pressmeddelande om förslagen i korthet. 

Så vad innebär utredningens förslag och vilka förändringar är det som sker?
Det första man behöver ha koll på är syftet med själva åldersförändringarna som sker i systemet och det är dels att öka arbetsutbudet i samhället (dvs fler som arbetar) och dels se till att pensionerna blir högre mot idag. Det är således ett samhällsperspektiv på utredningen, inte individfokus. och grundproblemet är att vi startar yrkeslivet senare och lever allt längre eller för att citera:

""Det är inte uthålligt. När vi lever längre måste vi arbeta längre, annars blir pensionsnivåerna för låga, försörjningsbördan orimlig för dem som arbetar och välfärdens finansiering hotas.""

Det mest revolutionerade som jag ser det är att utredningen föreslår att besluten för åldersgränserna i pensionssystemet flyttas från att regleras i lag (riksdagsbeslut) till att beslutats på underlag från Statistiska centralbyrån i form av en koefficient på medellivslängden i landet. Dvs det är hur länge vi defacto lever som ska avgöra förhållandet mellan yrkesliv och pensionärsliv, inte beslut i Sveriges riksdag. Kan känna sympati för denna automatik.

Med hur situationen ser ut idag med en ökande medelivslängd i samhället så innebär detta att pensionsåldern enligt prognos kommer höjas, om nuvarande prognoser är korrekta förstås. Pensionsåldern kommer höjas vilket många säkerligen kan uppfatta som arbetsamt för många. Samtidigt så kommer gränserna för hela socialförsäkringsskyddet att justeras uppåt (t.ex. sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring etc) och en särskild satsning gör på att äldre ska kunna omskola sig och erhålla studiemedel betydligt högre upp i åldrarna än idag. Detta är framgångsfaktorn. Om vi ska vara kvar allt längre i yrkeslivet krävs ett mer dynamiskt yrkesliv, med mer levande kompetensutveckling och karriärbyten. Bra fokus enligt mig.

De flesta som kommenterar utredningen förslag gör detta utifrån individers situation (hjälp jag måste jobba till 68 hur ska jag orka det!) och utifrån detta perspektiv så vill man givetvis ha så låg pensionsålder som möjligt och gärna i kombination med så hög pensionsutbetalning som möjligt. Det bästa av alla världar. Det är förståeligt att tänka så men ser man andra sidan av myntet att det är skatteintäkter som finansierar de offentliga utgifterna så måste givetvis pensionen även finansieras på ett hållbart sätt. Det finns som sagt inga gratis luncher även om många pensionsorganisationer och ”30-åringar som vill jobba till 47” verkar tro det.

Åldersgränserna i pensionssystemet föreslås nu bli enligt följande (baserat på utredningens prognoser):

62 år lägsta ålder för uttag av tjänstepensioner och privat avdragsgillt pensionssparande
63 år lägsta gräns för start uttag av allmän pension
69 år högsta gräns för start av pensionsuttag (om man är överens med arbetsgivaren kan man givetvis arbeta längre men då och utan LAS-skydd)
66år riktlinje för ”normalt” uttag av pension, den. Utifrån denna gräns räknas också alla system som är kopplade till pensionen.

Med andra ord. Genomsnittsåldern för att ta ut pensionen skulle öka något år. Detta innebär att vårt yrkesliv blir längre, samhället får högre skatteinkomster och våra pensioner blir högre. Mer om hur stor pensionshöjningen blir senare i inlägget.

En grupp får ur individperspektiv se ganska så dramatiska förändringar och det är gruppen tjänstemän och egna företagare med mycket hög inkomst och som idag löneväxlar och pensionssparar i syfte att enbart åka segelbåt och knalla omkring på fjälltoppar från 55 års ålder. Detta då gränsen för uttag av pensionsförsäkringar är denna idag. Och sedan kan man leva på detta pensionssparande fram till 61 år då man kan börja ta ut allmän pension. Detta kommer inte gå att göra om utredningen får sin vilja igenom då åldern för att först börja ta ut egna försäkringar höjs till 62 år, en ganska saftig höjning på 7år.
Samhällsekonomiskt finns dock stora vinster med att låta denna grupp vara kvar i yrkeslivet längre än idag. Det är i grunden en grupp som är högproduktiv, stor kunskap och oftast mycket välbetald. Att denna gruppen jobbar några år till innebär högre skatteinkomster och förhoppningsvis också fördelar för de verksamheter de arbetare för.

En annan intressant reflektion jag gör att en stor vinnare på förslagen kan vara landets kommuner. Att de kommuninvånare som idag har högst inkomst stannar något/några år längre i yrkeslivet innebär rejält med extra pengar till kommunen. Enbart kommunalskatten för en person som tjänar 50 000kr/mån är ca. 180 000kr per år mot 108 000kr per år för en som tjänar 30 000kr i månaden. 10 personer i en kommun som stannar kvar i yrkeslivet med hög inkomst några år till innebär extra miljoninkomster till kommunen, att använda i vård, skola och omsorg.

Jag roade mig med att göra en pensionsprognos på mig själv på www.minpension.se för att se utredningens effekter. Ingångsvärdet var att jag utifrån dagens lön skulle få en real löneutveckling på 0% (dvs löneökning i takt med inflationen) och en avkastning på fonderat pensionskapital på realt 3,5%.  Vid en ålderspension på 68 år som blir min prognos enligt utredningen skulle jag i såfall få ut 101% av min lön i pension exkluderat privat pensionssparande. Vid ålder 65år som idag är normen så är prognosen med samma ingångsvärden 86%. Ganska så rejält höjd pension. Tre år extra yrkesliv innebär ju också att man spara ihop lite ytterligare eget kapital.

Överlag så måste jag säga att jag gillar de mesta av utredningens förslag. Jag tror också att man genomförslagen kan lyckas med konststycket att öka arbetskraftens antal och dessutom öka storleken på folks pensioner. Jag saknar dock i utredningen kreativa förslag för att stimulera att succesivt trappa ner från 100% yrkesliv till 100% pension i flera steg genom deltidspension detta då jag tror det finns stora samhällsekonomiska vinster att göra på detta. Inte minst om vi ska orka jobba längre upp i åren.
 

torsdag 4 april 2013

"Amortering" även för hyresgäster

Jag är sedan en kort tid tillbaka nybliven sparkund i Ikanobanken vilket jag aldrig varit tidigare. Skälet till detta kundförhållande är att herr Kamrads bank hade ett erbjudande nyligen om att dom bjöd på en månads sparande om man öppnande konto och startade ett månadssparande via autogiro. 500kr för 10 min jobb kändes värt besväret.

Som ny kund läste jag igenom vad banken hade att erbjuda för produkter och jag hittade då produkten Hemsparkonto som för mig tidigare var obekant men tilltalar mig. Hemsparkonto är ett samarbete mellan Ikanobanken och ett antal kommunala bostadsbolag bl.a. Örebro Bostäder som jag själv en tid för länge sedan hyrde bostad av en period.

Hemsparkonto fungerar på ett intressant sätt och påminner i sin konstruktion en hel del om amortering av bostadslån. Istället för ett normalt sparkonto där räntan betalas ut varje år till kontot så får man på detta kontot ingen utbetald ränta. Istället så får man varje månad ett avdrag på sin hyresavi som motsvarar räntan (idag 2%). Så desto mer du sparar in i din buffert desto lägre bostadskostnader får du. En tusenlapp i månadssparande ger varje månad en sänkt hyra med cirka 2kr samtidigt som du bygger upp en kapitalbuffert. Ränta på ränta, månad efter månad.

Mycket sympatiskt upplägg enligt mig, inte minst för den som är lite yngre, kanske student med hela livet framför sig. I den situationen är det väl värt att skaffa sig vanan att spara, amortera och bygga upp ett bostadskapital inför ev. Ny bostad som man kanske köper, familjebildning och allt det där andra i livet.

Måste säga att jag gillar idén med Hemsparkonto. Bra Ikanobanken!

OBS. Jag har inte fått någon ekonomisk ersättning för att skriva detta inlägg kanske bör påpekas.

måndag 1 april 2013

Solcellsproduktion mars 2013

Under året kommer jag skriva "liveresultat" från min solcellsanläggning. Som jag skrev i tidigare inlägg så har jag ingen fräck mätutsrustning på min anläggning och anläggningen är inte optimalt placerad väderstreckmässigt pga husets placering vilket sänker systemets produktionsförmåga.

Om februari blev en mörk och solig månad så blev mars en desto trevligare månad. Många dagar med härligt vårvinterväder med kalla nätter och klara dagar. Än har inte all snö smält på min tomt

Jag har varit bortrest en hel del dagar under mars av både privata och yrkesmässiga skäl. Vilket gör att min förbrukning av el varit låg under månaden. och faktum är att räknar man kWh som kWh så har jag under mars månad varit självförsörjande på el. (huset värms upp på fjärrvärme om nu någon tycker detta låter konstigt.


Solcellselsproduktion under mars månad:
252 kWh

Varav såld el på elnätet:
204 kWh

Varav Matchad el:
48 kWh

Jag förändrar lite den ekonomiska kalkylen för att förenkla lite. Räknar 1,60kr i vinst på matchad el och 1,1kr på såld el. Siffrorna inkluderar både elnät, elpriskostnader och nätnytta med dagens ungefärliga priser.

Ekonomisk kalkyl:
Såld el: 204*1,1=224kr
Matchad el: 48*1,6=77kr
total besparing: 301kr
Gadgeten innehöll ett fel