onsdag 19 januari 2011

Att se igenom enskilda år

Ett företags värde styrs om man vill komprimera ned det till sin minsta beståndsdel ytterst av två faktorer. Tillgångar (borträknat lån då förstås) och sedan då intjäningsförmågan. Its all about earnings and assets som en känd amerikansk investerare en gång i tiden sa.

Det är detta en fundamental invetserare har att förhålla sig till. Bestämma tillgångarnas värde och uppskatta ett företags långsiktiga intjäningsförmåga. Till sin hjälp har man ju som bekant ett företags ekonomiska redovisning, i sin mest komprimerade form en balans- och resultaträkning. Balansräkningen är egentligen det enklaste då det egentligen finns en enda balansräkning som är intressant och det är den senaste. Det är denna som idag ger en ögonblicksbild över ett företags finansiella ställning, vilka tillgångar man förfogar över och hur man har finansierat dessa. Vad man ägde för tillgångar för 14 år sedan och hur stora skulderna då var, spelar nada roll. Det är här och nu som gäller för tillgångarna.


Är dock benägen att gamla balansräkningar kan vara intressanta för att beräkna avkastning på sysselsatt och eget kapital, men inte så mycket mer än så och inte allt för sällan brukar detta stå som en fotnot till resultaträkningen också.

Resultaträkningen är tusan så mycket värre att förstå sig på. Om du investerat i aktier under en minst en handfull år så har du lärt dig (kanske smärtsamt i värsta fall) att ett företagsintjäningsförmåga varierar, i många fall riktigt kraftigt. AB Volvo och Sandvik är ju två lysande exempel på enorma svängningar i intjäning. För att mellan tummen och pekfingret bestämma en företags intjäningsförmåga så behöver man vägledning och historik.

Låt oss t.ex. ta ett slumpmässigt valt industriföretag, i detta fall väljer vi företaget Beijer Alma. Som är ett vad man skulle kunna kategoriseras som ett medelstort välskött industriföretag där huvudägaren är gamle börsklipparen Anders Wall. Företaget består av tre dotterbolag. Dels Lesjöfors som tillverkar fjädrar, Habia som tillverkar specialkabel samt Beijer Tech som är en industrigrossist. Prima svensk kvalité.

Balansräkningen är för att vara ett industriföretag föredömlig. Nettokassa på 48Mkr och stabilitet präglar företaget.

Låt oss titta på Beijer Almas svängningar i resultaträkningen sedan 2004 mätt som resultat per aktie. Jag litar här i detta blogginlägg på informationssidan borsdata.se

2004 4,64kr
2005 6,42kr
2006 5,56kr
2007 7,49kr
2008 7,90kr
2009 5,92kr
2010 i bästa fall omkring 10 kr per aktie

Vad kan man nu dra för slutsatser av detta? En slutsats man kan dra är att 2010 var/blev ett synnerligen gott år för Beijer Alma men 10 spänn per aktie i vinst kanske (uppskattat mellan tummen och pekfingret). I genomsnitt har vinsten de sista åren legat på 6kr och 80 öre per aktie. Trenden är också att Beijer Alma de sista åren haft stigande vinster. Lägger vi på en linjär trendlinje på Beijer Almas vinster i ett diagram så vore det ”normala” en vinst strax under 9kr 2010. 2010 ligger således lite över ”trenden”. 2009 var å andra sidan ett år klart under den normala trenden under dessa år. Trendmässigt borde vinsten ha legat kring 8kr per aktie, 2008 omkring 7,50kr.  En intressant iaktagelse är sedan aktiekursens fluktationer i Januari 2009 var Beijer Almas kurs nere på ca. 50-lappen  så då handlades till p/e 6-7, idag så står kursen i 165 kr och handlas till p/e 16 på toppvinst och p/e 18 på trendvinsten. Ett bra exempel på girighet och rädsla.

Personligen så tycker jag att man vid en fundamentala analys först och främst bör utgå från balansräkningen. Ett svagt, högt skuldsatt och därmed finansiellt riskfyllt företag bör man egentligen ställa sig frågan om verkligen vill vara del av. Kanske bättre då vänta till en eller annan nyemission är genomförd. Om man dock finner balansräkningen som intressant är det dags att gå vidare att titta på resultaträkningen och då undersöka den långsiktiga intjäningsförmågan och kanske något om trenden. Ett kritiskt förhållningssätt är att framtiden alltid blir sämre än historien, är det först då prisvärt är det intressant.

Självfallet bör man sedan som ett komplement ställa alla dom där kritiska frågorna om varumärken, lönsamhet gentemot konkurrenter osv. osv. osv.

Makroekonomin då? Ja säg någon som kan spå om denna 5-10 år framåt…

tisdag 18 januari 2011

Efterträder dygderna dödssynderna?

Man brukar ju lite försynt säga att de finansiella marknaderna präglas av girighet och rädsla, bull och Bear, upp och ned, högkonjunktur och lågkonjunkur, hausse och Baisse. Men vad är det egentligen för bakomliggande faktorer som egentligen utlöser dessa svängningar och ständigt återkommande kriser och eurforier. Givetvis är det vi människor, vi är ju trots allt inte mer än människor och i högsta grad mänskliga.


Vi människor syndar lite då och då, vi blir förbannade och giriga. Det händer att vi har begärelse till vår nästas hustru eller avundas grannes nya bil och skall minsann har ett lika fint kök som arbetskamraten. Alla dessa känslor och uttryck är lika gamla som gatan du bor på.

Redan i kristendomens barndom var det hårda tider. Den välstående antiken föll samman och ersattes av barbari, folkvandringar, missväxt och pestepedemier. Kyrkan var dem samlande kraften i Europa och präntade i oss de sju dödssynderna som i längden skapar så mycket problem för oss människor och även än idag, inte minst i ekonomin i stort och smått ständigt återkommer.

Högmod (Mats O Sundqvist?), Girighet (tradingen inom HQ Bank?), vällust (fastighetsbubblor?), Avund (konsumtionshets?), Frosseri (Banker i stort?), Lättja (amorteringsfria lån) och slutligen då det som kommer sen, Vrede, när mycket kanske rasar samman.

Ett slående exempel är Sveriges radio P1 och dagens reportage om hur nu 10 000-tals hästar driver omkring vind för våg på Irland. Hästen som bara för några år sedan blev statussymbolen nummer ett på Ireland. Att ha häst, först en symbol för de rikaste, sedan de rika och slutligen så skulle även de inte  riktigt så rika individerna ha häst, många gånger betalad på kredit. När bostadspriserna rasade, arbetslösheten sköt i höjden så drabbades alla hästar som hade ägare som inte längre kunde betala med resultatet att mängder med hästar helt enkelt släpps iväg på den gröna ön. Hästar som nu inte klarar att överleva. Kort sagt bedrövligt.

De sju dödssynderna är synnerligen välkända och du som läsare känner säkert till dem sedan innan. Vad som kanske är lite mindre känt är dödssyndernas spegelbild. Det som den kristna kyrkan har talat om för oss i tusentals år att vi skall leva efter, dvs moral och etik. En dygd som enligt Wikipedia defineras som ett moraliskt eftertraktansvärt personligt karaktärsdrag. 

De sju dygderna är synnerligen väl lämpade för investerade och för övrigt vårt leverne i det stora hela. Så vilka är principerna vi skall leva efter då?

Ödmjukhet, Generositet, Kyskhet, Medmänsklighet, Avhållsamhet, Flit och slutligen Tålamod (motsatsen till vrede). Lever du som kyrkan lär?

måndag 17 januari 2011

Vive la France?


Frankrike är i allmänhet ett knepigt land och fransmän i synnerhet är lika knepiga,  om jag skall sammanfatta mina veckor som jag befunnit mig i detta land. Däremot har man fantastiska bagerier, gott rödtjut och ohyggligt vackra berg att klättra i (har själv en egen fotad tavla uppsatt över glaciären Mer de Glace som jag promenerat på). Knepigheterna är att det är ett i högsta grad nationalistiskt land präglat av mycket protektionism, starka fackföreningen mm. Den franska ekonomin är väl i allmänhet inget direkt att jubla över heller. Även om det direkt inte är någon greklandskris så är de franska nationalräkenskaperna inte direkt föredömligt starka. Dessutom skall man nog lägga till att som en av Eurons stöttepelare så har man en hel del ”ansvar” eller vad man nu skall kalla det för hela det finansiella systemet i stora delar av Europa.

Det är därmed ingen direkt slump att franska storföretag likt svenska är synnerligen globala. Den inhemska franska marknaden är förstås stor med många miljoner invånare men det är på den globala marknaden som många franska företag har nått sina framgångar på.

Under 2010 fick den franska aktiemarknaden med dess index CAC-40 sig en rejäl slev utan Eurofrossa. När aktiemarknader som Sverige rusade vidare mot skyarna så backade det franska indexet med några procent. Även om man givetvis kan förklara detta med en hel del logiska förklaringar så är det ändå så att en hel del franska företag som precis lika globala på samma marknader som svenska bolag. Även om kanske just verkstadsbolag som Sverige har så gott om inte är en fransk specialité.

I det franska indexet CAC-40 finns en hel del företag som tidigare i all sin hast varit omnämnda på denna blogg. Men jag tänkte rada upp en del globala franska bolag väl värda att läsa vidare om. Tyngst på franska börsen väger dock olje och gasbolaget Total. Gasbolaget GDF Suez är också rejält stort. Kan väldigt lite om detta bolag skall sägas. En annan bjässe är läkemedelsbolag Sanofi-Aventis som förövrigt Warren Buffett med sitt Berkshire Hathaway äger en hel del aktier i. Om jag inte minns fel är detta läkemedelsbolaget med störst marknadsandel i Asien. Världens största (?) försäkringsbolag finnes också på den franska aktiemarknaden AXA heter detta. Kärnkraftverk är man duktiga på i baguettelandet också, mest känt är väl Areva och har inte Alstom även en del verksamhet inom detta fält?. Ett av världens allra största deltaljhandelsbolag heter Carrefour, förövrigt med svensk(!) VD, också Carrefour är mycket starka i Asien, i jämförelse med t.ex. amerikanska Wal-mart.

Vill man köpa en flaska Absolut så heter deras ägare numera Pernod Ricard och vill man frottera vidare i lyx och flärd finner vi LVMH (Louis Vuitton), L’oreal (världens största företag inom kosmetika)

Några få verkstadsbolag finns det dock, t.x. Schneider och en del bolag med anknytning till fordonsindustrin som Michelin, Reanult och Peugeot samt ett av världens största stålproducenter, Arcelor-Mittal.

En del telekombolag finns också. Störst är France Telecom som fick nobben att köpa TeliaSonera för några år sedan och sedan finns Bouyues som en utmanare. Ericssonkonkurrent Alcatel-Lucent finns också.

Sedan finns det också en del banker som nog har det lagom trevligt idag t.ex. BNP Paribas och ”bonnabanken” Credit Argicole. Intressantare är nog företagen som pysslar med infrastruktur bla Veolia (sopor, pedeltåg, vattenförsörjning t.ex) och Suez Environnemant (vatten och sopor mm).

Vive la France? Eller, man kan inte klaga på diversifieringen i det franska indexet.

söndag 16 januari 2011

ska privatekonomi verkligen vara ett skolämne?

Organisationen aktiesparna har i flera års tid aktivt lobbyarbetat för att privatekonomi skall bli ett skolämne eller i alla fall undervisas mer i skolan. I detta arbete har man fått stöd från många håll, banker, ekonomijournalister och bloggskribenter har slutit upp och proklamerat sitt stöd.

Jag förstår till full intentionerna bakom detta och många med mig känner säkert en oro inför så dåliga kunskaper kring privatekonomi som många ungdomar (och vuxna) har. Exempel på sjukdomssymptom som sms-lån, avbetalningsköp av nya stundenttvn, total okunskap kring pensionssystemet, är många och givetvis bör vi ha en högre kunskapsnivå kring privatekonomi i det stora hela.

Men det finns också en annat stort problem, att vi lastar i stort sett alla samhällsproblem på just skolan. Vi kan ta några exempel. Vi blir allt mer fysiskt inaktiva framför dator occh tvspel och överviktsproblematiken i samhället blir allt värre, problem är skolans, för att vi inte har tillräckligt med idrottstimmar.

Men datorer är förstås viktiga, så mer utbildning med dessa blir så klart skolans ansvar. Att vi alla äter så mycket skräpmat och inte lagar mat längre är förstås skolans fel dår vi har för lite hemkunskapsundervisning. Simkunskapen blir sämre, skolans fel, att vi måste bli mer "klimatsmarta" är förstås skolans ansvar. Och sedan femtioelva olika samhällsproblem, allt lastas på skolan och med en viss bergränsad tid till förfogande så fördelas timmarna ut på allt fler olika utbildningsområden ofta i kombination med inte allt för stora koomunala resurser till förfogande för skolan.

Ett ämne där svenska skolelever blir allt sämre är mattematik, kort sagt vi halkar efter. Från att en gång i tiden haft världsledande skolkunskaper i mattematik blir vi allt mer medelmåttor globalt sett. Kanske hänger detta lite ihop? Jag tror, tyvärr att det är många ungdomar som har stora svårigheter att räkna ut hur stor månadskostnanden på lånet om kanske 125 000kr till den första lilla bostaden blir i månanden. Troligtvis betydligt mer beroende på dåliga mattematikskunskaper än på dåliga kunskaper i privatekonomi
Published with Blogger-droid v1.6.5

torsdag 13 januari 2011

De fantastiska köprekomendationernas tid strax tillbaka?

Vid fortsätter med lite ironi då det verkar vara dagens ämne. Vad passar inte bättre att göra när man sitter på ett försenat tåg än att läsa analyser som en bank där jag är kund i skickar till undertecknad mest vareviga dag.

Dagens analys som jag just ögnat igenom fick mig att dra på smilbanden lite då man sällan läst så ordentligt optimisktiska analyser.

Rubrik: Unikt köpläge. Sedan har man en förklarande text på en halv A4 sida hur fantastiskt bolaget och dess värdering är. En stor tabell med diversee nyckeltal och prognoser med omsättning, marginaler vinster, direktavkastning med mera om hur banken uppskattar att företaget utvecklas de kommande åren.

Lite risker och möjligheter i punktform och en avslutande kommentar att en 80-90 procentig uppsida finns (observera att banken i detta fall rekomderar aktier på 6-12 månanders sikt) och man råder sina kunder att köpa aktien. Något litet undanskymt bolag på någon small-cap lista? Nej då, analysen var på sveriges mätt i börsvärde allra största företag, H&M. Unikt köpläge i sveriges största företag alltså, kom och köp...

Banken var för övrigt samma som år 1999 gav ut den klassiska analysen och köprådet, "the strongest buy inte the history of strong buys" varpå aktien (Adcore) sedan de nästkommande åren rasade sisådär 99 procent och tillslut blev uppköpt av ett fastighetsbolag (Klövern?) I syfte att komma åt förlustavdrag.

Published with Blogger-droid v1.6.5

Spelbolag ger billigare tågresor

Jag fick just ett sms från en god vän som skrev att man nu kan spela på oddset om tåg kommer i tid eller blir försenade, eller hur det nu var tänkt. Har inte läst mer än dennes sms så jag vet inte riktigt hur det funka.

Om det är så att man just kan spela på om tåget kommer i tid eller inte så innebär detta en intressant form av arbitragemöjlighet eller vad man nu skall kalla det för den som reser med tåg.
Hur då?
SJ har som bekant en resegaranti där man helt sonika får tillbaka pengar för tågbiljetter om tåget blir försenat. Genom att då som ett komplement spela på att tåget är i tid via spelbolaget innebär då att man "hedgar" sina utlagda billjetpengar.

Tåget i tid, vinst från spelbolaget. Tåget försenat, utlagda resepengar tillbaka från SJ. Sammantaget borde man kunna skapa en mattematisk formel för att kunna sänka sina biljettpriser. Den som skickar mig ett snyggt spelschema med uträkningar över dessa möjligheter lovar jag bjuda på kopp SJ kaffe med kanelbulle inkluderat. Så tar vi en diskussion hur detta skulle kunna tillämpas i hedgefond till tågresenärnas fromma.

Ursäkte ironin, råkar sitta på ett försenat tåg...
Published with Blogger-droid v1.6.5

onsdag 12 januari 2011

Två goda placerare


En vanlig svensk aktiefond, med över 1% i årlig fondförvaltningsavgift. Bara känn på orden, det är kort sagt lagom skoj. Allting talar egentligen för att antingen själv köpa svensk aktier eller investera i billigast möjliga indexfond. Alla alternativ där mellan är egentligen inte att rekommendera om man nu inte vill göra sina förvaltare rika. 1% årligen i avgifter leder logiskt sett till en underprestering gentemot jämförelseindex. Att överprestera index med 1% årligen år ut och in, kräver skick förvaltning enbart för att då hålla jämna steg med index.
Men även bland svenska fondförvaltare finns det mycket duktiga långsiktiga förvaltare som är väl värda att uppmärksamma. Jag tänkte skriva några rader om två av dem. Henrik Didner och Adam Gerge som sedan slutet av 1994 förvaltar den från större banker helt oberoende aktiefonden Didner& Gerge aktiefond.  Dom förvaltar en ganska stor fond, hyfsat omtalad men ändå förhållandevis anonym. Deras långsiktiga prestationer är däremot riktigit bra, med tiden.
Jag skriver aldrig om min privatekonomi, vilka placeringar jag själv har och så vidare. Men gör ett litet oskyldigt undantag i detta inlägg. Min fru har i ung. 10 års tid sparat i dessa båda herrars aktiefond och det är uppenbart att hennes val med tiden varit ganska gott, i relation till att spara i någon annan svensk aktiefond som alternativet kanske vore. Under de senaste 10 åren har sveriges börsindex utvecklats ung +40%, totalavkastning, Didner&Gerge aktiefond har under samma tidsperiod utvecklats ung. +150%. Ja sett i årlig avkastning är det förstås ingen lysande investering men så har också tidsperioden inte varit direkt lysande för investeringar i aktier. Drar vi ut linjen lite längre från dess att dessa båda herrar startade sin fond under hösten 1994 så har fonden, EFTER alla avgifter, courtage mm. givit sina fondandelsägare en årlig avkastning på +18,6% per år mot +12,1% per år för OMX index totalavkastning inkluderat utdelningar.  En överavkastning med 6,5% per år, i genomsnitt,  i 16 år. Faktiskt på pricken så när som någon tiondel lika goda resultat (mätt som överavkastning gentemot berörda index) som Warren Buffett och Berkshire Hathaway under samma tidsperiod de senaste 16 åren. Och då har D&G inte alls samma möjligheter till flexibilitet mellan pengar och investeringar. En aktiefond är alltid som sagt ”fullsketen” (västgötskt uttryck) i aktier.
Det är uppenbart att Didner & Gerge är fondförvaltare som till skillnad mot många andra förvaltare faktiskt vågar ta ut svängarna. D&G är en fond som inte alltid har Ericsson, HM, Nordea eller Telia bland de största innehaven. Idag har man t.ex. Trelleborg. Dom har i mitt tycke en väldigt tydlig långsiktig förvaltningsstil eller vad man nu skall kalla det. Helt och hållet grundat på fundamental analys, en förkärlek för ”historiska långsiktiga tillväxtbolag” och man är också synnerligen långsiktiga och håller gärna sällskap med andra långsiktiga huvudägare. Saminvesteringarna med Melker Schörling är t.ex. många genom åren.
Jag vill nog också säga att D&G är ganska mycket av ”contrarians” dvs gärna går mot strömmen och agerar på tvärs gentemot många andra fonder och inte minst mot börsen som helhet. Det som blir populärt säljs av och det som blir opoulärt köps och i alla fall jag har många gånger skakat på huvudet för att sedan kanske nicka lite mer instämmande efter något år. Just deras stora långsiktighet är nog det som imponerar. HM aktier har dom väl ägt sedan start t.ex.  Senaste rapporten är ett bra exempel på deras ”gå mot strömmen”, man säljer av nu populära Volvo och Handelsbanken som man köpt in sig stort i under finanskrisen när fordonsindustri och banker inte var så populärt minst sagt. och köper nu återigen tre ”gamla favoriter” Nokia, HM och Securitas bolag som idag nog får ses som ganska tråkiga av sig.
Det finns ett antal bolag som i stort sett alltid finns med bland fondens innehav år ut och år in där man varit riktigt långsiktig. även om andelarna växlar stort mellan åren. Nokia, HM och Securitas är tre bra exempel, andra exempel är Electrolux, AssaAbloy, Hexagon och Getinge. Tillväxt före värdebaserade företag och alltid företag som konkurrerar med sina konkurrenter med mer än pris. Råvarubolag lyser oftast mao helt med sin fråvaro.
Även om detta låter som ”vilka aktier som helst” som alla andra fondförvaltare köper och säljer så talar ändå de långsiktiga resultaten för sig själv. En intressant iaktagelse är att en annan långsiktigt högpresterande aktiefond ODIN Sverige har likande långsiktiga resultat men har en placeringsstrategi som är diametralt motsatt D&G om än också grundat på fundamentala faktorer. Många vägar bär till Rom som sagt.

måndag 10 januari 2011

Många bra inlägg

Senaste tiden har det enligt mig skrivits en hel del riktigt kul blogginlägg av bloggare såsom Cornucopia, Flute, Lundaluppen och 4020. Själv har jag senaste veckan befunnit mig en liten stuga bortom mobiltelefontäckning, rekommenderas då man inser att man trots allt börjar bli ganska van med kommunikation om man säger så. Men desto mer tid för snöbollskrig och skidåkning vilket var huvudsaken.
Tillbaka till blogginlägg. Jag är helt klart svag för vackra diagram och tabeller över långa serier. Flute och Cornucopia har i vackra diagram visat stockholmsbörsen reala avkastning sett över 20 års cykler. L kursutvecklingen över en så lång period som 20 år blir direkt upplyftande. Det finns tom perioder där aktieutvecklingen inte ens täckt inflationen utan givet sina innehavare negativ real avkastning. Genomsnitt över tid bli att den reala avkastningen hamnar på någon ynka procent plus.
Vad skall man nu dra för slutsatser av detta?
Den första slutsatsen blir givetvis att aktier under alla förutsättningar är ett bra långsiktigt sparande. Ibland kan aktier rent ut sagt ge dålig avkastning. Det handlar säkerligen precis lika mycket om att inte köpa aktier vid helt fel tillfällen som att köpa vid helt rätt tillfällen.  
Den andra slutsatsen i alla fall jag drar är betydelsen av utdelningar. Precis som Ratos VD  Arne Karlsson skrev i något VD ord för knappt 10 år edan om jag minns rätt så står utdelningar för ung hälften av aktiers långsiktiga avkastning. Divedens dont lie som sagt. Det är utdelningar som skapar edge i företagande, företags vinster och omsättning är det rimligt att anta att det inte blir mer än inflationen, annat vore ju egentligen ganska så konstigt sett över tid.  Men sammantaget några procent i utdelning om året på insatt kapital och ett insatt kapital som följer inflationen är trots allt en mycket god avkastning, det är betydligt sämre att spara i obligationer. Där man i bästa fall kompenseras för inflationen av räntan men där det insatta kapitalet urholkas i värde.
En annan slutsats man kan dra är att avkastningen på obligationer, aktier och reala tillgångar helt klart går i cykler och även om aktier är det som på 40-50 år avkastat bäst finns det långa perioder där obligationer varit bästa valet, och säkerligen också perioder där reala tillgångar såsom fastigheter, skog eller guldlkimpar givit bästa avkastningen.
Utan att ha gjort någon hel djupdykning ner i Flutes och Cornucopias statistiska material så känns det också som om aktier är valet i långa perioder av låg inflation. I tider av högre inflation så gynnas normalt sett andra placeringstillgångar, inte minst av det skälet att varje vinstkrona i ett företag värderas ner i lägen av höga räntor, kostnadsinflation och bra alternativa placeringar.
 Vill man inte ”chansa” som en lite mer passiva placerare bör man därför diversifiera sina tillgångar lika mycket mellan tillgångsslag som mellan olika aktier. En del på börsen, en del på banken och en del i reala tillgångar och betala av sina lån om man råkar ha sådana.
Den aktiva placeraren försöker istället finna tillgångarna där den bästa ”intrinsic value” finns. Det är inte alls säkert att det är aktier, kan lika gärna vara obligationer eller fastigheter. Lundaluppens synnerligen kloka sammanställning över fastighetsbolagen visar ganska klart att det krävs bibehållna aktie/fastighetspriser och högre hyresintäkter för att avkastningen på fastigheter skall bli mer attraktiv än vad den kanske borde vara i dagens läge.  

söndag 2 januari 2011

Träningsåret 2010

Det är dags att summera träningsåret 2010. Utgångspunkten för detta inlägg är ett inlägg under rubriken "vågar du anta utmaningen?" som jag skrev för två år sedan nu där jag uppmanade i alla fall mig själv (och de som skriver bloggar inom "ekonomi") att bli lite mer strukturerad när det gäller utövande av fysisk akvtitet. Jag tillhör dem som träning någorlunda regelbundet sedan barnsben men kan behöva få mig en liten knuff då och då även folkhälsofrågor är något som ligger mig varmt och hjärtat så det är för ett behjärtansvärt syfte.

Först av allt vill jag börja med att medge att 2010 blev ett lite sämre träningssår år än 2009. Den sammanlagda mängden träning är tyvärr ned ung. 15%. Man skall givetvis inte bortförklara detta på något sätt utan kan krasst konstatera att orsaken är att jag haft flera schackningsperioder över året. Några av dessa beroende på sjukdom där jag vart utslagen av influensa och feber. Men också några perioder där träningsviljan vart alldeles för dålig och min rygg har spökat lite. resultatet är att jag idag är sämre tränad än jag var för ett år sedan.

Utfallet över utförd träning för år 2010 blev i procentuella termer enligt följande:
 Till glädje ämnena kan konstateras att 2010 var ett mycket bra år för utövande av skidåkning. Snön låg här i Närke till månadsskiftet mars/april och sedan kunde man redan i november få några skidpass. Detta har gjort att jag faktiskt 2010 åkt mer skidor än sprungit, det tror jag aldrig hänt tidigare för mig. Långfärdsskridskor var det dock inget vidare med i år tack var den snörika vintern, en enda gång åkte jag. Annars är fördelningen likartad med 2009 ja förutom då mindre total volym.

Nedanstående bild från det lokala skidspåret i knutarna symboliserar väl den fantastiska vintern

Idag har jag på förmiddagen faktiskt hunnit med att åka 22km skidor i snabba och lite lätt isiga spår. Vill du också komma igång och träna? Då rekommenderar jag skapt utan någon egen vinning hemsidan Funbeat (finns som app till iphone/ipad också). Finanskvinnan passar samtidigt på att ge kostråd så blir nyårslöftet komplett.

Vårens kortsiktiga mål blir nog Göteborgsvarvet som min bror "tvångsanmälde" mig till efter att jag var it väl kaxig mot honom och hans tid på varvet i våras. En gång i tiden har jag sprungit under 90min på Göteborgsvarvet, det blir det inte i år....

Och ja, det kommer inlägg om ekonomi och börs snart också...
MediaCreeper