onsdag 19 januari 2011

Att se igenom enskilda år

Ett företags värde styrs om man vill komprimera ned det till sin minsta beståndsdel ytterst av två faktorer. Tillgångar (borträknat lån då förstås) och sedan då intjäningsförmågan. Its all about earnings and assets som en känd amerikansk investerare en gång i tiden sa.

Det är detta en fundamental invetserare har att förhålla sig till. Bestämma tillgångarnas värde och uppskatta ett företags långsiktiga intjäningsförmåga. Till sin hjälp har man ju som bekant ett företags ekonomiska redovisning, i sin mest komprimerade form en balans- och resultaträkning. Balansräkningen är egentligen det enklaste då det egentligen finns en enda balansräkning som är intressant och det är den senaste. Det är denna som idag ger en ögonblicksbild över ett företags finansiella ställning, vilka tillgångar man förfogar över och hur man har finansierat dessa. Vad man ägde för tillgångar för 14 år sedan och hur stora skulderna då var, spelar nada roll. Det är här och nu som gäller för tillgångarna.


Är dock benägen att gamla balansräkningar kan vara intressanta för att beräkna avkastning på sysselsatt och eget kapital, men inte så mycket mer än så och inte allt för sällan brukar detta stå som en fotnot till resultaträkningen också.

Resultaträkningen är tusan så mycket värre att förstå sig på. Om du investerat i aktier under en minst en handfull år så har du lärt dig (kanske smärtsamt i värsta fall) att ett företagsintjäningsförmåga varierar, i många fall riktigt kraftigt. AB Volvo och Sandvik är ju två lysande exempel på enorma svängningar i intjäning. För att mellan tummen och pekfingret bestämma en företags intjäningsförmåga så behöver man vägledning och historik.

Låt oss t.ex. ta ett slumpmässigt valt industriföretag, i detta fall väljer vi företaget Beijer Alma. Som är ett vad man skulle kunna kategoriseras som ett medelstort välskött industriföretag där huvudägaren är gamle börsklipparen Anders Wall. Företaget består av tre dotterbolag. Dels Lesjöfors som tillverkar fjädrar, Habia som tillverkar specialkabel samt Beijer Tech som är en industrigrossist. Prima svensk kvalité.

Balansräkningen är för att vara ett industriföretag föredömlig. Nettokassa på 48Mkr och stabilitet präglar företaget.

Låt oss titta på Beijer Almas svängningar i resultaträkningen sedan 2004 mätt som resultat per aktie. Jag litar här i detta blogginlägg på informationssidan borsdata.se

2004 4,64kr
2005 6,42kr
2006 5,56kr
2007 7,49kr
2008 7,90kr
2009 5,92kr
2010 i bästa fall omkring 10 kr per aktie

Vad kan man nu dra för slutsatser av detta? En slutsats man kan dra är att 2010 var/blev ett synnerligen gott år för Beijer Alma men 10 spänn per aktie i vinst kanske (uppskattat mellan tummen och pekfingret). I genomsnitt har vinsten de sista åren legat på 6kr och 80 öre per aktie. Trenden är också att Beijer Alma de sista åren haft stigande vinster. Lägger vi på en linjär trendlinje på Beijer Almas vinster i ett diagram så vore det ”normala” en vinst strax under 9kr 2010. 2010 ligger således lite över ”trenden”. 2009 var å andra sidan ett år klart under den normala trenden under dessa år. Trendmässigt borde vinsten ha legat kring 8kr per aktie, 2008 omkring 7,50kr.  En intressant iaktagelse är sedan aktiekursens fluktationer i Januari 2009 var Beijer Almas kurs nere på ca. 50-lappen  så då handlades till p/e 6-7, idag så står kursen i 165 kr och handlas till p/e 16 på toppvinst och p/e 18 på trendvinsten. Ett bra exempel på girighet och rädsla.

Personligen så tycker jag att man vid en fundamentala analys först och främst bör utgå från balansräkningen. Ett svagt, högt skuldsatt och därmed finansiellt riskfyllt företag bör man egentligen ställa sig frågan om verkligen vill vara del av. Kanske bättre då vänta till en eller annan nyemission är genomförd. Om man dock finner balansräkningen som intressant är det dags att gå vidare att titta på resultaträkningen och då undersöka den långsiktiga intjäningsförmågan och kanske något om trenden. Ett kritiskt förhållningssätt är att framtiden alltid blir sämre än historien, är det först då prisvärt är det intressant.

Självfallet bör man sedan som ett komplement ställa alla dom där kritiska frågorna om varumärken, lönsamhet gentemot konkurrenter osv. osv. osv.

Makroekonomin då? Ja säg någon som kan spå om denna 5-10 år framåt…

3 kommentarer:

  1. Bra poänger! Även om jag själv tycker om att titta på gamla balansräkningar för att se hur man finansierat sig förr och hur man finansierar sig nu. Ett företag som idag har nettokassa men haft höga skulder historiskt kan ju indikera att man lärt sig sin läxa och satsar på en stark balansräkning (som i fallet Beijer Alma). Men höga skulder historiskt kan ju även innebära att företaget enbart bygger upp en kassa för att sedan använda den till att göra ett dyrt förvärv och ta på sig nya skulder. Det gäller att läsa gamla VD-kommentarer och få en känsla för vad företaget egentligen har för policy kring balansräkningen, och om man tror att denna kommer att bestå. En stark balansräkning ena dagen kan förstöras nästa dag pga t.ex. ett dumt förvärv.

    SvaraRadera
  2. Finns många sådana exempel på hur man snabbt kan förstöra starka balansräkningar. Tex TradeDoubler på midcap som hade en stor nettokassa och mkt god finansiell ställning, men som förstörde sin framtid genom ett stort 700M förvärv samt galna extrautdelningar. Resultatet blev en större nettoskuld, stora goodwillnedskrivingar och att amorteringsplanen inte kunde följas med nyemission som följd.

    SvaraRadera
  3. Sorry, råkade klicka på "ogilla" av misstag när jag skulle klicka mig fram till "kommentarer".

    SvaraRadera

Gadgeten innehöll ett fel