Aktiestinsen och sparandelinjen

Idag är det officiellt att 98-årige legendaren Lennart "aktiestinsen" Israelsson kandiderar för Centerpartiet till höstens kommunfullmäktigeval i Nässjö. Jag själv kommer kandidera både till riksdagen och Kumla kommun. Har läst några rykten om det på Twitter så hade det på känn men kul ändå! Man är som sagt aldrig för gammal för att engagera sig. 

Aktiestinsens kandidatur för Centerpartiet är ett utmärkt tillfälle att lyfta fram Centerpartiets förslag om sparandelinje som man hitills helt ärligt ska säga inte rönt någon större framgång med. 

Översiktligt går sparandelinjen ut på att det skall bli mer lönsamt att bli sparsam och det skall finansieras genom att det skall bli mindre lönsamt att låna. Idag är det mer aktuellt än någonsin då svenskarnas benägenhet att låna ökar med stadiga 5% om året samtidigt som sparsamheten förblir låg, ohållbart i längden och ökad sårbarhet i samhället.

En sparandelinje är också viktigt att ta fram då det svenska området för finansiellt sparande nu genomgår vissa förändringar. Det ena som verkat i något år är Investeringsparkonton som går ut på att det skall bli enklare att äga fonder och aktier och är en sparform som schablonbeskattas och många svenskarna ser i dagarna för första gången i sin deklaration hur de förtryckta uppgifterna ser ut i deklarationen. En annan förändring är att skatten för fonder är omgjorda under 2013 och man nu betalar en låg schablonskatt på 0,12% på innehav istället för att fonder genom skatteregler tvingas ge utdelningar som beskattas med 30%. Den tredje och största förändringen är att avdraget för insättningar i pensionsförsäkringar är på väg att försvinna. Detta lär leda till att de allra flesta kommer sluta spara i pensionsförsäkringar och i den bästa av världar övergå till investeringssparkonto.

Summa av dessa förändringar är att fler svenskas kan antas få schablonskattemässiga kapitalinkomster. Av de som har ett sparande som sagt, då allt för få sparar.

Det finns fler sätt att effektuera en sparandelinje. Man skulle kunna tänka sig sänkt kapitalskatt och ränteavdrag. Med mera. Alla olika lösningar har sina för och nackdelar. En generellt sänkt skattesats för inkomst och utgift av kapital på 20% skulle exemplevis får stora förmögenhetsmässiga effekter och främst gynna de 10% av svenskarna som har 70% av den samlade förmögenheten.

Jag personligen gillar centerpartiets förslag om ett grundavdrag på kapitalinkomster. Förslaget jag sett här är att kapitalinkomster på upp till 5000kr blir skattefria. Detta skulle gynna "mindre förmögenheter" hos vanligt folk som får någon tusenlapp eller två i plånboken om dom är sparsamma men för dem med större tillgångar knappt skulle vara märkbart. Detta kan bli en stimulans för en generellt ökad sparsamhet och inöste minst leda till att Skatteverket kan slippa skicka ut tusentals deklarationer till barn vars föräldrar sparat ihop lite fonder eller pengar och där Skatteverket med noggrannhet kräver in de där futtiga hundralapparna i skatt på kapitalinkomsterna för dessa barn. 

Med ett grundavdrag på sparande kan alla, för egen tjänade peng spara ihop de där månadslönerna på bankboken eller i aktiesparande och denna summa kan innehas skattefritt.

Hur kan då finansieringen för detta grundavdrag se ut?

Vi bör verkligen göra något av de generösa ränteavdragen. Kanske sänka gränsen på 100 00kr i ränteutgifter som toppen för 30% ränteavdrag är, ner till kanske 50 000kr per år? Här är jag öppen för en mängd olika förslag på lösningar i syfte att stimulera sparsamhet och minska incitamenten till att leva på kredit.

En liten intressant aspekt kring obligationer i investeringssparkonto

Nu ska jag ge mig ut på djupt vatten efter ett litet eventuellt kryphål.

En skillnad mellan nymodigheten investeringssparkonto och den gamla kapitalförsäkring är att man in i ett investeringssparkonto kan överföra värdepapper till skillnad mot en kapitalförsäkring där man enbart kan föra in kontanter.

Om man idag har exempelvis har aktier i en depå så kan man be banken öppna ett investeringssparkonto och från sin depå föra dit aktier utan att behöva sälja och köpa tillbaka aktierna som man behöver göra i en kapitalförsäkring. Detta kommer då förstås i skatteteknisk mening räknas som en försäljning från depå och man behöver reavinstbeskatta men man behöver inte betala courtage.

Nu skall jag beskriva en intressant aspekt på hur detta (om jag förstått saken rätt, vilket sker på synnerligen lösa grunder och med beaktande om mina kunskapsluckor) till viss del kan utnyttjas. Först lite grunder för attt förklara resonemanget.

En aktie ger i många fall årligen en aktieutdelning. Säg att aktien kostar 100 kr och ger 5 kr i utdelning. Aktien kommer då på x-dagen avskilja 5kr i utdelning och teoretiskt sjunka 5kr i pris. Det finns såklart inga fria luncher.

Köper du aktien i en depå dagen innan utdelning för 100kr kommer den dagen efter stå i 95kr och du har fått 5kr i utdelning. Skulle du sälja aktien gör du en avdragsgill reaförlust på 5kr och blir beskattad för 30% av 5kr utdelningen. Ingen skillnad mot om du köper aktien inom ISK. Du behöver då inte skatta för udelningen men kan i gengäld inte göra avdrag för förlusten. Du kan mao inte göra några vinster på att överföra aktier från depå till ISK.

En obligation när man köper den fungerar lite på annat sätt. Låt mig ememplifiera. Låt säga att du vill köpa en obligation med nominellt belopp 50 000 som handlas på par (dvs kurs 100) och där den årliga räntan är 5%.

Köper du obligationen dagen innan den årliga kuponen avskiljs så kommer du får betala 100%*50 000kr+ den upplupna räntan som förgående ägare har rätt till. Dvs i detta fallet (0.05*50000)/365*364=2493kr totalt sett 52493kr. Dagen efter då kupngen avskils så får man 2500kr i näven. Du som obligationsägare tjänar mao bara en dags ränta, då du bara ägt obligationen en dag.

Äger man obligationen i en depå så får man såklart betala skatt på den utbetalade räntan 2500kr. Den sk. upplupna räntan som man betalar i samband med förvärvet blir skattetekniskt en utgiftsränta precis som att betala ränta på ett bostadslån. Du har såleds rätt till ränteavdrag och kan i deklarationen kvitta de 2493kr mot de inkommande 2500kr.

Köper du obligationen inom ramen för ISK har du ingen avdragsrätt för de 2493kr men får å andra sidan de utbetalade 2500kr skattefritt. Summasummarum, en dags ränta skattefritt (med undantag av den årliga scahblonskatten förstås).

Men nu till det intressant. Med risk för att jag missuppfattat saken helt. Låt säg att du köper obligationen i en depå. Du betalar 52493kr varav 2493kr blir en ränteugift som du får ränteavdrag för (747kr tillbaka på skatten alltså). Innan du får din betalda ränta så överför du sedan din obligation från dig till dig själv från depå till ISK. Inom ramen för ISK får du sedan obligationsräntan utbetalad skattefritt. Summasummarum en skattevinst på drygt 700kr utöver de 7kr i en dags ränta om man gör på detta sätta mot att köpa obligationen inom ISK helt.

Är jag helt ute och cyklar??  Ja troligtvis, behöver man lyfta fram upplupen ränta då man överför obligation från depå till ISK eller? Någon som kan förklara?

Skatteberäkningar på investeringssparkonto och kapitalförsäkring mod. NY

Vid årsskiftet ändras beskattningen av kapitalförsäkringar samt så införs den nya sparformen Investeringssparkonto. De som idag har en kapitalförsäkring berörs av denna lagförändring vare sig man vill det eller inte.

Det verkar råda viss osäkerhet hur dessa beräkningar av skattesats sker.  Bland annat har bloggaren 4020.se skrivit inlägg kring rörighet i förslaget. Så jag tänkte redovisa två hypotetiskt ENKLA exempel över min uppfattning om hur beskattningen kommer tas ut. Jag kommer i detta inlägg inte beröra individer som belånar eller "trixar" (t.ex. att ta ut och sätta in pengar ofta från sin KF) på annat sätt i sin nuvarande sparande.

Grundförutsättningar för exempel ISK. 
Fröken Lisa Solstråle har idag en kapitalförsäkring på 300 000kr och månadssparar till denna kapitalförsäkring 2000kr i månaden löpande. Statslåneräntan är 3%. Så kommer flyger då champagnekorkarna i luften och vi går in i år 2012 och Lisa avvecklar sin kapitalförsäkring och startar ett ISK den 1 januari 2012. År 2012 blir också ett mycket märkligt år då detta år så står börsen helt still. detta är givetvis fullkomligt omöjligt men så är det för att exemplet ska bli så enkla som möjligt.

För ISK är det fyra stycken mättillfällen för skatteberäkningen. Med största sannolikhet 31/3, 30/6, 30/9 och 31/12.

För Lisa Solstråle blir första mättillfället sista mars 2012. Vid sista mars så har hon satt in 300 000kr+6000 dvs kapitalunderlag= 306 000kr. Hennes sk. schablonintäkt blir då (306 000*0,03)/4=2295kr i inkomst av kapital som hennes bank för bok på men inga pengar dras från kontot.

Vid sista juni är det återigen dags för avstämning och hennes kapitalunderlag är 306 000kr+6000kr i insättningar. Banken beräknar shablonintäkten till  (312 000*0,03)/4=2340kr. i inkomst av kapital som hennes bank för bok på men inga pengar dras från kontot.

Sista september ny avstämning och kapitalunderlaget är nu 312 000kr+6000kr och schablonintäkten blir (318 000kr*0,03)/4=2385kr

Sista december är det dags för sista avstämningstidpunkten och kapitalunderlaget är nu 318 000kr+6000kr i insättningar och schablonintäkten blir (324 000kr*0,03)/4=2430kr.

Banken sammanställer nu årsbeskedet och skickar ut ett brev till Lisa banken har sammanställt hennes schabloninktäkt till 9450kr. Denna siffra kommer automatiskt redovisas på Lisas deklaration utan att Lisa behöver göra någonting. Skatten som Lisa får lov att betala blir 9450*0,3=2835kr. Men vi bör här betänka att andra inkomster och utgifter inom inkomstlaget kapital påverkar skatten. Kanske betalar hon räntor på sitt bostadslån, har sålt sin skogsfastighet med förlust osv osv. Men rent rensat så blir hennes skatt i detta exempel 2835kr. 

Grundförutsättningar för exempel KF
Herr Kalle Mullerochelände han har istället en kapitalförsäkring fast med samma innehåll dvs Herr Mullerochelände har idag en kapitalförsäkring på 300 000kr och månadssparar till denna kapitalförsäkring 2000kr i månaden löpande. Precis som tidigare så kommer herr Mullerochelände ha kvar sin kapitalförsäkring under hela 2012. Vid årsskiftet 2012/2013 fastställs avkastningsskatten.

Först värdet på kapitalförsäkringen vid årets ingång, detta var 300 000kr. Sedan lägger vi till de premier som herr Mullerochelände betalar in under första halvåret dvs 12 000kr dessa beräknas fullt ut. För premier som herr Mullerochelände betalat in under andra halvåret dvs 12 000kr så beräknas dessa till hälften dvs 6000kr. (observera här att herr Mullerochelände inte belånar eller för ut/in pengar under året i sin KF)

Herr Mullerocheländes kapitalunderlag för avkastningsskatt blir således 300 000+12 000+6000=318 000 och avkastningsskatten blir då (statslåneränta 3%) =2862kr en summa som dras från kapitalförsäkringen.

Svårare än så är det nog inte att beräkna skatten om jag förstår saken rätt....

Att välja mellan kapitalförsäkring och Investeringssparkonto (ISK)

Det är nu spikat att regeringen föreslår att Sverige från årsskiftet 11/12 får en ny sparform vid namn Investeringssparkonto. Jag har tidigare varit djupt kritisk till att ytterligare en sparform tas fram. Jag tror inte att vi svenskar behöver ytterligare en sparform utan det som behövs är en enklare beskattning av värdepapper.  Vi svenskar kan nu äga aktier och andra värdepapper som direktägt innehav, via kapitalförsäkring, via individuellt pensionssparande, via stiftelse osv. och nu då från årsskiftet  investeringssparkonto, ISK. 

 

Grattis Sverige! Dressman/svenska staten ger dig  ytterligare en sparform och ger din bank ytterligare möjligheter att dela upp dina sparslantar i olika konton och ta lite extra avgifter och mindre transaktionsposter på aktier. 

 

ISK kommer inte bli en omedelbar succé, troligtvis kommer förhållandevis få individer starta ett ISK konto initialt. Men nu är det ju som det är och ISK kommer med största sannolikhet att finnas från årsskiftet och då får vi förhålla oss till det. Jag har tidigare skrivit jämförelse mellan direktägt och kapitalförsäkring. Mycket av det som då skrev s gäller fortfarande för alla former av schablonbeskattade innehav som ISK är också.

Vad som idag kanske är intressant är valet mellan ISK och KF. För de som väljer schablonbeskattade så står valet till ISK eller Kapitalförsäkring. Troligtvis är det många som läser denna blogg som idag har en kapitalförsäkring hemma i garderoben och funderar lite på ISK.

 

Om vi börjar med själva den årliga beskattningen så blir beskattningssiffran lika mellan Kapitalförsäkring och ISK från årskiftet. Den årliga skatten på innehavet kommer bli 30% statslåneräntan x beskattninsbara värdet på kapitalförsäkringen. För kapitalförsäkringen innebär detta en liten höjning från dagens 27% av statslåneräntan. Regeringen har inför någon synnerligen krånglig beräkningsgrund för KF och ISK där skatteflykt ska undvikas genom att beskatta insättningar. I praktiken är nog detta krångligare än vad det låter och skrivs om i media. För den som har en kapitalförsäkring och regelbundet sparar en slant i månaden är detta inget man kommer märka av. De som kommer få lite problem är de som tar ut och flyttar in pengartill och från kapitalförsäkringen alternativt aktivit handlar med en belånad kapitalförsäkring.

 

Med dagens närmast groteskt låga statslåneräntor så innebär detta en mycket låg beskattning. Men om vi tänker oss ett normalläge över tiden med en statslåneränta på normala nivåer som t.ex. 4% vilket då ger en årlig skatt som är 1.2% av depåvärdet. Hamnar Sverige i en greklandskris med enormt höga räntor så ska du omdelbart avsluta din ISK eller kapitalförsäkring och ta ut pengarna då beskattningen då blir riktigt hög.

Så vad finns det för praktiska skillnader mellan kapitalförsäkring och ISK då? mer än att man kommer kunna gå på bolagsstämma då aktier i en ISK skrivs på dig som individ, inte ditt försäkringsbolag.

 

 En förhållandevis viktig skillnad mellan ISK och Kapitalförsäkringen är den olika beskattningsgrunden. Beskattningen av KF, där är skatten som betalas är avkastningsskatt. Detta innebär att det är ditt försäkringsbolag som är skyldig att betala skatten (som dom tar utav dig förstås). Skatten är således också ingenting som har med din taxerade inkomst att göra. Utan är en sak först och främst för ditt försäkringsbolag.

 

Skatten som tas ut på ISK är däremot ingen avkastningsskatt, utan en scahblonbeskattning av kapital. Du tar ditt skattepliktiga underlag i ISKen och multiplicerar med den aktuella statslåneräntan

Om du har ett skatteunderlag i ISK på låt säga 1Mkr så innebär detta att du får en inkomst av kapital i din deklaration om 40 000kr vid en statslåneränta på 4%. En inkomst som du således ska betala 12 000kr i skatt på.

Antalet kronor du betalar i skatt blir lika men för vissa kan den olika skattegrunden utgöra själv för skatteplanering.

 

Låt oss säga att du idag har riktigt stora bostadslån där du vid höga räntor ligger farligt nära gränsen för fullt ränteavdrag (vilket är utgiftsräntor på 100 000kr per år) så innebär detta att du bör välja ISK framför kapitalförsäkring.  Om du låt säga har lån på 2Mkr och räntan är 6% så betalar du ränteutgifter på 120 000kr. Detta ger dig ett ränteavdrag på 30% av 100 000kr. och 21% av 20 000kr. Totalt tillbaka på skatten i form av ränteavdrag, 34 200kr. 

Har du 1mkr i en kapitalförsäkring påverkas inte ränteavdraget alls. Du får dock betala avkastningsskatt på kapitalförsäkringen (vid statslåneränta på 4%) om 12 000kr. Totalt får du då tillbaka på skatten 22 200kr om vi räknar in avkastningsskatten som en utgift.

Men om du har 1Mkr i en ISK så innebär detta (vid en statslåneränta på 4%) att du får en kapitalinkomst på  40 000kr. En kapitalinkomst blir kvittningsbar mot ditt bostadslån. I detta hypotetiska fall så kommer du totalat sett redovisa ett underskott av kapital om 80000kr. Totalt sett så kommer du då få tillbaka 24 000kr på skatten. 

I detta hypotetiska fall så sparar man 1800kr per år i skatt på att välja en ISK framför Kapitalförsäkring. I just dettta unika fall där man slagit i taket på ränteavdraget.

En sak att tänka på är att skatten på ISK inte kommer dras direkt från din ISK utan är en sak som du kommer ta upp i deklarationen, vilket kan vara både en fördel och nackdel.

Återkommer med fler jämförelser mellan ISK och KF, men det får bli i andra inlägg.