lördag 28 juli 2012

En liten intressant aspekt kring obligationer i investeringssparkonto

Nu ska jag ge mig ut på djupt vatten efter ett litet eventuellt kryphål.

En skillnad mellan nymodigheten investeringssparkonto och den gamla kapitalförsäkring är att man in i ett investeringssparkonto kan överföra värdepapper till skillnad mot en kapitalförsäkring där man enbart kan föra in kontanter.

Om man idag har exempelvis har aktier i en depå så kan man be banken öppna ett investeringssparkonto och från sin depå föra dit aktier utan att behöva sälja och köpa tillbaka aktierna som man behöver göra i en kapitalförsäkring. Detta kommer då förstås i skatteteknisk mening räknas som en försäljning från depå och man behöver reavinstbeskatta men man behöver inte betala courtage.

Nu skall jag beskriva en intressant aspekt på hur detta (om jag förstått saken rätt, vilket sker på synnerligen lösa grunder och med beaktande om mina kunskapsluckor) till viss del kan utnyttjas. Först lite grunder för attt förklara resonemanget.

En aktie ger i många fall årligen en aktieutdelning. Säg att aktien kostar 100 kr och ger 5 kr i utdelning. Aktien kommer då på x-dagen avskilja 5kr i utdelning och teoretiskt sjunka 5kr i pris. Det finns såklart inga fria luncher.

Köper du aktien i en depå dagen innan utdelning för 100kr kommer den dagen efter stå i 95kr och du har fått 5kr i utdelning. Skulle du sälja aktien gör du en avdragsgill reaförlust på 5kr och blir beskattad för 30% av 5kr utdelningen. Ingen skillnad mot om du köper aktien inom ISK. Du behöver då inte skatta för udelningen men kan i gengäld inte göra avdrag för förlusten. Du kan mao inte göra några vinster på att överföra aktier från depå till ISK.

En obligation när man köper den fungerar lite på annat sätt. Låt mig ememplifiera. Låt säga att du vill köpa en obligation med nominellt belopp 50 000 som handlas på par (dvs kurs 100) och där den årliga räntan är 5%.

Köper du obligationen dagen innan den årliga kuponen avskiljs så kommer du får betala 100%*50 000kr+ den upplupna räntan som förgående ägare har rätt till. Dvs i detta fallet (0.05*50000)/365*364=2493kr totalt sett 52493kr. Dagen efter då kupngen avskils så får man 2500kr i näven. Du som obligationsägare tjänar mao bara en dags ränta, då du bara ägt obligationen en dag.

Äger man obligationen i en depå så får man såklart betala skatt på den utbetalade räntan 2500kr. Den sk. upplupna räntan som man betalar i samband med förvärvet blir skattetekniskt en utgiftsränta precis som att betala ränta på ett bostadslån. Du har såleds rätt till ränteavdrag och kan i deklarationen kvitta de 2493kr mot de inkommande 2500kr.

Köper du obligationen inom ramen för ISK har du ingen avdragsrätt för de 2493kr men får å andra sidan de utbetalade 2500kr skattefritt. Summasummarum, en dags ränta skattefritt (med undantag av den årliga scahblonskatten förstås).

Men nu till det intressant. Med risk för att jag missuppfattat saken helt. Låt säg att du köper obligationen i en depå. Du betalar 52493kr varav 2493kr blir en ränteugift som du får ränteavdrag för (747kr tillbaka på skatten alltså). Innan du får din betalda ränta så överför du sedan din obligation från dig till dig själv från depå till ISK. Inom ramen för ISK får du sedan obligationsräntan utbetalad skattefritt. Summasummarum en skattevinst på drygt 700kr utöver de 7kr i en dags ränta om man gör på detta sätta mot att köpa obligationen inom ISK helt.

Är jag helt ute och cyklar??  Ja troligtvis, behöver man lyfta fram upplupen ränta då man överför obligation från depå till ISK eller? Någon som kan förklara?

13 kommentarer:

  1. Ska du ändå inte betala schablonskatt vid årets slut? Alltså 1.65% av 52 493 kr blir ca: 866 kr som du ska betala 30% skatt på = 606 kr. Lägg då till courtage, för mig 59kr (Nordea) x2 = 118 kr. 118+606=724 i utgifter som du glömt. Förvisso 22 kr in med det blir ganska mycket arbete för väldigt liten avkastning.

    Fast, jag är ganska dålig på detta med ISK också. Gjorde en egen affär som motbevisar din teori om att man inte kan tjäna pengar på att överföra till ISK. Jag sålde av en aktie jag visste skulle gå upp vid ett senare tillfälle, alltså jag sålde av och fick dra av för förlustavdrag, för att senare när kursen går upp igen sälja av aktien i ett ISK skattefritt.

    SvaraRadera
  2. Andreas,
    om du visste att en aktie skulle gå upp antar jag att du nu är ekonomiskt oberoende och har en förmögenhet klart överstigande 50 miljoner kronor. För du visste med säkerhet att aktien skulle gå upp, eller hur?

    SvaraRadera
    Svar
    1. För att tjäna så mycket pengar måste man äga mycket pengar från början med, men du påvisar ju svenska avundsjukan på högsta nivå. Och nej, jag är långt ifrån ekonomiskt oberoende i detta högkonsumismens Sverige. Hade jag däremot flyttat ner till Kambodja hade jag nog kunnat klara mig resten av livet med någorlunda standard vilket inte är några jättesummor att tala om.

      Radera
    2. Med dagens möjligheter till hävstänger i form av optioner, warranter, certifikat, minifutures och med egen belåning ovanpå det kan några tiotusenlappar ge miljonbelopp.

      Du säger att du säkert vet, men agerar inte med beslutsamhet på detta. Varför det är så vet du bara själv. Jag konstaterar bara att du inte "walk the talk" som du säger dig göra.

      Radera
    3. Jag har ju inte påstått mig göra någonting, det ända jag gjorde var att påpeka att en flytt från en aktiedepå till ett isk kan generera en vinst genom förlustavdrag om man tror att sin aktie ska gå upp. Detta gjorde jag med en av mina aktier och genererade en modest vinst.

      Radera
  3. Hmm, det här med olika skattemiljöer - att flytta inkomster från högskattesidan till lågskattesidan och vv för utgifter (och nyttja skatteavdrag) är något som var extremt eftertraktat och inte alls ovanligt på 80-talet innan skattesystemet förenklades.
    Det brukar leda till förändringar så vi kanske om några år får en förändring i ISK och i vanlig depåkonto så att dessa två närmar sig varandra. I det förra fallet med höjd skattesats och i det senare fallet med sänkt skattesats.

    SvaraRadera
  4. ISK schablonskatt är lägre är vanlig kapitalskatt om din årliga avkastning är lägre än statslåneräntan november året innan. November 2011 var den 1,65 % och är basen för beskattningen. Om din avkastning i ISK är högre än så så tjänar du på att ha värdepapper i ISK, annars inte. Denna ränta justeras varje november och några år framåt kanske räntorna är så höga att man inte har avkastning som är lika stor och då ska man flytta ut sina innehav.

    SvaraRadera
  5. "ISK schablonskatt är lägre än vanlig kapitalskatt om din årliga avkastning är HÖGRE än statslåneräntan november året innan."

    SvaraRadera
  6. nicely said . btw here in India , they dont tell it openly everything is hidden ...people lost to them..

    Blogging N Technology

    SvaraRadera
  7. Och vad exakt är poängen jämfört med att sätta obligationen i ISK direkt då? Man får ju varken vinst eller förlust på obligationen iom att man flyttar den innan utdelningen och schablonskatten får man betala ändå.

    SvaraRadera
  8. Tack för ett bra inlägg och en bra blogg!

    SvaraRadera
  9. Saknar dina inlägg. Tagit semester från bloggen?

    SvaraRadera
  10. Är det någon som kommit vidare i den här intressanta iden?

    Kostnaden för ISK bör tas med men det blir bara 1/4 av schablonbeskattningen om man tar ut pengarna direkt, dvs cirka 0,5% / 4 * 52500kr = 65kr, inte mycket att bråka om.

    Och fortfarande cirka 1% i avkastning på kort tid, mycket bra!

    SvaraRadera

Gadgeten innehöll ett fel