söndag 22 juli 2012

Stena och lite om varför räntebevis är populärt i detta företag


Ett av Sveriges allra största "företag" är Stenasfären som består utav tre olika bolag, Stena AB, Stena Metall och Stena Sessan. Alla tre bolagen är rejält stora bolag, Stena metall omsätter 29Mdr och Sessan6Mdr plus delägande i företagen Meda, Concordia och Beijer Electronics. Fast jag tänkte i detta blogginlägg lämna dessa båda företag därhän och istället prata om Stena AB, som det kanske borde skrivas mer om i mitt tycke då det är ett viktigt svenskt bolag i näringslivet.

Stena AB är i sig, som en av tre delar i Stenasfären ett jättebolag man omsätter ungefär 28Mdr och har en balansomslutning på knappt 100Mdr! Bolaget är uppdelat i fem olika affärsområden plus en intern finansrörelse. Affärsområdena är; det största i form färjelinjer som trafikerar ett antal olika linjer och säkerligen har många av bloggens läsare bland andra tusental kanske åkt till Danmark eller Tyskland genom att ta Stena Line dit. Stena Line omsätter 9,7Mdr och binder 12 mdr i kapital.

Det näst största affärsområdet mätt i omsättning är Offshore Drilling som är en av de större borrriggsoperatörerna (som synes på bilden). Man hyr alltså på kontrakt ut borrriggar för olje och gasutvning på riktigt besvärliga platser på jorden. Bla har man isklassde borrriggar som säkerligen kommer operera i Arktis utkanter. Detta affärsområden omsätter 6,5mdr och binder drygt 20 Mdr i kapital.

Nästa affärsområde är en rederirörelse med lite olika former av fartyg som RoRo, bulkfartyg mm. Idag ett problemområde globalt sett då det finns en stor global överkapacitet på lastfartyg kontra efterfrågan. Stena omsätter här unge 2,5mdr.

Sedan finns det i koncernen Stena Fastigheter som är ett av Sveriges allra största fastighetsbolag med fastigheter värda 26Mdr(!). Fastighetsbolaget har en tonvikt på bostadsfastigheter (70%) vilket gör verksamheten mycket stabil men med låg direktavkastning. Fastigheterna är främst koncentrerade till Stockholm, Göteborg och Malmö och en mindre utlandsverksamhet. Omsättningen är 2,3mdr.

Det sista affärsområdet är Stena Adactum som är en investeringsbolag med tillgångar på ung. 5,3mdr som är investerade i företagen Ballingslöv (Kök), Blomsterlandet (blommor), Envac (avfallshanteringssystem) och Stena Renewable (Vindkraftsproduktion). Utöver dessa bolag har man också aktier med skiftande ägarandel i Midsona, Gunnebo och Mediatec.

Stena är som sagt ett helägt bolag av familjen Olsson så det går inte att köpa aktier i detta bolag men sista tiden har det dykt upp en hel del investeringsmöjligheter till strukturerade räntebärande investeringar med Stena AB som kreditrisk. Såväl Nordea, Handelsbanken, SEB som Socité Genéralé har gett ut olika former av strukturerade produkter där Stena AB är det bakomliggande bolaget.Bland Nordeas nya populära räntebevis så verkar räntebeviset i Stena var det med största omsättning vilket kanske inte är så konstigt så småsparare i räntepapper kollar väldigt mycket på högsta yielden.

Man kan fråga sig varför just Stena blivit ett så populärt bolag för detta ändamål? Svaret står att finna i Stena AB balansräkning. De olika affärsområdena är överlag kapitaltunga verksamheter och det är inte billigt att köpa fartyg och fastigheter. Total sett har Stena AB ca. 98,5mdr i balansomslutning, eget kapital finansierar verksamheten med drygt 30,3mdr. Resten är olika former av skulder, uppskov mm. Den allra största finansieringen är skulder till kreditinstitut (dvs banker) till över 41mdr(!). Detta gör Stena till en MYCKET stor enskild kund i det svenska banksystemet. Gissningsvis har samtliga svenska storbanker lånat ut pengar till Stena och nervöst följer företaget utveckling.

Det är här det intressanta med de olika formerna av räntepapper som bankerna ger ut med Stena som bakomliggande såsom t.ex.  länk till SEBs erbjudande, Nordea räntebevis stena och SG. För bankerna är detta en dyr form av upplåning då dom tvingas betala dig som räntebevisinvesterare Stibor 90+5,5% ca. Men det finns en mycket intressant aspekt i att Nordea, SEB mfl genom att ge ut räntebevisen kan hegda bort sin egen kreditrisk på Stena. Om Stena kommer på obestånd och får problem att problem med betalningssinställelse så skickar banken eventuella kreditförluster från sig själv till innehavare av räntebevisen.Man förlorar lite räntepengar genom den normala upplåningen men minskar bankens risk.

För ett bolag som Stena med enorm upplåning från bankerna så kan värsta tänkbara scenariet för bankerna bli väldigt ödesdigra så genom att betala lite extra ränta vid egen upplåning så slipper man risker i banksystemet. Istället är det du som räntebevisinvesterare som bär kreditrisken.

7 kommentarer:

  1. Undra hur mycket Nordea tar i ränta av Stena och hur stor mellanskillnaden blir till kunderna. Oavsett så lär Nordea tjäna en del helt riskfritt alltså. Men de får ju knappast ut hela lånet till kunderna så för banken blir väll slutresultatet ganska bra ränteinkomst till ganska låg risk.
    Bra inlägg !
    Mvh/ Stabilekonomi.se

    SvaraRadera
  2. Bra inlägg, undrar hur det går med solcellerna på taket? Funderar själv på att köpa....

    SvaraRadera
  3. Precis som föregående skribent undrar jag vad ett bolag som stena kan tänkas ha för ränta.

    SvaraRadera
  4. Bra skrivet! Jag viste inte att det fanns så mycket skulder.
    Stena anställd i 31 år

    SvaraRadera
  5. Shit ja diggar dej. Skänker dig minst en tanke om dagen då du (passeras)i favoriterna. Genom åren,..(sista året) har jag som följer dina bullrecept & dramatik, gripits av dina vendettor.
    Håller ödmjukt med solcellsinläggarn, -Det har regnat en del!!!
    Hu går de på taket?/ Moff

    SvaraRadera
  6. Bra artikel, men det stör lite att du använder hela tre olika sätt att förkorta "miljarder". (Med stor eller liten bokstav, med eller utan mellanrum mellan sifferantalet och förkortningen.)

    Så här skriver Wikipedia:

    "Miljard förkortas i tekniska sammanhang till G (giga), i allmänna sammanhang är förkortningen för miljard(er) md enligt Svenska språknämnden (Språkrådet). När miljard(er) nämns tillsammans med kr, skrivs förkortningarna ofta ihop, dvs mdkr."

    SvaraRadera
  7. Affärsmodellen bakom räntebevisen fungerar inte riktigt på det sättet du beskriver men annars var det en bra genomgång av Stena. Tack för det! :)

    SvaraRadera

MediaCreeper