Att välja mellan kapitalförsäkring och Investeringssparkonto (ISK)

Det är nu spikat att regeringen föreslår att Sverige från årsskiftet 11/12 får en ny sparform vid namn Investeringssparkonto. Jag har tidigare varit djupt kritisk till att ytterligare en sparform tas fram. Jag tror inte att vi svenskar behöver ytterligare en sparform utan det som behövs är en enklare beskattning av värdepapper.  Vi svenskar kan nu äga aktier och andra värdepapper som direktägt innehav, via kapitalförsäkring, via individuellt pensionssparande, via stiftelse osv. och nu då från årsskiftet  investeringssparkonto, ISK. 

 

Grattis Sverige! Dressman/svenska staten ger dig  ytterligare en sparform och ger din bank ytterligare möjligheter att dela upp dina sparslantar i olika konton och ta lite extra avgifter och mindre transaktionsposter på aktier. 

 

ISK kommer inte bli en omedelbar succé, troligtvis kommer förhållandevis få individer starta ett ISK konto initialt. Men nu är det ju som det är och ISK kommer med största sannolikhet att finnas från årsskiftet och då får vi förhålla oss till det. Jag har tidigare skrivit jämförelse mellan direktägt och kapitalförsäkring. Mycket av det som då skrev s gäller fortfarande för alla former av schablonbeskattade innehav som ISK är också.

Vad som idag kanske är intressant är valet mellan ISK och KF. För de som väljer schablonbeskattade så står valet till ISK eller Kapitalförsäkring. Troligtvis är det många som läser denna blogg som idag har en kapitalförsäkring hemma i garderoben och funderar lite på ISK.

 

Om vi börjar med själva den årliga beskattningen så blir beskattningssiffran lika mellan Kapitalförsäkring och ISK från årskiftet. Den årliga skatten på innehavet kommer bli 30% statslåneräntan x beskattninsbara värdet på kapitalförsäkringen. För kapitalförsäkringen innebär detta en liten höjning från dagens 27% av statslåneräntan. Regeringen har inför någon synnerligen krånglig beräkningsgrund för KF och ISK där skatteflykt ska undvikas genom att beskatta insättningar. I praktiken är nog detta krångligare än vad det låter och skrivs om i media. För den som har en kapitalförsäkring och regelbundet sparar en slant i månaden är detta inget man kommer märka av. De som kommer få lite problem är de som tar ut och flyttar in pengartill och från kapitalförsäkringen alternativt aktivit handlar med en belånad kapitalförsäkring.

 

Med dagens närmast groteskt låga statslåneräntor så innebär detta en mycket låg beskattning. Men om vi tänker oss ett normalläge över tiden med en statslåneränta på normala nivåer som t.ex. 4% vilket då ger en årlig skatt som är 1.2% av depåvärdet. Hamnar Sverige i en greklandskris med enormt höga räntor så ska du omdelbart avsluta din ISK eller kapitalförsäkring och ta ut pengarna då beskattningen då blir riktigt hög.

Så vad finns det för praktiska skillnader mellan kapitalförsäkring och ISK då? mer än att man kommer kunna gå på bolagsstämma då aktier i en ISK skrivs på dig som individ, inte ditt försäkringsbolag.

 

 En förhållandevis viktig skillnad mellan ISK och Kapitalförsäkringen är den olika beskattningsgrunden. Beskattningen av KF, där är skatten som betalas är avkastningsskatt. Detta innebär att det är ditt försäkringsbolag som är skyldig att betala skatten (som dom tar utav dig förstås). Skatten är således också ingenting som har med din taxerade inkomst att göra. Utan är en sak först och främst för ditt försäkringsbolag.

 

Skatten som tas ut på ISK är däremot ingen avkastningsskatt, utan en scahblonbeskattning av kapital. Du tar ditt skattepliktiga underlag i ISKen och multiplicerar med den aktuella statslåneräntan

Om du har ett skatteunderlag i ISK på låt säga 1Mkr så innebär detta att du får en inkomst av kapital i din deklaration om 40 000kr vid en statslåneränta på 4%. En inkomst som du således ska betala 12 000kr i skatt på.

Antalet kronor du betalar i skatt blir lika men för vissa kan den olika skattegrunden utgöra själv för skatteplanering.

 

Låt oss säga att du idag har riktigt stora bostadslån där du vid höga räntor ligger farligt nära gränsen för fullt ränteavdrag (vilket är utgiftsräntor på 100 000kr per år) så innebär detta att du bör välja ISK framför kapitalförsäkring.  Om du låt säga har lån på 2Mkr och räntan är 6% så betalar du ränteutgifter på 120 000kr. Detta ger dig ett ränteavdrag på 30% av 100 000kr. och 21% av 20 000kr. Totalt tillbaka på skatten i form av ränteavdrag, 34 200kr. 

Har du 1mkr i en kapitalförsäkring påverkas inte ränteavdraget alls. Du får dock betala avkastningsskatt på kapitalförsäkringen (vid statslåneränta på 4%) om 12 000kr. Totalt får du då tillbaka på skatten 22 200kr om vi räknar in avkastningsskatten som en utgift.

Men om du har 1Mkr i en ISK så innebär detta (vid en statslåneränta på 4%) att du får en kapitalinkomst på  40 000kr. En kapitalinkomst blir kvittningsbar mot ditt bostadslån. I detta hypotetiska fall så kommer du totalat sett redovisa ett underskott av kapital om 80000kr. Totalt sett så kommer du då få tillbaka 24 000kr på skatten. 

I detta hypotetiska fall så sparar man 1800kr per år i skatt på att välja en ISK framför Kapitalförsäkring. I just dettta unika fall där man slagit i taket på ränteavdraget.

En sak att tänka på är att skatten på ISK inte kommer dras direkt från din ISK utan är en sak som du kommer ta upp i deklarationen, vilket kan vara både en fördel och nackdel.

Återkommer med fler jämförelser mellan ISK och KF, men det får bli i andra inlägg.