onsdag 3 september 2008

Räntehöjningar även utan räntehöjningar?

Idag på förmiddagen så har riksbanksfullmäktige haft en sammanträde om den ekonomiska utvecklingen internationellt och i Sverige och utifrån dessa parametrar så har Riksbanken också fattat ett beslut om den svenska reporäntan, om denna skall sänkas, ligga kvar på 4,5% eller kanske höjas. Ett beslut som brukar tilldras stor uppmärksamhet och vara en diskussionspunkt såväl på ekonomisidor i dagstidningar som i arbetsplatsers fikarum runt om i Sverige.

Det normala är ju att förändringar av reporäntan får direkt påverkan på våra plånböcker. Sparräntor på banken höjs eller sänks och likaså låneräntor givetvis. Räntenivåer påverkar också samhället indirekt då ex. det leder till större hyreshöjningar med om räntan höjs och det påverkar också företags resultat på det finansiella planet. Dessutom kanske det allra viktigaste är att det påverkar investeringskalkyler för såväl företag som privatpersoner för den där nya maskinen eller om man verkligen har råd med det där drömhuset och dessutom så påverkar räntenivåerna privatpersonerns konsumtionskraft. Dessa förändringar följer inormalfallet reporäntan slaviskt dvs +0,25% i reporänta och +0,25% i ränta på ett rörligt bolån.

Den finansiella turbulensen som funnits den sista tiden har till viss del kopplat loss det direkta följsamma förhållandet mellan marknadsräntor och reporäntor. Vi har mao det senaste året fått se mer stigande marknadsräntor än reporäntor och jag tror många har förfasat sig över att "bli lurade av banken" som har höjt bolåneräntan mer än riksbanken och många har nog också fått lära sig skillnaden mellan STIBOR räntan och reporäntan och vilken som egentligen är den som påverkar bolånen. Dessutom har ju inte sparräntorna höjts lika mycket så vi har även fått större räntemarginaler. Det som har gjort detta är att "marknaden som sitter på kapitalet" kräver mer i ränta och högre riskpremier.

De svenska bankerna har varit en av de banker i världen som gått mest torrskodda genom denna finansiella turbulens och även om räntenivåerna har stigit mer än reporäntan så är situationen här i Sverige i högsta grad stabil idag tillskillnad mot USA t.ex. där FED fund rate är 2% medan amerikanska bolånekonsumenter får betala bolån på 6% och uppåt.

Men, lite oroande är det att de senaste veckorna så har riskmarginalerna på den svenska räntemarkanden också ökat betydligt inte minst idag. Det verkar också vara lite skillnader mellan de olika svenska storbankernas finansieringsvillkor. Detta skall vi exemplifiera nedan genom att se på bostadsobligationer. För den som inte vet så är bostadsobligationer normalt en av de billigaste sätten att finansiera sig för bankerna då en bostadsobligation alltid har en inteckning direkt i bankens bolån dvs om banken går omkull så tar obligationsägaren över ditt bolån. Bankcertifikat och liknande är att betrakta som mindre säkra då dom inte har någon direkt inteckning i tillgångar förutom bankens balansräkning givetvis.

Alla de svenska storbankerna har idag ett utestående 2 års bostadsobligationslån (2 år bunden ränta som bolånetagare alltså). Lösendagarna skiljer sig enbart några dagar mellan bankerna så det är i stort sett identiska villkor i obligationerna. Det normala är tidigare att alla bankerns obligationer handlas i stor sett helt identiskt då investerare tror att kreditvärdigheten på kunder hos de olika bankerna är likvärdig. Idag är så inte fallet...

SHYP 1570 (Handelsbanken) ränta 5,3%
NBHYp 5519 (Nordea) ränta 5,32%
SEBB 563 (SEB ränta 5,39%
SPIN 174 (Swedbank) ränta 5,42%

Tänk på att bankerna självfallet lägger på en marginal genetemot sina kunder för att kunna tjäna pengar

Mao så skiljer det idag hela 12 punkter mellan "ytterligheterna" Handelsbanken och Swedbank. Vad detta betyder är antingen att Handelsbankens kunder också kommer betala lägre bolåneränta om man idag tecknar ett 2 årigt bundet bolån genetemot kunderna i Swedbank. och det andra alternativet är att båda bankernas kunder betalar lika mycket i ränta om man tecknar bolån idag och att Handelsbanken då har högre marginaler än Swedbank. För en aktiv kund så skulle jag vilja säg att man nog är i bättre förhandlingsläge ang. sin bolåneränta på ett Handelsbanks- eller Nordeakontor.

Så hur går det då med räntan i morgon? Mycket svårt läge skulle jag vilja säga är själv ganska kluven men jag gissar att det blir en höjning med en kvarts procentenhet men att detta blir den sista höjningen på ett bra tag samt att Riksbanken skruvar ned sin ränteprognos.

5 kommentarer:

  1. Ser du dig som en hök eller duva i frågan? Ska man höja för att inflationen är för hög idag eller avvakta mer information för att se om inflationen är på väg ner igen?

    SvaraRadera
  2. I dagsläget så skulle jag nog varken kategorisera mig en en hök eller duva utan snarare som en kyckling då jag tycker att det nu är dags att avakta med dagens 4,75%i ränta.

    Personligen tycker jag det är lite märkligt att någon kvarts procent hit eller dit väcker så starka reaktioner i dagspressen där vissa nu pratar domedagsprofetior i pressen. Att man vrider lite hit eller dit har lite mindre effekt men idag med den inflation vi har så borde givetvis räntan lite högre än inflationen. Riksbanken har ju också en uttalad "normalränta" där räntan skall skifta mellan 2,5-5%. I dagsläget så har vi lite mer "röda tendenser" på överhettning med resursnuttnyjande och råvaruförrösjning etc och då är det nog ganska logiskt att vi ligger på en hög normalränta.

    I mångt och mycket tycker Riksbanken idag gör ett bra jobb som tar hänsyn till långsiktig stabilitet framför kortsiktiga faktorer som kanske påverkar Sverige just nu.

    I grunden är vi i Sverige även med en ränta på 4,75% i en mycket fördelaktig position. Jämför ex. med Storbrittanien som idag betydligt värre konjunkturell situation samt inte minst högre inflationstendser. BNP utvecklingen är i fritt fall och räntan, ja den är högre i GB.

    I många stycken går Sverige idag mycket bra. Arbetslösheten på låg nivå, orderböcker i företagen som är helt okej, ett banksystem som står sig som bland de bästa och stabilaste i världen just nu.

    När det gäller kortsiktiga faktorer som en mer tilltagande konjunkturavmattning så är detta främst ett finanspoltiskt dilemma om hur man lägger upp en kanske lite mer expansiv statsbudget, offensiva utbildningsinsatser osv. I syfte att klara av tillväxten. Riksbanken är frikopplad från detta och skall ta hänsyn till penningsvärdet och mer långsiktiga frågeställningar.

    SvaraRadera
  3. Hej Cristoffer,

    Rent principiellt haller jag med dig om att jag ocksa tror att Storbritannien kan drabbas varre an Sverige, sarskilt om det ar en konjunkturnedgang ledd av finansbranschen.

    Daremot sa stammer nog inte dina uppgifter on inflation och BNP riktigt med 'officiella' data hittills i alla fall. Inflationen i Sep var 4.4%, dvs exakt som i Sverige, och prognosen for UK 2009 ar 2.2% [se bifogad lank] jamfort med 3.2% i Sverige 2009 [Riksbanken]. Alla uppgifter galler det s k CPI mattet.


    Nar det galler BNP tillvaxt raknar Riksbanken med 1.4% i aug 2008; motsvarande i Storbritannien ar aven det 1.4%. For 2009 sager Riksbanken 0.8% for Sverige och for Storbritannien tror man att tillvaxten kommer att ligga pa 0.9%.

    Rantan ar mycket riktigt hogre har i Storbritannien, 0.25% mer narmare bestamt.

    Ganska lika situation darmed nar det galler tillvaxt, men lite hogre inflationsforvantningar i Sverige...

    Skillnaden som jag ser det, forutom ett storre beroende av finansbranschen och andra servicenaringar [plus att Sverige har budgetoverskott som kan anvandas att stimulera ekonomin med om det krisar], ar att huspriserna redan gatt ner med 10% pa ett ar, och fallet kommer sakerligen att fortsatta med minst 10% till skulle jag tro. Man ligger lite fore i utvecklingen sa att saga.

    De flesta svenskar verkar daremot inte tro att nagot liknande kan handa i Sverige. Det tror dock jag. Enligt alla undersokningar hor den svenska bostadsmarknaden till en av de mest overvarderade. Forloppet hittills ar aven detta valdigt likt vad som hant i USA och UK. Forst stagnerar prisokningarna, darefter okar utbudet av fastigheter till forsaljning kraftigt. Priserna sjunker till en borjan ingenting eller valdigt lite, eftersom saljare och kopare har skilda prisforvantningar. Saljarna ligger kvar i den den 'gamla goda' varlden medans koparna avvaktar. Antalet genomforda forsaljningar sjunker. Efter ett tag vaxer dock pressen for saljarna allt eftersom fler ar tvungna att salja av olika skal. Da blir prisforandringarna ganska stora ganska snabbt.

    Jag skulle nastan vaga sla vad om att priserna om 2 ar i genomsnitt ligger minst 15% lagre an idag.

    http://www.hm-treasury.gov.uk/media/3/5/200808forcomp.pdf

    Mvh,
    FFM

    SvaraRadera
  4. FFM. En liten, liten skillnad vad gäller USA, Danmark, Spanien och Sverige.

    I Sverige har vi inte byggt lika många bostäder. Folk betalar nästan vad som helst för att få ett andrahandskontrakt i Stockholm. Priserna kommer helt säkert gå ned en smula tills första räntesäkningen kommer. Vilket sker i början av 2009. Mina kontakter inom sällansköpshandeln inom detaljhandeln i Sthlm pratar om ett Augusti med en nedgång på MINST 5% i omsättning.

    SvaraRadera
  5. Ja, anonym, nar det galler delar av USA (framst Florida och ett par andra "sunshine states") men kanske sarskilt Spanien har man byggt betydligt mer an i Sverige.

    Det ar saklart en av manga faktorer som styr utbud och efterfrage-ekvationen. Den viktigaste faktorn ar ju dock hur mycket manniskor har rad att betala. En svensk normalfamilj i storstadsomradena TROR jag (har inte kollat statistik) lagger en forhallandevis stor andel av sin disponibla inkomst pa boendet och manga familjer har litet utrymme for kostnadsokningar (enligt artiklar verkar valdigt fa spara mer an 3-5tkr i manaden).

    Vid fortsatt hog inflation pa basvaror, en okande arbetsloshet som vi med all sakerhet star infor sa star jag fast vid mitt tips. 15% nedgang ar valdigt lite sett pa hur mycket det gatt upp de senaste aren; upp 58% (riket) mellan 2002-2007.

    Mvh,
    FFM

    SvaraRadera

Gadgeten innehöll ett fel