söndag 21 september 2008

Är du värd att investera i?



Den senaste tidens turbulens på finansmarknaderna försämrade konjunkturutsikter, uppstramad utlåning från banker, högre inflation och räntor mm. Finns det all anledning att titta i den egna plånboken. Stefan Inves sa för ett halvår sedan en mycket bra sak att Riksbanken är en av aktörerna som skall hålla i statens plånbok medan var och en som agerar i samhällsekonomin är ansvariga för sin egen plånbok. Man kan också se det som om man skulle våga att investera i sig själv.

Att det blivit ett allt större fokus på privatekonomi i media, i skolar och bland banker tycker jag enbart är av godo och något som skall uppmuntras. T.ex. så presenterade Swdabnk häromdagen sin stora privatekonomiska satsning på nätet som heter www.ekonomikompassen.se Bra initiativ enligt mig.

När det gäller den egna privat ekonomin så går det alldeles utmärkt att använda sig av några företagsekonomiska begrepp.

Kreditscoring
Kreditscoring är ett matematiskt verktyg som banker och kreditinsitut använder för att beräkna kundens risker ung. som kreditinstiutetens rating av företag som AAA eller C+. För privatpersoner så finns det också en kreditscoring, en skala från 1-10 hur kreditvärdeing en individ är. På nätet kan du gratis testa vilken din egen kreditscoring är på sidan www.ratsit.se. Självbevakning heter tjänsten där.

Soliditet
Att vara solid hr blivit et mycket omtalat begrepp i media sista tiden då uppenbarligen ett par banker och finansinstitut i USA idag inte är direkt solida längre. Med soliditet menas det egna kapitalet i relation till tillgångarna storlek dvs hur mycket av ens tillgångar som inte är lån. Det går utmärkt att räkna ut på privatekonomin. Räkna samman dina tillgångar hus, bil, aktier, kontobehållning osv. Ta sedan att räkna samman lån dvs huslån, studielån och övriga ev. krediter. Skillnaden mellan tillgångarnas värde och lånens storlek ,det egna kapitalet tar du sedan och delar med tillgångarnas storlek. Tex. Säg att du har 2 Mkr i tillgångar och du har hus och studielån på 1,5Mkr. 500 000kr/2 Mkr=0,25 dvs din soliditet är 25%. En hög soliditet är bra och en låg soliditet gör dig mycket känslig för värdeförändringar på dina tillgångar t.ex. i ovanstående fall om huset skulle gå ned i värde då utraderas dina tillgångar mycket snabbare om du har en låg soliditet än en hög. En soliditet under 25% är riskfylld skulle jag vilja säga både för företag och privatpersoner. Ligger man lågt i sin soliditet bör man använda sparpengar till att amortera medan en person med hög soliditet utan problem kan köpa aktier för hela sparsumman. Om du t.ex. har 50 000kr som "ligger och skräpar" på ett bankonto så blir du inte rikare av att använda dig av dessa pengar för att amortera på lån, men däremot så ökar din soliditet. En bra tumregel är också att ju mindre tillgångar man äger destor högre krav på soliditet.

Likviditet
Jag tror många blandar hop begreppen solid och likvid. Ett företag kan vara mycket solidt men däremot ha mycket dålig likviditet. Tex. En pensionär äger ett hus värderat till 1 Mkr och h*n har inga lån alls men inga direkta pengar heller. Soliditeten i detta fall är 100% medan likditetet är ansträngd speciellt om pensionären i detta fall på sin pension har svårt att få tillvaron att gå runt eller om livet kanske går runt med det kommer ofta saknas pengar för ex. ett bilinköp, en trasiga vitvaror och nya köksluckor. Skulle däremot pensionären i detta fall ha några hundratusen på ett bankonto så skulle pensionärens situationen i vardagen bli mycket enklare då det fanns tillgång till pengar lätt tillgängligt istället för att springa till banken och låna pengar. Privatekonomerna kallar detta buffert och den bör väl vara på ett par månadslöner i alla fall enligt mig.

Vinstmarginal
Alla företag vill göra så höga vinster som möjligt och det finns väl skäl för att även privatpersoner bör efter sträva god vinstmarginal. Det handlar mao om att hålla koll på intäkter och utgifter. Ta dina månatliga inkomster och utgifter och gör en bugdet för hushållsekonomin. Hur mycket blir över för sparande? Ta denna summa och dela med inkomsternas storlek vilken procentuell marginal får du? En siffriga tal gör familjen känslig för inkomstbortfall och ”produktionsstörningar” och man bör nog efter sträva vinstmarginaler på minst 10% men ännu hellre på 20% särskilt om man har jobb och stadiga inkomster.

Ja det var några företagsekonomiska begrepp i privatekonomin. Visst sjutton skulle det kännas bättre att investera i en investering med goda vinstmarginaler, bra soliditet och likviditet?

För övrigt tycker jag verkligen om denna tiden på året. Inte för kallt, inte för varmt, härliga höstfärger och klar luft. Bilden är från Dovrasjöarnas natureservat där jag och min fru tillbringande gårdagens lunch.

5 kommentarer:

  1. Mycket intressant. Det här ska jag testa på den egna ekonomin. :)

    SvaraRadera
  2. Grymt pedagogiskt. Privatekonomi 101!!!

    SvaraRadera
  3. Fin artikel. Men jag tycker nog att det vore fel att amortera sina 50kkr på lånet om det är det enda man har.

    Är väl bättre då att spara dom som en buffert? Annars blir man ju extremt känslig för tillfälliga svängningar.

    SvaraRadera
  4. Anonym 2>Definitivt dumt att amortera med de sista slantarna man har, då tappar man i likviditet..

    SvaraRadera
  5. Hej Cristoffer!

    Bra inlägg!

    mvh Charlie

    SvaraRadera

Gadgeten innehöll ett fel