söndag 29 juni 2008

Katsching! betalningar i plast


Plastkort är någonting som vi konsumenter använder allt oftare nu för tiden. Allt mer avlägsen verkar tiden vara då man lämnade fram sedlarna i näven när man gjort en affär eller köpt något. Lika så tror jag köerna börjar sina allt mer utanför bankomater och uttagsautomater. Skälet är givetvis att vi allt mer börjar använda plast som betalningsmedel. Själv tillhör jag kategorin av människor som tycker det är synnerligen smidigt att betala med plast och de senaste åren har kontanterna allt mer börjar lysa med sin frånvaro i plånboken.

Det finns idag vad man skulle kunna säga tre olika typer av plastkort för oss konsumenter att välja på dels de vanliga bankorten där inköpssumman dras direkt från kontot, den andra varianten är kreditkorten där man får en faktura på alla inköp under en månad och numera finns också en tredje variant som man kanske skulle kunna kalla hybridkort dvs ett kreditkort som bara kan användas upp till så mycket som finns på kontot men däremot likvidförs kostnaden i samband med månadsskiftet och poängen med ett sådant kort är väl att man får ränta på pengarna under tiden utan att det för dens skull känns som ett kreditkort och poängen för banken med kreditkort med hybridkort är att det blir likt kreditkortet en skuldförbindelse till kunden om än räntefri. Skulder(en tillgång för banken) som kan användas för finansiering av bankens verksamhet.

Det finns mängder med mytbildningar idag om kreditkort och man skulle nästan kunna tro att kreditkort skulle kunna äta sig ur plånboken och ge sig på kortägaren. Som med alla kreditformer som t.ex. mobiler också är en form av kreditavtal så är det knappast kortet som boven i dramat utan att användaren som kanske förköper sig. Likaså finns det en och annan knepig marknadsföring från bankerna där man ibland tom talar om en kortkredit som "buffert" huruvida en skuld kan vara buffert övergår mitt förstånd en del. En bra kompromiss kanske är hybridkortet? I vart fall skall man nog inte var rädd för kreditkort.

För våra svenska banker så är plastkort big business inget snacka om saken. Det är ganska svårt att se vad bankerna egentligen tjäna på korten men i en presentation som banken Handelsbanken hade i samband med sin rapport för det första kvartalet så hade SHB provisionsintäkter ifrån korthantering med hör och häpna 349Mkr på tre månader. Som jämförelse kan nämnas att banken hade intäkter från fondavgifter under dessa tre månader på 444Mkr och aktiecourtage på 436 Mkr. Så att det är högsta grad är en synnerligen attraktiv verksamhet för bankerna är inget snack om saken. Det kan också vara intressant att jämföra intäkterna på 349Mkr med köpvolymen som korten användes till under de tre första månaderna som var knappt 4,5Mdr för SHB kort. Antalet kort som banken ar utestående är 475 000 och om vi räknar med en årsavgift på 200kr (50kr per kvartal) vilket då skulle ge ca. intäkter från kortavgifter på 22 Mkr resterande 327 Mkr kommer såldes från transaktionsavgifter (som kunden normalt sett inte ser röken av) vilket ger att affärerna i genomsnitt får betala 6-7% av inköpssumman i avgift till banken och visa/mastecard/amex. Genomsnittsköpet kanske ligger på 200kr och då hannar avgiften för affären, cafeét, bion eller liknade på ca. 12-13kr per köp om jag räknat rätt. Det är lite knepigt att media inte riktigt uppmärksammat bankernas avgifter i samband med kort som man många gånger gjort på fondsparande. Bankernas lönsamhet med kort lär vara betydligt högre än fonder och dessutom en verksamhet som är betydligt mindre volatil i sin karaktär.

Som aktiv konsument blir det nog allt mer aktuellt att se att man själv kanske kan ta del dessa intäkter som bankerna får. Jag tycker definitivt man skall se över vad man kan få tillbaka. Vissa kort ger t.ex. bonus som t.ex. icabanken där man får matcheckar som bonus och åker man tåg kanske det skulle passa med att få bonus på SJ? I de flesta kort ingår dag t.ex. reseföräkringar som i semestertider kan vara synnerligen bra om olyckan skulle vara framme. Andra former av kort är att man t.ex kan skänka en del av sina egna inköp till WWF t.ex. American Express ger "cash back" dvs man får en procentuell summa tillbaka i kontanter vid årets slut. Handelsbanken har t.ex. börjat med att kortkunderna får fondandelar gratis baserat på hur mycket man köper. För den inbitne golfaren som är beredd att betala lite för sitt kort finns det givetvis "hole-in-one försäkring" så att du utan att betala kan bjuda motspelarna på champagne om bollen skulle gå i på första slaget. Andra kort passar slarvamajor utmärkt då det ingår en allriskförsäkring för produkter som man köpt på kortet. Andra kort är synnerligen exklusiva och där det ingår consiergeservice och exklusiva reserveringar på de finaste restauranger, men då både smakar och kostar det.

Jag tror konkurrensen om kortkunderna på sikt leder till att villkoren blir allt bättre för kunderna, visst låter det trevligt.

Vilket är ditt favoritkort?, och har du egen bild på kortet?

Bilden kanske skulle pass apå ett kort, Gåsenstugorna i Jämtland

4 kommentarer:

  1. Äntligen en vettig blogg som man kan dra nytta av.

    Stolly Bolly

    http://stolly-bolly.blogspot.com/

    SvaraRadera
  2. långsiktighet i aktier börjar bli lite jobbigt nu...

    SvaraRadera
  3. Återigen ett väldigt informativt inlägg. Tack för det! Men kan du förklara detta för mig då? :

    Att ta ut pengar i bankomaten är gratis. Att betala med kort är inte gratis. Ändå är det förstnämnda en dålig affär för banken jämfört med det sistnämnda (kontanter i våra plånböcker gör inte någon nytta för banken). Varför skjuter då bankerna sig själva i foten genom att stödja bankomaterna och straffa kortbetalning? Är de dumma? :)

    SvaraRadera
  4. pidde> kan bara hålla med.

    Det logiska är säkert att vi den kommande tiden kommer få se olika stimulanser för att INTE ta ut kontanter i automat. Vissa kort börjar nu innehålla begräningar i antalet kontanttuttag (swedbank visa 2) och andra kort ger inte bonus vid kontantuttag som t.ex. SHB Allkort.

    Den trenden kommer säkert fortsätta.

    SvaraRadera

MediaCreeper