Vad är det som kan hända med våra aktier?

Om jag förstått denna bloggs läsekrets rätt så finns det en hel del läsare av denna blogg som man kanske skulle kunna kategorisera som mindre erfarna när et gäller aktieinvesteringar så därför kanske jag också skulle kunna skriva ett inlägg av mer nybörjarkaraktär.

Att äga aktier är normalt sett en ganska okomplicerad tillvaro, mer då än givetvis den psykologiska aspekten med att kurser rör sig upp och ner beroende på typsnittsstorleken i affärspressen. Men ibland så byts den enkla okomplicerade tillvaron ut och vi som ägare tvingas bevittna olika händelser med aktierna och ibland tvingas vi också ta ställning till olika frågeställning. Jag tänkte nedan göra en enkel sammanställning om vad som kan hända.

Utdelningar

Den allra vanligaste händelsen som våra aktier är med om är utdelningar. Detta betyder att det överförs kontanter från företaget till dess ägare. Detta är normalt sett ett tecken på att företaget är välmående och tjänar en hel del pengar så att det har råd att betala ut pengar utan att äventyra företagets framtidsutsikter. Utdelningar utbetalas normalt sett en gång om året då det defacto är bolagsstämman som fattar beslut om aktieutdelningar för året som har gått. Som aktieägare kan man givetvis själv gå till bolagstämman och rösta för eller mot styrelsens förlag på utdelningar. Äger man amerikanska aktier så kommer utdelningen normal sett fyra gånger om året och detta pga att det inte är bolagstämman som fattar beslut om utdelningar utan styrelsen alena. Utdelningar har historiskt visat sig ganska viktigt för den långsiktiga avkastningen på våra aktier så de kan vara en klok strategi att återinvestera utdelningen som man fått från sina aktier i nya aktier så att man på så sätt förhoppningsvis får mer utdelning nästkommande år, gratis så att säga. När bolagstsämman har fattat beslut om utdelning så brukar normalt sett kursen på aktien sjunka lika mycket som utdelningen dagen därpå. Detta då för att aktien handlas utan rätt till utdelning. Sedan tar det ett antal dagar innan utdelningen betalas ut till aktieägare som är berättigande till den.

Uppköp

Ibland så beslutar sig ett företag för att köpa upp ett annat företag och ibland så kanske man äger aktier i just det uppköpta företaget. Det normala är då att det köpande företaget tvingas att lägga ett bud som är ganska mycket högre än bolagets aktiekurs för att aktieägarna i bolaget under uppköp skall vara beredda att sälja sina aktier. I en budprocess så får du som aktieägare information från det köpande bolaget om vilket pris som du blir erbjuder eller priset kanske är i aktier i det uppköpta bolaget. Detta erbjudande måste du normalt sett då tacka ja eller nej till. När det budet kommer är det normala att aktien stiger kraftigt upp till ung. nivån för budet och det kan då vara ganska lockande att direkt sälja aktien men om aktien ganska snart handlas över budet ja då kan det vara bra att ha lite is i magen då det med stor sannolikhet kommer ett nytt högre bud eller kanske tom bud från en annan spekulant. Om aktieägarna inte går med på att bolaget köps upp kan detta få negativa konsekvenser för aktien och om budet faller är det vanigt att aktien gör lika så. Men du har precis samma aktier kvar.

Split

Ibland när det ha gått väldigt bra för ett företag under längre tid är det normala att aktien tendera att bli ganska dyr i kronor räknat och kanske handlas för flera hundra kronor styck. Då kan styrelsen föreslå till bolagsstämman att bolagets aktie skall splittas dvs att varje aktie delas upp i fler aktier t.ex. varje aktie blir tre aktier. Om man då har 200 aktier så får man då efter en sådan manöver 400 aktier men priset på aktien halveras givetvis. Normalt sett är splittar ett ganska bra tecken och allt som oftast betyder det att företaget är välmående och vinsterna kan tänkas växa. Givetvis finns det också en omvänd situation där varje aktie slås samman precis som nyligen i fallet Ericsson där varje 5 aktier lades samman till en aktie. Hade man då 1000 aktier innan så fick man nu 200 aktier men där priset på aktien stiger men värdet totalt sett givetvis är det samma.

Nyemssioner

En annan förhållandevis vanlig händelse är att styrelsen föreslår en nyemission. Detta betyder krasst att företaget behöver mer pengar från oss aktieägare för att fortsätta bedriva verksamheten. Liksom i fallet med de övriga händelserna så är det aktieägarna som har sista ordet om dom går med på en nyemission. I samband med en nyemission så är företaget alltid tvingade att ta fram ett prospekt som tala om villkoren för nyemissionen och hur företaget skall använda pengarna. Man brukar skilja på två typer av huvudorsaker till en nyemssion. Den ena formen av nyemissionen är en form av negativ orsak dvs att företaget har gjort förluster och har svårt att fortsätta sin verksamhet om man inte får in mer pengar. Detta är normalt sett inget gott tecken och man bör vara försiktig att investera i företag som historiskt sett återkommande har gjort nyemissioner av detta slag. Speciellt bör man tänka på att företaget alltid i samband med nyemissioner målar upp en bild av hur fantastisk affärsidé som dom har och bara dom får in lite pengar så skal företaget tjäna storkovan. Det normala är att sådana genombrott inte sker utan stora vinster byggs normalt upp med små vinster. Så analysera noggrant sådana fall och läs prospektet noga.

En annan form av nyemission är en offensiv nyemission. Detta betyder att ett redan idag lönsamt och välmående företag beslutar sig för en stor satsning som dom idag inte har pengar för. Det kan t.ex. handla om att man köper upp ett annat företag eller att man gör snabba produktionsökningar som man inte riktigt har råd med för de pengar som finns i kassan. Ofta kan sådana affär som välplanerade uppköp av lönsamma företag vara mycket kloka investeringar och har man förtroende för företaget så kan det vara klokt att satsa pengar i nyemissionen då företaget normalt sett ökar sin framtida vinst.

Ibland kan det dock vara svårt att skilja mellan offensiva och en negativa nyemissioner då många gånger olönsamma företag presenterar nyemissioner i samband med större orders eller förvärv så mitt råd är att alltid noggrant läsa prospektet som tas fram.

I samband med nyemissioner så uppkommer en ny form av värdepapper d sk. Teckningsrätterna. Detta fungerar på så sätt att aktieägarna får en teckningsrätt för varje aktie som man har och sedan för att delta i nyemissionen så krävs det att man lämnar in X antal teckningsrätter plus då det kontanter som företaget behöver t.ex. om nyemissionen är 1:10 120 kr betyder detta att man skall betala 120 kr för en ny aktie och att det krävs 10 teckningsrätter utöver detta. Så har man 200 aktier så betalar man då med 200 teckningsrätter och 2400kr. Efter nyemissionen är klar har man då 220 aktier. Teckningsrätter finns för att aktieägare som inte vill delta i nyemissonen skall kunna sälja denna "vinst" då nyemisissionskursen i 99 fall av 100 är under nuvarande aktiekurs. Det är också fullt möjligt att köpa teckningsrätter om man tror hårt på nyemissionen. Te.x om man har 200 aktier så kan man t.ex. köpa till 200 nya teckningsrätter så att man får 400 teckningsrätter och då skall betala in 4800kr plus de 400 teckningsrätterna. I det fallet får man sedan 240 aktier när allt är klart.

Split plus inlösen

Det normala är att utdelningar till aktieägarna normalt utbetalas som kontant "vanlig" utdelning. På senare år har det dock blivit vanligare med inlösenprogram pga av de i vissa fall kan vara mer skatteeffektiva för både bolagets huvudägare och även småsparare.

Rent tekniskt så fungerar det så att aktien delas i två en vanlig aktie och en inlösenaktie. Inlösenaktien löses sedan in mot konanter. Rent tekniskt kan det fungera på så sätt att aktien handlas till 100kr och styrelsen föreslår en ordinarie utdelning på 3 kr och ett inlösenprogram på 5 kr per aktie. Först så delas utdelningen ut och aktien handlas ner till 97 kr. Sedan splittas aktien i en vanlig aktie och en inlösenaktie som teoretiskt sett handlas till 5kr st och aktien handlas då till 92 kr. Inlösenaktien lösen sedan in mot kontanter någon vecka senare.

I alla inlösenprogram sker en nedsättning av aktiekapitalet detta betyder att bolaget måste ha mycket aktiekapital att ta av för att kunna göra ett inlösenprogram. Det andra man skall ha klart för sig är att inlösenaktien räknas som en avyttring av aktier, vilket gör att inlösenprogrammet är skattefritt för ett investmentbolag. Därför så fördelas inköpspriset mellan de vanliga aktierna och inlösenaktierna enligt ett beslut från skatteverket i ovanstående fall t.e.x vanliga aktier för 94% och inlösenaktierna får då 6%. Och har man köpt aktierna för 10 000kr så är 600kr inköpspriset på inlösenaktierna.

Detta var lite urval av saker som kan hända med våra aktier, förutom konkurs då..
På bild, solnedgång över Ågelsjön utanför Norrköping där jag tillbringade en del av helgen i tält.