torsdag 31 juli 2008
Vi har alla behov av reserver
När jag gjorde värnplikten för ung 10 år sedan så gjorde jag detta på ett jägarförband som gruppchef. Förutom att det var mycket "karaktärsdanande", fysiskt krävande och roligt så lärde man sig också mycket saker som man har nytta av i resten av livet. Tex. Vikten att alltid ha en plan B och vikten att alltid har reserver i alla lägen. Alltid tillräckligt med mat och andra förnödenheter, alltid regnkläder, en chokladbit och alltid vara förberedd på att det kanske inte alltid blir som man först planerat. På nätet kan man idag läsa om att SEB gjort undersökningar om svenska hushållens förmåga att klara av oförutsedda utgifter på ex. 30 000kr. Slutsatsen som SEB drar av undersökningen är att ung. 2 miljoner svenskar inte skulle klara av utgifter eller inkomstbortfall på 30 000kr utan att behöva låna pengar. Det är alltid lätt att få skrämselhicka när det blir allt fler undersökningar som visar på att svenska hushållens buffertar blir allt skralare detta samtidigt som bankernas utlåning ökar allt mer kvartal för kvartal.
Det är alltid lite intressant för att ha förståelse hur svenskarnas finansiella tillgångar är fördelade när man diskuterar hur rika eller fattiga det svenska folkhemmet är. De allra största tillgångarna som det svenska folket har i förmögenhet är övervärden i fastigheter. Dvs att fastigheter och bostadsrätter som man äger är mer värderade är vad individen har pantsatta lån på. Med tanke på att huspriserna stigit upp i skyarna de senaste åren är det inte svårt att ha förståelse för att så är fallet att det finn mycket tillgångar i övervärden. Det finns vidare olika undersökningar/gissningar om hur hög belåningsgraden är på genomsnittsfastigheten i Sverige och jag tror att de bästa gissningarna brukar ligga att belåningsraden i genomsnitt ligger runt 65-80%% av fastighetens värde dvs även om fastigheterna har stigit många hundratals procent i värde är det många som också lånat upp fastigheten för att t.ex. köpa en ny bil. Med tanke på genomsnittspriser på villor och lägenheter så är det väl tänkbart att herr och fru medelsvensson har idag ett övervärde på ett par hundratusen eller upp mot en halv mille. Givetvis mer ju äldre man är och desto mindre ju yngre man är. Övervärdet i sig genererar dock ingen avkastning såsom ränta och utdelningar etc. Så man kan nog inte räkna med att det är en högavkastande tillgång. Skulle svenska fastighetspriser vända ner kraftigt så skulle svenskarnas förmögenheter snabbt gröpas ut.
Nummer två på medelsvenssons förmögenhetslista är tillgångar i form av pensionsförsäkringar såsom avtalspensioner, privata pensionsförsäkringar, PPM kontot mm. Detta är ju pengar som är bundna och som på ålderns höst med största sannolikhet kommer användas för att leva i vardagens bekymmer. Även här är det frågan om pengar som inte kan användas här och nu för de flesta. Herr och fru medelsvensson lär nog också här ha några hundratusen i pensionsförsäkringar med stora olikheter mellan olika åldrar. Pengar som dock med tiden på lång sikt förhoppningsvis kommer växa till sig några procent mer än inflationen i alla fall.
Först på platserna därefter kommer pengar som vi kan använda här och nu.
När det gäller aktier så har jag för mig att genosnittssumman som varje svensk har i aktier är ung. 40 000kr. Däremot är det i denna kategori enorma skillnader mellan de som äger mest aktier såsom t.ex. fredrik Lundberg och de som äger allra minst aktier dvs dom som inte äger en enda aktie eller som statsminister Fredrik Reinfeldt som jag har för mig ägde 7 aktier i SEB värda knappt en tuenlapp. Så den faktiska summan som herr och fru medelsvensson har i aktier som medianfamilj är säkerligen mindre än 40 000kr mer troligt är nog att man äger en börspost i Ericsson, Telia, Swedbank eller Volvo. Antalet svenskar som äger en välspridd portfölj på lite olika sektorer och knappa 10-talet innehav är nog inte direkt hög säkerligen enbart en på hundra individer eller något.
Desto vanligare är däremot att vi äger aktier via omvägen på banken genom fondsparande. Snedfördelningen när de gäller fonder är säkerligen inte riktigt lika stor som när det gäller aktier även omå. den givetvis finns och är ganska stor ändå. Medianfamiljen äger med största sannolikhet mer pengar i fonder än pengar i aktier. Att man har pengar på bankboken är nog någonting som alla har i mindre eller större omfattning. Pengar på bankonton är ju det som ökat mest sista året tillskillnad från fonder och aktier där det både varit nettouttag och förmodare värdenedgångar men även här är det inte frågan om några enorma summor i medel och median.
Varför har det då blivit på detta sätt att 2 miljoner svenskar inte klarar av utgifter på 30 000kr utan att låna pengar och hushållens skuldsättningsgrad tenderar att öka? Säkerligen är den största förklaringen att det verkligt stora finansiella tillgångarna har vi i form av samhällsgemansamma pengar såsom t.ex. arbetslöshetsförsäkringar, sjukförsäkringar, socialförsäkringar och garantipensioner. Tillgångar som dessa minskar ju behovet av egenfinansierad trygghet i form av buffertar, aktier och pengar i madrassen. Blir vi sjuka mer än 14 dagar får vi pengar från staten och är ekonomin fullständigt i botten så får vi socialbidrag. Det finns nog också ett närmast massivt poltiskt stöd för att vår svenska modell skall behållas även om det ibland kan blossa upp till "hårda strider" och debatter huruvida procentsatserna skall vara 65, 70 eller 80%. Men sanningen är nog att vår välfärd i form av dessa enorma gemensamma tillgångar kommer utsättas för massiva påfrestningar i form av högre sjukvårdskostnader (år 2040 är denna beräknad att vara dubbelt så stor som idag+inflation) och i form av allt högre pensionsutbetalningar. Jag gissar att man som 80-talist måste vara beredd på att dagens alla förmåner inte blir lika generösa i framtiden då vi helt enkelt inte kommer ha råd. Vi måste då helt enkelt lära oss hålla hårdare i kreditkortet samt ha lite mer pengar i madrassen in case of emergency. SEBs undersökning visar tyvärr att de som har allra sämst möjligheter att klara av kostnader på 30 000kr är individer i åldern 18-29 år och det finns också könsskillnader i att det är kvinnor som har sämst möjligheter. Tråkigt med dessa stora generations och könsklyftor.
På bild, norra delen av stora sjöfallets nationalpark
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Skrämmande att det är så för så många... Jag ska se till att "reserva upp mig" nu i alla fall. :-)
SvaraRaderaLite kuriosa; när jag var 13 år jobbade jag en sommar på Stora sjöfallets fjällanläggning - första gången jag fick vara hemifrån utan mina föräldrar, vilket fick mig att känna mig otroligt vuxen. :-) På den tiden var det vänner till familjen som arrenderade fjällanläggningen. En härlig tid och fantastisk miljö! :-)
Vilken härlig historia! Min första semester utan föräldrar var till Birkautgrävningen år 1990 (Såg mer på vetenskapens värld än tecknat på TV om man säger så) mina föräldrar ville givetvis inte att en tioåring skulle åka tåg alldeles själv till Centralstationen i Sthlm så min morbror och hans fru som skulle ta hand om mig på Birka fick lova att hämta upp mig på någon mindre station har för mig att det var katrineholm eller motsv.
SvaraRaderaJag skulle mycket väl kunna tänka mig jobba som stugvärd någon sommar eller två. Skulle passa mig förträffligt.
Jag har för mig att medeltalet för oss svenskar är ca 250 000 för sparande i aktier och fonder men att medianen ligger kring 40 000.
SvaraRaderatack för intressant läsning! En kommentar till medelsvenssons fastighetsinnehav. Om vi antar att den genomsnittliga långsiktiga lånekostaden är 5.5% som blir 3.85% efter skatteavdrag. Om vi vidare antar att genomsnittsfastgheten är belånad till 72.5% (mitten av ditt spann) gör det att endast en årlig avkastning på 2.79% behövs på fastigheten för att ägaren skall ha positiv avkastning på sin belånade fastighet. Bortser man från räntekostnaden som ändå skall betalas ökar övervärdet med 11% om året om fastigheten skulle ha en långsiktig tillväxt på 3% (med samma belåningsgrad).
SvaraRadera