tisdag 17 februari 2009

svälsvältande bolag?

Självsvältande bolag?
Det finns en klart läsvärd bok som heter ”the single best investment” av amerikanen Lowell Miller. Mycket kortfattat kan man säga att författaren förespråkar att man som aktieägare bör lägga sin besparingar i bolag där man idag får en god direktavkastning och där man kan anta att denna direktavkastning är stabil och med tiden ökande och att löpande återinvestera aktieutdelningar, inte ta stor hänsyn till hur situationen ser ut idag utan investera i välskötta företag som har en långsiktig trend att stadigt öka aktieutdelningarna. På lång sikt äger man då med tiden att självspelande piano där utdelningen till slutligen blir så stora som man en gång i tiden betalade för aktierna. Givetvis kanske det inte handlar om att gifta sig med sina aktier utan möjligtvis med tiden göra smärre omfördelningar. En långsiktig strategi behöver inte betyda att man inte säljer bolag.

Jag tycker nog att det finns mycket sympatiskt att ta fasta på i Millers resonemang och många mindre aktieägare har nog en strategi där man gärna vill ha ganska så frikostiga utdelningar. Många aktieägare ha säkert de senaste åren fått sina favoriter bland stockholmsbörsens företag. Samtidigt är det av stor vikt att man inte investerar i vad man skulle kunna kategorisera som ”självsvältande” bolag. Med självsvältande bolag menar bolag som de senaste åren egentligen delat ut mer pengar är vad som varit motiverat och klokt.

Ett antal fastighetsbolag (långt från alla dock) exempelvis har haft mycket stora utdelningar de senaste åren. Utdelningarna som man finansierat genom att fastigheter har stigit i pris och där man då har haft som policys att ex. vara 70% skuldsatta i relation till fastigheternas pris. Har priset på fastigheten gått upp med 10% så kan man ju då ta ut mycket stora utdelningar antingen när man säljer fastigheten eller helt enkelt att man får den omvärderad och då får en orealiserad vinst.

Men samtidigt kan man till viss del ifrågasätta det kloka i att dela ut mer pengar när man inte har ett större kassaflöde? Dett gäller ju inte heller bara fastighetsbolag utan även många andra bolag. Idag kan man ju (med facit i hand dock) ifrågasätta de stora och ständigt stigande utdelningar som gjorts även av ex. Volvo, SCA, Kungsleden och Eniro. Har man dela ut maten innan man själv riktigt ätit sig mätt?

Många bolag har helt enkelt delat ut en del av sina tillgångar till den graden att vinsterna nu blir lägre än vad som kunna uppbringas. Många notoriska utdelningshöjare som stadigt ökat utdelningen i 20-30 år har nu i surekonomin fått ett ordentligt hack kurvan till följd av lite väl stor optimism under de goda åren.

Samtidigt finns det också bolag som till sin natur som kan vara bra ”utdelningsbolag” men där pengarna kommer starkt cykliskt och detta bör tas med i värderingen. I goda tider blir det då mycket fina utdelningar medan det i sämre tider inte blir några utdelningar alls. Byggbolagen som ex. NCC är goda exempel på detta där man förra året delade ut 21 kr per aktie i utdelning, i år 4 kr och vill det sig illa kan det bli slopad utdelning och nyemission istället nästa år.

Samtidigt har det ju varit mycket kokt att NCC att dela ut pengarna istället för att i brinnande högkonjunktur expanderat verksamheten och köpt andra byggbolag då hade man verkligen haft problem idag. Men det krävs att det står en stark huvudägare som klokt kan förvalta de utdelade pengarna så att man i värsta fall kan få tillgång till kapital i usla tider. En helt renodlad byggrörelse kräver heller inte speciellt mycket pengar i fickan i relation till mången annan industri men är som sagt gravt cykliskt och det är fullt naturligt att många byggföretag också har en del fastigheter som man kan få lite kassaflöde av i dåliga tider.

Så slutligen ta gärna fasta på Millers investerings teorier men var försiktig så då inte investerar i bolag som svälter ut sig själv.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

MediaCreeper