tisdag 10 februari 2009

Decoupling bland svenska storbanker?

Decoupling var ett av förra årets modeord och går kortfattat ut på att exempelvis tillväxtmarknadsländer som Kina och Indien skulle kunna klara avkompensera sig för en nedgång i västvärlden genom att den inhemska tillväxten blivit motorn i ekonomi mot att man tidigare varit mer eller mindre beroende av utvecklingen för dessa länder.

De svenska storbankerna har de senaste 15 åren varit tydligt intimt sammankopplade med varandra som man sammantaget skulle kunna sammanfatta i att ”har det gå bra för den ene så har det gått bra för de andre” och det är ju inte så konstigt när många kunder är av likartad riskprofil och bankernas upplåningskostnader varit väldigt lika. Den nordiska bankmarknaden har också varit väldigt statisk och marknadsandelarna har varit mer eller mindre konstanta.

Vissa banker har gett sig ut på en förvärvsbaserad tillväxt i Österled vilket fått deras vinster att stiga medan ex. Handelsbanken mer satsat på organisk tillväxt i västerled. Men sammantaget har det varit väldigt likartad utveckling för bankerna och det har nog varit större skillnad i finanspressen än vad det de facto har varit i bankernas affärsverksamhet.

Men denna homogenitet har varit fram till denna ekonomiska kris då det uppenbart lett till stora skillnader blir allt mer uppenbara mellan bankerna. Helt plötsligt skiljer det nu betänkligt i bankernas egna upplåningskostnader och olikheterna i kapitaltäckning har nu lett till att både Swedbank, SEB och Nordea har gjort nyemissioner för att förbättra sin finansiella ställning. När bankmarknaden gungar så har det också denna gång lett till onormalt stora kundströmmar har börjat röra på sig.

Först har kundströmmarna rört på sig inom bankerna exempelvis genom stora uttag ur fonder och mer insättningar på bankonton. Men sedan också stora kundströmmar mellan bankerna. Framförallt Swedbank verkar ha tappat en hel del privatkunder på främst inlåning medan ex. Handelsbanken ökat sin andel av inlåningen från 16% till nästan 18% på bara några månader. Och nu under höstkanten så har även företagskunderna rört sig betänkligt mellan bankerna. Under Q4 så räknar ex. Handelsbanken att man ensam stått för över hälften(!!) av alla nyutlåning till företag. Anmärkningsvärt för en bank som tidigare haft under en fjärdedel av marknaden. Dessa strömmar av kunder gör självfallet att Handelsbankens räntenetto nu rusar i höjden och är idag på 5,4mdr kvartalsvis.

I dagens rapport från Handelsbanken kan man också studera att Handelsbanken ökat utlåningen kraftigt till vissa sektorer. 13 Mdr i utlåning i Shipping har tillkommit under Q4 (från Nordea?), Utlåningen till investmentbolag/holdingbolag/försäkringsbolag har ökat med nästan 40Mdr(!) , Medan man exempelvis minskat ned sin utlåning i topplån på privatbostäder med 15Mdr, tillverkningsindustrin verkar också gå till Bomans gäng. Men exempelvis ”övriga lån privatpersoner” är ett utlåningssegment där kreditförlusterna nu ökat betänkligt och tillsammans med tillverkningsindustrin är de segment där bankens problemkrediter sitter om vi ser till kreditreserveringar som % av utlåning. Inte helt oväntat är den säkraste utlåningen för bankerna hypotekslån till bostäder (bottenlån) där Handelsbankens reserveringar idag är 17Mkr på en volym som är 433 898 Mkr.

Även om den ekonomiska turbulensen och lågkonjunkturen långt ifrån är över så kan man nog lite slarvigt dra slutsatsen att Handelsbanken gjort mycket rätt hittills under de senaste åren vilket nu bäddat för att man idag kan öka sina marknadsandelar. Man sålde av en stor (och intäktsvolatil) fond och försäkringsrörelse i form av SPP i slutet av förra året. Man har under 2008 förlängt sin upplåning och byggt upp mycket stora likviditetsreserver samt så har man avvecklat sin egen tradingverksamhet i USA och sålt av ett 12 Mdr innehav i amerikanska kreditkortsobligationer.

Med dessa åtgärder står nu Handelsbanken helt klart stark och rustat för bistra tider. Sedan är självfallet en bank som Handelsbanken i högsta grad beroende av omvärldsutvecklingen och givetvis så kommer man under 2009-2010 få kännas vid betydande förluster. De kommande två åren blir verkligen prövningens tid för bankerna och detta oavsett om man finns i Baltikum eller inte. Men med en likviditetsreserv som är sex gånger så stor som ”svenska bankstödet” så står man nog på hyfsat fast mark.

En intressant siffra till kanske, Handelsbankens intäkter för kortverksamhet var märkligt svagt under Q4, ingen vidare julhandel 2008?

3 kommentarer:

  1. Tycker alla skall dra sitt strå till stacken och premiera banker som verkligen sköter sitt jobb, jobbar långsiktigt och förstår grundprinciper gällande risk och girighet. En självklar konsekvens av krisen för mig är att avsluta så mkt affärer/konton etc som möjligt med de banker som i mina ögon misskött sig mest (som exempel - betalar man under de 5-6 senaste åren ut ca 10-15miljarder i bonus för att sedan då det blir sämre tider be aktieägarna om samma belopp via nymemission så har man per min definition misskött sig gällande risk och girighet)

    För mig blir det kombinationen Handelsbanken + Avanza för alla typer av affärer/aktiehandel. Tycker de skött sig mkt bra under krisen.

    SvaraRadera
  2. Jag håller mig till SEB och Nordnet. Gillar inte Handelsbanken.

    SvaraRadera
  3. SHB mörkar. Förmodligen kommer det en nyemmission där också. Det finns ingen chans att de undkommit kreditförluster.

    SvaraRadera

Gadgeten innehöll ett fel