Till pensionssystemets försvar!

Det svenska pensionssystemet är under attack. Främst i leden står nu de svenska pensionärsorganisationer som kräver stora krafttag för högre pensioner och detta ska ske genom en nedläggning av premiepensionen och en överföring av dessa pengar till inkomstpensionen genom förstärkning av buffertfonderna (AP-fonder 1-6) i inkomstpensionen.

Saken har nu kommit till sin spets när Stefan Löfven gått ut i tal och sagt att Socialdemokraterna vill avskaffa premiepensionen och därigenom höja pensionerna. Vilket givetvis drar rejält med röster när fler väljare blir pensionärer. Sedan var det väl lite av antiklimax att S någon dag senare fick gå ut och säga att dom inte menade var dom sa då S inte tänker driva frågan till sin spets enligt S talesperson i pensionsfrågor Tomas Eneroth.

Riksdagens utredningstjänst har fått frågan att utreda konsekvenserna av nedläggning av premiepensionen på uppdrag av S och frågan har gått från RUT till pensionsmyndigheten som låtit utreda frågan i ett remisssvar som kan läsas här. Resultatet av ett genomförande av socialdemokraternas förslag är att dagens pensionärer får en ökad pension på bekostnad av arbetstagare med allra störst konsekvenser för 70-90-talister som får se sin framtida pension sänk med 5-15%.

En nedläggning av PPM diskuterades också i SVT agenda där Curt Persson ordförande i PRO debatterade med centerpartiets ungdomsförbundsordförande Hanna Wagenius.

Men är inte dagens pensioner för dåliga?
Ett dilemma är att många inte förstår hur pensionssystemet fungerar, inte ens PRO ordförande verkar det som....
Kortfattat: Inkomstpensionen följer genomsnittsinkomsten i samhället. Premiepensionens kapital följer avkastningen på kapitalmarknaden i form av börs och ränteutveckling. Summan blir en total pension. En pension som betalas ut idag, eller en pension som bokförs hos respektive individs pensionskonto hos pensionsmyndigheten.

Ett vanligt misstag man gör är att tro att medelinkomsten i samhället är vad en heltidsanställd löntagare har i inkomst. Fel kära pensionärsorganisationer!

En i mitt tycke mycket välskriven artikel i Dagens nyheter redovisas inkomstvecklingen för arbetstagare och pensionärer. Pensionärsorganisationerna gör ofta jämförelsen mellan en individ med heltidsarbete och en pensionär. I denna mer korrekta jämförelsen som DN gjort har man använt sig av den  jämförelsen om vad som genomsnitt hamnar i folks plånböcker. Denna summan är inräknad föräldraledigheter, arbetslöshet, sjukfrånvaron osv osv. Sedan 2006 har gruppen 19-64 år fått se sina inkomster öka med 16% och gruppen 65 och äldre har fått se sin inkomst öka med 16%. Det har alltså rått följsamhet mellan arbetstagare och pensionärer. Detta trots att "bromsen" slagit till i pensionssystemet och sänkt pensionerna de sista åren. Det som också sänkt genomsnittsinkomsten för gruppen 19-64 har varit en ökad arbetslöshet i spåren av finanskrisen, vilket genom bromsens konstruktion sker något år tidigare. Men sammantaget har pensionärer och löntagare som grupp haft precis samma utveckling över tid.

Den genomsnittliga pensionären har idag en disponibel inkomst på 17000kr i månaden vilket är lika mycket som en genomsnittlig 28 åring som står inför familjebildning.

Den svenska ungdomsarbetslösheten är idag ca. 24%. läs igen, 24%. Var fjärde ungdom i Sverige går utan arbete. Detta är en stor börda för det svenska samhället och givetvis ett misslyckande för politik och näringsliv. En så hög ugdomsarbetslöshet innebär stora utgifter för samhället i form av försörjningsstöd och minskade skatteinkomster till samhället. Jag kan tycka det vore en smärre katastrof att just denna åldersgrupp som idag har en dålig situation där var fjärde går arbetslös är just den grupp som ska ta konsekvenserna av höjd pension för dagens pensionärer! Ungdomsarbetslösheten är just en av nyckelfrågorna i vad som skulle på sikt kunna höja dagens pensioner.

Jag är av uppfattningen att det svenska pensionssystemet i grunden är mycket bra. Det tryggar våra statsfinanser då det ligger utanför statsbudgeten och är självfinansierande och vi riskerar inte en "greklandssituation" där pensioner har räknats upp med index oberoende av samhällsutvecklingen. Det är en trygghet att det i pensionssystemet finns fonderade pengar i form av premiepensionen.

Samtidigt så är jag av åsikten att saker behöver reformeras i premiepensionen. Att det finns 800 fonder att välja mellan är ingen optimal situation och orsakar dyra kostnader, jag hade hellre sett färre men avgiftsmässigt billigare i fonder i genomsnitt. Att låta de som mycket frekvent byter fonder göra detta gratis och lägga över kostnaderna på de passiva är också fel så jag tycker att vi borde införa en max antal fondbyten per år och därefter ta ut en liten avgift för fondbyten för att inte belasta kollektivet.