Nyårsklockorna klämta

De sista självande timmarna av 2010 är nu på väg att löpa ut, börsen har strax stängt och med denna stängning så är det dags för skatteverket att samla ihop information inför deklartioner och företag att sätta samman de sista siffrorna i årsbokslutet.

Det blev ett märkligt börsår 2010. Den svenska ekonomin återhämtade sig säkerligen snabbare än någon vågat förutspått och negativa BNP siffror vändes snabbt till kraftigt positiva. De låga räntorna fick privatpersoner, företag och finansiella marknader att jubla. Riskpremier har sänkts i kombination med kraftigt ökade vinster i många fall. Lönsamheten är idag rejält stark skulle jag vilja säga. Ta bara två globala företag som t.ex HM och AtlasCopco, inga fel på vinsterna där inte.

Samtidigt finns det som alltid mörka moln i horisonten. Bad moon rising som Creedance sjöng i en låt en gång. Statsfinanserna i många av jordens länder är minst sagt bedrövliga och det lär bli många år med offentliga nedskräningar, sänkta pensioner, allt mer privatiserad sjuk och äldreomsorg (inte minst nya karolinska som skanska skall delfinansiera är ju ett talande exempel). Resursknappheten i världen blir också allt mer talande och vi blir allt fler som slåss om allt mindre. I många fall direkt ändliga resurser och stora stora framtida omställningsproblem.

Börsen är sedan botten 08/09 mer än väl dubblad, inflationen är stigande främst i de "producerande" länderna vilket självfallet leder till ökande priser hos oss "konsumerande länder" med höjda räntor och troliga dåliga realöneökningar. Detta talar nog helt klart mot börsen som helhet. Samtidigt finns det en annan intressant och positiv sak, många av våra stora företag har varit sparsamma och balansräkningarma är i många fall riktigt bra. Två bra exempel är t.ex. electrolux, 100Mdrs företaget med nettokassa, byggföretaget Skanska även det med urstarka finanser, värdering av företag är ju som sagt både earning & assets. Inte bara vinster som åker upp och ned. 2011 kan bli ett år av "stockpicking" dvs där det kan skilja mycket mellan goda och dåliga investeringar även bland de allra största och välanalyserade företagen.

Så jag lyfter bubbelglas och önskar er alla ett gott nytt år. Några nyårslöften? Själv hoppas jag under någon gång nästa år bli förälder om allt går som det ska. Det blir nog ett äventyr som jag hoppas inträffar. I vårt fall pga "skit i förgasaren" så inkluderar detta en resa till sydafrika. Håller en lite tumme..

Published with Blogger-droid v1.6.5

Börjar riksbankens, finansinspektionen och bankföreningens medicin så sakteliga ve/(ä)rka?

Tabellverket har idag skickat ut den månatliga statistiken över hushållens skulder. Som vanligt så citeras den flitigt i tidningar och även jag kan förstås förfasas över att våra skulder år från år ökar med 8% eller så. Samtidigt om man läser de finstilta och tittar lite bakåt några månader så kan i alla fall jag med lite god fantasi skönja att det är ett litet omslag på gång. I november har vi nu fått en kraftig imbromsning i skuldökningstakten. Svenska folket har lättat lite på gasen, men ännu inte börjat bromsa kanske man ska säga.

Det har ju de senaste månaderna vidtagits en hel del goda intentioner att bromsa skuldökningen. Riksbanken med Ingves&Co har höjt räntan några snäpp och dragit tillbaka viss stimulans till banksektorn vilket ökat bankernas låntagares räntor lite mer än reporäntehöjningarna. Sedan har vi finansinspektionen som satt ett tak på 85% av bostadens värde i bolån och sist ut så har nu bankerna gemensamt genom sitt branschorgan svenska bankföreningen gett ut en generell rekomendation att alla bostadslån över 75% av bostadens värde skall amorteras, något som i alla fall jag ser mycket positivt på.

Så sakteliga så kan man nog anta att denna medicin nu så sakteliga börjar verka, eller om man skall säga värka kanske. Gissningsvis så kommer nu trenden om minskad skuldökningstakt att tillta i kombination med ökat sparande på våra bankböcker och någon gång i början av nästa år så kanske vi tom kan se sjunkande skulder bland svenska hushåll?

Published with Blogger-droid v1.6.5

blir det julskinka även nästa år?

God fortsättning, smaka skinkan gott även i år?

För min del smakade den i vart fall förträffligt med god senap på och trevligt sällskap. Samtidigt så kan jag tänka att det finns någon mer än mig som kanske just nu känner sig synnerligen välfylld av skinka, sylta,prinskorv, sylta, julkorv och doppekött. Så vad passar då inte bättre än att skriva om just kött när i alla fall jag ser fram mot lite mer grönsaker i maten de närmaste dagarna.

Den svenska köttkonsumtionen har ökat betydligt. Enligt livsmedelsverket så äter vi idag per kapita ung. 40procent mer kött idag än på 60-talet. Den svenska produktionen av kött har inte alls stigit på samma sätt vilket då självfallit resulterat i att importen av utländskt kött in i sverige ökat markant.

Idag är vi i Sverige självförsörjande på kött till ung. 40procent dvs mer än hälften av vår konsumtion måste idag importeras för att mätta våra magar.

Man kan givetvis diskutera detta förhållande ur många aspekter, miljö (hur klokt är det att flyga runt med kött över världen?), om hur vi bör definera ekologiskt jordbruk?, ekonomi och näringsliv men också ur ett riskperspektiv. Om det mot förmodat skulle bryta ut ett krig eller någon allvarlig störning t.ex. någon pandemisk sjukdom hos nöt och/eller fläskkreatur så sitter vi i sverige i en synnerligen tråkig sits om våra gränser måste stängas. Det blir helt sonika brist på kött i svea rike mot vår konsumtion idag om det blir importstopp. Ja vi kanske inte direkt börjar svälta men vi tvingas till stora förändringar i vår konsumtion.

Livsmedelsverket rekomenderar idag att vi bör dra ner vår köttkonsumtion med ung. 25 procent då vi idag kortfattat äter för mycket för vårt eget bästa. En generellt minskad köttkonsumtion skulle också leda till en hel del miljömässiga vinster då det generellt är betydligt mer energikrävande att få kalorier genom fläsk och nötkött än genom grönsaker och spannmål.

Samtidigt är det nog ingen lösning på problemet att sveriges självförsörjningsgrad är så låg. För till syvende och sist är det nog ofta plånboken som talar när man står där i disken och skall välja kotletter till middagen och det är skillnad prismässigt mellan inhemskt och importerat kött helt klart. För att en förändring skall ske måste vår betalningsvilja för inhemskt kött öka, alternativt att transportkosnaderna rakar i höjden vilket nog förr eller senare lär ske.

Published with Blogger-droid v1.6.5

Min julklapp till dig som läsare

Idag är det den 23 december, eller troligtvis så kanske du läser detta inlägg någon dag i mellandagarna för man kanske vill vila från datorn när man intar julskinkan eller lutfisken.

När det nu ändå är jul så tänkte jag ta tillfället i akt att tacka dig som läsare av denna blogg. Jag är uppriktigt och ärligt tacksam för din tid och ditt engagemang. Under det senaste året har jag fått mängder med trevliga mail och glada tillrop i kommentarer från dig som läsare, något som jag uppskattar. Flera av er har jag också under året haft nöjet att träffa över en kopp kaffe eller ett glas vin, något som i samtliga fall varit fantastiskt trevligt!

Som ett litet tack för att du, ja just DU troget läser denna blogg så har jag beslutat mig för att ge en julklapp till dig. Jag trots allt har lite reklamintäkter på denna blogg när du som bloggläsare klickar på  reklam som finns på hemsidan så det är ju inte mer än rätt tycker jag.

Nu är det ju lite svårt att ge ett inslaget paket via en blogg, men jag tror ändå inte att du tror på tomten så det är väl lika bra att skriva om vad för julklapp jag gett till dig.  Som ett litet tack har jag i år valt att ge en liten slant till stiftelsen Min stora dag.

Min Stora dag räddar inte världen (det får du själv se till att göra) och botar heller inte cancer.

Istället hjälper min stora dag svårt sjuka barn i Sverige att, trots den tuffa sjukdomen, få förverkliga en dröm i livet. En dröm som kanske handlar om att få sjunga tillsammans med Amy Dimond, att få simma med delfinerna på Kolmårdens djurpark, flyga JAS eller att få besöka nyheterna på TV4. Drömmar som kanske inte mamma och pappa kan förverkliga utan hjälp när man är liten och har en svår sjukdom.

Sist men inte minst, en riktigt GOD JUL och GOTT NYTT ÅR!

Dessa parallellinvesteringar i wallenbergsfären

Investor skickade häromdagen ut ett pressmeddelande att man uppfyller en del av Vd Börje Ekholms anställningsavtal och skickar några miljoner till börje som en kompensation för de investeringar som han hade i investor growth capital när han tillträdde som Vd. Egentligen inget märkligt kan tyckas och självklart skall man kompenseras om något man äger tas ifrån en. Men dessa ideliga paralellinvesteringar eller vad man nu skall kalla det är ett jäkla ofog inom wallenbergsfären enligt mig. Kortfattat går det ut på att investor har ett antal del och helägda bolag samt fondinnehav i EQT ett private equity företag och fondförvaltare som wallenberg skapade en gång i tiden. Dessa investeringar som investor har paralellt med sina börsnoterade aktieinnehav. Det är ju egentligen inget fel att investor likt t.ex. Latour, kinnevik, ratos eller Traction har helägda bolag. Vad som därenot jag tycker är märkligt är att anställda, fd anställda och ett antal mer eller mindre priviligerade indivder direktäger i t.ex. mölnlycke, IGC eller för den del komplicerade ägardelar i eqt fonder och dess innehav direkt. I praktiken innebär detta att ett antal indivder inom wallenbergsfären kan få fin avkastning på sina pengar investerade i t.ex IGC eller inom EQT samtidigt som investor kanske går knackigt. Jag hade ju föredragit att anställda i investor faktiskt först och främst investerar i just investor, inte har något komplicerat optionsprogram för hur gambro utvecklas.

Sedan är förstås världen inte svart eller vit och självklart ska Börje Ekholm få lov att köpa aktier i börsnoterade Husqvarna men är mer tveksam till om han skall ha möjligheten att ha tillgång till "exklusiva" investeringsmöjligheter andra aktieägare inte har.

Ett annat problem är att alla dessa komplicerade upplägg gör att bolaget döljer en hel del "förvaltningskostnader" men det är ju värt ett separat inlägg.

Published with Blogger-droid v1.6.5

En amorterad tusenlapp

Att amortera sina lån är något som jag ofta skrivit varmt om. Du blir inte rikast i byn när du amorterar och det är inte frågan om att göra någon direkt superinvestering. Amortering handlar helt sonika att göra rätt för sig, att betala tillbaka det man är skyldig någon annan. På köpet minskar du dina privatekonomiska risker och det är en form av sparande, främst kanske att se som ett gott pensionssparande för lön att betala räkningar och lån för får du bara så länge du arbetar, sedan får du vackert leva på pengar du sparat ihop, pension eller försäkringar kan detta kallas.

Så jag tänkte vi skulle göra ett litet räkneexempel. Låt säga att du amorterar en tusenlapp, hur mycket kan detta vara värt? En amorterad tusenlapp innebär ju att detta lån är borta för all framtid, du aldrig behöver betala någon ränta. Dessa slopade räntebetalningar kan du sedan använda som en gratis amortering eller sparande. Det blir mao en ränta-på-ränta effekt.

Vid en genomsnittsränta på 6% så innebär detta att en amorterad tusenlapp idag på 20 år är värd 3207kr ränteavdrag och skatt oräknat. Fast så är det ju detta med (löne)inflationen den gör ju att en krona förmodat är värd mindre i framtiden. Räknar vi av 2% per år så är den amorterade tusenlappen nuvärdesberäknad värd 2146kr. Amorterar du inte behöver du istället spara dina penngar till en avkastning om 4% +inflation för att inte göra en förlust.

Ett bra sätt att gardera sig är ju att både spara och amortera det ena utesluter inte det andra.

Published with Blogger-droid v1.6.5

Dags för nyemission i Industrivärden?

Industrivärdens C-aktie har idag en slutkurs på 118,70 kr. Detta är synnerligen intressant och säkerligen något som media kommer uppmärksamma mer än på tidningarnas kursnotiser. Varför då denna intressanta kurs? I våras så emitterade Industrivärden ett konvertibellån till den finansiella marknaden i Europa. En begivenhet som kanske inte utröner så stort intresse men som i praktiken handlar om väldigt stora ekonomiska belopp i suspekta värdepapper och makten över några av våra största svenska företag.

Ett konvertibelån är som bekant en form av hybrid mellan en obligation och en aktie då konvertibelinnehavarna kan välja att konvertera sitt lån till aktier eller att få tillbaka pengarna på slutdagen som en obligation. I Industrivärdens fall så är just denna magiska konverteringskurs 115,5kr (C-aktien) där detta kan ske. Om man lånat ut t.ex. 1Mkr till Industrivärden så kan man om man så vill (fram till 2015) konvertera detta lån till 1M/115,5=8658 C-aktier.  I teorin så är konvertibeln en obligation där ägarna alltid får tillbaka sina pengar men då aktiekursen är över lösenkursen så transfererar konvertibeln mer att likna en aktie då konvertibelinnehavarna vid konvertering får mer betalt än man har lånat ut (ja plus att man fått ränta under tiden förstås också). De som äger konvertiblerna står nu valet och kvalet att begära konvertering och kanske ”casha in” en  vinst på investerade pengar (utöver räntan) eller om man vill ha kvar sina värdepapper och den trygghet detta ger.

För Industrivärden och dess aktieägare är den aktuella kursnivån också intressant. För om konvertibelägarna nu så smått börjar konvertera sina konvertibler till aktier så inträder den pikanta situationen att Industrivärden i praktiken lyckats med konstycket att genomföra nyemission trots att detta i praktiken är omöjligt då ett investmentbolag alltid handlas med substansrabatt och därmed är utestängd från denna möjlighet.

Industrivärden har idag utestående konvertibellån på ca. 5Mdr. Så det handlar om stora pengar. Om vi tänker oss att konvertibler konverteras till aktier så innebär detta att Industrivärden förstås får fler aktier men samtidigt att bolagets skulder sjunker, substansvärdet hålls vid kursen 115,5 intakt, för kurser över denna blir det en viss utspädning för nuvarande aktieägarna där konvertibelägarna ”snyltar” en knappt tiondel av substansvärdesökningen över denna nivå.

Om samtliga konvertibler konverteras så innebär detta att ca. 5Mdr av bolagets skulder ”försvinner” och skuldsättningsgraden sjunker markant. En fullständig konvertering nästan halverar Industrivärdens skulder och sett till dagens nivå innebär detta att Industrivärdens skuldsättning sjunker från 17 till enkelsiffrig skuldsättning. Huxflux så skulle Industrivärden nästintill få lika låg skuldsättning som den eviga kombattanten Investor som gärna slängt lite ord om vikten att hålla finanserna i skick.

Så vem vinner då på detta?

Det finns två tydlig vinnare, dels konvertibelägarna som gjort en bra affär men också de som innehar stora poster av A-aktier. Det sista pga att kapitalet förvisso späds ut medan röstmakten inte alls späds ut i samma takt då konvertering av konvertibler sker till C-aktier. Fler aktier på bolagsstämman, men lika många A-aktier och därmed blir dessa mer värdefulla ur ett maktperspektiv. C-aktieägarna gr nog ändå att blidka då kursen har gått så bra de senaste åren. Bolagets rapporter kommer nog bli lite mer komplexa

I praktiken innebär sammanfattningen att Fredrik Lundberg får mer att säga till om i ett större industrivärden, kanske inte helt oväntat....

Vad innehåller en fond?

Bloggaren flute (som jag skulle kunna länka till om jag nu inte skulle skrivit detta inlägg på mobilen) skriver idag under rubriken "säkra fonder?" Om innehåll i räntefonder och indirekt skriver om osäkerheterna med bostadsobligationer. Jag delar kanske inte riktigt hans syn kring riskerna specifikt när det gäller bostadsobligationer. Först av allt granterar utgivande bank bostadsobligationen fram till dess den går i konkurs. Om detta skulle ske så inträder bankens samtliga bostadslånetagare som garant. Alla i klump, skulle dessa inte kunna betala sina lån så inträder samtliga låtagares hus och lägenhet som garanter. Inte bara de mest skuldsatta utan genomsnittet. De svenska bankerna har utgivna bostadsobligationer till ca. 50procent av marknadsvärden. Kortfattat så måste såväl bostäderna falla i pris med 50%, banken gå i konkurs, låntagarna inte betala sina lån samt att riksbanken inte skall lösa in bostadsobliagationerna vilket man gjorde under finanskrisens mest akuta skeende. Jag vill nog påstå att det är en hyfsat säker placering även om svenska bostadspriser förstås är rejält övervärderade.

Men du var det inte detta jag skulle skriva om utan jag tänkte helt sonika informera om god svensk statlig administration. Om man är nyfiken på vad en specifik svenskregistrerad fond, såväl ränte som aktiefond innehåller för värdepapper så läser man lämpligtvis inte fondbolagets egna knapphändiga information istället går man till myndigheten finansinspektionens hemsida, klickar på marknadsinformation, fondinnehav och sedan söker man upp sin fond. Sedan kan man läsa exakt vilka värdepapper som en specifik fond innehåller med tre månaders mellanrum. Där kan man när det gäller korta räntefonder se just det flute påpekar, att det är riktigt stora skillnader i innehav mellan en så homogen fondgrupp som korta räntefonder. Vissa fonder satsar uteslutande på statsobligationer (amf brukar görrra det t.ex.) medan andra (som simplicity) satsar mycket på företagskrediter.

En mycket bra tjänst enligt mig. Jag personligen skulle inte vara bekväm att investera inågot som jag inte vet vad det innehåller.

Published with Blogger-droid v1.6.5

Lite tankar om obligationsemissioner

Jag fick i e-postlådan för någon vecka sedan information om att oljebolaget PA Resourses just nu genomför en emission av obligationer till allmänheten. Orsaken till att man vill låna pengar av kreti och pleti som undertecknad är förstås att man inte får tillgång till billiga banklån. Precis som den som inte har en fullstor kontantinsats på en köpt bostad får hänvisas till dyrare lån än traditionella bolån.

För att småsparare skall teckna obligationslån i ett ganska så "okänt" företag så vill man förstås ha en rejäl ränta. I fallet PA Resourses har julskinkan fått en rejäl fettsvål då den årliga kupongen är 10,5% och löptiden ca. 3år. Sedan sockrar man upp erbjudandet likt julbordets efterrätt för obligationsspekulatanter med en dessert genom att så länge man har ett förhållande med varandra obligationsinnehavaren och företaget, så lovar aktieägarna ställa upp med att minst ha en 40% soliditet i bolaget. Går man under denna gräns får aktieägarna slanta upp med pengar, fast i vanlig stil så är man kanske inte riktigt lika noga med att informera aktieägarna om denna konvergant som det så vackert heter på finansiska.

När det gäller obligationsinvesteringar så måste man alltid ställa sig frågor, varför får detta bolag inte lån på banken till bättre ränta? Varför skall jag vara villig att ta på mig mer risk än våra affärsbanker?

PARE är också en företag (likt Eniro förövrigt) som till största delen saknar huvudägare av fläsklägg och rotmos och bolagets ägarskap skall hanteras av ett antal fonder samt tusentals småsparare (som i PAREs fall väldigt ofta äger sina aktier via kapitalförsäkringar vilket gjort Avanza Pension och Nordnet Pension till bland de största ägarna. Bolag som inte ens besöker bolagsstämman... Då kräver förstås banker bättre säkerheter för att ge ut lån.

När man investerar i obligationer så är det först och främst en bolags balansräkning man skall kolla på. En aktieägare är ju först och främst intresserad av att få ta del av ett företags vinster och då kanske man bör intressera sig en hel del för resultaträkningen. En obligationsägare får ju aldrig ta del av några vinster men däremot så är det av synnerligen vikt att titta på balansräkningen då en konkurs ofta medför att dina pengar försvinner upp i det blå.

Sista september såg det ut så här (mycket schablonmässigt på större poster) för PA Resourses.

Tillgångar
Materiella tillgångar 7Mdr
Kundfordringar 700Mkr
Likvida medel 700Mkr
Totala tillgångar: ca. 8,4Mdr

Dessa tillgångar är finansierade på följande sätt: Långa lån till banken 2,1Mdr
Kortfristiga lån till banken 1,4Mdr
Konvertibler 1,1Mdr (11% i ränta..)
Skatteskuld 500Mkr
avsättning 300Mkr (saneringskostnader)
leverantörsskulder 300Mkr
kort skatteskuld 100Mkr
Totala skulder ca. 5,8Mdr

resten eget kapital dvs ca. 2,6Mdr.
OBS att detta är en mycket schematisk bild.

I PA redovisning redovisas Konvertibler som eget kapital men det är nog mest rimligt att se det som en skuld då man trots allt betalar 11% på dom.

Min personliga  åsikt att i fall med lite mer riskfyllda bolag (observera skillnaden mot tramsbolag som man aldrig bör lägga pengar i) med både investeringsbara obligationer och aktier så är det dumt att ropa över för mycket, obligationen kan minst vara en lika god investering som aktien. Allt för sällan är det inte så att obligationen ger bättre avkastning på några års sikt.  Ett bra exempel på intressant fall är det Kinnevik och Lundinkontrollerade jordbruksföretaget Black Earth farming, en aktie som inte rosat marknaden sedan nyintroduktionen på stockholmsbörsen men den som skippade aktien och istället investerade i bolagets obligation som introducerades ung. samtidigt så har man inkasserat sisådär 12% om året, inte illa. Man bör också beakta att obligationsinnehavaren har tagit mindre risk, och fått högre avkastning.

För övrigt är jag mycket förbryllad av att PAREs emission inte är registrerad hos finansinspektionen vilket faktiskt är ett krav om man skall emittera värdepapper som skall upptas för handel till allmänheten….fy skäms.

på bild, Kruger&Tolls obligationer från 20-talet.

Basindustrin har sig själv att skylla

Likt en återkommande jultradition så går förespråkare och andra tomtar och troll från den svenska basindustrin ut i media och talar ut om det förskräckliga elpriset som driver anrika företag och vinstkronor ut ur landet och rakt ner i händerna på fula utländska fiskar såsom EON och Fortum.

Tre skogsföretag har likt såpastjärnor tagit till orda och gråtit ut i media, värst drabbas lilla Rottneros som med de senaste veckorna pris-chock på el mer eller mindre fått bomma igen stora delar av sina svenska massafabriker.  Näst på kö har SCA och Stora Enso varit och kritiken mot allt och inget inom energiförsörjningen har lyfts fram i ljuset. 

Jag har förståelse för skogsbolagen utsatta läge, många vinstkronor som vid elpristoppar som häromdagen rinner vidare från skogsbolagens fickor till elkraftsindustrin. Rottneros och Stora får i och för sig statlig ersättning för produktionsbortfallet till viss del då en del av deras produktion ingår i den svenska elkraftsreserven och kan på kort varsel genom en statlig uppmaning stängas ned så att frusna villaägare, sjukhus och köpcentrum skall få sin elektricitet genom två hål i väggen. SCA ingår inte i elkraftsreserven så där handlar det helt om egna prioriteringar om man skall köra sin produktion eller inte.

Samtidigt så måste jag tycka att det är ett jäkla gnäll bland skogspatronerna. Såväl SCA som Stora har först och främst sig själv att skylla för den utsatta situation man sitter i där man varje år köper in elektricitet från externa leverantörer. Fram till år 1992 så var SCA ett av landets riktigt stora elproducenter genom dotterbolaget Bålforsens Kraft AB, BÅKAB. Detta Båkab som ägde nästan 50 mindre och större vattenkraftverk i norrland. Produktionen var t.o.m. så stor att SCA var nettoförsäljare av el. Men man sålde som bekant BÅKAB, elen var billig och var en lågavkastande tillgång och SCA ville expandera så genom att frigöra ekonomiska medel med en försäljning av BÅKAB kunde man genomföra en expansion inom hygienområdet med inköp av mjukpapperstillverkare och blöjor.

Jag hittar inga direkta siffror från SCA redovisning från denna tid men på nätet hittade jag Sydkrafts (köparen av BÅKAB) årsredovisning från 1996 och i denna finner man att BÅKAB 1996 levererade ung. 9TWh prima kvalitets-el från vatten, lägg på dagens elpris så kan man utan större kunskaper i huvudräkningens ädla konst dra slutsatsen att det blir en del pengar från dessa vattenkraftverk.

Sverker Martin-Löf som idag är styrelseordförande i SCA var 1992 VD och ansvarig för utförsäljningen och jag tror i hemmets lugna vrå att han fäller en och annan tår idag över detta beslut. Och det är nog lagom trevligt där i Sundsvall där man både kan hitta stadens stolthet SCA samt huvudkontoret för EON Vattenkraft AB som är namnet som BÅKAB idag lystrar till. Men jag tycker nog att Sverker kan ta sig i kragen och offensivt verkligen satsa på energibesparing, elen lär nog inte bli billigare.

Sedan kan jag säkerligen tro att det för SCAs del ligger en hel del storpolitik i det plötsliga utfallet i media. SCA är ju på god väg att återigen skaffa sig lite mer interna energiresurser. Man har faktiskt skapat affärsområdet SCA Energy. En av de stora komponenterna i denna satsning ligger i samriskbolaget Norrvind där SCA med hjälp av Statkrafts pengar vill bygga ca. 550 vindkraftverk på SCAs mark. Miljödomstolens avgörande tillstånd skulle ger i förra veckan men beslutet som behövs för att satsningen skall kunna genomföras har fått skjutas upp till dagarna innan julafton. Ett visst mått av nervositet kan nog skönjas hos SCA VD som genom sina utspel vill påverka poltiskt.

Det kanske inte var en slump en gång i tiden att många pappersbruk och sågverk lades vid älvmynningar där kraften ”var gratis”?