torsdag 31 maj 2012

Hur mycket bolagsstyrning ska vi ha?

Bolagsstyrning är en mycket viktig fråga när det gäller publikt noterade bolag. I ett börsnoterat bolag finns som sagt allt som oftast någon, några huvudaktieägare och en mängd mindre minoritetsaktieägare. Dessa mindre aktieägare har en mycket begränsad insyn i de bolag som man äger aktier i. Man har en insyn genom den publika informationen som bolagen presenterar och den ev. medieuppmärksamhet som bolag drar på sig. Sedan är det mer eller mindre stopp. En majoritetsaktieägare har däremot en helt annan insyn, man tillsätter styrelse, är med i diskussioner kring strategier och övrig affärsverksamhet. En helt annan inblick kort och gott än vad mindre aktieägare har.

Genom att det finns detta förhållande mellan majoritets och minoritetsaktieägare i noterade bolag är det viktigt att det finns spelregler för hur ett noterat bolag skall sköta sin bolagsstyrande verksamhet om inte detta skulle finnas är risken att mindre aktieägares kapital skulle kunna utnyttjas av majoritetsaktieägare. Vilket helt klart skett i ett flertal olyckliga fall där mindre aktieägare mer eller mindre blivit lurade. I Sverige har vi hanterat detta genom aktiebolagsslagen samt "svensk kod för bolagsstyrning". Koden för bolagsstyrning är något som starkt påverkar redovisning och styrelsearbete i börsnoterade bolag och det blir en mer "krånglig administration" helt naturligt i ett börsnoterat bolag jämfört med ett icke noterat bolag.

I närtid har det varit två intressanta händelser kring bolagsstyrning. Det ena är att styrelseproffset Peggy Bruzelius har rutit till i media om  att kod för bolagsstyrning och regelverk kring noterade bolag börjar bli allt för komplicerat och det har nått en gräns där allt för mycket av bolagsstyrelsen arbete handlar om formaliafrågor och mycket fokus tappas från bolagets affärsverksamhet. Vällovligt förstås och det får givetvis inte vara på det sättet att ett bolag ekonomiskt förlorar på att vara börsnoterat, detta kan då bli en förklaring till varför bolag inte väljer att bli börsnoterade utan istället säljas till riskkapitalbolag exempelvis.

Den andra intressanta frågan med anknytning till bolagsstyrning är turerna som hänt kring Lundin Petroleum. I LUPE har det från media och mindre aktieägare rests frågetecknen kring bolagets affärsetik i verksamhet som bedrivs i Afrika. Frågan har kommit till den nivån att många aktieägare önskat att det genomförs en större oberoende granskning av bolaget affärer inom denna affärsverksamhet. Frågan restes på bolagets årsstämma där det uppkom en tydlig konflikt och huvudägare körde över minoritet (22% av aktiekapitalet röstade för den oberoende granskningen) varpå nu flera större institutionella aktörer med minoritetsposter sr väljer att sälja sina aktier då dom känner att dom inte alls kan påverka bolagets verksamhet.

Jag tycker det är viktigt att det fortsatt förs en diskussion kring bolagsstyrning och det är inte en lätt uppgift att detta hålls på en nivå där regelverk inte blir för krånglig och heller inte så till den graden att minoritetsaktieägares intressen glöms bort.

En svår fråga med svåra avvägningar.

1 kommentar:

  1. Är det inte så att den lille alltid riskeras att glömmas bort. Man skulle väl kunna samla en representant för alla minoritetsägare också, så känner dom att dom får nått att säga till om, och majoritets ägarna har fortfarande majoriteten att säga till om.

    SvaraRadera

Gadgeten innehöll ett fel