måndag 17 februari 2014

De tvivelaktiga fondråden

Har du ett fondsparande? Du lär inte vara ensam....

I stort sett alla svenskar har idag ett fondsparande om inte "fritt tillgängligt" så inom ramen för pensionsförsäkringar av olika slag och PPM sparande.

Då i stort sett alla svenskar äger fonder och detta är vårt finansiella sparande i stor utsträckning så finns det mängder med råd att ösa ur. Både från banker och mer oberoende aktörer

Idag råder det någon form av konsensus för hur man skall fondspara. De råden går kortfattat ut på bestämma sitt fondsparande i två steg.

1. fastställ vilken risk du är beredd att ta. Här är oftast någon form av lågrisk, medelrisk eller högrisk man skall identifiera sig med.

Lågriskspararen skall välja mestadels räntefonder, medelspararen skall blanda aktier och räntefonder och högrisk skall välja renodlat med aktiefonder.

Det jag vänder mig mot här i detta läge  är att råden för att vara lite kategorisk är helt oberoende av hur det ser ut på den finansiella marknaden och marknadens utveckling! Börsen kan ha tokrasat 60% eller stigit iväg 300%, räntan kan vara hög eller istort sett noll... Råden blir exakt de samma och inga förändringar av råden. Häpnadsväckande egentligen. Som att rekommendera bilister att alltid köra i samma hastighet.

2. nästa steg i rådgivningen är sedan att fastställa en klokt "fondpaket" inom ramen för sin riskprofil.

På detta steg i rådgivningen verkar det idag råda någon form av konsensus från bankernas att man skall välja någon form av "basfonder" eller liknande i botten. Med "basfonder" verkar menas globalfonder och sverigefonder. Sedan över basfonderna skall man sedan välja att spetsa till det och välja vad som brukar omnämnas "tillväxtfonder" eller kryddor.

Vad som är besynnerligt i sammanhanget är att dessa kryddor och tillväxtfonder i stort sett alltid har högre avgifter än "basfonder". Vilket i sig är värt ett separat blogginlägg då fondavgifter inte har det minsta att göra med fondernas innehåll. Det finns absolut ingen logik i varför t.ex en rysslandsfond ska ha högre fondavgift än en Sverige eller globalfond. 

Så genom att ge rådet att blanda och mixa för en bra allokering så får man totalt sett högre fondavgifter och bankerna kan ändå prata om hur bra det är med lågkostnadsindexfonder samtidigt som man säljer kryddor.

Finns det något som tyder på att dessa kryddor och tillväxtfonder skulle vara bättre val än fonder med klart lägre avgifter? knappast...avgiftsskillnaderna är något som obönhörligen slår mot avkastningen över tid.

11 kommentarer:

  1. "Det finns absolut ingen logik i varför t.ex en rysslandsfond ska ha högre fondavgift än en Sverige eller globalfond."

    Nja, för en privatsparare är det ju inte så lätt att sätta ihop en egen aktieportfölj med låga avgifter i dessa länder. I Sverige och även USA kan man ju skapa sin egen portfölj till väldigt låga kostnader. Så konkurrensen dessa fonder måste ta hänsyn till är väldigt olika. Vill man ha en exponering mot vissa mindre marknader finns förstås ETF:er på NYSE för de flesta smaker, men frågan är hur många som ser det som ett realistiskt alternativ.

    SvaraRadera
  2. Du bör skilja på TKA och fondavgift. Att det finns höga courtage och andra kostnader är ju kanske inte så konstigt. Men detta är kostnader som är utanför fondens fondavgift men räknas in i TKA.

    Enligt morningstar finns det i Sverige idag 34 rysslandsfonder. Genomsnittsfonden har en fon

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fondavgift på 2,11% och TKA på 2,68%. Med sådana avgifter kommer du dränera ditt kapital med tiden.

      Ang fondavgifterna torde det vara en strategi från bankerna att starta många olika fonder med olika "exklusiva" inriktningar och använda just ditt argument för att i genomsnitt ta ut högre avgifter. Kom ihåg att fondavgifterna inte har något att göra med själva fonden utan bara är bankens prissättning.

      Radera
    2. Jag vet inte om du pratar med mig, men jag bara påtalade det för mig uppenbara att konkurrenssituationen är ganska gynnsam för t.ex. tillväxtmarknader då det är svårare att bygga upp en egen portfölj där. Många känner t.ex. inte till möjligheten att investera i etf:er på NYSE. Självklart kommer fonderna att ta ut så hög avgift marknaden tillåter.

      Radera
    3. Precis, därför startar banker fonder med allt mera "exklusiv" inriktning och kan på så sätt hålla uppe avgiftsnivåerna samtidigt som man sänker avgifter på t.ex. sverigefonder.

      Radera
  3. Men är inte nyckeln till fondsparande för gemene svensk att spara regelbundet under längre tid, oavsett förutsättningar på marknaden? Vad händer när den oinsatta spararen börjar "tajma" marknaden?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Absolut! här tycker vi helt lika.
      Vad som är problemet är om man väljer rysslandsfonder med 2,11% i årlig förvaltningsavgift i jämförelse med t.ex. Avanza Zero så blir avgifterna över lång tid otroligt höga i Rysslandsfonden. Det räcker inte mmed att Ryssland går bra så att säga.

      Radera
  4. Det är inte konstigt att fonder som placerar på tillväxtmarknader är dyrare. Dessa marknader är inte lika genomlysta som traditionella marknader, dvs mer egen analys behövs och därmed stiger kostnaderna för förvaltaren.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som sagt, se Spartacus svar..

      Radera
  5. I min spaning angående Rysslandsfonder: http://www.spartacusinvest.blogspot.se/2013/07/rysslandsfonder.html så blev min slutsats att fondbolagen i huvudsak har samma bolag i sina fonder som de andra d.v.s. de största, indextunga, bolagen på Moskva börsen. Den "aktiva" komponenten i förvaltningen verkar helt enkelt vara att köpa mer aktier i de indextunga bolagen när man får in mer pengar till fonden. Säljer när spararna tar ut pengar ur fonden. Inte mycket analys krävs för det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mycket klokt resonemang och blogginlägg

      Radera

Gadgeten innehöll ett fel