söndag 16 december 2012

De allmänna bostadsbolagets revansch. Nu har ni chansen!

Den svenska bostadsmarknaden har för att säga det ärligt, punkterat rejält. I de flesta orter har bostadspriserna gått ner, nybyggnationen är på väg rätt ner i källaren, riskvilligheten hos bostadsköpare minskar och bostadsbyggare såsom JM, Skanska mfl får allt svårare att sälja sina nybyggnationsprojekt samtidigt som bankerna som är finansiärer allt mer drar öronen åt sig.

I denna situation anser jag vi (dvs "samhället") bör istället för att sitta med armarna i kors agera proaktivt. Samhällsbyggandet måste fortsätta. Det finns yttersta viktiga bostadsfrågor att ta tag i, alldeles oavsett bostadsmarknaden. Vi behöver kloka, energieffektiva bostäder för Sveriges befolkning alldeles oavsett konjunktur och bostadsbubblor. Jag anser inte vi har råd att vänta på den allsmäktige "marknaden" att ordna detta. Bättre att vi samhällsmedborgare tar tag i problemen medan marknaden har fullt upp med eurokriser och vilken färg det är på Berlusconis kalsonger,

Jag vill i det blogginlägg peka ut en viktig aktör som i dagens situation och marknad har möjligheten att agera proaktivt, De allmännyttiga bostadsbolagen. Från att ha varit undanskymda, tråkiga," hyresbostäder för de som inte har råd att köpa" osv så är det nu dags att gå från statist till dirigent. För i denna marknad så är det klart att hyresrätten blir allt mer eftertraktad. I en allt mer krisande marknad för byggföretag finns också större möjligheter att pressa byggkostnader samtidigt som många kommunala bostadsbolag har lättare att finansiera sig än privata fastighetsbolag. Guldläge att återigen bli samhällsbyggare.

Ett problem på dagens bostadsmarknad är unga familjer i universitet och högskoleorter och kranskommunerna till dessa. Man kan tro att unga människor även framgent kan tänkas vänslas med varandra, bli kära och bilda familj som vi gjort i alla tider. Hus är ingen evighetsprodukt och bostäder behöver byggas, särskilt i kommuner som växer i invånarantal. Familjen Pelle och Lisa som träffades under studieperioden har fått jobb och skaffar barn. Pelle och Lisa har inte de 15% i kontantinsats som banken kräver för att köpa bostad och dom är heller inte direkt sugna på att köpa.

Det proaktiva kommunala Bostadsbolaget i min fiktiva kommun fjollträsk ser möjligheterna och har startat ett fastighetsprojekt vid namn lyckliga gatan, som består av 12 st radhus. Bostäderna är väl lämpade för en ung nybildad familj, energieffektivt och fullt lagom stort i storlek (dvs betydligt trängre än Vräkvillan som säljs till ett hutlöst pris i närheten av byggbolaget Tälja guld som smör AB).

Radhusen på lyckliga gatan är inflyttningsklara i form av sök. Hyrköp. Dvs det är en hyresrätt som det bara är att flytta in i helt utan några pengar men med det undantaget att hyresgästen erhåller en option att köpa bostaden till produktionskostnaden inom en 6års period. För enkelhets skull så tänker vi oss att prododuktionskostnadem för detta lilla energieffektiva radhus med IKEA inredning har en produktionskostnad på 1,5mkr. hyran som BoiFjollträskAB tar ut är 10 500kr i månaden. Då ingår, drift, kapitalkostnad och allting annat som ett fastighetsbolag måste ha täckning för även ett allmännyttigt bostadsbolag som BoiFjollträskAB.

Vad som ytterligare är speciellt är att 500kr av hyran i normalfallet är en vinst men som i detta fall läggs i en liten pott. Om det är så att Kalle och Lisa vill köpa bostaden för 1,5 Mkr någon gång under de kommande 6åren så får dom lov att nyttja 500kr per månad dom bott i bostaden hos BoiFjollträskAB som en delfinansiering. Flyttar dom eller inte vill förvärva bostaden så tillfaller pengarna efter 6 år BoiFjollträskAB. Detta blir då profit och ersättning för att dom tar risken under tiden Kalle och Lisa är hyresgäster. Om Kalle och Lisa köper bostaden så visst blir det ingen direkt vinst för BoiFjollträskAB men det är trots allt ett allmännyttigt bostadsbolag och dessutom så frigörs nu pengar som bolaget kan använda i det fortsatta bostadsbyggandet i Den lilla kommunen fjollträsk.

Fördelen för Kalle och Lisa är i mitt tycke också ganska så fina. Dom kan flytta in i en bostad, som hyresrätt men det kan också om det går väl och familjen fortfarande är lycklig bli deras egna ägna hem. Förvärvar dom bostaden efter 6år, så har deras hyrande också skrapat ihop en liten kontantinsats på 36000kr tillsammans med sina egna sparpengar dom nu lyckats spara ihop genom enträget arbete och sparsamhet.

Detta är i mitt tycke ett sätt för ett kommunalt bostadsbolag att idag vara proaktivt. Andra möjligheter är exempelvis att det idag med hyresrätter är lättare att styra vart kommuninvånarna ska bo. En privat aktör vill i en kommun allt som oftast bygga i de allra mest centrala delarna i kommunens huvudort. Det är mest lönsamt i en uppåtgående bostadsmarknaden med följden att allt mer folk dras till det centrala. Idag när färre vill köpa, så kan hyresprojekt på orter lite utanför centralorterna bli väl så attraktiva för unga familjer. Det kan då mycket väl bli bidragande orsaker till att den lilla ICA butiken får vara kvar i orten, invånarna trivs bättre utan några direkta kostnader.

3 kommentarer:

  1. Fin idé men förstår inte riktigt hur Bostadsbolaget ska lyckas sköta alla sina radhus och göra förnuftiga investeringar efter 30 år då de äger var tredje hus i föreningarna/gatorna?

    SvaraRadera
  2. Håller helt klart med om att de kommunala bostadsbolagen helt klart borde kunna spela en mer aktiv roll! De fördriver sin tid ack för mycket i skymundan. Gilllar också din idé om "tvingat" sparande som det ju blir om en del av hyran sätts av till en framtida investering.

    Mvh
    Ekonomiadepten

    SvaraRadera
  3. Kul att du börjat skriva mer igen, super!
    Lätt bästa ekonomibloggen!

    SvaraRadera

Gadgeten innehöll ett fel