torsdag 20 december 2012

Lär dig skilja på försäljningar av aktier och nyemissioner

Som aktieägare, bankkund, medlem i Aktiespararna, är allmänt smårik eller prenumererar på någon obskyr tidning som inriktar sig till en förmodat välbeställd målgrupp så möts man ibland av investeringserjudanden.

De brukar vara någon inlaga på någon sida, en liten reklamplats eller i dessa digitala tiden kanske ett mail eller reklam på hemsida. Om vi bortser från bankernas försäljning av konstruerade produkter såsom aktieindexoligationer, certifikat och annat så brukar det antingen röra sig som någon form av lån till ett bolag i form av erbjudande om obligationer eller så ägarandel i ett bolag i form av aktier. Det vanligaste är såklart aktier så jag tänkte låta detta inlägg handla om aktier. 

Grunden är ju att man år någon form av emissionserbjudande om ett företag med en fantastisk produkt, otroligt eftertraktade tjänster, man vill kanske göra ett förvärv  och i alla stycken så kan man väl tro att företaget har fantastiskt fina framtidsutsikter. Ja ni har sett dessa erbjudande om investeringar är jag helt säker på.

Vad problemet är att man brukar läsa dessa erbjudanden med samma ögon. Man tittar lite på företagets verksamhet, ledning eller man kanske känner dom på pulsen i form av en företagspresentation. Sedan bildar man sig en uppfattning om man vill investera eller inte. Får räknar i dessa lägen. Man kanske inte ens kan räkna då företaget är nystartat och istället bildar man sig en syn på dessa framtidsutsikter

En sak brukar man nästan alltid bortse i från och det är trist då detta i högsta grad är en central fråga. Om erbjudandet om investering är i form av en nyemission i företaget i fråga eller en försäljning av aktier från bolaget huvudägare. Ytterst central fråga, men sällan att skrivs så mycket om detta i prospekt och erbjudandehandlingar. Brukar nämnas på någon rad i början översiktligt och detaljer om transaktionen brukar stå i kapitlen med de lite högre numren långt bak i prospektet.

Varför är då detta så centralt? Alternativ ett med nyemission av aktier är den alldeles primära uppgiften att förse företag med riskkapital. Pengar att använda till en verksamhet, pengar att riskera och pengar att betala löner till anställda. Utan dessa riksvilliga pengar stannar mycket av funktionssättet i det svenska näringslivet. Dina pengar du satsa blir faktiskt till en maskin, en rysk fastighet, eller en diamantgruva.

Alternativ två, dvs där syftet med erbjudandet av investering är att sälja bolaget från en större ägare är inte en central uppgift för aktiemarknaden. Här handlar det rakt ut att "casha in" likt du själv när du säljer din begagnade bil på Blocket. Du vill ha så mycket pengar som möjligt och inget konstigt med detta utan bara en normal kapitalistisk grundtanke om att tjäna pengar. Dina pengar du investerar blir ingenting annat än pengar i handen på någon som som troligtvis dricker champagne efter försäljningen lyckades.

I vissa fall så genomförs försäljningen av aktien i form av en ägarspridning och bolaget börsnoteras i  i samma veva som huvudägaren säljer av en del av sitt ägande. Detta fall är egentligen ganska så klokt, jämför när t.ex. Industrivärden noterade Indutrade eller företaget Nibe såldes in på börsen. Bolaget har kvar en tydlig huvudägare (som tjänat lite pengar) och du som investerare får en marknadsnoterad tillgång som du kan realisera om du så skulle vilja. En marknadsnotering ställer också krav på informationsspridning mm. I vissa fall går det åt pipan, i andra fall lyckande placeringar. Men du har alltid möjligheten att på ett enkelt och billigt sätt avyttra din tillgång.

Tyvärr finns det också många väldigt tragiska fall i dessa nyemissioner och försäljningar. Kortfattat finns det så många sätt att blåsa små aktieägare att det nästan är svårt att räkna upp dessa i ett normalt långt inlägg men kortfattat så kan det i en nyemission var ett snett förhållande mellan "nya" och "gamla" pengar  men detta är förhållandevis enkelt om man har vissa form av matematiska och ekonomiska kunskaper.

Allra störst risker tar man anser jag om man köper aktier, av en huvudägare som säljer (dvs bolaget i sig tillförs inga pengar) i ett onoterat bolag utan notering i samband med affären. I vissa än mer tragiska fall har det i dessa situation tom sålts på folk kapitalförsäkringar och andra dyra förvaltningsskal runt investeringen som i sig blir extremt riskfylld. Än värre är det kanske att ett par entreprenörer startat ett bolag för egna pengar. Sedan startar ett annat bolag (inte sälllan på någon junfru-ö), köper det första bolaget och säljer sedan en del av aktierna till ett betydligt högre pris till småsparare. Resultatet är att bolaget i sig kan bli underfinansierat men den anonyma huvudägaren (vilket oftast är ledande befattningshavare) blir rikt som sålt aktier till överpris. Och med rikedomen så kan man ju blåsa småspararna igen genom att genomföra nyemission med kraftig utspädning och garantera nyemission och således köpa tillbaka sitt ägande än billigare.

Jag skulle nästan vilja gå så långt att jag i generella termer alltid skulle vilja avråda från dessa investeringsmöjligheter som inte är börsnoterade och där du inte finansierat företaget utan istället dess ägare, om det inte handlar om någon egen form av näringsverksamhet där man har ett stort inflytande/ägarandel i rörelsen. Får du en ägarandel på  0,05% av ett bolag och kontakten är pressmeddelanden och i bästa fall en årsredovisning, ja då finns det roligare saker att lägga pengarna på, om tillgången är onoterad och du inte har något personligt inflytande.

6 kommentarer:

  1. Det du skriver är mycket viktigt och det är bra att du tar upp detta. Vet inte varför men jag tänker framför allt på Telias notering kring 2000/2001 :) Där kan vi snacka om en börsen största "exit" och många lurade småsparare.

    Förresten roligt att ha dig tillbaka med bra inläggsaktivitet :) Det var ett tag sen.

    SvaraRadera
  2. Håller med 4020. Kul att se en kraftigt ökad aktivitet på bloggen! :)

    SvaraRadera
  3. Man behöver inte ens vara särskilt rik eller medlem i aktiespararna för att få de här erbjudandena. "N stor stark" valde till exempel att helt enkelt hyra annonsplats på di.se och sloganen "En stor stark för 99 öre".

    Ägarna hade enligt prospektet investerat 5 Mkr i marknadsföring, fått 6 restauranger som kunder och licensbryggde ölet hos Slottskällan som dessutom inte är så bra på att brygga laget (stour och klosteröl är deras starka sidor). För detta värderade man bolaget till 40 Mkr efter emissionen och försökte ta in 10 Mkr.

    Jag var även in på deras hemsida och en av deras framsidenyheter är:
    ---------------------------------------------------------------------------
    Har du några hundralappar över?

    I väntan på listning kan våran aktie handlas på Inoff.nu

    ----------------------------------------------------------------------------

    Det är helt klart ganska duktiga på marknadsföring men deras förmåga att skinna aktieägare har faktiskt dödat min villighet att köpa ölet.

    SvaraRadera
  4. Det finns väl även en stor mängd VC-firmor, även om de blivit färre men som Per Roman säger "för bra bolag finns det mycket kapital", som först tackat nej både en och flera gånger. Den mest skrämmande kombinationen brukar vara aktietorget/helsidesannons i svd...

    SvaraRadera
  5. Tyvärr, tyvärr det är mycket vanligt att man försöker lura småsparare, och det som är ännu mer tragiskt är att många går på dessa minor varje gång.
    Jag gissar, och jag är ganska duktig på att gissa, att 95% av alla IPO på smålistorna är rena "lurendrejerier" där man berikar VD, ledningen eller tidiga ägare.
    Stor annonsbudget, småbörser eller inoff.nu, och fantastiska framtidsutsikter är de varningstecken man skall kolla efter.
    ”IPO´s är lönsamma för alla utom för de som köper aktierna…” brukar jag säga.
    Indutrade och Nibe är två extremt ovanliga case, och de ligger på OMXS MC vilket ger en bättre framtid.
    Besser

    SvaraRadera
  6. Swed B. Ankadecember 28, 2012

    Så här vid årsslutet är det många som summerar årets affärer och en del tittar även på kostnader de haft i samband med placeringarna.

    Såg att Swedbank (för första gången?) har redovisat mer detaljerat vad en "strukturerad produkt" kostar i avgifter - inkl deras interna.

    Exempel på total kostnad vid ett nominellt belopp på 5 000 kr
    Produkt SPAX HSB BOSPAR 8 BAS
    Löptid 4,3 år
    Teckningskurs 100%
    Courtage % 1,50%
    Courtage kr* 75 kr
    Arrangörsarvode** 226 kr
    Total kostnad*** 301 kr

    Så det innebär att vid en snabb titt verkar kunden få betala 6% i avgifter för produkten. Förmånligt, eller hur !

    Men tittar kunden närmare på alla vad alla dessa stjärnor innebär ser kunden att totalkostnaden inte alls är 301 kr (för 5 000 kr köpt produkt) utan 376 kr, dvs 7.5%. Förmånligt min bästa kund, ytterst förmånligt är det säger banken.
    För 7.5% i kostnad får du ta del av 40% (inte 100%) av uppgången av 12 aktier från OMXS30 indexet.

    Skulle kunden vilja ta del av hela uppgången (100% eller eventuellt något mer) kan naturligtvis banken erbjuda även det. I något de kallar för "MAX".
    Då blir kundens kostnad (om jag räknat rätt: 150+226+500, där 500 är en avgift benämnd "överkurs", något du betalar men som du aldrig får tillbaka, det är banken tydlig med):
    876 kr (för 5 000 kr köpt produkt), dvs 17.5% !
    Förmånligt min bästa kund, ytterst förmånligt. Förmånligt för Banken vill säga. Benämningen MAX står antagligen för att banken MAXimerar sina intäkter.

    Men jag kan naturligtvis ha fått något om ba(n)k-foten?

    Lägger länk till aktuellt "erbjudande" i pdf här:
    https://www.hsb.se/polopoly_fs/1.192536.1355837702!/Produktblad_SPAX%20HSB%20Bospar%208.pdf

    SvaraRadera

Facebook Share