Tankar om träd

Efter att ha ägnat hela lördagen åt att bygga en trätrall på altanen måste man ju kommentera något om veckans snackis som var ett antal större finansherrar och ett och annat investmentbolag med gott rykte har köpt några större poster av framförallt Holmen (även SCA har fått en liten del av sleven).

Skogsbranchen har med undantag av sågverken (som är de mest konjunturkänsliga och där goda år avlöses av katastrofala) haft förtvivlat svårt att tjäna pengar de senaste åren. Lönsamheten har gått ned, vinsterna ha gått ned, elpriserna har gått upp mm. Så vad sjutton sysslar dessa finansmän med , tror dom verkligen att det går att tjäna pengar i skogen?

Skogen i sig är en stor real tillgång för skogsbolagen. De skogsbolag som sålde sina skogsinnehav under de svåra åren i början av 90-talet (t.ex. StoraEnso) har haft stora problem med att inköpen av virke och andra trävaror har blivit allt dyrare medan de bolag som haft kvar sina skogar (SCA och Holmen) haft ganska svårt att tjäna några vidare pengar på skogen dom också. Slutsatsen de senaste 15 åren är dock solklar att de bolag som valde att behålla sina skogar gett betydligt bättre avkastning till sina aktieägare än de bolag som valde att inte behålla skogen.

Frågan är alltså hur skall man värdera skogsbolag? Skall man strunta i skogen och värdera bolaget efter sin industrirörelse med lite halvtrista p/e tal (t.ex. runt 10-15) eller skall man ta med skogsinnehavet i någon form av blandad värdering där den stora substansen har ett värde i sig.

Ett anmärkningsvärt räkneexempel om vi exempelvis tar SCA är att skogen i SCA balansräkning har avkastningskrav på 6,25% vilket då ger skogen ett värde runt 18Mdr. I verkligenheten säljs skogsinnehav idag med betydligt lägre avkastningskrav vilket teoretiskt sett skulle medföra att här finns en "dold" tillgång i balansräkningen då skogen defacto är värd betydligt mer än vad man tar upp i balansräkningen.

Minns ni förresten när Christer Gardell (ja, "Cevian Christer" ) satt i SCAs styrelse i slutet av 90-talet (som representant för storägaren Custos som då ägde 20%). Denna styrelseledamot som ställde till med storbråk då han drev på för att skogen skulle särnoteras i ett eget bolag då han tyckte att det inte fanns några större samordningsvinster mellan dambindor och raka furor. Skulle samma frågeställning aktualiseras idag borde ju ett utdelat SCA Skog AB få ett marknadsvärde på kanske upp mot 25-30 Mdr (klart under substansvärdet) och med samma intjäningsförmåga som de större fastighetsbolagen. Då blir ju industrirörelsen riktigt lågt värderat om man säger så, vinsterna för SCA börjar ju stiga lite också numera.

Så vad tror ni vad är SCA och Holmens långsiktiga värde och hur förhåller sig detta värdet till
dagens pris? Skall Holmen och SCA behålla eller dela ut skogen?

Ett riktigt intressant tema är ju en stukuraffär mellan SCA och Holmen. Tänk tre bolag, ett som är värdens största privata skogsägare, ett marknadsledande mjukpapper och hygienföretag och ett rikigt stort förpacknings och tidningspappertillverkare. Knappast aktuellt idag men vet i nästa lågkonjunktur....
Fredrik Lundberg kan ha en mycket stor del av makten i Industrivärden om 5-10år.