måndag 17 mars 2008

Spridningseffekter från krisen i USA?


Mycket riktigt fick Bear Sterns problem att ordna upp situationen även om det nu gick betydligt snabbare än vad jag trodde och säkerligen är inte sista ordet sagt nu när ”gamarna” börjar positionera sig för övertagande.

En relevant fråga som man skulle kunna ställa sig med anledning av den senaste tidens finansiella utveckling i USA är vilka tänkbara effekter som detta kan få här på hemmaplan.

För det första så är det alltid på det sättet att en finans/bankkris är av temporär art såvida det inte helt skulle leda till en samhällskollaps. Att västvärldens befolkning en masse skulle ställa om till att bli grottmänniskor och alla leva som jägare och småjordbrukare ser jag som förhållandevis otroligt och därför är min uppfattning därför att denna just nu pågående finanskris är av tillfällig art och tom situationen på 30-talet klarade storfinansen av. Förr eller senare hamnar marknaden i någon form av jämviktsläge där risken kontra avkastningen accepteras och att de flesta omeddelbara kreditförluster är utklarade. Däremot kan säkert riskpremier ställas om i förhållande till hur det var för ett år sedan av mera permanent art. Men för att långsiktigt göra affärer och konsumera måste man ändå veta spelreglerna och känna ett visst mått av stabilitet. I längden blir ofta kreditförluster ofta ”överbokade” och återvinningsbara på samma sätt som den svenska bankkrisen i början av 90-talet lett till resultatåterföringar så sent som 15 år efter krisen.

Att det har skett allt större skillnader i riskpremier på olika typer av finansiella instrument är i grund och botten bara sunt efter en period av mycket låga riskpremier på de mest suspekta investeringar och lån men allt som ofta har marknaden nu i USA tagit ut svängarna lite väl mycket enligt mig. Till exempel 3 mån amerikanska statsskuldväxlar (innehållet i korta räntefonder) handlas idag till en prisnivå där räntan/yielden är 1,06% i en situation där inflationen är runt 4% i USA och ”fedräntan” är 3,5%. Placerare i Statsskuldsväxlar är alltså nöjda med att förlora några procent om året då detta ändå verkar en bättre placering än andra tillgångar där man nu spekulerar att förlusterna blir större. Om man däremot som Bolånekund i USA idag vill köpa sig ett hus eller lägga om lånet ja då får man räkna med att slanta upp 6-7% i ränta såväl på bundna som rörliga bottenlån och marknaden för topplån har i stort sett havererat. Inte kul speciellt inte för dem som band sina lån under 2005 på 3 år och nu måste skriva om sina lån till betydligt högre räntor.

I Sverige har vi de senaste åren varit allt mer bortskämda med att t.ex. bolåneräntor och sparräntor slaviskt följer utvecklingen för Riksbankens styrränta som idag är på 4,25%. Vilket idag leder till att sparkontot normalt ligger lite lägre och bolåneräntan ligger lite högre. För oss förefaller det ganska osannolikt att t.ex. bolåneräntor skulle gå upp när riksbanken ev. skulle sänka räntan vilket nu har skett i USA.

Kan en tänkbar global spridningseffekt från USAs finanskris vara just det faktum att bolåneräntorna kommer stiga även om tex. reporäntan i Sverige hålls stabil eller sänks?

6 kommentarer:

  1. Nagra skillnader mellan USA och Sveriges bolanemarknad som talar for att bolanekrisen ej drabbar den svenska (direkt)marknaden:
    - I Sverige finns inga lanemaklare som endast kranger lan mot en initial origination fee (utan att sitta kvar med risken).
    - Svenska bolan vardepapperiseras sedan ej heller av banken (off balance sheet), utan banken som lanat ut pengarna sitter kvar med kreditrisken.
    - Trots att en amortering av bolanet ej langre normalt ar ett krav sa struktureras lanet sallan med negativ amortering (stigande kapital), stegringsrantor osv som ar mkt vanligt i USA, speciellt da lanemaklarna strukturerar lanen.

    SvaraRadera
  2. Jag sover bättre när jag inte gör makroanalyser. Folk som är mycket smartare än mig har misslyckats alltför länge för att jag ens ska försöka. Så duktig är och kommer jag aldrig att bli. Jag tycker däremot att stabila tillväxtbolag som klarat konjunktursvängningar exceptionellt för tillfället handlas till underpriser på börsen. Jag är ledsen att jag inte är till mer nytta, men jag gör så gott jag kan.

    Mvh David

    SvaraRadera
  3. Cristoffermars 18, 2008

    Definitivt! Det läggs nog alldeles för stor vikt vid makroekonmi genwrellt.

    SvaraRadera
  4. cristoffer: jag tror du har rätt i dina avslutande funderingar om höjda riskpremier för husköpare. jag skulle bli förvånad om en sänkning av riksbanken ger en lika stor sänkning för husköparen och hans lån i banken X. Om så är fallet köper jag långa (1-års) säljoptioner på den banken!

    Chelsea: stämmer det verkligen att svenska banker ej värdepapperiserar bolån? jag undervisar om räntepapper och vet med mig att jag ngn gång sagt att även svenska banker mer och mer värdepapperiserar och att de också gör detta med mortgages. Oavsett, så tror jag detta är en viktig bit av information för en ev bankaktieköpare. Tillsammans med bankens exponering mot baltikum.

    SvaraRadera
  5. Bystrom: jag vet att det forr om aren var svart for svenska banker att strukturera vardepapperiseringar "off balance sheet" och det ar det som enligt mig kan bli farligt, dvs nar kreditrisken saljs av. Dock var min poang att svenska banker I huvudsak finansierar sina balansrskningar via privatpersoners deposits och ej som de amerikanska investmentbankerna dar vardepapperisering ar grunden for deras affarsmodel.

    SvaraRadera
  6. trucknissemars 19, 2008

    skulle nog säga att räkna med högre räntor för det är det bästa sättet att kyla ner lånehysterin
    när folk står på konsum o handlar ett par liter mjölk på kredit då är det illa o där är vi nu.

    Trucknisse....

    SvaraRadera

Gadgeten innehöll ett fel