Solcellsproduktion februari 2013

Jag har ju lovat att redovisa ”live-resultat” från min solcellsanläggning så här blir det en synnerligen bedrövlig februari månad redovisad.Som jag skrev i tidigare inlägg så har jag ingen fräck mätutsrustning på min anläggning och anläggningen är inte optimalt placerad väderstreckmässigt pga husets placering.

För den som har solceller i mellansverige så har februari månad 2013 varit en synnerligen dyster månad. klart sämre än Januari 2013. Bland de sämsta månaderna jag någonsin uppmätt. Faktorerna för det dåliga resultatet under februari är tvenne. Först och främst har det varit rejält med snö och i alla fall mina solceller har legat inbäddade i snö i stort sett hela månaden med undantag av några få dagar. På slutet av månaden har snön varit ”ispansar” pga kalla nätter och varma dagar vilket också gjort att snön inte åkt av. Att ta fram ishackan och gå lös på panelerna skulle jag inte rekommendera. Inte ens idag den sista dagen i månaden är panelerna helt snöfria utan har lite isklumpar vilket begränsar produktionen betydligt. Det andra skälet för dålig produktion är att stora delar av februari har varit ganska gråtrist, i alla fall i Närke.

De få dagar som solcellerna legat fria utan snö så har det dock varit soliga dagar i jämförelse med januari. Dessa dagar var i stort sett tre, 1 och 2 feb och så månadens sista dag idag den 28:e. Just dessa dagar är de enda där de producerats el (i stort sett) så har det varit helt reko förhållanden vilket gjort att under just dessa tre dagar så har anläggningen givit ett överskott och under någon solig timme har jag sålt enstaka kWh. Mao det har dels varit dålig produktion och dels varit dålig matchning. Ingen bra kombo ur strikt ekonomisk synvinkel.

Solcellselsproduktion under februari månad:
7 kWh

Varav såld el på elnätet:
3 kWh

Varav Matchad el:

4 kWh

Mao, en mycket extremt låg produktion för februari och rejält ojämn under månaden dessutom.  E.ON (bolaget som är redovisningsexempel) redovisar ett rörligt elpris på ca 95 öre i februari. Utöver detta är den rörliga elnätskostnaden 37,5 öre/Kwh, båda två beräknade med skatt och moms. Bryr mig denna gång inte ens om att redovisas besparingen i kronor då det inte räcker till en enda semmelbulle.

Det kanske lite intressanta i februari är att jag denna månad trots den låga produktionen kommer att få lite lite pengar inbetalda från energibolaget på mitt konto då det varit 3kWh överskott sålt. För det är så det funkar idag innan ev nettomätningslag kommer träda i kraft att man som småskalig energiproducent varje månad får två elräkningar. En elräkning för vad man köpt för el (tänk elen som förbrukas av tvättmaskinen på kvällen) och en räkning varje månad med en inbetalning över såld el (tänk att det inte förbrukas något kl 11 på vardagar).

Det som ställer till det för dessa dubbla räkningar är främst två saker, skatt och moms. När man köper el så får man vackert betala skatt och moms men om man råkar ha överskott och säljer el så får man ju bara elpriset på nordpool (+nätnytta). Kalkylmässigt innebär detta att man tappar omkring kalkylmässigt 50-60 öre per såld kWh mot om man direkt hade fått lov att kvitta köpt och såld el på elräkningen och betalat skatt/moms på mellanskillnaden. Att ställa timer på tvättmaskinen att gå igång kl 11 är mao för min del klart klokt att göra. Blir så att säga gratis tvätt.

Nu tar vi och vänder blad och riktar blickarna mot vårvintermånaden mars.

Kommentarer kring affärer mellan ICA och Industrivärden

PÅ bild ICA Maxi Kumla, 5 min promenad från undertecknad.

Idag offentliggjordes en ”redigt stor affär” på börsen för att vara lite bonnig när Ahold avyttrar 60% av ICA till Hakon Invest som avvecklas och på sikt blir ”nya-ICA”. Affären finansieras genom att Industrivärden kliver upp som ägare i Hakon och är med och garanterar en nyemission som genomförs i Hakon plus en stor nettoskuldsättning som initialt tillhandahålls av Handelsbanken och Nordea.



Jag kan ju först och främst inte låta bli att delge vad jag tänkte när jag häromdagen när jag läste industrivärdens bokslut. För första gången sedan 2006 så hade det ju i rapporten dykt upp en post ”övrigt” i börsportföljen på 305mkr, brukar ju lite smått när det gäller Industrivärden signalera att något nytt innehav är på gång in. Idag fick posten sig en förklaring.



I affären så finns det som sagt två parter som möjliggör affären. Hakon genom deras huvudägare ICA-handlarnas förening vilket består av mängder med icahandlare runt om i landet samt Industrivärden som är ett klassiskt investmentbolag. Låt oss titta på de olika parternas utgångsläge, vi börjar med Industrivärden.


Industrivärden är ett klassiskt investmentbolag intimt sammankopplat med Handelsbanken. Sedan Industrivärdens avyttringar av bolag såsom exempelvis Fundament, PLM och AGA så har bolagets tidigare stabila kärnverksamhet blivit allt mer konjunkturkänsligt. Inte minst sedan intåget i Volvo. Min uppfattning är att bolaget de senaste åren aktivt letat möjligheter som dämpar konjunktursvängningarna i verksamheten. SCA har genomfört en stor omställningsprocess där huvuddelen idag består av mjukpapper och hygien i kombination med en krympande skogsindustriell verksamhet som dämpar sig själv med stort skogsinnehav och allt mer egen energiförsörjning sammantaget har SCA blivit ett mycket konjunkturstabilt bolag. Skanska har blivit mer aktiv på OPS projekt och även här kan vi ana en mer stabil verksamhet. 

Eventuell nya konjunkturstabila verksamheter att investera i, skall ju också uppfylla Industrivärdens krav att vara stora börsnoterade bolag. Sådana lyser med sin frånvaro, Industrivärden har ju historiskt bränt sig på medicin så den branschen går bort. Konjunkturstabilt tilldrar sig också intresse från riskkapitalbolagen vilket gör att flera av dessa typer av bolag r onoterade. En annan hypotetisk tänkbar affär kanske skulle varit att Industrivärden löste ut svenska statens ägande i telia men nya ICA uppfyller som få bolag dessa ägarkriterier. Nya ICA löser således ett problem som Industrivärden haft och en bra match.


Finansieringen löses genom att man säljer Höganäs till ett bra pris och får 1,4Mdr i kontanter och sedan tror jag också att Nyrén och Co börjar känna allt mer tillförsikt att det första konvertibellånet ligger rejält över break even och står detta sig i två år till så kommer 4mdr skulder försvinna från skuldsättningen och man har lyckats med konststycket att göra nyemission i ett investmentbolag. Industrivärdens åtagande för ICA investeringen ligger kring totalt 2,4Mdr.


Man ska nog inte heller sticka under stolen med att det även i högsta grad också finns indirekta orsaker som väger till Industrivärdens fördel. Den nya ICA-koncernen blir en riktig börsjätte på largecap men ICA går också från att vara en lilleputt till att också bli en jätte på kapitalmarknaden då den nya koncernen vill låna rejält med pengar. Och man kan ana vid utskickade pressmeddelanden att Handelsbanken blir nya ICAs husbank. Det är klart att det är en stor fjäder i hatten att kunna vara med och finansiera nya ICA med dess starka varumärke. Initialt kommer skuldsättningen ligga högt men i takt med löpande vinster, lite avyttringar av tillgångar inom ICA/Hakon så kommer nog ICA så småningom efter några växa fram som en stabil och pålitlig utdelare av pengar med en lämplig skuldsättning dessutom. Bra för både Industrivärden och Handelsbanken. Handelsbankens utlåning backas till viss del upp av stora fastighetsinnehav som finns i ICA. Intressant och se vad som händer med lilla ICA-banken?


Sedan den andra parten. Hakonbolaget, eller Hakon Invest som det heter idag. Först av allt affären med fusionen mellan Hakon och ICA är också vad jag tycker ett erkännande av själva noteringen av investmentbolaget Hakon Invest. Denna udda fågel på börshimlen har haft ett 40% ägande av ICA och strött vinster och utdelningar från ICA lite hejsan svejsan i andra små bolag på ett högst tvivelaktigt sätt. Men en mycket viktig sak, genom själv börsnoteringen av Hakonbolaget har bolaget tagit höjd för att kunna vara med och påverka vid ägarförändringar i ICA. Ett icke noterat ägarbolag av ICA-handlarnas förening aktieinnehav i  ICA skulle idag haft betydligt större svårigheter att genomföra affären, möjligtvis via internationella riskkapitalfonder men frågan är om 1000-tals ICA handlare hade velat få in den typen av ägare i ICA? Troligtvis nej. Nu som börsnoterat Hakon Invest har man kunnat hållit i taktpinnen om Ahold velat sälja innehavet. Och nu med fusionen mellan ICA och Hakon så fullbordas det som alla egentligen vill dvs att ICA-handlarna äger ICA, ja vid sidan av en klassisk och stabil ägare i form av Industrivärden. Jag tror ingen misstycker till att investmentbolaget Hakon nu ”läggs ner” som huvudfokus blir ICA.


Sammantaget en ganska kul affär, oväntat men ändå på något sätt väntat. Inte minst så väcker den en del nationalistiska känslor och självklart är det kul att ett av Sveriges starkaste varumärken, återigen är i svensk ägo.

Solcellsproduktion januari 2013

Jag har som en del kanske vet om en solenergianläggning på mitt hus. En stämningsbild i mörka januari se ovan. En anläggning som producerar elektrisk ström sådan som driver din tvättmaskin och dator. I första hand inte någon någon kapitalplacering utan lika mycket installerad av nyfikenhet och dessutom inte minst av lite ideella skäl då jag vill inspirera andra. En viss energihedge i min konsumtion av energi dessutom. Tack svenska staten för installationsbidraget också.

Med anledning av att jag fått många frågor och en del verkar ganska så intresserade så tänkte jag under 2013 vid varje månadsskifte redovisa under anläggning har presterat och skriva några ytterligare blogginlägg kring solcellsenergi  då jag nu börjar få lite erfarenhet. Jag tänker att förklara och skriva detta så enkelt som möjligt, jag saknar helt formell  teknisk kompetens och bör betraktas som en lekman i elfrågor som de flesta andra.
 
Först lite grunder om mitt system. Det är ett mycket enkelt och okomplext system som består av ett antal poly-kristallina solceller på taket (2,9kW). Två stycken växelriktare i källaren. Dessa växelriktare är sedan inkopplade i elcentralen. Vidare har jag en elmätare i huset som är dubbelriktad dvs i händelse av att jag skulle producera mer el på taket än vad som simultant förbrukas i huset så levererar jag ström ut på elnätet (och får betalt för denna elen). Mer om denna procedur i något kommande blogginlägg. Mitt hus är långt i från optimalt för solel, det bör man vara observant på, utan ett helt normalt 60-talshus.  I själva verket ligger mitt tak i väst-östlig riktning och saknar sluttande lämplig yta rakt mot söder. Beräkningar visar att min anläggning ung presterar på ca.  80% av full kapacitet med anledning av väderstrecksplacering och takets något låga lutning mot optimalt.

Vidare så har jag ingen fräck mätutrustning som skickar ut data från anläggningen på någon webportal eller mobil-app. Det är enligt mig inte ekonomiskt försvarbart att betala några tusen för denna "nice-to-have" funktion. Jag får istället manuellt läsa av produktion på växelriktaren (som drivs av solpanelerna och såhär års är stendöd fram mot eftermiddagskvisten då solen går ned tidigt. I Sammanställningar över produktionen blir det således viss "grovhuggenhet" i siffrorna  och siffrorna blir månadsvis.

Så hur har det då presterats under januari månad?
Januari månad är som bekant en mycket mörk vintermånad och dessutom så har det varit en hel del snö på taket vilket gör att funktionen går ned och oftast inte fungerar alls. Av den årliga solinstrålningen beräknas i Närke ca. 1-1,5% av årets solinstrålning infalla.

Solcellselsproduktion under januari månad:
14Kwh

Varav såld el på elnätet:
0Kwh

Mao, en mycket låg produktion som knappast gör plånboken glad.  E.ON (kommer använda detta bolag som redovisningsexempel) redovisar ett rörligt elpris på 91,6 öre i Januari. Utöver detta är den rörliga elnätskostnaden 37,5 öre/Kwh, båda två beräknade med skatt och moms. Då ingen el är såld utan all producerad el förbrukad i mitt eget hus har den ekonomiska besparingen i januari 2013 varit ca. 18kr. Inte mycket att hurra för...

Snart stundar dock ljusare tider, redan idag 1 feb har det producerats nästan 2Kwh på en dag.

Höga berg och djupa dalar

 Återigen har vi fått sett ett mindre börsnoterat bolag med många mindre ägare vara med om en mycket kraftig och brutal nedgång i aktiekursen efter "finansieringsproblem", en ren och skär slakt. Som sig brukligt i dessa fall är det allt som oftast bolag inom råvaruindustrin eller forskningsintensiv högteknologisk verksamhet. Denna gång var det det "norska" bolaget Northland Resources vars aktiekurs nästintill kollapsat efter bolaget behöver mer pengar till att driva sin alldeles nystartade gruva.

Fallet denna gång innehåller många mycket intressanta aspekter. För det första avhandlar det ett företag med en verksamhet som fått stort massmedial uppmärksamhet. Ingen har nog undgått gruvruschen i Pajala sista åren men nya järnmalmsgruvan. Vidare är det ett bolag med riktigt många svenska småsparare i allmänhet och norrländska diton i synnerhet.

En annan intressant aspekt som berörs i just detta fall är skillnaden mellan "svenskt" och "kanadensiskt" sätt att genomföra nyemissioner, dvs få in pengar i en verksamhet i finansiella trångmål. i Sverige har vi en tradition av att bolagets huvudägare går in som garanterar för en stor del av emissionsbeloppet, varje aktieägare blir tilldelad teckningsrätter för vare innehavd aktie och ett visst antal teckningsrätter ger rätt att teckna nya aktier till en given kurs. Vidare erbjuds oftast något som heter subsidär företrädesrätt dvs aktieägare kan ansöka om att teckna extra aktier i fall emissionen inte blir fulltecknad dvs aktieägare går före ev. icke aktieägare. Det är en förhållandevis komplicerad sak att genomföra en nyemission i Sverige. Det kräver bolagsstämma, prospekt, en administrativ procedur som tar tid för att slutligen få in pengar. Långsamt och ganska dyrt men samtidigt så behandlas alla aktieägare lika och önskar man inte teckna nya aktier så kan man sälja av teckningsrätter som ger ett visst värde.

Så går det oftast inte till i  "utlandet". Här ligger istället ett mycket större fokus på styrelsen. Bolaget behöver pengar. Styrelsen går ut och "raggar pengar" och säljer nyemitterade aktier i bolaget med viss rabatt till oftast bolagets huvudägare ett stora institutionella investerare. oftast i någon "book-buildingprocess" via någon investmentbank med fint namn. Sedan godkänner en bolagsstämma emissionen i efterhand. Fördelen är att processen är synnerligen snabb. I normalfallet rör det sig om enstaka dagar. Det behöver inte vara så stora rabatt till nuvarande kurs och emission blir således i idealfallet "billig" för de som äger gamla aktie i form av mindre utspädning. Det finns dock stora problem med detta sätt att genomföra emissioner.

Den första aspekten är att små aktieägare inte ges möjlighet att teckna nyemitterade aktier. Dessa får vacker köpa/sälja via börsen om man önskar öka eller minska sin insats i bolaget. En annan aspekt finns också, det är i dessa fall helt nödvändigt att emissionsprocessen går riktigt snabbt och att information inte läcker. För om styrelsens behov att dra in pengar i en emission blir allmänt känt utan att processen dras igång så finns det givetvis ett stort intresse för eventuellt nya aktieägare att aktiekursen blir så låg som möjligt på nya aktier. En allmänt vedertagen hedgemetod bland stora hedgefonder är ju att först blanka aktien och sedan hedga blankningen genom att teckna aktier i nyemissionen och ställa upp och rädda företaget. Hedgefonden gör då en kassaskåpssäker vinst om emissionskursen på nya aktier blir lägre än blankningskursen. just denna specifika tekniken funkar inte i svenska emissioner då dessa innehåller teckningsrätter.

Personligen så tror jag nog den svenska modellen för nyemissioner har klara fördelar. Inte minst fallet  Northland visar detta.

Nostalgi

Riskminimeraren skrev idag ett inlägg om SCA som slog an min nostalgiska ådra, då jag omnämndes i några meningar. Jag och Riskminimeraren har haft förmånen att diskutera mycket om aktier i allmänhet och inte minst SCA i synnerhet "förr om åren" och inte så mycket idag. Främst då via nätet. På den tiden de begav sig på privata affärers aktieforum på nätet och efter dess nedläggning på bla. www.pratompengar.se . Mer än 10 år skulle jag tro. Har ju också haft förmånen att träffa honom i egen hög person om vi nu ska gå in på sådana personligheter. En otroligt skärpt man må jag säga, med mycket stor allmänkunskap om mycket. Det är nog betydligt mer jag som lärt mig av honom än tvärt om.

Ja vilken resa SCA genomfört. Inte illa pinkat av ett av de mer torra och trist icke-växande skogsbolagen som det sågs som förr. Idag är minsann andra toner. Mer ljuva sådan och kursen är uppe i de ljuva markerna också. Mycket av de värden jag tyckte mig se har nu lyfts fram och något köpläge på dagens kurs det är det inte enligt mig.

Det var länge sedan jag skrev om SCA. Senaste inlägget i november 2011. Då precis efter man först sålt förpackningsrörelsen och sedan förvärvat Georgia-pacific mjukpappersrörelse. Ganska intressant innehåll med dagens ögon, rubriken var "SCA har fler strukturaffärer att göra". Jag skrev då bla om tryckpappersrörelsen som då hade tre bruk. Jag förordade att SCA borde sälja två av dem Laakirschen och Aylesford snabbt som tusan då var/är stora förlustbringande verksamheter och värdet kunde antas urholkas.

Intressant idag, ett år senare konstatera att SCA gjort dessa båda försäljningar jag förordade i inlägget. Båda två medförde stora nedskrivningar Aylesford såldes för "en symbolisk summa" och tillgången skrevs ned med 850Mkr, Laakrischen fick man 100MEUR för med en nedskrivning på 50MEUR. Den första "inget vidare" betalt för men den sistnämda tycker jag man fått riktigt mycket pengar för. Båda affärerna kommer på sikt öka SCA vinster och räntabilitet då tryckpapper i dessa bruk minsann inte varit någon framgångssaga. Aktiemarknaden har värderat upp aktien på varje affär trots de stora nedskrivningarna.

Sten K Johnson har gått ur tiden

Idag har vi nåtts av det tragiska beskedet att en av Sveriges de mest framstående "aktiesparare" Sten K Johnson har gått ur tiden.

Sten K hade under flera år framtädande roller inom organisationen Aktiespararna och först av allt tycker jag det är  fullkomligt bedrövligt att hans bortgång inte nämns på aktiespararnas hemsida än när detta skrivs. Mest känt säkert för de lite äldre läsarna är rollen i Aktiespararna när Sten K som tog offentlig strid med P-G Gyllenhammar för de små aktiespararna i den mycket märkliga historien där P-G ville ragga kapital till utvecklandes av Volvos 740-serien genom att Norska staten skulle ta över mer än halva Volvo mot att pengar från oljeinkomster direkt in i Volvo så dom kunde utveckla nya bilmodeller. Sten K tog strid och organisationen Aktiespararna kunde vända stora delar av aktieägarnas röster och affären föll på en omtumlande bolagsstämma.

Sten K hade också en framgångsrik yrkeskarriär som tjänsteman inom Trelleborg, Sonesons och sedan ansvarig för omstruktureringen av gamla Kockumskoncernen. Olika delar bröts ut och omstrukturerades framgångsrikt i bla. investmentbolaget Skåne-gripen där Sten hade en framträdande roll, sedan köpte han själv ut delar för egna pengar bla det som sedermera skulle bli det börsnoterade bolaget Midway Holding.

Kanske var han de sista 10 åren  allt lite av en mer doldis. Visst är Midway ganska så känt men hans aktieportfölj i bolaget Tibia Konsult omfattar betydligt mer än så. Bla. stora ägarandelar i Skåne-Möllan, ECOMB, LifeAssays, Sensyn Traffic, Whilborg, Rabbaldshede kraft, Image Systems dessutom flera mindre holdingbolag.  Samt mer kortsiktiga placeringar såsom i bla SCA, Volvo och Telia.

Jag skulle också vilja påstå att Sten K haft stor betydelse för många unga nystartade bolag i Skåneregionen så han hade en förkärlek för start-ups och entreprenör verksamhet. Han har verkligen använt sina ekonomiska tillgångar att skapa jobb och förmögheter till andra, ett sant föredöme i mina ögon. Han har bla startat Sten K Johnson School of Entrepreneurship vid Lunds universitet och en stiftelse ”Sten K Johnsons stiftelse”, vars ändamål ska vara att främja forskning, utveckling, utbildning, bildning och tillämpning inom naturvetenskap, entreprenörskap, litteratur och musik.

Tibia Konsult hade redovisat eget kapital på 1,5Mdr vid årsskiftet 11/12. Inte illa av en aktiesparare även om den sista rocken inte har några fickor.

Kommentarer kring C remiss på idéprogram

Det har blåst upp till mediestorm om en remiss på ett långsiktigt partiprogram i ett politiskt parti. Ganska intressant i sig då detta enbart är en remiss och absolut inget förslag på partiprogram som skall läggas fram på någon kongress. På följande plats kan du läsa remissen om du önskar läsa mer mer än rubriker på Aftonbladets hemsida

Att C hamnat i skottgluggen beror förstås på att media inte ser att detta är en remiss/förslag och inte alls något som läggs fram av en partiledning etc. utan denna remiss orsaker nu "splittring och partiledaren är nu hotad osv." Även bloggaren Cornucopia förkastar programmet, vilket jag kan tycka är lite märkligt då även han fört fram förslag om plattare skatt, mindre statlig förvaltning, EU-kritik, mer fokus på lokalsamhället mm. Saker som faktisk C för fram i remissen på programmet...


Det ska väl sägas att jag är centerpartist, så har vi rett ut den saken. Partisk alltså. Jag tycker remissen innehåller många tokigheter, men också många bra saker.

Observera att det är ytterst ovanligt att ett parti har helt öppen remissrunda om ett parti/idéprogram. C väljer inte hantera denna fråga bakom lykta dörrar utan istället tar fram en bred diskussion där man skickar ut en REMISS på idéprogram till samtliga medlemmar i ett parti och media. Det är inte partiledningens program utan en idégrupp. Nu skickas remissen ut till medlemmar, kretsar och distrikt, alla får tycka till och efter detta SKA programmet förändras och förnyas. Därefter fastställas. Det media idag diskuterar är ett förslag, som inte alls är färdigt eller klubbat. Spännande att en remiss kan väcka så mycket diskussion!

Personligen så tycker många saker i programmet är undermåligt beskrivna. Jag personligen tycker det behöver tonas ner en del skrivningar som är väldigt tokigt "nyliberala" och öka det socialliberala inslaget. Det behövs också mycket tuffare beskrivningar om energipolitik, utbildning,  fred och säkerhet, bland annat. Förändringar som också med största sannolikhet kommer ske.


Samtidigt finns det i remiss många bra beskrivningar som jag definitivt ställer upp på. Saker som tyvärr inte idag diskuteras alls i media. Men där ändå Centerpartiet tydligt tar ställning. Man vill minska statsadministrationen, man vill stärka individens rättigheter, man vill flytta beslutsrätten, man vill stötta engagemang som bygger på frivillig basis, man är skarpt EU-kritiska osv. Men media väljer att fokusera på enskilda meningar om att staten inte ska bestämma dina relationer (man tolkar detta som månggifte) och skrivningar om att staten inte ska bestämma var du ska bo dvs någon form av ångsiktig vision om fri invandring.





Låt mig göra lite andra utdrag ur programmet:

Vi anser att människor själva ska styra över sina egna liv utan att utsättas för tvång, våld eller förtryck. Frihet innebär samtidigt att människor är ansvariga för sina handlingar.

Centerpartiet värnar frihet och äganderätt och anser att människor måste få hantera sina resurser och tillgångar så som de själva önskar. Fri handel och fritt företagande är därför grundläggande för det samhälle vi eftersträvar.

Företagande och handel leder till att det skapas jobb, välfärd och välstånd. Regelverken kring företa- gandet måste syfta till att hjälpa entreprenörer att göra rätt i stället för att straffa fel. Det offentliga ska inte konkurrera med det privata näringslivet eftersom det offentligas roll inte är att utföra det som enskilda människor, föreningar eller företag kan göra. I förlängningen hotar sådan offentlig inblandning också möjligheterna till arbetstillfällen, välfärd och utveckling.

. Därför måste det frivilliga engagemanget värnas. Centerpartiet vänder sig mot en politik som kväver och tar över civil- samhället genom överdrivna regleringar och byråkrati.
Centerpartiet anser att civilsamhället åter måste få en avgörande roll som grund för samhällsbyggandet. Demografi, demokrati och människors önskan om ökad makt över sin egen vardag kräver ökat utrymme för idealitet, socialt entreprenörskap, ekonomiska föreningar och företagande. Politikens uppgift är att riva hinder och röja väg för denna utvecklingskraft.

 Centerpartiet motsätter sig en centralisering av makten också över denna del av samhället. Vi vill bejaka ett digitalt civilsamhälle, och ser med oro på en allt starkare vilja att på politisk väg kontrollera och begränsa den frihet som digitaliseringen möjliggör.

Staten finns i grunden till för att försvara människors fri- och rättigheter. Samtidigt kan staten, om den överskrider sina befogenheter, eller tar allt för stora resurser i anspråk, inskränka dessa fri- och rättigheter. Centerpartiet anser därför att staten bör vara så liten som möjligt. Ur ett svenskt perspektiv innebär det att statens ansvar och makt måste minska till förmån för människors eget ansvarstagande och makt över sina egna liv och gemenskaper.

Antalet statliga myndigheter och mängden lagar och regler behöver begränsas. Överdriven byråkrati är ett hot mot ett öppet och fritt samhälle och sätter käppar i hjulet för enskilda människors initiativ och entreprenörskap.

All politisk makt är ett resultat av att makt överlåtits från den enskilda människans och hennes rätt att besluta över sitt eget liv. Centerpartiet strävar efter att beslut ska fattas så nära dem de berör som möjligt – helst av dem själva.

Personlig frihet och demokratiska rättigheter är viktigare än nationella intressen. Därför motsätter sig i grunden Centerpartiet övervakning av medborgare. Alla har rätt till en privat sfär.

Centerpartiet anser att alla ska kunna välja att bo, leva och förverkliga sina drömmar hur och var man vill. Olika delar av landet har olika förutsättningar och utmaningar. Detta gäller såväl städer som landsbygd.

Centerpartiet ser mycket kritiskt på den utveckling som innebär att centralmakten i Bryssel utökas på bekostnad av EU-medborgarnas självbestämmande.
Vad tycker du?

Lär dig skilja på försäljningar av aktier och nyemissioner

Som aktieägare, bankkund, medlem i Aktiespararna, är allmänt smårik eller prenumererar på någon obskyr tidning som inriktar sig till en förmodat välbeställd målgrupp så möts man ibland av investeringserjudanden.

De brukar vara någon inlaga på någon sida, en liten reklamplats eller i dessa digitala tiden kanske ett mail eller reklam på hemsida. Om vi bortser från bankernas försäljning av konstruerade produkter såsom aktieindexoligationer, certifikat och annat så brukar det antingen röra sig som någon form av lån till ett bolag i form av erbjudande om obligationer eller så ägarandel i ett bolag i form av aktier. Det vanligaste är såklart aktier så jag tänkte låta detta inlägg handla om aktier. 

Grunden är ju att man år någon form av emissionserbjudande om ett företag med en fantastisk produkt, otroligt eftertraktade tjänster, man vill kanske göra ett förvärv  och i alla stycken så kan man väl tro att företaget har fantastiskt fina framtidsutsikter. Ja ni har sett dessa erbjudande om investeringar är jag helt säker på.

Vad problemet är att man brukar läsa dessa erbjudanden med samma ögon. Man tittar lite på företagets verksamhet, ledning eller man kanske känner dom på pulsen i form av en företagspresentation. Sedan bildar man sig en uppfattning om man vill investera eller inte. Får räknar i dessa lägen. Man kanske inte ens kan räkna då företaget är nystartat och istället bildar man sig en syn på dessa framtidsutsikter

En sak brukar man nästan alltid bortse i från och det är trist då detta i högsta grad är en central fråga. Om erbjudandet om investering är i form av en nyemission i företaget i fråga eller en försäljning av aktier från bolaget huvudägare. Ytterst central fråga, men sällan att skrivs så mycket om detta i prospekt och erbjudandehandlingar. Brukar nämnas på någon rad i början översiktligt och detaljer om transaktionen brukar stå i kapitlen med de lite högre numren långt bak i prospektet.

Varför är då detta så centralt? Alternativ ett med nyemission av aktier är den alldeles primära uppgiften att förse företag med riskkapital. Pengar att använda till en verksamhet, pengar att riskera och pengar att betala löner till anställda. Utan dessa riksvilliga pengar stannar mycket av funktionssättet i det svenska näringslivet. Dina pengar du satsa blir faktiskt till en maskin, en rysk fastighet, eller en diamantgruva.

Alternativ två, dvs där syftet med erbjudandet av investering är att sälja bolaget från en större ägare är inte en central uppgift för aktiemarknaden. Här handlar det rakt ut att "casha in" likt du själv när du säljer din begagnade bil på Blocket. Du vill ha så mycket pengar som möjligt och inget konstigt med detta utan bara en normal kapitalistisk grundtanke om att tjäna pengar. Dina pengar du investerar blir ingenting annat än pengar i handen på någon som som troligtvis dricker champagne efter försäljningen lyckades.

I vissa fall så genomförs försäljningen av aktien i form av en ägarspridning och bolaget börsnoteras i  i samma veva som huvudägaren säljer av en del av sitt ägande. Detta fall är egentligen ganska så klokt, jämför när t.ex. Industrivärden noterade Indutrade eller företaget Nibe såldes in på börsen. Bolaget har kvar en tydlig huvudägare (som tjänat lite pengar) och du som investerare får en marknadsnoterad tillgång som du kan realisera om du så skulle vilja. En marknadsnotering ställer också krav på informationsspridning mm. I vissa fall går det åt pipan, i andra fall lyckande placeringar. Men du har alltid möjligheten att på ett enkelt och billigt sätt avyttra din tillgång.

Tyvärr finns det också många väldigt tragiska fall i dessa nyemissioner och försäljningar. Kortfattat finns det så många sätt att blåsa små aktieägare att det nästan är svårt att räkna upp dessa i ett normalt långt inlägg men kortfattat så kan det i en nyemission var ett snett förhållande mellan "nya" och "gamla" pengar  men detta är förhållandevis enkelt om man har vissa form av matematiska och ekonomiska kunskaper.

Allra störst risker tar man anser jag om man köper aktier, av en huvudägare som säljer (dvs bolaget i sig tillförs inga pengar) i ett onoterat bolag utan notering i samband med affären. I vissa än mer tragiska fall har det i dessa situation tom sålts på folk kapitalförsäkringar och andra dyra förvaltningsskal runt investeringen som i sig blir extremt riskfylld. Än värre är det kanske att ett par entreprenörer startat ett bolag för egna pengar. Sedan startar ett annat bolag (inte sälllan på någon junfru-ö), köper det första bolaget och säljer sedan en del av aktierna till ett betydligt högre pris till småsparare. Resultatet är att bolaget i sig kan bli underfinansierat men den anonyma huvudägaren (vilket oftast är ledande befattningshavare) blir rikt som sålt aktier till överpris. Och med rikedomen så kan man ju blåsa småspararna igen genom att genomföra nyemission med kraftig utspädning och garantera nyemission och således köpa tillbaka sitt ägande än billigare.

Jag skulle nästan vilja gå så långt att jag i generella termer alltid skulle vilja avråda från dessa investeringsmöjligheter som inte är börsnoterade och där du inte finansierat företaget utan istället dess ägare, om det inte handlar om någon egen form av näringsverksamhet där man har ett stort inflytande/ägarandel i rörelsen. Får du en ägarandel på  0,05% av ett bolag och kontakten är pressmeddelanden och i bästa fall en årsredovisning, ja då finns det roligare saker att lägga pengarna på, om tillgången är onoterad och du inte har något personligt inflytande.

Vidareutveckling på Lundaluppens inlägg idag om Industrivärden och Volvo

Den gode bloggaren Lundaluppen har idag publicerat ett inlägg kring Industrivärden med en klok kritisk granskande lupp.

Lundaluppen skriver citat: "men för oss som hängt med ett tag har herr Nyrén förstört stora värden." Jag tänkte problematisera lite kring detta och kolla på hur stora värden som Nyrén kan tänkas ligga bakom i värdeförstörande och om det verkligen är så illa som det sägs.


Anders Nyrén tillträdde som VD för Industrivärdenden 3 maj 2001 sedan dess har Industrivärdens aktie gått plus 13 procent. Något ynka lite bättre än börsindex (OMXS30) exkluderat utdelningar någo tännu lite bättre med utdelningar inräknat. Jämför vi med antagonisten Investor så är utvecklingen i stort sett helt likvärdig. Nyréns period är inte strålande, inte heller en katastrof.

Nyrén efterträdde Claes Reutersköld som var en mycket karismatisk och frispåkig person. Dessutom mycket pedagosisk och skrev förträffligt trevliga VD ord. Jag ser vissa likheter med Investor Börje Ekholm. Herr Reutersköld gjorde under sin period ett antal lyckade affärer och några synnerligen misslyckade. Mest minnesvärd med misslyckade är väl Skandia och försäljningen av Fundament (ett stort fastighetsbolag) 1997 hade ju inte varit fel att behålla idag. Att reutersköld lät Ericsson utgöra nästa halva substansvärdet när det var som värst var ett radikalt misslyckande och dålig riskspridning. Å andra sidan var de inititala inköpen i bla. Sandvik ingen dum idé. Över till Nyrén.

Vid Nyréns första kvartalsrapport såg Industrivärdens portfölj ut enligt följande:

87% av tillgångarna var börsportföljen. 13% den onterade portföljen. På denna tid var Industrivärdet ett blandat investmentbolag.
Börsportföljens största innehav:
Ericsson 27% (hade första kvartalet 2001 gått ned 45%!), idag för övrigt 7%
Handelsbanken 11%
Skandia 11%
Sandvik 11%
SCA 10%
Läkemedelsportföljen 10% (dvs Lundbeck, Pfizer och Pharmacia)
Resterande 20% (dvs SSAB, Scania(!), Skanska, Volvo mfl)

 Onoterade dotterbolag:
Indutrade
Besam
Indutrade
mfl.

Översiktigligt, vad har Nyrén gjort? Det man först och främst kan säga är att han i högsta grad har renodlat Industrivärden. Han har avvecklat hela de onterade kapitalplaceringarna, sålt alla de helägda bolagen (Indutrade börsnoterad). Han har avvecklad Industrivärdens  komplicerade aktiestruktur och den är idag bara en A och C aktie. De olika komplicerande mellantingen är borta.

Idag (sista september) ser den reodlade börsportföljen ut enligt nedan:
Handelsbanken 25%
Sandvik 20%
Volvo 18% (större idag)
SCA 14%
Ericsson 7%
Skanska 5%
Indutrade 5%
SSAB 4%
Höganäs 2%

Nyréns affärer då? Ja ytterst så är och förblir såklart Volvo, Nyrén Nemisis. det är utifrån detta han idag bedöms i affärspressen på gott och ont. Men samtidigt icke den allenarådande affären vi bör ge honom betyg över.

Under de knappa 12 år han varit VD så har har gjort några affärer från ax till limpa dvs där man köpt och sedan sålt bolaget. Dessa bolag är Össur, Munters, Tandberg och Hemtex Resten av arbetet har varit att avyttra bolag som förvärvades före hans tillträde eller köpa på sig bolag som ännu inte är avyttrade (Volvo, Höganäs). Låt oss först dissekera de affärer som genomförs från ax till limpa.

Vi börjar med den största tråkigheten Hemtex. Här har Industrivärden förlorat rejält med pengar -90% eller något i avkastning kan jag tro. En smärre katastrof och den sista affären med försäljningarna talade man inte ens om i ett pressmeddelande. Inga superstora pengar som tur är.

Sedan så tar vi Munters. Här fick Industrivärden på en innehavstid av 5-6 år en avkastning på +50%. Förvärvades före och såldes efter finanskrisen så med det facit någorlunda godkänt skulle jag vilja säga.

Tandberg, en kalasaffär. +55% på ett års innehavstid. enbart ett par hundra miljoner i vinst dock. Värre blev det för Ericsson som köpte bolaget av Industrivärden.

Sedan den riktiga stjärnsmällen. Det isländska bolaget Össur som Industrivärden ägde under några år. Köpte mer i och stöttade i en nyemission i samband med förvärv och sedan sålde. Avkastning +90%. Knappt en halv miljard i vinst.

Utifrån dessa fyra innehav så får man väl ge Nyrén med knappt godkänt. Utöver dessa bolag så har vi de bolag som sedan Nyrén påbörjat men ej ännu avslutat. Dessa är: Volvo, ingen god affär än så länge. Ett nollresultat exklusive utdelningar. Höganäs uppskattar jag ligger plus 40-50% under innehavstiden ed frikostiga utdleningar dock. Bättre än börsindex under given period.

Några ytterligare reflektioner under Nyréns period. Industrivärden har ökat den finansiella risken i bolaget med allt mer belåning. Ur en historisk synvinkel, mycket ovanligt för att vara Industrivärden.  Jag ser detta som negativt överlag. På den positiva sidan vill jag lägga till att Nyrén medverkat i emissionen av konvertibler detta har givetit Industrivärden mycket låga räntekostnader. och här får vi kvittot om det var lyckat om några år. Idag ser jag att det är bättre att konvertiblerna blir till aktier än ersätts med lån. Köpen i Handelsbanken har hitills varit bra och "gratislunchen" när Lundbergs ville aktiebyta A och B aktier drog Industrivärden in en liten hacka på.

Sammanfattande betyg av Nyrén 3 av 5. Men mycket hänger på hur Volvo utvecklas de kommande åren.

De allmänna bostadsbolagets revansch. Nu har ni chansen!

Den svenska bostadsmarknaden har för att säga det ärligt, punkterat rejält. I de flesta orter har bostadspriserna gått ner, nybyggnationen är på väg rätt ner i källaren, riskvilligheten hos bostadsköpare minskar och bostadsbyggare såsom JM, Skanska mfl får allt svårare att sälja sina nybyggnationsprojekt samtidigt som bankerna som är finansiärer allt mer drar öronen åt sig.

I denna situation anser jag vi (dvs "samhället") bör istället för att sitta med armarna i kors agera proaktivt. Samhällsbyggandet måste fortsätta. Det finns yttersta viktiga bostadsfrågor att ta tag i, alldeles oavsett bostadsmarknaden. Vi behöver kloka, energieffektiva bostäder för Sveriges befolkning alldeles oavsett konjunktur och bostadsbubblor. Jag anser inte vi har råd att vänta på den allsmäktige "marknaden" att ordna detta. Bättre att vi samhällsmedborgare tar tag i problemen medan marknaden har fullt upp med eurokriser och vilken färg det är på Berlusconis kalsonger,

Jag vill i det blogginlägg peka ut en viktig aktör som i dagens situation och marknad har möjligheten att agera proaktivt, De allmännyttiga bostadsbolagen. Från att ha varit undanskymda, tråkiga," hyresbostäder för de som inte har råd att köpa" osv så är det nu dags att gå från statist till dirigent. För i denna marknad så är det klart att hyresrätten blir allt mer eftertraktad. I en allt mer krisande marknad för byggföretag finns också större möjligheter att pressa byggkostnader samtidigt som många kommunala bostadsbolag har lättare att finansiera sig än privata fastighetsbolag. Guldläge att återigen bli samhällsbyggare.

Ett problem på dagens bostadsmarknad är unga familjer i universitet och högskoleorter och kranskommunerna till dessa. Man kan tro att unga människor även framgent kan tänkas vänslas med varandra, bli kära och bilda familj som vi gjort i alla tider. Hus är ingen evighetsprodukt och bostäder behöver byggas, särskilt i kommuner som växer i invånarantal. Familjen Pelle och Lisa som träffades under studieperioden har fått jobb och skaffar barn. Pelle och Lisa har inte de 15% i kontantinsats som banken kräver för att köpa bostad och dom är heller inte direkt sugna på att köpa.

Det proaktiva kommunala Bostadsbolaget i min fiktiva kommun fjollträsk ser möjligheterna och har startat ett fastighetsprojekt vid namn lyckliga gatan, som består av 12 st radhus. Bostäderna är väl lämpade för en ung nybildad familj, energieffektivt och fullt lagom stort i storlek (dvs betydligt trängre än Vräkvillan som säljs till ett hutlöst pris i närheten av byggbolaget Tälja guld som smör AB).

Radhusen på lyckliga gatan är inflyttningsklara i form av sök. Hyrköp. Dvs det är en hyresrätt som det bara är att flytta in i helt utan några pengar men med det undantaget att hyresgästen erhåller en option att köpa bostaden till produktionskostnaden inom en 6års period. För enkelhets skull så tänker vi oss att prododuktionskostnadem för detta lilla energieffektiva radhus med IKEA inredning har en produktionskostnad på 1,5mkr. hyran som BoiFjollträskAB tar ut är 10 500kr i månaden. Då ingår, drift, kapitalkostnad och allting annat som ett fastighetsbolag måste ha täckning för även ett allmännyttigt bostadsbolag som BoiFjollträskAB.

Vad som ytterligare är speciellt är att 500kr av hyran i normalfallet är en vinst men som i detta fall läggs i en liten pott. Om det är så att Kalle och Lisa vill köpa bostaden för 1,5 Mkr någon gång under de kommande 6åren så får dom lov att nyttja 500kr per månad dom bott i bostaden hos BoiFjollträskAB som en delfinansiering. Flyttar dom eller inte vill förvärva bostaden så tillfaller pengarna efter 6 år BoiFjollträskAB. Detta blir då profit och ersättning för att dom tar risken under tiden Kalle och Lisa är hyresgäster. Om Kalle och Lisa köper bostaden så visst blir det ingen direkt vinst för BoiFjollträskAB men det är trots allt ett allmännyttigt bostadsbolag och dessutom så frigörs nu pengar som bolaget kan använda i det fortsatta bostadsbyggandet i Den lilla kommunen fjollträsk.

Fördelen för Kalle och Lisa är i mitt tycke också ganska så fina. Dom kan flytta in i en bostad, som hyresrätt men det kan också om det går väl och familjen fortfarande är lycklig bli deras egna ägna hem. Förvärvar dom bostaden efter 6år, så har deras hyrande också skrapat ihop en liten kontantinsats på 36000kr tillsammans med sina egna sparpengar dom nu lyckats spara ihop genom enträget arbete och sparsamhet.

Detta är i mitt tycke ett sätt för ett kommunalt bostadsbolag att idag vara proaktivt. Andra möjligheter är exempelvis att det idag med hyresrätter är lättare att styra vart kommuninvånarna ska bo. En privat aktör vill i en kommun allt som oftast bygga i de allra mest centrala delarna i kommunens huvudort. Det är mest lönsamt i en uppåtgående bostadsmarknaden med följden att allt mer folk dras till det centrala. Idag när färre vill köpa, så kan hyresprojekt på orter lite utanför centralorterna bli väl så attraktiva för unga familjer. Det kan då mycket väl bli bidragande orsaker till att den lilla ICA butiken får vara kvar i orten, invånarna trivs bättre utan några direkta kostnader.