välkommnar fondskatten

Det är inte någon flitig bloggskribent man är minsann men nu när kvällsvädret knappast inbjuder till trädgårdsarbete så kan man ju lika gärna skriva ett blogginlägg.

Det händer en hel del på sparområdet inom våra kära politikers favoritsysselsättning att förändra skatter upp och ner. Dels så fortsätter regeringen med sitt förslag att införa en ny sparform (tokigt enligt mig som jag tidigare skrivit om) denna process har nu hunnit till lagrådsremiss och det börjar bli bråttom att tröska igenom ärendet om det skall träda ikraft till årsskiftet. Återstår att följa processen och jag kommer säkerligen skriva fler inlägg om saken när det färdiga förslaget är klart och klubbat.

Det andra som med största sannolikhet händer vid årsskiftet är att man ger kapitalförsäkringsägare en riktig pungspark (kom inte på något lämpligt könsneutralt uttryck) med en skattehöjning och åtgärder för att komma undan skatteplanering vid årsskiften. Den nya skatten blir 30% av statslåneräntan+0,75%. Idag är statslåneräntan enligt riksgäldskontoret 3,07%. Vilket då innebär en skatt på 1,146% vid dagens situation och sedan ökande i takt med räntehöjningar. Får Sverige betala räntor som Greker och portugiser blir det inte billigt att äga kapitalförsäkringar. Konstruktionen mot skatteplanering medför också att det blir väldigt dyrt att köpa värdepapper i en kapitalförsäkring (eller ISK) med belånad depå. Vilket såklart dom som tjänar på sådana transaktioner opponerar sig emot.

Men istället för att skriva om sånt så tänkte jag ta upp nya fondskatten. Denna nya skatt som väckt ont blod bland *oväntad trumvirvel* fondbolagens förening, svenskans privatekonomiskribent Annika Creutzer och bloggarinnan Finanskvinnan.

Jag ska villigt erkänna, jag förstår inte kritiken. Jag är av åsikten att detta förslag är bra!
För det första, vad det handlar om är inte en ny skatt, utan att man flyttar från att beskatta fonder, till att beskatta fondandelsägare. Skattesatsen är närmast identisk för fondspararen.

Fonder har tidigare beskattats precis som investmentbolag. Dvs mottagna aktieutdelningar är skattepliktiga+1,5% av förmögenheten på innehav där man äger mindre än 10% av hela bolaget och alla kostnader är avdragsgilla (t.ex. fondens erlagda courtage samt utdelning som fonden ger till andelsägarna). Genom att fonden (eller investmentbolaget)  ger en utdelning som är minst lika stor som den skattepliktiga summan, sa då slipper fonden eller investmentbolaget att betala skatt. Fondspararen har varje år fått en liten utdelning precis som aktieägare och denna har beskattats med 30% i kapitalskatt och sedan återinvesterats i fonden eller givits ut som kontanter. De flesta svenskar har ingen aning om detta, annat än att det står i deklarationen något i stilen med Nordea Sverigefond utdelning 53kr.

Att beskatta svenska fonder har skapat stora problem. Varför? Jo för att det har gynnat utländskt fondsparande. Vi kan ta ett klockrent exempel på hur man kunnat utnyttja detta. När mitt brors barn föddes för handfullet år sedan så blev jag så glad så jag ge honom ett litet startbidrag ut i vida världen. Jag kunde exempelvis köpt aktier i ett investmentbolag , köpt någon vacker bankfond på mitt lokala Handelsbankskontor men jag valde istället att sätta in pengar direkt hos ett norskt fondbolag. (ganska känt bolag som har sitt huvudkontor i Stavanger). Denna norska fond behöver inte betala någon fondskatt. Istället kan denna fond behålla alla mottagna aktieutdelningar från bolagen den äger och det enda mitt lilla brorsbarn får är ett norskt årsbesked sedan den dagen han säljer fonden får han givetvis betala 30% i skatt på vinsten men fram till dess, extremt behändig då han slipper betala årlig skatt på utdelning från någon annan fond.

Denna orättvisa mellan olika fonder stoppas nu vid årsskiftet. Allt fondsparande beläggs istället med en schablonskatt och fonderna blir skattefria. Mao både svenska storbanksfonden och norska fonden får precis samma villkor vilket så klart blir rättvist. Både mitt brorsbarn och hans lekkamrater i sandlådan får betala samma skatt.

Hade man då inte kunnat ta bort denna tvångsskatt och förmögenhetsskatt som Annika Creutzer föreslår. Gärna för mig, men detta hade då kraftigt missgynnat aktiesparande i relation mot fondsparande. Aktier man äger inom ramen för fonder hade då i praktiken får skattefria mottagna aktieutdelningar medan aktieägare hade tvingas betala skatt varje år på utdelningar. Att fondbolagens förening tycker så är ju inte så konstigt då gemene man och kvinna hade fått ändå mer skäl att spara i fonder istället för aktier och bankerna hade tjänat än mer pengar på fondavgifter....