Bra med räntebevis, men hur går det med prissättningen?

Jag har som sagt tappat sugen lite (och haft taskigt med tid) att skriva blogginlägg sista tiden och har gjort mycket annat än att skriva blogginlägg men får väl försöka hålla upp lite styrfart. Lite kul att ett första blogginlägg på 2-3 månader kommenteras av Nordnets sverigechef på twitter. Nej nu tal om något annat, nämligen räntebevis.

En av nymodigheterna som presenterats sista tiden är värdepappret räntebevis som har skapats av banken Nordea. Även Handelsbanken har sedan tidigare haft liknande produkter (av tillfällig karaktär) i form av strukturerade produkter. SHB produkter upplevde jag dock som betydligt rörigare än Nordea (SHB sålde räntebevis med klumpar av bolag i, inte ett enskilt bakomliggande bolag som Nordea).

Räntebevis är en form av strukturerad produkt som påminner om en klassisk företagsobligation. Fast med ett antal egenheter som gör räntebeviset till en strukturerad produkt istället för en obligation. Cornucopia? har skrivit en del om detta så det vore dumt att upprepa motpartsrisker mm.

Jag har själv sedan 10 år tillbaka i tiden ibland investerat i företagsobligationer, förlagslån, konvertibler och lite olika värdepapper. Jag har som sagt varit lika intresserad av räntebärande som av aktier. Mao är räntebevis något som intresserar mig ska medges. Särskilt om urvalet bakomliggande företag med tiden ökar. Räntebevisen är om jag förstår saken ett sätt för Nordea i detta fallet att finansiera utlåning till stora kunder och på köpen skapa lite högre vinster på sin utlåning till ex. Stena eller Nokia.

Idag finns det allt fler svenska företag (ex. AssaAbloy, Intrum Justitia, Vasakronan, Sveaskog, Unibet mfl) som ger ut obligationer på den svenska obligationsmarknaden och har börsnoterade obligationer (om än att de flesta handlas i betydligt större multiplar än 10 000kr).

Ett dilemma med räntebevisen är prissättningen (kursen på beviset). Beviset är noterat Stockholmsbörsen men man kan verkligen inte säga att ett värdepapper av detta slag som mer eller mindre helt och hållet inriktar sig till privatpersoner har en bra likviditet. Eller likviditeten är kanske helt okej, men det förekommer nog ingen större handel mellan privatperson till privatperson.

För att hantera detta problem agerar Nordea market-maker på sina egna utgivna räntebevis. Dvs banken Nordea är både köpare och säljare på sina egna värdepapper och är den som själva i praktiken sätter kurserna på bevisen med köp och säljkurser. Take it or leeve the räntebevis. Enligt räntebevisens prospekt så upprätthåller Nordea köp/säljkurser i räntebevisen under normala marknadsförhållanden. Så om man vill kunna sälja sitt räntebevis under löptiden så får man vackert sitta och hoppas på att det råder normala marknadsförhållanden fram till år 2017. Om det inte skulle råda normala marknadsföhållanden så är risken som sagt att prissättningen på räntebevisen kan bli lite tokig, på gott och ont skall väl också sägas.

Å andra sidan kan man vända på det. Företagsobligationer i mindre företag, i mindre förpackningar (10000-kronors) brukar normalt sett aldrig ha godtagbar likviditet så det är inget unikt problem.

Summasummarum. Så länge Nordea håller sig stabil som bank (i praktiken så har väl Nordea ett bakomliggande skydd i form av att man tas över av staten vid stora problem) så tycker jag nog räntebevisen är en enkel och klok form av "obligationsinvesteringar" och jag ser gärna att fler banker tar efter och lanserar lika enkla certifikat som Nordes Räntebevis.

Häromdagen så skrev Avanza Banks underfundige sparekonom Claes "alltid hängslen" Hemberg ett blogginlägg om att flytta pensionsförsäkringar vilket såklart indirekt var en inlaga i debatten om hur förträffliga pensionsförsäkringar som Hembergs arbetsgivare Avanza Bank har i sitt sortiment och att alla är varmt välkommna att flytta sina försäkringar dit. Hemberg skriver t.ex. att han genom att flytta en arbetsgivarbetald pensionsföräskring från storbanken till arbetsgivaren Avanza och han genom detta gjorde ett klipp.

Men flyttavgiften lyckades jag snabbt tjäna igen. Konto utan avgifter hade räckt, men fördelen med bättre utbud gav mig större valfrihet, till snabbare val. Snabbare och bredare val gjorde snart nya kontot till vinnare.

Men hur bra är egentligen Avanza Banks pensionserbjudanden, idag? För ett par år sedan när dom först startade sin pensionstjänst så var Avanza synnerligen konkurrentkraftiga, bäst i klassen. Man införde försäkringar utan försäkringsavgifter och det blev helt enkelt lika enkelt som en fondsparande att ha en fondförsäkring i en pensionslösning.

Men det har som sagt runnit en hel del vatten under broarna sedan dess. Avgifterna i pensionsförsäkringar har sänkts rejält skulle jag vilja påstå. I de nya upphandlingarna som gjort för de stora kollektivavtalen så har det ställts allt hårdare avgiftskrav och krav på rabatter på fondavgifter vilket idag gjort att pensionsförsäkringar faktiskt blivit billigare än ett traditionellt fondsparande.

Detta har ställt till det lite för Avanza Bank, vill jag nog påstå lite. Deras affärsmodell har ju gå ut på att inte ta ut någon avgift på pensionsförsäkringen av försäkringstagaren utan istället sälja ett vanligt fondsparande och förhandla till sig rabatter hos fondbolag och få en kick-back i form av rabatterade fondavgifter som blir vinster för Avanza Bank. Kunden i Avanza märker mao inte att han/hon indirekt betalar till Avanza.

Men de nya avgiftskraven i de stora kollektivavtalen där fondavgifter mer eller mindre ska rabatteras från Avanza svårare att konkurrera med storbanker. i ITP 1 (privata tjänstmän) så är man inte ett valbart alternativ, Avanza är dock ett valbart alternativ för kommunalt anställda (KAP-KL), Statligt anställda (PA-03) och privatanställda arbetare (LO).

Dock har de nya upphandlingarna medfört att Avanzas pensionsförsäkringar har fått förändras lite.

Först detta med "bättre utbud" som Hemberg indirekt säger att Avanza har. När bolagen som erbjuder kollektivavtalade pensionsförsäkringar tvingas erbjuda fondrabatter så får Avanza plocka bort de fonder där man inte lyckats förhandla fram rabatter eller får en lönsamhet. Idag har Avanza Bank knappt 30 olika fonder som erbjuds vid avtalspensioner inom KAP-KL, PA-03, SAF-LO. Jämför med flera hundra fonder som Avanza har vid ett rent fondsparande. Listan för PA-03 valbara fonder ser exempelvis ut så här

Man kan också jämföra med andra valbara banker. Exempelvis erbjuder Länsförsäkringar omkring 90 olika valbarafonder, Skandia lika många, storbanken Swedbank erbjuder ca. 50 fonder. Avanza Bank är mao en av de valbara alternativ med minst(!!) antal valbara fonder. Mot tidigare då man hade mycket stor valfrihet, sug på den Hemberg..

Sedan kostnadsbiten. Avanza har fonden Avanza Zero. En avgiftsfri svensk indexfond. Mycket attraktiv och bra produkt ska sägas och en fantastisk marknadsföringsprodukt så mycket det pratas om denna fond. Nu är såväl SEB som Handelsbanken på väg att också starta helt avgiftsfria fonder. I SEBS fall är det en avgiftsfri Europafond och i Handelsbanken vet jag inte riktigt vad det var för fond.

Kostnadsbiten avseende försäkringsavgifter där är Avanza som sagt gratis. Bra! vad kostar de andra bankerna idag?  Vi kan ta Länsförsäkringar där varierar det lite beroende på kollektivavtal. Som kommunalt anställd är det enbart en fast avgift om 75kr per år, som statligt anställd 80kr+0.1% av försäkringskapitalet. Dvs 180kr på ett år om man har 100 000kr i försäkringskapital. Inom PA-03 varierar det mellan bankerna från 0kr (Avanza och Danske Bank) till 70-80kr per år. Avanza Bank är mao ett tuggummipaket billigare än de andra bankerna per månad, fast med sämre fondutbud.

Summa summarum. Avanza Bank har på pensionssparande blivit allt mer lika storbankerna idag. Glädjande är att det verkar ha blivit betydligt bättre konkurrens mellan bankerna på just kollektivavtalade pensionsförsäkringar.

En pizza blir inte godare för att man skär den i fyra delar

Cornucopia skriver idag ett blogginlägg om att han anser att svenska aktiebolag bör dela upp aktieutdelningen ifrån en stora pizza till fyra stycken lagom anpassade pizzaportioner jämt utspridda över månaderna som passerar från jultomten till jultomtens återkomst.

Det kan förstås tänkas vara mer attraktivt att få sin utdelning utspridd via fyra tillfällen mot att få den i klump på våren, det håller jag med om. Helst lite varje dag hade väl varit ännu mer trevligt? Vi lever ju på 10-talet och då borde man väl kunna skicka pengar elektroniskt till aktieägarna varje dag, när bolaget ändå gör vinster, eller? Få dagens lunch betalad av lite pengar som kommer in på kontot?

Det finns dock en mycket stor skillnad i varför exempelvis amerikanska bolag har aktieutdelning fyra gånger per år och svenska bolag enbart vid ett tillfälle per år. Skillnaden är vem som beslutar om aktieutdelning. I Sverige är det bolagets aktieägarna som fattar beslut om utdelning, icke så i USA utan här är det istället bolagets styrelse som fattar beslutet om utdelning.  Detta får stora konsekvenser för hur utdelningar betalas ut. I USA så kan styrelsen fatta lite beslut hipp som happ om hur man vill att utdelningen ska delas ut, i vissa bolag så delas det ut utdelningar varje månad till och med, man får lov att betala utdelning så länge det finns utdelningsbara medel och bolagets överlevnad inte äventyras (då stäms den stackars styrelsen inför det härliga amerikanska rättssystemet).  

I Sverige sker det som sagt en gång om året, en stor fet pizza i april-maj oftast och i sann byråkratisk anda får utdelning enbart betalas ut efter beslut av aktieägarna, dvs årsstämman. Och på årsstämman ska det läggas fram bokslut, aktieägarna ska dyka ner i siffrorna, skärskåda styrelsens förslag och slutligen med hjärtat i halsgropen fatta beslut att dela ut kontanter till sig själva.

Skulle man då inte kunna fatta beslut i Sverige att dessa pengar skulle betalas ut vid exempelvis fyra tillfällen? Jodå självklart. Men om du får välja mellan at få 10kr i näven  idag, mot 2,50kr nu, 2,50kr om 3 mån, 2,50kr om 6 mån och 2,50kr om 9 månader? Skulle du vilja att de grånande herrarna på podiet där framme tog räntan från dina pengar? Nej så klart inte, det är ju bättre du tar hand om pengarna själv och spenderar eller sparar eller vad sjutton du nu önskar göra med din utdelning. Därför kommer som sagt den svenska utdelningen i klump.

Men som sagt, en pizza är en pizza även om man skär den i fyra aptitliga delar eller tuggar i den i klump.

Mogen nog att prata pension?

Jag har en årlig tradition att jag brukar försöka göra något kul att mitt orangea kuvert. I år så fick det bli en giraff.

Pensionsmyndigheten talar också om för mig att jag i genomsnitt förvaltat min premiepension med 7% i årlig avkastning, ganska så i mitten på normalfördelningskurvan kan jag anta?

 Nu handlar det ju vid min ålder (knappt 32) knappast om några direkt stora summor utan premiepensionen ligger några kronor under 90 000kr så det dröjer nog ett bra tag tills man kan bli pensionär vid 75 års ålder. Ang placeringsinriktning så göra jag mycket likartat som Lundaluppen där man blandar aktiefonder och räntefonder i lämplig mix.

Min dyra dator

Idag så håller Apple en av sina smått upphaussade event där man nu kommer presentera nya produkter. Ryktena denna gång handlar om att den kommer en ny iPad och en ny AppleTV. Tidningarna kommer väl köra livebevakning och många intresserade kommer dregla över läckerheterna som numera verkar ta världens med storm.

Själv så gick jag över till appledator år 2006, en vit 17” iMac. Detta sedan en god vän till mig ringt och sagt att NU, skulle man köpa en apple dator för man hade gått över till Interprocessorer och ett då nytt operativsystem (OS X Tiger) som enkelt kunde köra Windowsprogram på dessa datorer också. En revolution låg i fatet enligt min Applefrälste vän. Sagt och gjort då vågade jag ta steget över till ”den andra sidan”. Mycket vatten har runnit under bron sedan dess där Apple har gått från en mindre aktörer till att bli världens största tillverkare av persondatorer, ha lanserat mobiltelefon och surfplattor. Men min gamla dator från 2006 puttrar och går lika bra idag som då. Fast jag använder den mera sällan då mitt surfande mer och mer övergått till en vit iPad som löser de mesta av de banala problem jag har.

Det var förstås en mycket dum sak att köpa denna dator 2006. Jag skulle givetvis ha avstått och istället köpt aktier i Apple i stället för en dator vid detta tillfälle. Hade jag avstått från datorn och satsat på aktierna så hade jag kunna sälja dessa aktier idag och köpa flera iMac, iPhone, iPad och apple TV… Aktierna har sedan dessa gett en sisådär 6-7 ggr pengarna. Nog för att det är okej andrahandsvärden på produkter från Apple men så bra är det inte.

Från det kommunala bostadsbolaget till Japanska obligationsinvesterare

 Du som läser detta blogginlägg är delägare i en mängd olika företagsverksamhet. Statliga bolag, olika bolag som bedrivs på regions och landstingsnivå och såklart kommunala bolag som kanske ligger lite närmare och konkretare den egna intressesfären. En kommun har som bekant oftast ett par kommunala bolag. Kommunala bolag är i normal fallet fristående från den kommunala balansräkningen och finansierar sig själva. Dvs kommunen behöver i sin balansräkning inte redovisa den nettoskuld som ett kommunalt bolag har utan man kan enbart redovisa en tillgång i form av att man äger aktier i ett bolag med ett visst hypotetiskt värde, i normalfallet värdet på det egna kapitalet i bolaget.
Oftast är de största kommunala bolagen de kommunala bostadsbolagen som i många fall är en stor och omfattande verksamhet. Kommunala bostadsbolag finns i stort sett varenda kommun och försörjer kommuner med hyresrätter. Detta göra man utifrån dubbla perspektiv, dels givetvis i form av ekonomiska principer där verksamheten ska gå med vinst (om än mycket låg) med också  i form av ett socialt perspektiv  där exempelvis en nyskild småbarnsmamma går före i kön och i den bästa av världar snabbt får en ny bostad istället för att hamna på gatan eller inneboende hos vänner. 

Bostadspolitik vara namnet och en viktig kommunal verksamhet. Ett privat fastighetsbolag där man kan ju hyra ut vakanta lägenheter till mer elle rmindre vem man vill (observera besittningsskyddet när man väl hyr bostaden) och dessutom så kan man göra detta enbart i syfte att tjäna en massa pengar. Någon social omtanke behöver inte en privat hyresvärd visa.
Själv så växte jag upp i den lilla kommunen Mark i södra Västergötland så vi kan ta detta kommunala bostadsbolag som heter Marks bsotads AB som exempel. Marks bostads AB verkar som sagt i Marks kommun, en kommun med ca. 35 000 invånare om jag minns det rätt. Markbostads AB ska då enligt gällande regelverk bedriva en bostadsfastighetsrörelse som vilar både på företagsekonomiska principer och social omtanke om invånarna i Mark.
Marks bostad har enligt deras hemsida ett eget kapital på 146 mkr och en balansomslutning på 772mkr, En soliditet på lite lägre än 20% mao. Nettoskulden i bolaget är lite drygt en halv miljard för att höfta, en nettoskuld på omkring 16 000kr per kommuninvånare för enbart detta kommunala bostadsbolag. Barnfamiljen med mamma, pappa och två knoddar i Hyssna, Sätila eller Horred står indirekt i borgen för ett lån på 68000kr, ganska mycket pengar.

Nu äger ju detta kommunla bostadsbolag först och främst bostadsfastigheter som har en låg vakansgrad och därigenom en låg oprationell risk i verksamheten. Men jämför man siffrorna med de fastighetsbolag som finns på börsen så är den finansiella risken i bolaget hög och den kan vara detta pga att det konkret eller indirekt finns en kommunalt borgensåtagande. Om det kommunala bostadsbolaget får problem så kommer kommunen mao gå in som en räddande ängel och det är då sett ur utlånarens sida en lite lägre risk att låna ut pengar till detta kommunala bostadsbolag än till ett börsnoterat bolag som lättare går i konkurs för det här inte finns några aktieägare som med garanti ställer upp med pengar. 

20% i eget kapital och 80% lån är ingalunda några exceptionellt svaga siffror när det gäller kommunala bostadsbolag, det finns kommunala bostadsbolag som bedrivs med mindre än 10% i soliditet. Dvs dom lånar mer pengar i % av tillgångarnas värde än vad en privatperson rekommenderas göra i lånetaket på 85% av bostadens värde.
Ett kommunalt bolag kan låna pengar på både banken och kapitalmarknaden i övrigt. För att enklare komma åt den sk. kapitalmarknaden så har landets kommuner och landsting bildat bolaget Kommuninvest, som för övrigt har sitt ursprung från den landsända som jag själv bor idag (Närke) där länets kommuner gick ihop för att få bättre lånevillkor. Det Kommuninvest gör idag är att sälja obligationer till investerare som används för att försörja landets kommuner, landsting och därtill hörande kommunala bolag med billiga krediter. 

Genom att bunta ihop alla behov av krediter som finns inom hela denna sektorn i så kan man sälja obligationer med hög kreditvärdigheter till exempelvis pensionsfonder, försäkringsbolag och andra investerare som vill ha denna typ av investeringar. Nu har jag ingen aning om Marks Bostads AB är ansluten till  Kommuninvest eller om man lånat upp alla sina pengar på exempelvis Sjuhärads sparbank men i teorin så skulle man kunnat låna pengar på kommuninvest som ett alternativ till banken.
Hur har då i sin tur Kommuninvest finansierat sig? Ja för det första så bedrivs själv kommuninvest med ett minimalt eget kapital, omkring 0,5% av balansomslutning! Men kan bedriva verksamheten med så lite eget kapital genom att det finns ett solidariskt borgens åtagande mellan de kommuner som är medlemmar i kommuninvest. Dvs skulle Kommuninvest få ekonomiska problem så måste de kommuner som är anslutna skjuta till mer pengar enligt deras andelstal i den ekonomiska föreningen som Kommuninvest är. 

Sedan då den andra delen av Kommuninvest finansiering det som inte är eget kapital utan skulder. Kommuninvest har ju som bekant ingen inlåning som banker (tänk bankonton som man kan sätta in pengar på) utan man har endast upplåning genom att man löpande ger ut obligationer. I högsta grad är Kommuninvest en internationell verksamhet. För visso säljer man sina obligationer till svenska banker, försäkringsbolag och pensionsfonder men upplåningen i SEK är faktiskt så låg som 32% av totalen av upplåningen. Nästan 70% går till den internationella kapitalmarknaden som det så vackert heter. I första hand sker upplåning i amerikanska dollar och japanska Yen och utöver detta mindre upplåning i CHF,  NOK, Euro, AUD osv.  Denna upplåning i internationell valuta swappas sedan om så att det i normalfallet inte skall finnas någon valutarisk i kommuninvests verksamhet så att man på förhand vet vilken kostnad bolag har för utgivna obligationer mätt i svenska kronor .
Så det där nya kommunala bostadsprojektet i din hemkommun kan det mycket väl vara japanska pensionärer som är med och finansierar...

De 10 000 småaktieägarna som försvann

Investment AB Öresund har som bekant delats i två olika bolag i en synnerligen komplicerad process sedan de båda huvudägarna hade så stora samarbetsproblem att dom inte längre kunna verka i samma bolag. Istället för som brukligt vid ägardispyter där någon av ägarna säljer sina aktier så har man av olika skäl för herrarnas egna personliga skull istället styckat bolaget i två delar. En sak som komplicerat till saken är ju att familjen Qviberg ägt aktier privat i  Öresund och Hagström ägt sin post via bolaget Biovestor. Nyskapelsen i form av förvaltningsbolaget Creades börsnoteras i slutet av februari (Hagströmers andel).

För ett par veckor sedan skickade Öresund ut ett pressmeddelande i stilen med ”hög anslutning iinlösenerbjudandet”. Jag kan nästan tycka det är anmärkningsvärt att det inte har skrivits något i media media och bloggar om just detta pressmeddelande om anslutningsgraden i programmet. För bakom den fina pressmeddelanderaden så döljs ganska så intressanta fakta. Anslutningsgraden i inlösenprogrammet uppgick till 92,8%. Det låter ju fint att "nästan alla"  deltagit i styckningsprocessen. Men likväl, 7,2% av aktiekapitalet gjorde det inte och förlorar såldes stora tillgångar sammantaget, då deras eventuella ägarandel i Creades nu spädes ut bland alla aktieägare i rest-Öresund.

För 7,2% av kapitalet kanske inte låter så mycket men är i praktiken synnerligen mycket om man ser till antalet aktieägare! Låt oss jämföra lite siffror. Vid årsskiftet (innan processen var avslutad) hade Öresund 22 566 aktieägare. 16014 av dessa aktieägare var mycket små aktieägare som ägde mindre än 500 aktier var. Dessa 16014 aktieägare representerade tillsammans en ägarandel i Öresund om 4,9%. Och betänk nu att 7,2% av aktiekapitalet inte deltog i inlösenprogrammet så förstår man omfattningen.

I praktiken betyder detta att en stor del av småspararna i Öresund fullkomligt ignorerade processen. Gissningsvis upp mot cirkus 10-tusentals av bolagets 22566 aktieägare struntade i det. Majoriteten av  antalet aktieägare var inte ens delaktiga i processen av uppdelningen. Eller visst det kan förstås också vara en del större okunnigare aktieägare som struntade i programmet också så att det inte är fullkomligt så illa, men att mer än hälften av aktieägarna struntade i programmet kan man nog ta för givet vilket också stöds när man tittar på antalet aktieägare som Creades skriver på sin hemsida.

Men kortfattat kan man säga att programmets konstruktion i stort sett enbart fungerade för större och insatta aktieägare. I själva verket har ju de större/kunnigare aktieägarna gynnats på mindre aktieägares bekostnad (de som ej utnyttjade de inlösenrätter man hade) bekostnad. Familjen Qviberg torde ha tjänat ett par miljoner på att Kalle, Lotta och Lisa inte utnyttjat sina inlösenrätter då han nu får en ägarandel ca. 30% ägarandel i deras värden i form av Creades aktier som nu ligger kvar i Öresund. Bara att gratulera Mats Q och familjen.

Att 7,2% av aktiekapitalet inte deltog i programmet medför också att rest-Öresund blivit delägare i Creades med 7,2% av aktiekapitalet och blir således en av bolagets tredje största aktieägare och aktieposten i Creades blir en av öresunds största aktieposter. En aktiepost värd cirkus 240Mkr (varav ca. 30% indirekt nu ägs av Mats Q, förlåt framförallt Mats Qs barn). Men räkna med att det här kommer någon affär som eliminerar detta. En logisk affär hade väl varit om Creades köper dessa aktier, stryker aktierna och på så sätt kanske jobbar på att mota bort sin substansrabatt också.

Är vi mindre likvida idag?

På nationalekonomibloggen Ekonomistasskrevs häromdagen ett synnerligen intressant blogginlägg som förtjänar att kommenteras. I inlägget beskrivs den svenska hushållsutlåningen i relation till BNP (tänk inflationskorrigerad ung.) och hur denna har stigit sedan i mitten av 90-talet.  Föga överraskande har ju hushållens skulder ökat betänkligt de senaste åren. Till att idag vara ungefär 1,6ggr BNP. I förhållande till hur mycket ekonomiskt mervärde i ekonomin som vi vanliga dödliga bidrar så har vi alltså idag lite drygt 3 ggr så mycket lån som i mitten av 90-talet, räntan är väl en tredjedel mot då så det går väl jämt ut i räntekostnader kan jag tro.

Inget revolutionerande, för våra bostadspriser har ju gått upp sedan dess vet vi ju alla och då är det ju lätt hänt att man ökar på sina lån vid bostadsbyten eller när man köper den där fina svarta BMWn som står på garageuppfarten.

Men i inlägget på ekonomistas finns det också vackra diagram för den svenska förmögenhetsutvecklingen med vackra bostäder, aktier, pensionsförsäkringar mm. också detta relaterat till  BNP och här börjar det bli riktigt intressant. 

Några intressanta reflektioner kan man göra utifrån diagrammet. För det första så har vi såklart tagit allt mer lån, i relation till våra inkomster för att köpa bostäder och i viss mån ett ökat pensionssparande som våra kära banker och försäkringsbolag har sålt på oss i form av en salladsdressingsblandning med en del skräckpropaganda och två delar "sätt guldkant på ålderdomen". Att vi tar lån för att pensionsspara kan man ju tycka är en synnerligen "intressant" reflektion...

Detta medför att den genomsnittlige svensken har fått ett större bundet kapital i relation till mer lättillgängliga tillgångar. Vad som också är intressant är att den genomsnittlige svensken sedan i mitten av 90-talet blivit fattigare, om man bortser från feta pensionsförsäkringar och fantastiskt ljusa och fräscha bostäder. Mindre pengar i plånboken och på aktiedepån, men snyggare kök så att säga. Toppnoteringen 1999 hade vi en finansiell förmögenhet på 0,75 av BNP till idag 0,2. BNP justerat så har vi alltså "tappat" 2/3 delar av våra lätt realiserbara tillgångar. (fast vi har ju blivit så rika så det gör ju inget....)

Om vi översätter situationen till att vara ett företag så är det min uppfattning att vi privatpersoner har fått en sämre likviditetssitatuation även om vi skaffat oss större tillgångar. Den genomsnittligare svensken sitter i dagens situation mao lite trängre till om man hamnar i trångmål, får man ett ”kassaflödesbortfall” i form av arbetslöshet, sjukdom, skilsmässa så är det betydligt fler idag som måste realisera fasta tillgångar (dvs sälja drömkåken med det fina köket eller BMWn) i en sådan situation mot att det . pensionsförsäkringen kan nog bli synnerligen svår att realisera På samhällsnivå innebär detta såklart systemrisker enligt mig då den genomsnittlige svenskens förmåga att hantera inkomstbortfall har blivit ”trögare”, visst man är rikare idag, men knappast mer flexibel med pengar på kontot eller aktier idag än i mitten av 90-talet. 

Aktiebolaget kvadraten söker ny VD (humor)

Som VD förväntas du leverera på topp och vara en riktig hungrig tiger som är hård i förhandlingarna med bankerna för våra stora lånefinansierade förvärv som styrelsen beslutar om. Vi ser gärna att du åker runt och köper upp så mycket bolag det bara går.

Som VD på Kvadraten rör du dig i en internationell toppmiljö vilket innebär att du själv kan välja helt och hållet vad du vill bo och ha ditt kontor enligt vår praxis. Lönen är förstås konkurrenskraftig (1-2 mille i månaden cirkus), räkna med att som brukligt så betala skatt ( i valfritt land) på halva lönen och resten löser vi ut via lite bolag som vi har i Peru, Hongkong osv lite varierande på hur den dagaktuella skattelagstiftningen i världen ser ut. Ett hoper optioner, aktier, skattefria pensionsavsättningar osv fixar vi givetvis ut åt dig också. De finansiella värdepapperna kan ju vara bra att ta till i nödfall om skatteverket skulle vilja titta till i deklarationen.

VD jobbet hos oss på kvadratens huvudkontor i Stockholm är givetvis inte mer än en trevlig bisyssla där du förväntas vara anställd av oss på moderbolaget sisdär lagom många dagar så att du inte får någon "betydande anknytning" till oss enligt praxis vi har i firman. Räkna med en 60-70 dagar per år som VD, resten av tiden så kan du vara anställd av av någon lämpligt dotterbolag inom koncernen på en plats du själv önskar så att får betala din skatt på "rätt plats", eller "ute i myllan" som vi säger på kontoret. Räkna dock med att du får betala svensk skatt på några tusenlappar i styrelsearvodesutbetalningar, men då bjuder på på något fint vin vi dessa tillställningar istället.

Det utländska dotterbolaget hyr sedan ut dig som konsult om det skulle behövas några extra dagar i Stockholm. Självfallet så ser vi gärna att du skaffar dig en fin svensk sportbil och en rejäl svenskreggad båt för de 60-70 dagar du är här, lite roligt vill vi ju att du ska ha. Tidigare har vi alltid haft som tradition att VDn bjuder in oss andra i styrelsen för lite midsommarfirande, gärna också en lägenhet i trevlig svensk skidort också för styrelsemöten under vintertid.

Under de 60-70 dagar om året du är i Sverige så ordnar vi såklart med en trevlig liten övernattningsbostad och vi är ganska så flexbila med vad du vill ha för lösning allt från lilla villan till kanske en lägenhet. Vi brukar säga att det inte får kosta mer än ungefär 40miljoner som vi köper in för. Vi på kontoret har för denna uppgift skapat oss ett litet praktiskt svenskt dotterbolag som har till uppgift att förvalta VD-bostaden inkl lite hemhjälp, båtpersonal och annat som kan behövas, då det ger oss fina avdragsgilla kostnader i Sverige (bolagsskatten är ju så hög nu för tiden).  För boendet betalar du givetvis marknadsmässig hyra dvs gratis så länge du är VD hos oss. Vill du sedan låta någon god vän eller liknande göra en hacka i samband med att du byter bostad så löser vi givetvis detta åt sig också, ett par miljoner hit eller dit är inte hela världen.

För mer uppgifter om anställningen kontakta styrelseordförande Farbror Melker

Arne Karlssons gloria på sned?

En av börsens mest mytomspunna och tillika den bäst orienterande börs-VD kan blicka tillbaka på ett tungt år. För det har inte direkt varit något lysande år för Arne Karlsson och Ratos. Den magiska touchen som varit kring Ratos affärer verkar i år vara bruten. 2011 verkar bli ett år  då goda reavinster lyser med sin frånvaro. Medize såldes i somras för 910Mkr och totalavkastning på detta innehav blev 4% per år, och innehavet Superfos som också är bokförda i år och där blev totalavkastningen 2% per år.  Så låga totalavkastningar på innehavsbolag tillhör inte vanligheter då Ratos målsättning och också resultatet över tid ligger på en avkastning om 20% på investerat kapital. Så i år verkar det gått i stå och året har varit ett år då man främst förvärvat nya dotterbolag och tilläggsförvärvat i befintliga innehav. Ser man det ur positiv synvinkel så bygger man för framtiden....

Även idag meddelade att Ratos att man säljer två barn-barns bolag då dotterbolaget Contex säljer två av sina dotterbolag. Resultatet blir såklart pengar i plånboken och Contex kan betala tillbaka lån och kan genomföra en utdelning till Ratos, men det blir en bokföringsmässig förlust av affären. 

Även operationellt i bolagen har det varit ett tungt år för Ratos. Vinstnivåerna har varit sjunkande i flera innehav även om en hel del kan förklaras med att Ratos tagit kostnader av engångs och strukturskäl. Något som förhoppningsvis ökar dotterbolagens förmåga att generera vinster kommande år.  Även omsättningsmässigt är det inget höjdarår med en omsättningsökning på den sammanlagda portföljen om 1% (tom sista sept). På sista raden har det i det närmaste varit fritt fall och vinsten är ned 63% totalt sett. Tredje kvartalet genererande Ratos innehavsbolag med knapp nöd vinst över huvudtaget (+10Mkr) på aggregerad nivå. De bolag som haft det värst är badrumsbolaget Hafa (som i år förlorat sin största kund), DIAB (underleverantör till vindkraft), och AH Industries (även dom underleverantörer till bla. vindkraft mm.).

Även på börsen har Ratos aktie till skillnad mot så ofta förr inte rosat marknaden. Aktiekursen är ned från ca. 130 till i dagsläget ca. 70kr och till detta skall dock läggas en frikostig aktieutdelning på 5,25kr. klart sämre än börsen som helhet mao.

Ratos balansräkning tycker jag inte ser direkt rocksteady ut i dagsläget som den gjorde vid ingången till lågkonjunkturen 2008-2009 då Ratos ett tag nästan hade 5,5Mdr i nettokassa. Förvisso har manidag en nettokassa på 900mkr  men ska man upprepa fjolårets utdelning på 5,25kr per aktie (ca. 1,7mdr) så måste utnyttja sina kreditmöjligheter i moderbolaget och ta upp lån för att dela ut pengar.( Kreditlinan i Ratos moderbolag räcker till två års utdelningar räknat från noll i nettokassa.)  Visst är Ratos moderbolag starkt ekonomiskt, men det behövs då många dotterbolag har en förhållandevis aggressiv kapitalstruktur. Kanske inte i jämförelse med andra riskkapitalbolag men likväl mer skulder än genomsnittet på börsen. och med högre skuldsättning så ökar bolagens känslighet för nedgångar i lönsamhet. Ett bra exempel på detta är "den lilla fotnoten" Ratos har i sin rapport om att man de senaste månaderna har tvingas skjuta till 55mkr i dotterbolaget GS-Hydro, enbart för att stärka upp balansräkningen. Om konjunkturen försämras markant blir det mer av denna varan och utdelningen till aktieägarna lär bli mer osäker.

Jag brukar i mina inlägg kring Ratos återkoppla till ett enkelt sätt att värdera Ratos. Ratos målsättning är som sagt att generera en avkastning på 20% på genomföra investeringar.  Detta är ett värde som förväntas bli över tid (och också ett resultat man haft sedan 1999 då man lade om strategin till den nuvarande). En liten del av denna avkastning kommer från innehavens löpande vinster och utdelningar och det mesta förväntas komma från reavinster då man säljer innehav då man förhoppningsvis får bättre betalt då man ökat bolagens förmåga till vinstförmåga och därmed pris.

Idag har Ratos ett eget kapital om 44kr per aktie (total ca. 14Mdr) mestadels i form av investerat i bolag men också en nettokassa om ca. 900Mkr i moderbolaget. En avkastning om 20%kan med andra ord förväntas generera vinster på 8,8kr per aktie sett över tiden. Räknar lite överlagsmässigt att 10% av dessa vinster tillfaller moderbolagets anställda, knappt 8kr mao. Detta då OM Ratos även fortsatt över tid uppfyller sitt höga avkastningsmål. Räknar vi med ex. 15% i avkastning på investerat kapital hamnar avkastningen (både kapitaluppbyggnad och utdelningar) till aktieägarna på ca. 6kr. Sett till dagens kursnivå på 70kr ger detta en avkastning på ca. 8%, vilket återigen gör att Ratos aktie hamnar på acceptabla avkastningsnivåer även om det kanske inte är tillräckligt billigt än så länge.