fredag 4 juli 2008

Inte lätt att vara riksbankschef


Det är inget lätt jobb han har den gode Stefan Ingves som chef för Sveriges Riksbank.
Oavsett hur Riksbanken väljer att höja/sänka räntan så gör man alltid fel eller rätt och är för tidig eller för sen. Det blir lite som med svenska fotbollslandslaget där alla svenskar har en uppfattning huruvida Chippen borde in på plan, att vi borde satsa på ett lite mer passningseffektivt mittfältsspel med en 3-4-3 diamantmodell och dessutom är Henrik Larsson alldeles för gammal för att vara med i laget. Lagerbäck som förbundskapten måste ju vara från en annan planet som inte förstår detta. Och ändå sitter vi fotbollstittare i soffan många gånger helt utan att några som helst kunskaper i avancerad fotbollstaktik osv… och då är det lättare att förstå när politiker, företagsledare och fackpampar går ut och kritiserar Riksbanken för felaktiga beslut osv.

Nej jag tror att Svenska folket på alla sidor kan vara lunga, Sverige har idag en mycket kompetent riksbanksdirektion. Ingves själv har inte minst tidigare visat att han har en god förmåga att se till det långsiktigt bästa och god förmåga att lösa kriser som kan uppstå. Skrikiga inlägg i debatten och liknande handlar nog mer om vad som är bäst för den enskilde individen. Om man själv sitter med slantarna på banken och bor i hyresrätt, eller vill som opposition kritisera en regering är ju räntehöjningar bara av godo men har man nyligen köpt hus och belånat sig till taknocken, eller är chefsekonom på en bank som inte är helt solid i sin verksamhet så vill man ju givetvis att räntan skall sänkas.

Som tur är tänker Riksbanken på Sveriges bästa i ett långsiktigt perspektivmed väldigt många aspekter inblandade dessutom har Sverige en helt självständig riksbanken vilket betyder att riksbanken bestämmer oavsett vilket politiskt parti som är vi makten punkt slut. Det är tur att Riksbanken har detta långsiktiga perspektiv och bara skall ta ansvar för ett stabilt penningvärde över tiden. Om riksbanken också skulle börja agera finanspolitik (som i USA) så hade det inte varit trevligare i längden. Just det långsiktiga perspektivet gör förhoppningsvis att Sverige kan hålla ganska låga räntor över tiden och då kanske man kan acceptera något högre räntor idag om det blir bättre imorgon?

Det förvånar mig tom chefsekonomer av högsta slag säger att Riksbanken nu gör fel som höjer styrräntan och att inflationen i stort sett helt och fullt är importerad och att mot denna inflation kan riksbanken då inget göra. Det kanske är så väl att lilla Sverige inte kan göra så mycket åt oljepriser och priser på mat men frågan är då om man hade bekämpat inflationen på ett bättre sätt om man låter räntan vara mycket låg? Självfallet inte, då blir det än troligare att inflationen biter sig fast i den reala svenska ekonomin då löner lättare kan höjas då företags och dessutom konsumenters lånebörda blir lättare och vips kan det blir otrevligare på lång sikt var avser inflationen.

Nej självklart skall lilla Sverige med sin importerade inflation använda de vapen som står till buds i arsenalen. Riksbanken som har till uppdrag at behålla ett stabilt penningvärde har i stort sett ett enda vapen, styrräntan och med denna kan man gasa eller bromsa ekonomin utan att ens statsministrar eller företagsledare kan blanda sig i de besluten. Nu väljer Riksbanken att trycka ner bromsen lite hårdare då det i Sverige idag visar sig att inflationen är högre än vad vi vill ha. Riksbanken har kommunicerat att den ”normala” räntan är mellan 3 och 5% och med dagens 4,5% så är det lite mer broms än gas. Men förhoppningsvis kan vi nu tro att räntehöjningarna börjar verka och att vi därför inte behöver krypa upp över normalräntan. Modigheten som Riksbanken uppvisar i detta osäkra konjunkturläge i kombination med hundratals miljarder i amorteringar på den svenska statsskulden lär också troligtvis stärka den svenska kronan till viss del vilket gör att inflationsbekämpningen får hjälp på traven (ex. matpriserna kanske stiger i dollar men inte lika mycket i kronor) dessutom har vi då bättre möjligheter att agera ifall konjunkturnedgången blir kraftigare än befarat i Sverige.

Den psyklogiska effekten av räntehöjningar är klart intressant. Det är bara läsa runt bland kommentarer på dagstidningarnas internetsidor, forum av olika slag och blogginlägg osv så ser man nästan direkt att denna räntehöjning kan få effekt nästan omgående. Vad en räntehöjning gör är att den ökar incitamenten till att spara och amortera och den minskar även incitamenten till att låna pengar. I tider som nu har varit där många svenskar nu lånat allt mer pengar under en ganska lång period är det bara samhällsekonomiskt sunt att vi svenskar stimuleras till att bli lite mer eftertänksamma. Jag tror att vi nu börjar hamna i ett läge där fler helt enkelt börjar se amortering som ett bra sätt at antingen minska sina kostnader eller som en ganska bra sparform. Vissa tvingas dessutom nu tänka över sina konsumtionsvanor och hålla lite hårare i plånboken.

En klart intressant aspekt i riksbankens senaste prognos är att man nu tror att konjunkturen kan tros försvagas under nästa år i relation till dagens starka konjunktur och man börjar också tro att det senaste årets räntehöjningar börjar få effekt och att inflationen därför kan tänkas avta och riksbanken då kan tänka sig att sänka räntan igen. Inte undra på att fastighetsaktier på börsen har gått upp på beskedet.

Kom ihåg att varje bolånetagare/investerare/banktjänsteman/fackpamp/företagsledare osv. har skyldigheten att ta hand om sin egen/företagets/bankens.. plånbok med de kronor som finns i. Allt ifrån att bedöma risker och avkastning och Riksbanken skall se Sveriges bästa på lång sikt och ta hand som Sveriges kronor. Ibland kanske vi bolånetagare/investerare/banktjänstemän/fackpamp behöver en liten smäll på fingrarna och en tankställare å att vi inte tror att risker inte finns i ekonomin. Det viktiga är ju trots allt att vi får en god samhällsutveckling på lång sikt.

Jag tycker Ingves gör ett bra jobb idag. Men Henriks Larsson är väl lite för gammlal för fotbollslandslaget?

På bild, Liddupakte någon mil från Kebnekaise

4 kommentarer:

  1. Frågan är: Vad kan Henke om räntepolitik ?
    MVH

    SvaraRadera
  2. Håller med dig till fullo. Speciellt tydligt har storbankernas chefsekonomer visat att de först och främst ser om sitt eget hus när de försökt trycka på för räntesänkningar.

    Henke lever på gamla meriter, inget snack om den saken. Lagerbäck må kunna fotbollstaktik, men när han sitter och säger att Sverige helt enkelt inte har tillräckligt bra spelarmatrial då blir jag förbannad. När lagkaptenen i ett av världens bästa lag som vinner en av världens bästa ligor år ut och år in får sitta på bänken, då kan man banne mig inte klaga på att man inte har spelarmatrial. Din tur att gissa vem det handlar om...

    SvaraRadera
  3. Jag har också fullt förtroende för Riksbanken. Men man blir lite kluven varje gång det är dags för räntebeslut! Å ena sidan tänker man som privatperson kortsiktigt på de månatliga ränteutgifterna, å andra sidan har de genomförda räntesänkningarna känts sunda ur ett större perspektiv.

    SvaraRadera
  4. Frågan är inte om Riksbanken gör rätt, för det gör de utifrån de givna spelreglerna, lika väl som att fotboll går ut på att göra fler mål än motståndarna, sedan är frågan om taktiken är rätt? Skall vi fortsätta att använda oss av tjongande backar eller kan kortpassningsspel (a'la) Spanien vara ett vinnande alternativ. Kanske är vi svenskar fortfarande bara mottagliga för långbolla eller i detta fallet inflation som räntemål. Men hur kommer det sig att räntan kunde sänkas till 1,5% i början/mitten av en högkonjunktur för att sedan höjas till över 4% i början av en klar och tydlig nedgång? Är det så att Petter Hansson har tjongat i onödan, spanien vinner alltid med sitt kortpassningsspel ändå, eller kan det finnas fler individuella variabler.
    Eftersom jag jobbar som inköpschef i en råvaruintensiv bransch har jag fått se våra råvarupriser stiga med 100% på ett år och inköpsvärdet är ca 80% av slutprodukten försäljningsvärde. Anledningen till prishöjningen kan ej härledas till svenska konsumtionen då den varit statisk de senaste 10 åren utan på globala förändringar, Asien etc. För att Ingves skulle kunna mota denna IMPORTERADE inflation krävs en ränta bortåt 30-50%, vilket jag tror skulle vara förödande.
    Hur kan vi snabbast komma åt de stegrande matpriserna? enkelt, inte via räntehöjning utan via slopat exportbidrag till bönderna samt riva EUs skyddstullar.
    Nu kan det tyckas att jag verkar förspråka att alltid ha låg ränta men så är inte fallet, jag tror att dagens nivå omkring 4% är lagom, dock är det idiotiskt att toksänka som tidigare för att vi hade en importerad deflation, lika väl som det är idiotiskt att höja på följande premisser.

    Inflationsmålet är satt som mål bara för att ALLA finansiella institut tjänar på att ha flukationer i räntan, vem fan skulle annars binda ett bolån om det till 99% sannolikhet var samma ränta om 10 år.....

    SvaraRadera

MediaCreeper