onsdag 16 juli 2008

Vikten av att inte investera allt vid helt fel tillfälle




Det pågår alltid en debatt huruvida man skall kunna undvika förluster samtidigt som man kan ta del av aktiers långsiktiga värdeskapande. Det finns säkerligen många strategier som är mer eller mindre framgångsrika men det viktigaste är troligtvis inte att har några stopploss, eller att man tajmar börsen perfekt. Det viktigaste är att du inte investerar allt för mycket pengar vid helt fel tillfälle.

Nedan följer en historia hur illa det kan gå om man investerar allt vid fel tillfälle, det i Sveriges historiskt sett allra sämsta tänkbara.

Först av allt vill jag avfärda en myt. Och den myten är att börskurserna i Sverige nådde en topp år 1929 för att sedan rasa ner närmast extremt i samband med Krugerkraschen. Visst drabbades Sverige hårt att 30-tals depressionen men att Sveriges börs nådde en topp år 1929 är direkt felaktigt. Den verkligen börsbubblan vi i Sverige har haft vid sidan är år 99-00 är börstoppen som var i samband med Sommar OS år 1912. Hur många känner till detta, mer än "nördar" som tycker om ekonomisk historia.

1912 lyste inte bara solen över Sverige utan även framtidstron var stark på Sverige, med rätta skall det senare visa sig. Industrialiseringen hade börjat ta fart på allvar och inte minst de svenska uppfinnarna var världsberömda med Laval, Celsius mm. Sverige var också ett land som hade tillgång till vid den tiden enorma oljefält genom Nobelindustrier (deras oljetillgångar raderades dock ut i Ryska revolutionen när Lenin plockade in allt). Och som juvelen i denna krona tilldelades Sverige sommarolympiaden år 1912. Det tro sjutton att börsen var glad. Vad p/e tal var uppe in kan vi noga alla spekulera i men i vart fall var börsen högt värderad. Men självklart fanns det skäl för börsen att vara glad då Sverige under 1900-talet i mångt och mycket gick från ett ”utvecklingsland” till framgångsrik industrination. Men det fanns inte skäl för börsen att vara så glad som den var år 1912 vid sommar-OS.

I samband med finalen för Herrarnas stående längdhopp (som överraskande vanns av Greken Konstantinos Tsiklitras före amerikanen Platt Adams enligt Wikipedia) så träffas de tre klasskamraterna Tryggve, Glader och Kloker. Efter att ha sett finalen och firat med varsin flaska pommac (vilket var ganska förvånande i och med att Pommacen inte fick sitt definitiva genombrott innan på 20-talet enligt Wikepedia) beslutar dom sig för att spara var sin hundring. Jag har ingen vidare bra koll på vad en hundring kan tänkas vara värd då men jag antar att det var en klart ansenlig summa på ett par månadslöner. Tryggve sätter givetvis in sin hundring på banken på ett sparkonto som ger samma avkastning som korta statspapper, Glade köper gladeligen aktier i AB index. I själv verket skulle det dröja mer än 50 år innan fonder var uppfunna och i stort sett varenda aktie som då fanns på börsen finns med största sannolikhet inte kvar idag med undantag av Svenska Handelsbanken som funnits på börsen sedan år 1857. Men i detta hypotetiska fall så köpte Glader en indexaktie. Kloker följer Gladers råd och även han köper aktier i AB index.

Dessa tre herrar träffas sedan med jämna mellanrum för att stämma av läget. Den första gången dom träffas igen är år 1919. Tryggves hundralapp på banken har då växt till 133kr med räntan återinvesterad. Glader kan lite moloken bekräfta att hundralappen krympt till dryga 75kr dessutom har han spenderat all aktieutdelning på glada saker. Med tanke på att det mellan år 1912 och år 1919 inte finns någon statistik på aktieutdelningar så förmodar vi att Kloker glömt att plocka ut dessa utdelningar (man behövde då gå med kuponger till banken för att få del av utdelningen).

Sedan träffas vännerna år 1929 i samband med börsyran i NY. Trygge och hans sparande i bank är värt nästan exakt 200kr. Glader än mer moluken kan uppvisa att hundringen nu är värd 58kr (myten om börstoppen) och utdelningen har han spenderat.. Kloker däremot har börjat lära sig det där med kuponger och nu har han börjar gå till banken för att få del av detta. Dessutom har han varje år också köpt nya aktier för utdelningen sedan år 1919. Denna hög med pengar har nu växt till 132 kr så utdelningarna har i alla fall gett pengarna tillbaka, på dessa 17 år.

Sedan i depressionen år 1933 är tryggves pengar värda 230 kr då vi förmodar att banken som han satt in pengarna på inte gått omkull vilket ett hundratal banker gjorde redan 1920-21 och sedan givetvis ett hundratal till under 30-talet. Gladers pengar i aktier är nu riktigt långt ner i träsket och kvar av hundringen som satsades i aktier finns nu bara 17kr(!!) dessutom torde 17 kr år 1933 vara värda mindre än 17 kr år 1912. Kloker med hans kupongklippande har också fått se en stor nedgång och det finns bara kvar 71 kr i och för sig bra mycket mer än Glader men ingen kul läsning direkt. Så dom bestämmer sig för att inte träffas på många år.

1954 sammanstrålar de gamla vännerna igen Glader är nu på betydligt bättre humör och han kan faktiskt berätta att hans hundralapp nu faktiskt ä värd 100kr igen en ganska stor upphämtning från 17kr helt klart men ändå 0% i avkastning på 42 år(!!). Tryggves bankbok har också tjocknat till och är nu värd 381 kr. Kloker och hans utdelningshamstrande börjar också göra effekt och Kloker har nu faktiskt mer pengar än Tryggve då han samlat ihop 645 kr.

Återigen går det länge innan de nu riktigt gamla vännerna möts igen år 1987. Och dra på trissor har nu Glader och Tryggve nästa lika mycket pengar 3000kr vs. 2800kr så nu leder aktierna för första gången avkastningen på 75 år..Kloker och hans samlande börjar också ge effekt. Dessutom behöver nu kloker inte längre klippa kuponger utan får utdelningen utbetald och hundralappen har nu växt…till 57 000kr. Men ändå är et Glader som bjuder på middagen för utdelningspengarna.

På pensionsnärshemmet år 1992 träffas dom igen. Och Svea rike är i kris och allt verkar gå på tok. Återigen har Tryggve gått om Glader och har nu 4800 kr mot Gladers 3400kr. Kloker har fortsatt ticka på och hans aktier är nu värda 73 800kr.

I IT-yrans dagar år 2000 möts dom igen framför Sankte Pers port. Nu jäklar har aktierna börjar visa fart ordentligt och Sverige har återhämtat sig från kris på ett slagkraftigt sätt och är nu ett framstående IT land. Tryggves bankbok är bara värd 8300kr mot Gladers 22 400kr. Klokers aktier med alla utdelningar har också den stigit upp i himlen och är värd drygt 572 000kr (avkastning i genomsnitt 10,5%) för en hundring vid tidernas sämsta tidpunkt för aktieinvesteringar år 1912. Faktum är att bankboken var bra nära aktierna igen sedan år 2003…

Så gör som kloker spara dina aktieutdelningar utan dessa utdelningar kan man nästan lika gärna spara på banken. Men aktieutdelningar är som ett bankonto där räntan växer nästan varje år och spara regelbundet så att inte alla pengar sätts in vid ett tillfälle som t.ex. vid sommar OS 1912. Och det viktigaste av allt, investera inte alla dina pengar vid ett och samma tillfälle och ha aldrig alla dina pengar i aktier utan en bra slant gör sig alltid bra i räntebärande.

På bild, sjön Langas i Lappland

7 kommentarer:

  1. Tack för intressant o givande historie genomgång. Det ger perspektiv på saker och ting.

    Mvh

    SvaraRadera
  2. Haha, vilket härligt inlägg!

    SvaraRadera
  3. Faktum är att bankboken var bra nära aktierna igen sedan år 2003…

    Gladers aktier?

    SvaraRadera
  4. Vadå "nördar" ;)
    Ekonomisk historia är absolut bland det bästa som finns ju. Själv är jag mer inläst på transportekonomisk historia eftersom jag också gillar geografi ganska så mycket.

    Tack för genomgången.

    SvaraRadera
  5. Anonym> Galders ja..

    Jimmy> håller med. Historia är alltid kul

    SvaraRadera
  6. Mycket intressant läsning!

    Din blogg är en fröjd att läsa!

    SvaraRadera
  7. Intressant inlagg. Lardomen har ar vikten av att inte investera allt vid helt fel tillfalle.

    Gar dina aktier ned 10 procent maste de ga upp 11 procent for att du ska ga noll.

    Gar dina aktier ned 25 procent maste de ga upp 33 procent for att du ska ga noll.

    Gar dina aktier ned 75 procent maste de ga upp 300 procent for att du ska ga noll.

    Gar dina aktier ned 90 procent maste de ga upp 900 procent! for att du ska ga noll.

    Eftersom de satsade sina pengar vid den varsta bublan antar jag att borsen var tvungen att ga upp ratt mycket. Men det ar inte helt ratt att saga att det ar lika bra att spara pa banken om man inte anvander avkastningen till att kopa nya aktier. Vad hade hant om de kopt pa botten pa 30-talet

    SvaraRadera

MediaCreeper