Erik Åsbrink hade häromdagen en debattartikel publicerad i DN ang. den ekonomiska utvecklingen och en oro inför att bromsen snart kommer slå till det nya pensionsystemet.
Förutom att han förespråkar att staten skall göra några ordentliga krafttag för att i möjligaste mån lindra stor arbetslöshet och dålig ekonomisk utvckling. Här kan jag nog hålla med honom att man kan svälja några år med minus i statsfinanserna.
Åsbrink har också ett förslag som jag verkligen inte håller med honom. Han uttrycker en oro för att bromsen skall slå till i pensionsystemet år 2010. Detta blir nog allt mer sannolikt med tanke på den ekonomiska samhällsutvecklingen amt det faktum att "bufferten" i form av APfonder inte haft något lysande år direk sista tiden heller. Rent praktiskt innebär "tryck på bromsen" att inkomstpensionen (16% av din inkomst skuldbokförd för dig till din pension) inte kommer räknas upp i takt med löneutvckling eller inflationen. Detta gäller både ungdomar med många år kvar till pensionen och särskitl givetivs pensionärerna som inte kan räkna med någon vidare höjning av pensionen.
Åsbrinks lösning är att staten skall låna pengar för att uppräkning av pensionerna skall ske trots att "bromsen" i systemet har slått till. Jag tycker detta är helt käpprätt åt skogen. Lånar vi pengar idag för att "sätta guldkant" på tillvaron för dagens pensionärer och betala ut mer i pension är vad samhälelt egentligen har råd med så kommer detta drabba dagens ungdomar än värre i framtiden och risken för 70-80 talisters pensioner blir ännu högre och i värsta fall måste då denna yrkesgrupp arbeta längre för att man gav en för frikostig pension till sina föräldrar mot vad samhället egenligen hade råd med.
Sverige har en av världens mest effektiva pensionsystem skulel jag vilja säga. Pensionsystemet har en inbyggd trygghet som gör att statsfinanserna inte äventyras som i många andra europeiska länder som de kommande 10 år kommer få enorma statsfinansiella problem. Men trots detta är pensionen inte helt ut fonderad utan det finns forfarande en del av pensionen som där den arbetande delen av befolkningen betalar för pensionärerna. Om samhället då får en dålig utveckling så måste detta också tyvärr drabba pensionärerna om man inte skall äventyra framtida generationers pension och det är därför finns ex. bromsen. Vi skall inte låna pengar för pensionen är min åsikt.
Ang. pensionsdebatten i media som varit den senaste tiden om jättepensionerna i bla. Nordea. Så är det i första hand Styrelsen som beslutar om detta (och den slutgiltiga beslutet har aktieägarna på bolagsstämman). Ja visst låter det enligt mig som verkliga fantasisummor med 180 miljoner eller vad det nu var fram till en beräknad säker död. Dvs 60% av den höga direktörslönen i tjänstepension livet ut från 62 år och från 62år, 50% av lönen.
Även om detta låter extremt mycket så är det faktiskt på det viset att alla landets privata tjänstemän födda 1978 och tidigare har dessa "guldkantade" pensionsavtal (såvida man arbetat som privat tjänsteman i 30 år) . På en tjänsteinkomst över 29500kr i månaden så får man faktiskt 65% av lönen i pension livet ut...Bättre än Nordea gubbar alltså.
Dessutom så får man en liten bonus i form av ITPK vilket är en månadsavsättning på 2% som man själv kan förvalta i fonder eller livsparande. Lägger man i hop dessa förmåns och premieavsatta pensioner så blir det nog några miljoner fram til döden även för en vanlig ekonomichef hos Karlssons Bygg eller civilingengör med bra lön hos Atlas Copco. Sedan har man visserligen inte lika hög lön som en Bank-Vd men procentuellt av lönen kan det nästa vara lika bra.....Men så god blir nog inte pensionen för "ungdomar", utan för födda 1979 och senare finns det idag istort sett inga förmånspensioner kvar utan där avsätts pengar idag som man får förvalta bästa man vill till framtida behov.
Mer om "guldpensionen" ITP
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar