När och hur köper du frukt och grönsaker?

Att frukt och grönt skall ätas var dag det tror jag de flest a är överens om. Men vilken frukt och grönt köpare är du själv? Tillhör du kategorin som alltid köper 6 bananer, 6 äpplen och 4 päron varje fredag åter runt oavsett pris och säsong? Eller tillhör du kategorin som går och letar extrapris, Köper en låda bananer när dessa går att köpa för en billig penning och sedan apelsiner när dessa är billiga mitt i sommaren fast dom egentligen mest smakar skit då? Eller är du gourmethandlaren som strikt går efter säsong där apelsiner och bananer inköps efter bästa säsong så att man får apelsinerna så där saftiga och mumsiga i december?

I förra veckan hörde jag på ett trevligt föredrag om allokering dvs hur man som sparare bör fördela sina risker mellan olika tillgångar som aktier, obligationer och andra tillgångar. Allokering är en viktig ingrediens i investeringar och i mångt och mycket är det detta som avgör din långsiktiga avkastning över tiden. Då en god allokering kan medföra att man som sparare dels kan sprida sina risker och på så sätt ta mindre risker och förhoppningsvis också få en ganska god avkastning. Men valet av allokering kan göras på många olika sätt och med olika approach. För egen del anser jag att allokering är en mycket viktig fråga och det finns egentligen inga skäl till att bortse från frågan om hur man fördelar sina tillgångar och det finns klara nackdelar med att ha alla sina tillgångar i samma tillgångsslag.

Föredraget i förra veckan som för övrigt hölls av en representant från Catella förespråkade stark disciplin och en fast modellbaserad allokering. Föredragshållaren använde sig av tre olika tillgångsslag i fondform. En aktiefond, en räntefond och en Hedgefond. Först en övergripande fördelning där aktiedelen skulle vara sparhorisonten i år gånger 4 i procent. (dvs 10 årig sparhorisont=40% aktier) och sedan lika Omplaceringar skulle sedan genomföras systematiskt med disciplin var tredje månad och med två tillfällen per omplacering. Dvs sälja sådant som har gått upp och köpa sådant som gått ned för att med tiden hänga kvar vid sin modellbaserade normalfördelning. Klokskapen med detta är att man då inte kommer dras med i bubblor och ha alldeles för mycket aktier när aktiemarknaden har toppat och vice versa har för mycket räntepapper när marknaden har rasat. Fördelen med detta sätt att investera är att man inte behöver ta hänsyn till "marknaden" utan man tar bara hänsyn till procentsatser och aktuell fördelning. Att t.ex. sköta sitt pensionssparande på detta sätt är förhållandevis enkelt. Då man ett par gånger om året går in och "återställer" sin fördelning t.ex. 60/40 till valda fonder och så är det klart.

Jag däremot är en förespråkare för vad man skulle kunna kalla värdebaserad allokering dvs Man bör köpa tillgångar som ger ett högt värde till förmån för tillgångar som har ett lågt värde. Istället för att se på hur olika tillgångar har utvecklats historiskt. Kan man förmodas få mycket bra avkastning på obligationer framför aktier vid ett givet tillfälle så bör man givetvis köpa obligationer är min åsikt. Det finns givetvis likheter med en modellbaserad allokering då t.ex. aktier ofta vid kraftiga uppgångar blir dyrare. Men det behöver ju faktiskt inte vara så. Det kan finnas goda skäl för att upp och nedgångar är motiverade ur värdeperspektiv och lika så kan stillastående marknader innebära att några tillgångar med tiden bli ganska billiga. Hedgefonder är överlag inte något som jag förespråkar och de flesta klarar sig nog väl med räntor och aktier och nå ganska lika resultat. Möjligtvis med tillägg för någon fond som är inriktad på realtilgångar som i vissa lägen kan ge attraktiva investeringsmöjligheter.

Jag anser att det kan finnas stora nackdelar med en modellbaserad allokering. För att ge ett exempel så kan det ju vara så att man som investerare har ett mycket långt tidsperspektiv och då bör man i stort sett ha det mesta av sina placeringsbara tillgångar (nej hushållsbufferten bör inte räknas in här) i aktier då aktier bör över en lång tidsperiod ge den bästa avkastningen. Problemet är att aktier just för tillfället t.ex. vid millenniumskiftet kan vara väldigt dyra och risken är då att man på några års sikt kan få ganska dålig avkastning. Då bör enligt i alla fall mig en ung sparare med lång tidshorisont inte vara fullt viktad in i aktier. Likaså bör en investerare med kanske lite kortare sparhorisont inte vara fullt viktad i räntemarknaden när räntorna är på rekordlåga nivåer och avkastningen från obligationer och statspapper

Är det en form av investeringar som man enligt mig idag bör "undervikta" i allokeringen idag så är det medelfristiga statsobligationer dvs obligationer på 3-5 år där den effektiva räntan idag är runt 3% (vilket blir avkastningen vid stillastående priser på statsobligationerna).Nej köp hellre korta eller om man är riktig pessimist väldigt långa obligationer eller företagsobligationer för din räntedel. Det intressanta i sammanhanget är att många företagsobligationer är mer prisvärda än på länge. Ta ex. obligationen för stabila Investor, den Euroobligationen ger 7% per år i 7-8år. Inte så illa pinkat och är det verkligen befogat att Investorobligationen skall ge mer än dubbelt så höga ränta som statsobligationer? Investor lär nog inte gå i konkurs de kommande åren får vi hoppas…