måndag 3 november 2008

Skall alla typer av företag vara på börsen?

Återigen är det full turbulens i Carnegie, nya ägarkonstellationer och återigen utökad granskning av finansinspektionen och en annan händelse den senaste tiden är att huvudägaren i Q-Med vill köpa ut sitt bolag från börsen. Även om detta är händelser som direkt inte har med varandra att göra så kan man inte låta bli att ställa frågan om vilka bolag som borde vara på börsen och vilka bolag som kanske inte riktigt hör hemma på börsen när Carnegie vill vara kvar och Q-med vill bort från börsen.

Hur nu turerna med just Carnegie slutar det tror jag knappt någon vågar svara på i dagsläget men det är nog verkligen frågan om Carnegie kan leva vidare intakt i sin nuvarande konstellation som investmentbank plus kapitalförvaltning och pensionskonsultande med alla dessa ideliga brister i sin verksamhet och nu mycket stora likviditetsproblem. Personligen så tror nog jag att banken kommer splittras upp på ett eller annat sätt genom uppköp av olika slag eller en form av frivillig likvidation till följd av att finansinspektionen drar in Carnegies banktillstånd. Men utan att gå in allt för mycket på just denna specifika fråga tänkte jag fördjupa mig i en annan fråga om alla typer av företag verkligen hör hemma på börsen? Carnegie må vara ett mycket gammalt bolag men på börsen är det faktiskt en rookie, utsålt till allmänheten år 2001.

Carnegie är i grunden ett företag likt alla andra med en balansräkning innehållande tillgångar och hur dessa tillgångar är finansierade i form av eget kapital och lån och självfallet så har man också en resultaträkning som talar om hur mycket pengar som företaget tjänar. Man skulle kunna säga att Carnegie är som vilken fabrik som helst, men ändå inte.

Varför då inte detta?

Skälet till att företaget inte är vilket som helst är det faktum att bolagets egentliga tillgångar går hem och lägger sig om kvällarna och utgörs av de anställda. Bolaget är mao i högsta graden humankapitalstyrt och i den mest extrema av världar så skulle man teoretiskt kunna tänka sig att samtliga anställda säger upp sig en dag och helt enkelt startar en ny firma och i och med att Carnegies verksamhet i mångt bygger på förtroendeskapande kundrelationer mellan individer så är nog det troliga i sådana fall att de anställda tar med sig nästan alla kunder. En ganska marknat skillnad mot t.ex. ett industriföretag med logistikkedjor, patent, maskiner osv..

Detta är verkligen inte som vilket annat företag som helst då det i högsta grad förändrar relationen mellan anställda och externa aktieägare och frågan är om egentligen tom en styrelser i ett företag som Carnegie har full möjlighet att styra ett sådant företag och uppenbart finns det ett motsatsförhållande mellan externa aktieägare och anställda. Det är helt enkelt som extern ägare extremt svårt att styra en sådan verksamhet då bolagets möjligheter och risker kan förändras över en natt till följd av de anställdas förehavanden. I Carnegie och många andra finansiella företag har man försökt att hantera denna problematik med att t.ex. ha ett vinstdelningssystem som i alla fall i teorin gör att de anställda och aktieägarna har samma agenda någorlunda. Problemet är att de anställdas vinster från ett vinstandelssystem är kortsiktiga (årets vinst) medan aktieägarnas intressen är betydligt längre och handlar om att långsiktigt driva ett företag med god förtjänst. Det är väl få ägare av ett företag som skulle vilja ta sådana risker som Carnegie gjort? Att dom anställda är beredda att göra det handlar ju mer om att det inte finns någon nedsida mer än då möjligtvis utebliven bonus för ett enskilt år.

En liknande verksamhet går t.ex. att hitta i revisionsbyråer där de olika kunderna är kopplade till en viss revisor och om revisorn byter byrå så följer i normalfallet kunderna med från den ena till den andra byrån och där externa ägare kan ha mycket svårt att

Nej revisionsfirmor, advokatbyråer, mäklarbyråer och vissa typer av finansiella företag hör nog helt enkelt inte hemma på börsen. Dessa företag tjänar nog mest sitt syfte genom att helt och fullt ut ägas av sina anställda som delar risker och möjligheterna i verksamheten så att ägare och anställa sitter i samma båt och inte en massa externa aktieägare som kräver ideligen travliga kvartalsrapporter. Visst finns det välskötta ägarstyrda undantag (t.ex. inom HQ sfären) men ett noteringskrav kanske borde vara att man i alla fall har en dominerande huvudägare för denna typ av företag?

Q-med då? Där lär det nog ställas krav på höjningar av budet för att få minoriteten att gå med på ett utköp.

4 kommentarer:

  1. Hej Cristoffer!

    Intressant inlägg och jag håller med dig på många sätt, men inte fullt ut. Ett IT-konsultbolag kan exempelvis sitta på stora kontrakt med stora industriföretag. Ett sådant kontrakt är inte så lätt att ta med sig för anställda eftersom det i många fall kräver samordning av flera hundra personer. Det är dessutom ganska vanligt att konsultbolag bygger upp egna kunskapsdatabanker, vilket får ses som strukturkapital.

    Vad gäller advokatbyråer så finns det speciella regler för att vara partner i en advokatbyrå. Du måste exempelvis vara jurist och upptagen i advokatsamfundet. Det finns både för- och nackdelar med ett sådant system, precis som med börsnotering.

    Återigen, intressant inlägg. Ägandeformer är intressant.

    mvh Charlie

    SvaraRadera
  2. Dessa "personalintensiva" företag där kapitalet går hem klockan fem finns ju sällan på börsen för "börshandlarnas skull", snarare är min uppfattning att det dels handlar om reklam (börsföretag får MASSOR med gratisreklam) men kanske framförallt att de ursprungliga ägarna vill kunna sälja lättare. En börshandlad aktie blir ju nästan automatiskt högre prissatt än en svårhandlad...

    Syftet är alltså inte att glädja dig och mig, utan att grundare och andra tidiga investerare ska kunna göra exit på ett enklare sätt.

    (är för övrigt grundare och delägare själv i ett konsultbolag, mycket mycket långt från börsen).

    SvaraRadera
  3. Jo det ligger nog mycket i det ni säger båda två. It-konsulter kan vara ett btra undantag och helt klart är det så att börsföretag får en hel del extra uppmärksamhet ocg gratis reklam även om det är tvärt om man det går dåligt eller det har förekommit "problem" som i fallet Carnegie

    SvaraRadera
  4. Hej Christoffer!

    Till att borja med vill jag tacka dig for en ypperlig blogg och att du tar dig tid till att dela med dig av dina kunskaper och asikter. Jag har precis borjat spara i aktier och har insett att jag har stark dragning till "value investors" och fundamental analys. Har slukat allt jag kommit åt skrivet av Graham, Buffett & Co. Jag ar absolut inte radd att forlora nagra pengar nu i borjan, daremot har jag markt att jag ar mycket radd och osaker da jag ska komma fram till ett pris av aktien i mitt sista steg i analysen da jag alltid tvekar och fordomer min analys. Det skulle vara mycket intressant om du hade mojlighet att lotsa oss nyborjare igenom hur du gor din analys och kommer fram till ett pris i en steg-for-steg forklaring. Varfor inte beratta om din allra forsta aktieanalys. Aterigen tack for en alldeles utmarkt blogg! MVH Daniel

    SvaraRadera

Gadgeten innehöll ett fel