Strömmen som du betalar för när du har på datorn, diskmaskinen eller kör din Kitchen Aid består som sagt av flera olika delar. Det är elpriset, skatter och elnätsavgifter med mera.
Elnätsavgifter är intressant då detta område fortfarande är monopol, du kan välja vilket elbolag du vill som ska leverera strömmen men när det gäller elnätet är du hänvisad till en ägare av elnätet som du måste betala elnätsavgifter till. I mitt personliga fall så är det EON som äger nätet in i min bostad.
Det svenska elnätet är historiskt sett uppbyggt utav mängder med små ursprungliga investerare, bruk, kommuner, större industrier osv. Idag sisådär dryga hundratalet år senare så finns det i stort sett enbart kvar kommunala elbolag och stora multinationella företag som äger de svenska elnäten. Vattenfall, EON, Fortum är väl de största idag. Det har varit en stark trend att kommuner har avyttrat sina elbolag till dessa företag för att få sig en hacka och förbättra den kommunala risiga ekonomin. I slutet av 90-talet var denna trend särskilt stark.
I vissa fall finns det fortfarande kvar små elnätsleverantörer. Roliga exempel är den ekonomiska föreningen Varbergsortens elkraft eller lilla Skyllbergs bruk i Askersunds kommun som byggde upp ett eget elnät i början av 1900-talet (Skyllbergs bruk bildades 1346 så det är med rätta ett gammalt företag) och man har vägrat sälja detta elnät till någon elbjässe. Idag har man elnät till ca. 1500 abonnenter och man har också ett eget kraftbolag där man säljer elen från brukets två vattenkraftverk.
Årligen genomförs den sk. Nilsholgerssons undersökningen där ett antal konsulter i Jönköping kartlägger priser av infrastruktur kring vatten, sopor, elnät osv. Kartläggningen över 2011 års avgifter avseende elnäten är nu klara. Billigaste elnätsavgifterna finner man i Skövde kommun (39öre/kWh inkl moms) där man fortfarande har kvar ett kommunalt bolag som äger elnätet. Allra dyrast i hela Sverige är lilla Övertorneå (100 öre/kWh inkl moms) där pajasföretaget Ekforskraft äger elnätet. Kort sagt enorma skillnader, speciellt för den som förbrukar mycket ström. (Undertecknad förbrukade 202 Kwh under maj månad, så jag är ingen direkt storkonsument)
Vad som är intressant på listan är att de billigaste kommunerna ideligen toppas av kommunala bolag, Luleå Energi, Borlänge Energi, Bromölla Energi, Sundsvalls elnät osv. De dyrare kommunerna har oftast elnätsägare i form av EON, Vattenfall eller Fortum. Trots att dessa tre företag dominerar stor bland kommunerna så får vi ta oss ned till den 32:a plats bland de billigaste kommunerna för att hitta ett en bjässe och då är det Fortum och Täby kommun. EON har sin billigaste kommun på plats 108 i form av Danderyd och Vattenfall hela vägen ner till 145:e billigaste kommunen i form av Bollebygd.
Har just fått brev från Fortum att de nu ändrar abonnemangsformen i Täby, Lidingö och Stockholm och att det leder till dyrare årskostnad. Så var det med den 32:a platsen. Det var dessutom klart billigare innan Fortum köpte Täby Energi på 90-talet.
SvaraRaderaAtt det är dyrare än tidigare beror till stor del på att bolagen har investerat miljarder och åter miljarder de senaste decenniet i bättre elnät (grävt ned, bytt ut oisolerad kabel etc). Sen är elnäten en reglerad verksamhet där intäktsramarna måste godkännas av myndigheterna, så det är ingen fri prissättning för den som trodde det.
SvaraRaderaSen är det väl i allmänhet så att kommunala bolag har mycket låga vinstkrav utan istället gynnar kommunens invånare genom låga priser på tjänsterna istället för att ta ut högre priser, göra större vinst och på så sätt få intäkter till kommunen. Så i de flesta fall tror jag att det har naturliga förklaringar snarare än att de är bättre på att driva elnäten, även om undantag kan finnas.
En stor anledning till att kommunala elbolag ofta ligger väl till prismässigt är nog att de levererar elen främst i tätorterna med relativt korta ledningar per abbonent
SvaraRaderaFör exvis EON så gäller det omvända med många småorter och ren landsbygd, dvs många meter ledning per abbonent, man har ju sedan de stora stormarna i stort sett byggt ett helt nytt nergrävt elnät på landsbygden i södra Sverige ofta till en kostnad av 100 000 per abbonent så nätavgifterna lär nog ligga relativt högt under ett flertal år framöver men med väsentligt förbättrad leveranssäkerhet.
mvh/Hemmansägaren