Mycket dravelprodukter i finanssektorn

I senaste numret av fondbolaget Skagens marknadsrapport skriver den svenska fondförvaltaren Filip Weintraub (förvaltar fonden Skagen Global) om att uppfinningsrikedomen inom finanssektorn aldrig verkar sina. Själv sitter han på ett kontor i Stavanger långt bort från finansmarkanderna centrum. Han ger en ordentlig känga till de ganska nypåhittade CDO värdepapperna som har satt skräck i varenda investerare sista veckorna. CDO är en form av obligationstrust där obligationer av bättre och sämre kvalitet blandas i samma obligation och får en gemensam kreditvärdering. Det har med andra ord gått att köpa amerikanska subprime obligationer blandat med amerikanska statsobligationer med tron att man köpt en form av högavkastande lågriskobligation, vilket ju låter attraktivt. När nu kreditförlusterna på subprimemarknaden uppdagas sitter tyvärr investerarna med svarte petter.

Och visst har Filip helt rätt. Många produkter som kommer ut från finansföretagen är högst tvivelaktiga och fyller inget annat syfte än att öka försäljningsintäkterna till bankerna. Vi tar några exempel.

Garantifonder
Är en form av fond där du i teorin är med i uppgångar på aktiemarknaden men har alltid ett skydd som gör att fonden aldrig kan sjunka mer än 10% från ATH för fonden. Halleluja! Låter ju perfekt du är med i uppgångar men undviker nedgångar. Problemet är bara det att om det kommer en kraftig korrektion på aktiemarknaden och fondens stopp utlöses så förvandlas fonden från en aktiefond till en räntefond med korta räntefonder och där aktieexponeringen bara består av i stort sett ingenting och kommer ha väldigt svårt att hämta igen nedgången. Behöver jag påpeka att fondavgiften många gånger är över 1%. Ingen billig förvaltning för en räntefond om man säger så…

Aktieindexobligationer
Aktieindexobligationer är en väldigt populär investeringsform idag. Det består av en kombination av en nollkupongsobligation och köpotioner i någon form av aktieindex. Rent pratiskt fungerar det på så sätt att man följer med aktieindex upp (vanligtvis deltar man till runt 80%) och man är alltid garanterad att få tillbaka sina pengar om börsen skulle gå dåligt (bortsett alla avgifter självklart). Eller så tecknar man en aktieindexobligation med överkurs där man bara får tillbaka 80-90% mot att avkastningen ökar mer än aktieindex (kanske deltagandegrad på 120%). Ett problem med AIO är att om underliggande marknad går plus minus noll brukar man förlora runt 5-10% och pengar tjänar man bara om det går upp riktigt mycket men då hade det å andra sidan varit bättre att köpa en aktiefond och dessutom har många AIO mycket höga avgifter.

"försäkrad pension"
Länsförsäkringar har en form av pensionssparande som heter försäkrad pension. Man säljer denna sparform med argumentet att det är ett pensionsparande som tar del av uppgångar på aktiemarknaden men man är alltid garanterad pengarna man sparat ihop. Dvs man är med upp men aldrig ner på börsen. Återigen låter detta lite för bra för att vara sant och försäkrad pension består i mångt och mycket av rent och skärt obligationsparande och där avkastningen placeras i en aktieindexfond resultatet blir att man garanterat övertiden får en hyffsat medioker avkastning. Länsförsäkringar har dessutom mage att ta 1,3% i avgift på detta sparande. Ett traditionellt pensionsparande framstår tom som billigt.

Rörligt bostadslån med räntetak
Denna produkt bestå av att man har ett rörligt bostadslån. Dessutom har man ett tak för hur hög räntan kan bli. Det låter ju ganska attraktivt för vem vill inte var med om ränte nedgångar men å andra sidan slippa att vara med en kraftiga ränteuppgångar. Problemet är bara att banken genom detta sätt derivatsäkrar sina räntekostnader och du själv får betala denna försäkringsavgift plus en viss vinstmarginal till banken. Sensomaralen är att individer som inte har råd att betala en hög ränta får betala högre räntor över tiden.

"momentumfonder"
Detta är aktiefonder med bara vinnaraktier. Vem skulle inte vilja äga en sådan fond? Momentumfonden köper aktier som ligger i sk. stigande trend. När sedan trenden bryts så köper man andra aktier som ligger i vinnande trend. detat skulle hypotetisk betyda att man alltid sitter med vinnaraktier över tiden. Problemet är ofta att så inte är fallet. Instället sitter man med aktier med högt betavärde dvs aktier som rör sig mer än markanden i genomsnitt och när aktiemarkanden går ned, ja då brukar momentumfonderna vara bland de allra största förlorarna.

Min personliga uppfattning är kort sagt, är något för bra för att vara sant så avstå. Som normal investerare är det fullt möjligt att nå en bra avkastning genom att använda de allra vanligaste placeringsformerna som aktier och räntebärande placeringar oc havstå från "krusidullplaceringarna". Skall du låna pengar tror jag det räcker alldeles utmärkt att välja mellan rörligt eller bundet lån.

På tal om banker och den finansiella sektorn så verkar det som förra veckan var den stora "bankköparveckan". Investor köpte SEB aktier för stora summor, finländska finanskoncernen Sampo flaggade upp för ytterligare köp i Nordea och inte minst nyheten att Warren Buffets investmentbolag Berkshire Hathaway har köpt in sig i Bank of America som är en synnerligen välskött bank som lyckas att höja aktieutdelningen varje år i mer än 25 år, idag är direktavkastningen från BoAC över 5% och då delar man ändå bara ut ung 45% av vinsten. Så faktumet att det är bättre att vara aktieägare i bankerna än att nyttja deras produkter gäller nog även framgent.