Det verkar blåsa bra i skogen

I fredags offentliggjorde skogsbolaget SCA och det norska kraftbolaget Statkraft ett större samägt energiprojekt på SCA skogsmark. Projektet omfattar projektering av vindkraftsparker och undersökning av möjligheterna för utbyggnad av vattenkraft i älvar där SCA sedan tidigare har en fallrätt. Projektet är i alla fall i mina ögon en väldigt stor industriinvestering där det planerade energiuttaget ur vindkraftverken är tre gånger så stor som all nu existerade vindkraft i Sverige och ung lika mycket som SCA energiförbrukning på ett år. Om allt går enligt plan kan det produceras el från vindkraft om ca. 3 år

Finansieringen av projektet genomförs på så sätt att Statkraft står för 16 Mdr i pengar mot en ägarandel på 60% och SCA överför mark som behövs för projektet och genomförd projektering, myndighetskontakter mm. Mot en ägarandel på 40%. SCA satsar inga pengar så att projektet får ingen omedelbar effekt på varken balans eller resultaträkning för SCA idag. Som lekman på energiinvesteringar kan det känns som SCA fått väldigt bra betalt för lite produktionsbortfall på skog. Den faktiska avverkningen av skog vid genomförande är ung. 10 000 ha i relation till SCA skogsinnehav på 2,6 Mha. Fördelaktiga villkor för SCA?

För att svara på den frågan, om projektets uppbyggnad och ägarrelationen så måste man gräva in sig lite i spelreglerna för vindkraftproduktion, för tyvärr är det inte riktigt på det sättet att det är bara att sätta upp vindsnurror och börja tjäna pengar. För att starta en vindkraftproduktion behövs fem faktorer för att lyckas. Man behöver dels ägande av mark eller mycket långa arrendekontrakt, pengar för investeringen, tillstånd från länsstyrelse och kommun och kunskap att underhålla och driva vindkraftverken, samt infrastruktur för el och byggnation.

Som synes är pengar idag troligtvis inte den svåraste biten i ett vindkraftprojekt. I detta fall har SCA suttit på en stor tillgång i form av höjdpartier i sitt egenägda skogsinnehav där det blåser, goda myndighetskontakter till följd av att man har brukat skogen under lång tid samt inte minst har man kartlagt och projekterat denna tillgång på egen hand. (erbjudande om deltagande i projektet har gått ut till alla de större kraftbolagen och Statkraft hade det för SCA mest förmånliga erbjudandet) Statkraft bidrar i detta fall med pengar, kunskap om vindkraftproduktion, infrastrukturkunskap för eldistrution samt inte minst att man genom majoritetsägandet är den part kommer hålla i taktpinnen under projektet. Sett ur den synvinkeln känns det mer som SCA och Statkraft är mer jämbördiga partners eller i alla fall 40/60.

Så vad betyder detta nu för SCA som företag? Bra eller dåligt att nu SCA åter blir krafttillverkare efter 15 års bortavaro från denna marknad?
Det första man skall komma ihåg är att projektet fortfarande är i planeringsfas och det kommer dröja flera år innan någon elkraft kommer ur vindsnurrorna. Det är inte heller på det sättet att SCA blir självförsörjande på el som någon illa påläst journalist från affärsvärlden trodde vid SCAs presskonferens. All el måste som sagt säljas via elbörsen och detta är ett delägt vindkraftbolag dvs SCA kan inte själv besluta om utdelningar från detta bolag. Man kanske tom inte köper elen av sig själv.

Någon resultateffekt är inte att vänta de kommande åren och man skall definitivt inte ha en övertro på någon stor positiv effekt. Tom kan det bli så att tillståndsprocessen kan sätta käppar i hjulet och den planerade effekten blir mindre än förväntad. SCA bygger däremot in en viktig komponent i företaget om projektet lyckas, nämligen större trygghet i elförsöjningen. SCA är och förblir med största sannolikhet ett företag som gör av med mycket stor mängder energi. Kraftiga höjningar av elpriset slår därför mot resultatet i företaget. Genom denna planerade investering hedgas denna kostnad dvs om elpriset går upp så stiger förhoppningsvis också vinsten från vindkraftprojektet och SCA kan på så sätt kompensera det man förlorar på gungorna med mer vinst på karusellerna. När det gäller vattenkraftdelen i projektet skall man nog förvänta sig att detta inte blir av alls då tillstånden för sådana satsningar är mycket svåra att få.

Denna trygghet som man nu har skapat i elförsörjningen utan större ekonomiska uppoffringar möjliggör däremot investeringar i tillväxtbefrämjande åtgärder alternativt att mer pengar kan delas ut ur bolaget då det blir lättare för företagsledningen att prognostisera resultatet från verksamheten. Personligen tycker jag det är kul att företag vågar göra stora investeringar som denna i miljövänlig energi. Huruvida de finansiella effekterna blir goda eller mediokra ör för tidigt att uttala sig om.